Sverige rankas ofta som ett av världens mest jämställda länder och år 2015 uttalade den socialdemokratiska regeringen, med Margot Wallström i spetsen, sina utrikespolitiska ambitioner med avsikt att föra den feministiska kampen framåt. Regeringen menade nämligen att den svenska jämställdhetsmodellen, med dess verktyg för jämställdhetsintegrering, borde vara tongivande också på den internationella arenan. Studien har därmed ämnat att undersöka det feministiska utrikespolitiska fältet, där syftet varit att studera hur utrikesförvaltningen och regeringskansliet positionerar Sverige i en internationell kontext. Hur beskrivs svensk jämställdhetspolitik och vad innebär den feministiska utrikespolitiken i praktiken? Genom ett diskursanalytiskt angreppssätt i kombination med intersektionella- och postkloniala teoretiska ramverk, har materialet brutits ned och kritiskt granskats, för att framhäva vilka sanningsregimer och attityder som ligger latent inskrivna i regeringens språkbruk. Detta för att få förståelse för vilka motsättningar och målkonflikter som påverkar implementeringen av de 'universella jämställdhet' som proklameras. Vilka individer avser regeringen hjälpa?

This essay examines how trans people experience Swedish public libraries, as well as how the library can be an integral part of their trans identity work. The data sample was collected through semi-structured phenomenological interviews with five trans and non-binary library users. The analysis of the interview data was done using the method of thematic analysis (TA), following an inductive approach. The theoretical framework focuses on five different, but connecting, concepts. Mainly, theories about intersectionality; whiteness; the heterosexual matrix; orientation; and categorization. The results of this study show that trans people use and experience the library in a myriad of different ways. It is clear, however, that all the informants look to libraries to provide them with material that they can see themselves represented in, to get a sense of validation for their gender identity. Even though the library provides this in some ways, other aspects connected to libraries function to hinder trans people in their identity work. There are several ways that libraries can improve on their services toward trans patrons, and one of these are to better facilitate meetings between different trans people through more activities catering towards this group. In short, libraries need to be mindful about this specific group both when it comes to the services they offer, as well as the physical layout of the library space. These are all aspects which affect and influence trans people and their ability to construct and express their gender identity. / Den här uppsatsen undersöker hur transpersoner upplever Svenska folkbibliotek, och dessutom hur biblioteken kan fungera som en viktig faktor i deras identitetsarbete. Dataansatsen samlades in via semi-strukturerade fenomenologiska intervjuer med fem trans- och icke-binära biblioteksanvändare. Analysen denna intervjudata gjordes med hjälp av metoden tematisk analys (TA), utifrån en induktiv ansats. Det teoretiska ramverket fokuserar på fem olika, men integrerade, koncept. Detta baserat på teorier kring intersektionalitet; vithet; den heterosexuella matrisen; orientering; och kategorisering.  Resultatet av denna studie visar att transpersoner använder och upplever bibliotek på en rad olika sätt. Det framgår dock tydligt att informanterna alla ser till biblioteken för att erhålla material de kan se sig själva representerade i för att få en känsla av erkännande av deras genusidentitet. Även om biblioteken lyckas erbjuda detta i vissa fall lyckas andra apsekter av biblioteken fungera för att hindra dem i deras identitetsarbete som transpersoner. Det finns flera sätt som biblioteken kan förbättra deras tjänster gentemot sina användare som är trans, ett av sätten vilket relaterar till att arbeta mer mot att skapa mötesrum för transpersoner genom att erbjuda mer aktiviteter som riktar sig mot denna grupp. I korthet kan man säga att bibliotek måste vara medvetna kring hur de vänder sig mot den här användargruppen, både när det kommer till vilka tjänster de erbjuder samt hur biblioteket som fysisk plats utformas. Dessa är alla aspekter som påverkar och har en inverkan på transpersoners möjlighet att konstruera och uttrycka sin genusidentitet.

Norm criticism is a well-spoken topic in the Swedish after-school center, never has the gender and race aspect been so debated as now. In this candidate thesis, norm criticism in the Swedish after-school center, is brought to the surface and put into the perspective of intersectionality through two cases. Their cultural background and normative values will also play a role. Our two cases connected through years of working in the after-school center, will be debated through different contemporary articles, literature and a observation as well to bring focus on norm critical pedagogy. We will work around the questions; how do we use norm critical pedagogy, if we don’t know whose norms to emanate from, and how important are norms really in our daily work as teachers? Do all students get the same treatment, or is there a difference between students with a minority background, and is there a difference between how teachers view, categories and judge them according to their own evaluation and norms? / Normkritik är ett ämne som är omtalat i svenska fritidshem, aldrig har genus och rasaspekter varit så omdebatterat som nu. I detta kandidatarbete kommer normkritik i det svenska fritidshemmet att lyftas fram intersektionellt genom två berättelser, kulturella och normativa värden kommer även att spela en roll. Genom två beskrivna händelser, kopplat till år av arbete i fritidshemmet kommer vi att reflektera med hjälp av samtida artiklar, litteratur och en observation samt fokusera på normkritisk pedagogik. Vi kommer att utgå från frågeställningar som; hur använder vi oss av normkritisk pedagogik om vi inte vet vems normer vi utgår ifrån, och hur stor roll spelar egentligen normer i vårt dagliga arbete som lärare i fritidshem? Får alla elever samma bemötande i skolan, eller finns det en skillnad mellan elever från minoritetskulturer och är det skillnad på hur lärare bedömer och kategoriserar dem kopplat till deras egna värderingar och normer? / <p>Bedömningsgrad: VG</p>

This historic study is expanded with a contemporary view. It has interdisciplinary connections to fashion--‐, gender--‐ and postcolonial studies. The analysis is based on interwievs with Swedish skinheads with a wide range of backgrounds and experiences. One of the questions answered is which factors creates inclusion versus alienation in relation to the skinhead culture. The sources tell stories about a romanticisation of the workingclass, a homosocial expectation based on gender and a distinct heteronormativity. They also show how some non--‐normative functionalities pass, while others are seen as deviant which creates an alienation from the community. Are there any connections between skinhead culture, violence, nationalism and Nazism and if so, how does this show? The image of the skinhead in mass media is heavily coded with Nazism though many of the sources have experienced their subculture as highly diverse. The skinhead get’s to play the role of The Other  in the  Swedish debate on nationalism  and nazism.  To depict skinheads as the ”true” nazis becomes an effective way to make both everyday racism as well as dressy Nazism invisible. Also institutionalized violence, racial profiling and white violence  is made  invisible by this making of The Other. How come typical skinhead features have become popular in mainstream culture right now and what does this popularisation do to the subculture? The present political situation creates an aesthetic discussion which  does not limit itself to the subcultural domains.  At a time when skinhead features become mainstream it might take a more extreme expression to continue as sub--‐culture. The heavily charged aesthetics can be used as a subversive tool for shifting power perspectives, this is especially flagrant within the gayskin culture which uses the aesthetics as a camp play with stereotypes.

No description available.

Uppsatsens handlar om debatten om problemen med hembiträdena och hur situationen skulle förbättras i början av 1900-talet. Källmaterialet är Stockholms tjänarinneförenings medlemstidning Tjänarinnebladet samt tidskrifterna Idun och Dagny. I debatten kommer olika röster till uttryck och jag undersöker hur rösterna samspelar med mentalitet, identitet, genus och klass. Mina utgångspunkter är att yrket var en projektionsyta där olika perspektiv och röster konkurrerade om att definiera yrket och perspektiven går att förstå utifrån olika gruppers mentaliteter. Mentalitet är en medvetandenivå bestående av kollektiva, opersonliga, oreflekterade, tankemönster, attityder, sinnestillstånd och beteenden som ligger till grund till mer artikulerade tankar och idéer. Mentalitet ligger också till grund för normer, värderingar och världsbild. Mentaliteteten reproduceras över generationsgränser i institutioner som familj och skola.     I övergången från det patriarkala bondesamhället till det kapitalistiska industrisamhället förändrades strukturer och sociala relationer mellan individer och grupper. Mentalitet, som normalt är stabilt och utvecklas långsamt, började snabbt förändras. Olika gruppers medvetenhet om identitet, klass, ideologi och så vidare ökade snabbt. Folkrörelser kämpade för att förändra samhället, både mentalt och politiskt. Till exempel kämpade arbetarrörelsen för social rättvisa, kvinnor för jämställdhet, rösträttsrörelsen för allmän och lika rösträtt, och frikyrkor för religionsfrihet. Den gamla ordningen som gällt i hundratals år krackelerade och i denna process uppstod konflikter.     Hembiträdena stod med ena benet i det gamla samhället och det andra benet i det nya. Yrket reglerades av patriarkala lagar och deras arbetsgivare betraktade dem ur ett patriarkalt perspektiv. Själva ville de bort från det patriarkala och liksom övriga arbetarklassen höja sig ekonomiskt och socialt. De ville att yrket skulle regleras som andra arbetaryrken och ha samma rättigheter som andra arbetare. De ville ha begränsad arbetstid, rätt till ledighet och framför allt inte bli bemötta med förakt och bli behandlade som barn. Mot hembiträdena stod husmödrarna som absolut inte ville tillåta hembiträdena att organisera sig och ändra på rådande ordning. Även arbetarrörelsen och kvinnorörelsen hade svårt att bestämma sig för hur de skulle förhålla sig till yrkeskåren.     I uppsatsen undersöker jag vilka problem som fanns med hembiträden enligt dem själva och enligt andra samt hur de själva och andra ville förbättra situationen. I analysen är mentalitetet centralt men också identitet. Hembiträdena ville både förändra sin yrkesidentitet och de mentaliteter som låg till grund för hur yrket betraktades. De använde bland annat en skötsamhetsstrategi för att försöka förbättra sin situation som påminner om den Ronny Ambjörnsson beskriver i Den skötsamme arbetaren.                       Teoretiskt utgår jag framför allt från klass och genus för att förstå hur mentalitet och identitet konstruerades av hembiträdena och av andra. I analysen är båda perspektiven nödvändiga men det varierar beroende på kontexten vilket av de två perspektiven som bäst förklarar det som skrivs. Därför har jag metodologiskt och teoretiskt använt mig av ett intersektionellt förhållningssätt för att hantera den skiftande över- och underordningen i relationen mellan de teoretiska perspektiven.

Flyktingar med funktionsnedsättning tillhör två marginaliserade grupper och är därför extra utsatta. Det saknas samlad kunskap om deras situation. Syftet med denna studie är att beskriva och undersöka hinder som flyktingar med funktionsnedsättning möter i samband med mottagandet och inledande etableringsprocess. Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt. En litteratursökning resulterade i 11 peer review-granskade, vetenskapliga artiklar där empirisk originalforskning redovisas. Analysen genomfördes med hjälp av Michael Olivers sociala modell och intersektionell analys. Resultatet visar att brist på tillgänglighet, information och kunskap skapar funktionshindrande barriärer i mottagningsprocessen. Marginaliserande processer uppstår i olika intersektioner mellan flyktingskap, funktionsnedsättning, klass, etnicitet och kön. Utifrån resultatet föreslås en bättre samordning mellan olika instansers insatser för att förbättra situationen för flyktingar med funktionsnedsättning. / Refugees with disabilities belong to two marginalized groups, which makes them particularly vulnerable. The collective knowledge about their situation is insufficient. The purpose of this study is to describe, and investigate, the obstacles that refugees with disabilities may encounter during the initial stages of the resettlement process. The study was carried out in the form of a literature review. A literature search resulted in 11 peer-reviewed, scientific articles, in which empirical, original research is presented. The analysis was conducted using Michael Oliver's social model and intersectional theory. The results show that lack of accessibility, information, and knowledge causes experiences of disability during the resettlement. Marginalization processes occur in the intersections between refugee status, disability, class, ethnicity, and gender. Considering the results, an attempt to enhance the coordination between the efforts of various agencies is proposed, to improve the situation for refugees with disabilities.

I denna uppsats analyseras det hur genus representeras och framställs i de tre svenskproducerade filmerna Call Girl (Mikael Marcimain, 2012), Monica Z (Per Fly, 2013) och Svinalängorna (Pernilla August, 2010). Filmerna kommer från en självständig katalog som visar upp en mångfald av filmer och tv-serier som gjorts inom det senaste decenniet där samtliga präglats av ett historiskt återblickande av det svenska 1960-och 1970-talet. Den historiska perioden var en omvälvande tid för kvinnorörelsen som ledde till stora förändringar som vidare har påverkat vår samtid. Studiens övergripande syfte undersöker hur historieförmedlingen och representationen av genus framställs i filmerna. Med stöd av det teoretiska ramverket förs resonemang fram om att kvinnorepresentationen uppvisar ett individualiserat porträtt av kvinnor, som på grund av deras samhällsposition söker förebilder och stöd i deras yttre och inre genusrelationer. Intersektionalitet används som perspektiv för att påvisa hur samverkande maktordningar förekommer i representationen. I den historiska porträtteringen ges ett kritiskt granskande av kvinnornas levnadsvillkor tillsammans med budskap som menar till att stärka och stödja kvinnor. Filmerna kan ses som samtida källor då det historiska återblickandet består av föreställningar och värderingar som återfinns i vår samtid.

The aim of this study was to examine how women subjected to men’s violence in close relationships are presented from an intersectional perspective in two selected policy documents. To analyse the policy documents Carol Bacchi´s discourse analysis approach What´s the problem represented to be? was used to detect important patterns in the material. The study showed that the construction of women subjected to violence covers a series of conceptions regarding how women should act and a framing of the abused woman as the problem carrier. Results from the study showed a gender neutral discourse and that a part of the problem representation contains framings of the ideal violence. The study also showed that categories of women are presented in terms of particularly vulnerable groups which is mainly done in exclusionary ways. Depending on how social workers comprehend these guidelines women subjected to violence might be affected differently. The findings suggest that an awareness of social discourses is of importance because it may affect how violence against women is understood and how women subjected to violence is treated.

Studien syftar till att få en förståelse för danslärares förhållningssätt till begreppen kropp, genus och etnicitet inom ramen för kursen Dansteori i gymnasieskolan. Det undersöks huvudsakligen med hjälp av det intersektionella perspektivet samt den normkritiska pedagogiken som teoretiskt ramverk. Detta i kombination med olika perspektiv på begreppen kropp, genus och etnicitet utifrån olika teorier. Studien är kvalitativ och innefattar skriftliga och muntliga webbaserade intervjuer med danslärare. Analysen utgår från en hermeneutisk tolkning. Studien visar att danslärarna förhåller sig likartat till begreppens funktion i undervisningen. De kan användas som verktyg för att förankra dansen i samhället eller för att synliggöra respektive vidga normer. Resultaten pekar också på att alla danslärare i undersökningen ser begreppen som sociala konstruktioner inom sin undervisning. Vilken plats de får i undervisningen ser olika ut. Några behandlar dem som icke återkommande moment och som ett redskap för eleverna medan andra låter dem vägleda utformningen av den egna undervisningen. Det senare ger upphov till en mer normkritisk pedagogik som utmynnar i ett vidgande av normer. / The study seeks to get an understanding of how dance teachers at secondary schools approach the concepts of body, gender, and ethnicity within the course ‘Dance theory’. This is examined through the norm critical approach and intersectionality as the main theoretical framework. Moreover, theoretical perspectives on body, gender and ethnicity are presented. This qualitative study involves oral or written digital interviews for collecting data and uses the hermeneutical perspective as the method for analysis. The results show that dance teachers regard the concepts as socially constructed and approach them in a similar way. It is also made visible that the concepts of body, gender and ethnicity are used as a tool for connecting dance to society in general, or to either highlight or transform social norms. Furthermore, differences also appear since the concepts seem to have various positions in their teaching and for whom the concepts are considered as an instrument. Some dance teachers deal with the concepts as non-recurring elements while others allow them to influence the whole teaching practice. The latter seems to lead to more norm- breaking activities.