Sextortion is a gendered form of corruption that takes place when those trusted with power abuse it, to sexually take advantage of those dependent on that power. This type of crime has long been anonymous but it is gaining importance through reports, studies and awareness actions by well-known international organizations.  The purpose of this study was to review sextortion from a corruption point of view. As well as to examine if sextortion has been integrated in Sida’s anticorruption agenda and map efficient actions against sextortion.  By conducting a literature study and interviews, it has been possible to create a comprehensive description of its challenges. A feminist approach in combination with intersectionality helped to visualize how sextortion is trivialized and attributed as normalized and institutionalized in some parts of the world.  The term sextortion is associated with several meanings that make unambiguous acceptance difficult. In the same way, it is difficult to identify sextortion in Sida's anti-corruption plan in spite of their commitment to fight sextortion. On the bright side, Jammu and Kashmir became in 2018 the first state in India to criminalize sextortion against women and sextortion has been included in the Global Corruption Barometer 2019 for LAC and MENA.  To conclude, the best option is to incorporate sextortion under anti-corruption laws. Where there is an abuse of power and an undue advantage, should be enough to invoke the law.

Våld i nära relationer upphör inte i samband med pensionering. Äldre kvinnor kan utsättas för alla de olika former av våld i nära relationer som drabbar yngre, inklusive sexuellt våld. Det kan dessutom finnas fler möjliga förövare, utöver en partner även vuxna barn, nära släkting eller personal inom vård och omsorg. Forskningen och samhällets instanser har länge förbisett att våld i nära relationer förekommer mot äldre kvinnor. Det har skapat stora kunskapsluckor gällande äldre kvinnors erfarenheter av våld och vilka metoder som är effektiva för att identifiera, förebygga och åtgärda våld mot äldre kvinnor. Behovet av mer kunskap om äldre kvinnors utsatthet och våldsförebyggande arbete är därför stort. Denna studies syfte var att utforska och beskriva verksamma inom tantjourer och kvinnojourers erfarenheter av att möta och ge stöd till våldsutsatta äldre kvinnor. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med elva verksamma vid tantjourer och kvinnojourer i Sverige. Genom en reflexiv tematisk analys kategoriserades resultaten i enlighet med fyra framträdande teman; det osynliga offret; det osynliga våldet; den okända hjälpen; och synliggörandet. Studien visade hur intersektioner av kön, ålder, funktionsförmåga och klass samverkar och är kopplade till processer av osynliggörande, vilket sammantaget villkorat äldre kvinnors möjlighet till uppbrott från den person som utsätter dem för våld samt deras och tillgång till stöd och skydd. För att tillgängliggöra stödinsatser till våldsutsatta äldre kvinnor på lika villkor som yngre kvinnor behöver bilden av den våldsutsatta kvinnan, våldsutövaren och hur våld i nära relationer ser ut breddas. Stereotypa föreställningar om äldre personer behöver aktivt utmanas och motverkas för att stödinsatser ska kunna utformas utifrån kvinnans individuella behov och livsomständigheter.  Nyckelord: våld i nära relationer, våld mot äldre kvinnor, kvinnojourer, intersektionalitet / Domestic violence does not end with retirement. Older women can be exposed to all the different forms of domestic abuse that affect younger women, including sexual violence. There may also be more possible perpetrators, in addition to a partner also adult children, close relatives or personnel in health and social care. Both previous research and society have long overlooked that domestic abuse occurs against older women. This has created large knowledge gaps regarding older women's experiences of violence and which methods are effective for identifying, preventing, and remedying violence against older women. Consequently, there is a need for more knowledge about older women's exposure to domestic violence and violence prevention methods. The purpose of this study was to explore and describe experiences of meeting, and supporting older women exposed to violence, through the perspective of employees at women ́s shelters and women ́s shelters directed to older women. A qualitative interview study was conducted with eleven employees at women ́s shelters and women ́s shelters directed to older women in Sweden. Through a reflexive thematic analysis, the results were categorized by four emerging themes; the invisible victim; the invisible violence; the unknown aid; making visible. The study showed how intersections of gender, age, functional ability, and class interacts and are connected to processes of invisibility, which collectively affected older women's opportunity to break free from violence as well as their access to support and protection. For support services to be available for older abused women at equal terms as for younger women, the image of abused women, the perpetrator, and what domestic violence looks like needs to be broadened. Support measures need to be tailored based on women’s individual needs and life circumstances, therefore stereotypical ideas about older people need to be actively challenged and counteracted.  Keywords: domestic violence, elder abuse, women ́s shelters, intersectionality

I denna uppsats genomförs en intersektionell analys av Sarah J Maas bokserie Ett hov av taggar och rosor. Syftet är att analysera de två första böckerna, Ett hov av taggar och rosor och Ett hov av dimma och vrede utifrån ett intersektionellt perspektiv för att komma fram till hur tillgången till makt ser ut för Feyre. Jag undersöker hennes utveckling för att se hur hennes makt förändras från första till andra boken och för att komma fram till vilka likheter och skillnader som finns mellan alvernas rike och människornas land är ett intersektionellt utgångsläge relevant. För att komma fram till hur Feyres makt påverkas är det genus, klass- och rasperspektiv som kommer vara i fokus men ålder kommer också att diskuteras.  Det är intressant att studera Feyre som karaktär utifrån detta utgångsläge eftersom hon inte besitter de traditionella dragen hos kvinnan utan kan uppfattas vara normbrytande. Det är därför intressant att se hur hennes makt förändras mellan människorna och alvernas världar. Även att likställa förhållandet mellan alver och människor med rasism kan leda till intressanta reflektioner.  För att besvara mina frågeställningar utgår jag från en kvalitativ textanalys och har kommit fram till att Feyres makt förändras från första till andra boken. I första boken är hennes tillgång till makt begränsad från ett ras- och klassperspektiv medan hennes maktposition förändras förändras i andra boken både från ett genus, ras och klassperspektiv. I första boken är Feyres tillgång till makt begränsad som människa och fattig person men som kvinna finns inga begränsningar för henne. Det är inte förrän i andra boken som Feyres tillgång till makt ökar eftersom hon då förvandlas till en högalv. Feyre får då ett övertag som människor inte har och är starkare och snabbare samt besitter magiska krafter. I andra boken blir hon däremot begränsad som kvinna och individ och det är inte förrän hon lämnar vårhovet och kommer till natthovet som hennes makt förändras. I natthovet får Feyre chansen att anpassa sig efter sin kropp som högalv och lär sig att bemästra sina förmågor. Feyre intar dessutom rollen som höglady och styr natthovet tillsammans med höglorden. Feyres makt ökar således från flera aspekter.

I denna uppsats studeras den svenska strategin för klimatanpassning, i syfte att skapa förståelse för hur risk och sårbarhet framställs inom arbetet. Den globala uppvärmningen gör att negativa effekter av klimatförändringar blir vanligare, vilket även gör att katastrofer blir mer förekommande. Det är därför avgörande att samhället anpassas efter ett förändrat klimat och de risker som följer. Inom arbetet med klimatanpassning finns olika syn på risk och sårbarhet, där vissa pekar på att eftersom alla grupper i samhället inte drabbas lika hårt av klimatrelaterade konsekvenser och katastrofer behöver social kontext tas hänsyn till. Tidigare forskning menar att arbetet med klimatanpassning riskerar att bli ineffektivt och orättvist om sociala faktorer utelämnas, därför talar flera forskare för att integrera ett intersektionellt genusperspektiv. För att skapa förståelse för det svenska arbetet med klimatanpassning ställer denna uppsats frågor om hur risk och sårbarhet framställs, förstått ur intersektionell riskteori, och vilka effekter som dessa framställningar kan tänkas få. För att besvara frågeställningarna tillämpas en poststrukturalistisk ansats med hjälp av Bacchis “What is the problem represented to be”, WPR-metoden. Denna uppsats resultat visar att det finns varierande framställningar av risk och sårbarhet inom svensk klimatanpassning, där exempelvis risker kopplas till fysisk miljö, snarare än människor, och när sårbara grupper beskrivs är det oftast utan någon hänsyn till intersektionella faktorer. Detta bekräftar till stor del vad tidigare forskare har kommit fram till. Det verkar dock finnas motstånd inom diskursen om klimatanpassning, som utmanar de dominerande framställningarna, vilket tyder på att det finns potential att skapa en strategi för klimatanpassning som är både effektiv och rättvis.

The purpose of this thesis is to analyse the relationship between grave goods and the identity of buried individuals. The interpretation of sex and gender, as well as gendered grave goods in Late Iron Age Scandinavia, is of a particular focus. A comparative analysis of 163 graves was carried out using an intersectional theoretic perspective, statistical analysis, and a database, with the Lovö cemeteries serving as the case study. The results of this analysis revealed certain patterns and variances that demonstrate a relationship between the grave goods assemblages that were chosen and aspects of an individual’s identity, including gender for some grave goods, but a lack of a correlation for other grave goods. Thus, it concluded that “normal” burials are influenced by factors such as facets of one’s identity, community standing and social status, familial ties and kinship, and lived experiences, with each grave tailored to suit the individual, and that gender as a whole has little influence on how a burial is constructed. / Syftet med detta examensarbete är att analysera sambandet mellan gravgods och begravda individers identitet. Tolkningen av kön och genus, samt könsbestämda gravgods i yngre järnålders Skandinavien, av särskilt fokus. En jämförande analys av 163 gravar genomfördes med ett intersektionellt teoretiskt perspektiv, statistisk analys och en databas, med Lovö kyrkogårdar som fallstudie. Resultaten av denna analys avslöjade vissa mönster och varianser som visar ett samband mellan de gravgodssammansättningar som valts ut och aspekter av en individs identitet, inklusive kön för vissa gravgods, men en brist på en korrelation för andra gravgods. Således drog den slutsatsen att "normala" begravningar påverkas av faktorer som aspekter av ens identitet, samhällsställning och social status, välbekanta band och släktskap och levda upplevelser, med varje grav skräddarsydd för att passa individen, och att kön som helhet har liten påverkan på hur en begravning är uppbyggd.

No description available.

Denna kvalitativa studie undersöker utrikesfödda kvinnors nätverksskapande och arbetsmarknadsetablering med utgångspunkt i socialt kapital och intersektionalitet. Målgruppen för studien är  irakiska och finska kvinnor som har invandrat till Sverige i vuxen ålder, har anställning samt befinner sig mellan 27–35 år. Tidigare forskning visar att utrikesfödda har sämre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden samt har mindre socialt kapital. Av den anledningen undersöktes problemområdet genom följande frågeställningar: ”Vilka nätverk har studiens informanter i Sverige och hur använder de sig av dessa för arbetsmarknadsetablering?” samt “Hur upplever informanterna att deras ålder, kön och etnicitet har påverkat deras arbetsmarknadsetablering i Sverige?”. Studiens analysform är innehållsanalys i kombination med egonätverk-analys. Resultatet har visat att nätverk och socialt kapital är viktigt för arbetsmarknadsetablering samt även visat två skillnader mellan målgrupperna: 1. De finska informanterna hade mer socialt kapital i sina nätverk än de irakiska informanterna. 2. Det har tagit betydligt längre tid för de irakiska informanterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta tyder på att socialt kapital värderas olika beroende på etnicitet och ursprung. Utifrån intersektionalitet betyder det att de irakiska informanterna har en mer utsatt position på arbetsmarknaden jämfört med de finska informanterna. / This qualitative study examines foreign-born women's networking and establishment in the labor market based on social capital and intersectionality. The target group for the study is Iraqi and Finnish women between 27–35 years old who have immigrated to Sweden in adulthood and are employed. Previous research shows that foreign-born people have weaker opportunities to establish themselves in the labor market and have less social capital. For this reason, the problem area was investigated through the following research questions: "What networks do the study's informants have in Sweden and how they use them to establish themselves in the labor market?” and "How do the informants experience that their age, gender and ethnicity have affected their labor market establishment in Sweden?". The analysis form of the study is content analysis in combination with ego network analysis. The results have shown that networks and social capital are important for labor market establishment and have also shown two differences between the target groups: 1. The Finnish informants had more social capital in their networks than the Iraqi informants. 2. It has taken the Iraqi informants much longer to establish themselves in the labor market. This indicates that social capital is valued differently depending on ethnicity and origin. Based on intersectionality, this means that the Iraqi informants have a more vulnerable position in the labor market compared with the Finnish informants.

Honor-based violence is currently a significant social issue in Sweden. Previous research shows that a lack of methods and approaches to address this issue leads to a misinterpretation of support and interventions for the victims. This study investigates the experiences of social workers in handling honor-related cases, aiming to shed light on the complexities involved. Through a qualitative analysis of semi-structured interviews with seven social workers across different Swedish organizations within social services, the study uncovers several key findings. The informants express the difficulty in working with honor-related violence due to its complex nature, often leading to difficulty in identifying victims, perpetrators, and/or the presence or absence of honor-related elements in the different cases they presented. Fear of errors or inadvertent discrimination further complicates the professionals' engagement with these cases, sometimes resulting in avoidance altogether. Moreover, the study highlights the risk of overlooking other vulnerable groups affected by such violence amidst its complexity. While current interventions primarily focus on relocating children to protected accommodations, the informants stress the necessity of tailoring interventions to the severity of each case, indicating that not all cases warrant this approach. Ultimately, the study underscores the pressing need for further research and development to inform effective strategies for addressing and working with honor-based violence in Sweden.

Denna uppsats undersöker hur svenska företag hanterar jämlikhetskritik genom en analys av två parters kritiserade reklamkampanjer där kvinnor i sjal representeras. Jämlikhetens konflikt med kapitalismen är central och i studien behandlas frågor om makt, representation, genus och ras. Företaget Mathem tog efter kritik på sociala medier hösten år 2022 ner en kampanj där en slöjbärande kvinna syntes. Företaget Arla och barnrättsorganisationen Bris försvarade däremot sin gemensamma kampanj som vintern år 2023 kritiserades på liknande grunder. Genom en diskursanalys syftar jag till att undersöka hur slöjan framställs i aktörernas uttalanden, vilken kritik företagen får och hur de hanterar denna varumärkeskris. Studien tar sin teoretiska grund i postkolonial feminism, intersektionalitet och kapitalbegreppen. I analysen undersöks förgivettaganden och subjektspositioner utifrån aktörernas kommunikation och tolkade föreställningar. Studiens material består främst av uttalanden på sociala medier, debattartiklar och pressmeddelanden från de olika parterna. Analysen visar att reklamaktörerna uttalar sig efter kritik och att alla tre betraktar mångfald som positivt för verksamheten. De har dock olika syn på demokrati, frihet och sin sociala ansvarsroll. Företagen förstärker en pågående diskurs där slöjan tolkas som kontroversiell eller anser att den symboliserar mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Kritiken mot kampanjerna menar att sjalen symboliserar sexistiskt förtryck och våld samt positionerar sjalen som icke-västerländsk. Mathem kritiseras framförallt för en okänslig annons i förhållande till iranska kvinnors kamp mot slöjtvång medan Arla och Bris genom sin reklam påstås skrämma upp barnen de verkar för. Utifrån det postkoloniala och intersektionella perspektivet framgår det att kritiken ingår i en västerländsk feministisk diskurs som genom att betrakta kvinnoförtryck som universellt osynliggör de svenska slöjbärande kvinnornas position och förbiser postkoloniala strukturer.  En tydlig konflikt framträder mellan reklamaktörernas jämlikhetsprinciper och primära vinstmål. Analysen visar att Arla, Bris och Mathem i sin hantering behöver balansera symboliskt, socialt och ekonomiskt kapital samt att de positionerar sig olika genom sina ageranden. Studien diskuterar dessutom den växelverkande relationen mellan konsument och företag eller organisation. Där konsumenterna ingår i en meningsskapande process och i sin konsumtion och kommunikation med företagen också är med och påverkar varumärkesbilden.

Syftet med denna studie är att bidra till en ökad medvetenhet och förståelse inom socialt arbete för unga HBTQ-personer som samt HBTQ-separatistiska mötesplatser. Studien bygger på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med arrangörer av och deltagare från sex separatistiska mötesplatser i Stockholm, Göteborg och Malmö. Materialet har bearbetats genom tematisk analys och analyserats med hjälp av kritisk och feministisk teoribildning med ett intersektionellt perspektiv. Studien visar att separatistiska mötesplatser har stor betydelse för deltagarnas psykosociala utveckling. Många har erfarenheter utav diskriminering och exkludering på offentliga platser. Flera upplever att minoritetsstress påverkar deras vardag och mentala hälsa samt styr vilka platser de väljer att vistas på. Mötesplatsen beskrivs av respondenterna som en resurs för återhämtning, social stimulans, gemenskap och identitetsskapande. En utmaning är att mötesplatser kan missa att nå vissa ungdomar beroende på faktorer som geografisk placering, rummets tydliga inriktning och den mångfald som finns representerad i rummet. De flesta respondenter var överens om att trygghet inte kan garanteras och menar på att skapandet av trygghet kräver ett kontinuerligt arbete för att förbättra förutsättningarna. / The purpose of this study is to contribute to increased awareness and understanding of young LGBTQ individuals and LGBTQ-separatist activities within the field of social work. The study is based on nine qualitative, semi-structured interviews with participants and organizers from six LGBTQ-separatist meeting points for young people located in Stockholm, Malmö and Gothenburg. The material has been processed through thematic analysis and examined using critical and feminist theory with an intersectional perspective. The findings indicate that separatist meeting points and activities are of great importance for the psychosocial development of the participants. The majority of the participants expressed experiences of discrimination and exclusion in public spaces. Several participants reported that minority stress impacts their daily lives and mental health and influencing their choices of places to frequent. Respondents described the meetings points as resources for social interaction, community building, identity formation and recovery. A challenge identified is that these meeting points may not reach all LGBTQ youth in need due to factors such as geographical location, the specific label of the space and the diversity represented in the space. Most respondents concurred that ensuring safety cannot be guaranteed; it requires ongoing efforts to create the best possible conditions for safety.