Begreppen rädsla och trygghet användes frekvent under 2018 års svenska parlamentariska valrörelse, både av politiker och journalister. Den här uppsatsen är en undersökning av hur journalister från sju av de största traditionella medierna i Sverige använder sig av dessa begrepp i sin kritik mot politikernas brist på ideologisk politik. Med avstamp i bl.a. Michael Foucault teorier om diskurs, Sarah Ahmeds affektteorier, och Murray Eldmans kondenserande symboler gör jag en textanalys av de knappt 500 artiklar från tryckt press som mina sökningar rädsla+politik och trygghet+politik i Mediedatabasen gav. Fokus riktas mot de diskursivt semantiska betydelserna, text och symbolik, i begreppen rädsla och trygghet. Eftersom det är en genusvetenskaplig uppsats tillämpas även ett intersektionellt analysverktyg på materialet, där bl.a. de olika posterna skillnad, samband, makt och sociala kontexter lyfts fram. Analysen är uppdelad i fyra teman; Rädslan som politisk retorik, Från folkstyre via välfärd till nationalstat – Socialdemokratins kappvändning, Hotet mot den fria pressen, och De andra. Under vardera rubrik besvaras frågeställningarna: Hur tar sig begreppen rädsla och trygghet i uttryck i sju av Sveriges största traditionella dagstidningar under de sex sista månaderna i 2018 års svenska valrörelse? Producerade och/eller reproducerade detta någon ”större mening” i förhållande till kön, klass och ”ras” och, i så fall, på vilket sätt gjordes det? Resultatet av undersökningen är att begreppen uttrycks som avgörande i valet om den parlamentariska demokratins och den fria pressens överlevnad i Sverige, samt att detta både producerar och reproducerar köns-, klass-, och rasstereotyper. Och att det sistnämnda görs genom samma användning av kondenserande symboler som journalisterna kritiserar politikerna för att använda. Slutsatsen är därför att politik och demokrati inte enbart bygger på rationella val utan måste hanteras i relation till symboler och känslor.

Hermione Granger is the most prominent female character in the Harry Potter series. She is also the only one in the trio of herself, Harry Potter, and Ron Weasley who is muggle-born. She is, therefore, most likely to be discriminated against in two aspects – on the basis of her sex and race. This essay examines Hermione with the help of Simone de Beauvoir’s The Second Sex and Edward W. Said’s Orientalism to show how she is represented and portrayed as “the Other” in these two aspects. In which aspect is she more likely to suffer from discrimination, or is it the combination of the two that is essential? As discrimination on the basis of sex, race, ethnicity, religion, and other aspects continues to grow in Western societies, it is important to look at how this widely popular literary series handles these issues.

This thesis focuses on politically active women within The Swedish Social Democratic Women’s Association, also known as S-women. By applying discourse analysis to interviews with active s-women and to meeting conversations between the association’s members, the study approaches ideas of feminism, feminist politics and political commitment. “Solidarity” – the central concept of the labour movement – serves as the point of departure for a feminist discussion about class, gender, ethnicity and age/generation. Political inclusion and exclusion are other keywords when the power relations within feminism in general and this women’s association in particular are examined. The theoretical framework of the thesis covers post-structuralist feminism, intersectionality and discourse psychology.

Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgångspunkter och använda teorier är makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benämna motståndarna till intersektionalitet; särsektionalitet. Metoden bygger på den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda på teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhållen diskrimineringslagstiftning Slutbetänkande av Diskrimineringskommittén och låter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras två huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som är för en sammanslagning och en särsektionell diskurs som är mot en sammanslagning. Uppsatsen slutsats är att förståelsen för intersektionalitet bland berörda aktörer är väldigt låg och att en sammanslagning av ombudsmännen i dagsläget därmed inte skulle uppfylla det intersektionella syftet flera aktörer verkar förespråka.

The aim of this paper is in part to distinguish the ideas raised in the Swedish political debate on the new discrimination law in relation to protection of groups. Is protection by law against discrimination needed for the individual or the group? If it is needed for members of groups, are these groups viewed on as static or variable. Are there any conflicts present between group interests? We link these ideas to three different theoretical perspectives: multiculturalism, feminism and intersectionality and further examine the differences and contradictions between the perspectives represented by members of parliament. Drawing on the political debate and documents formulated within the government, this paper analyzes views on identity by group through the use of idea analysis. The main conclusions of this paper are the following. All theoretical views chosen are present within the debate. The representatives of feminism and multiculturalism call for distinctive needs. However, the philosophical debate current them between is not represented in the political debate on the discrimination law. The feminist concern stands without a multicultural opponent. The perspective on intersectionality is included in the debate but the understanding is quite incoherent. The government representatives choose to propagate for the principle of equal treatment instead of a variable view on groups.

Abstrakt Denna studie försöker ta reda på om chilenska domar genom sitt språk leder till att tillgängligheten till rättsväsendet försvåras. Detta görs genom att studera ett omdebatterat fall i Chile där Gabriela Blas döms till 12 års fängelse för att lämna kvar sitt barn på den andinska högplatån vilket ledde till att barnet dig hon gjorde detta utifrån aymaraindianernas traditionella kultur och sedvänjor. För att studera dessa frågeställningar används trianguleringsmetoden i form av att använda olika metoder och olika teorier för att studera fallet med aymaraherdinnan. Kvantitativ metod används för att mäta antalet långa meningar och längden på dessa meningar. Den kvalitativa metoden utgår från kritisk diskursanalys där makrostrukturer och lokala betydelser identifieras. Teoribildningen består av kapitel om myndighetsspråk, diskrimination och intersektionalitet och aymaraindianernas kultur och historia. Samtliga domar har långa meningar och meningar som är mycket långa. Speciellt domarna i första instans utmärker sig både gällande att stort antal långa meningar och extremt långa meningar. Gällande texter med diskriminerande innehåll existerar dessa endast i domarna i första instans och då är det fråga om intersektionalitet. / Resumen Este estudio se ocupa de estudiar si el uso del idioma en las sentencias chilenas dificulta el acceso a la justicia. Esto se realiza mediante el análisis de un caso polémico en Chile en que Gabriela Blas fue condenada a 12 años de presidio por abandonar a su hijo en el altiplano andino con resultado de muerte, lo que hacía según las costumbres y cultura de los aymaras. Para responder estas preguntas se usa el método de triangulación y diferentes teorías para estudiar el caso con Gabriela Blas. Se usa el método cuantitativo para medir la cantidad de frases largas y la longitud de estas frases. El método cualitativo parte del Análisis Crítico del Discurso donde se define macroestructuras y significados locales. El marco teórico consta de capítulos sobre lenguaje administrativo/jurídico, discriminación e interseccionalidad y la cultura e historia de los aymara. Todas las sentencias tienen frases largas y frases muy largas, en particular, las sentencias de la primera instancia, que además, son las únicas que utilizan escritura discriminatoria y allí se habla de la interseccionalidad.

The integration policy in Sweden has received criticism for being disintegrating due to the structure of division between those that integrate and those who are to be integrated, a division between “us” and “them”. In 2010 the reform Act on introduction activities for certain newly arrived immigrants (2010:197), was carried out to facilitate the integration of newly arrived immigrants on the labor market. The purpose of this thesis is to study power and discrimination structures within the reform by applying an intersectional theoretical framework. Intersectionality is based on the notion that different forms of discrimination such as gender, ethnicity, class, sexual orientation etc. do not act independently. The theory rather advocates that these categories interact. This essay will focus on how three of them, sex, class and ethnicity interact within the reform by studying the questions: How is the relationship between sex, ethnicity and class described and valued in the reform? In what way does the reform highlight or conceal power structures? The result shows that norms about sex, class and ethnicity are reproduced within the programs related to the reform. Prejudices about foreign women hampers newly arrived women from getting education and employment training that are individualized.

In this essay I analyse how three Swedish companies with different types of governance carry out work aimed at promoting inclusion with focus on gender and ethnicity. There are three study questions: How does the type of governance affect the inclusion work in terms of national and international law? How do the companies operate within the framework of social sustainability in order to combat a homogeneous composition in relation to promotion to higher positions? Do the implementation strategies of the studied companies differ? The conclusions are that the implementation strategies differ between the studied companies and that the type of governance exerts has significant influence on the implementation strategies to promote and enhance inclusion to higher positions. Successful implementation strategies are guided by the principal’s intentions as well as the agenda of the company management. / I uppsatsen analyserar jag hur tre svenska företag med skilda bolagsformer, inom ramen för sitt sociala ansvarstagande, bedriver inkluderingsarbete med fokus på kön och etnicitet. Studien har tre frågeställningar: Hur påverkar bolagsformen inkluderingsarbetet i förhållande till nationell rätt och folkrätt? Hur arbetar företagen inom ramen för sitt sociala hållbarhetsarbete i sitt försök att motverka eventuell homogen sammansättning vid befordran till högre positioner? Finns det skillnader mellan de studerade företagens implementeringsstrategier? Denna studie visar att bolagsformen och ägarstrukturen har en signifikant påverkan av val på implementeringsstrategier för att främja en ökad inkludering bland anställda i ledande positioner. Framgången med implementeringsstrategier styrs av såväl uppdragsgivares intentioner som bolagsledningens agenda.

No description available.

Den genusvetenskapliga forskningen uppmärksammar idag flera olika maktordningar och intra-aktionen dem emellan. Aspekten ålder är emellertid relativt förbisedd, och vuxna och vuxenhet en omarkerad norm. I denna uppsats undersöker jag med utgångspunkt i queerteori, cripteori, intersektionalitet och kritisk åldersforskning föreställningar och antaganden i relation till kategorierna barn och vuxna i fem svenska tidningar/tidskrifter. Min uppsats visar att aspekten ålder intra-agerar med andra maktordningar i konstruktionen av både barn och vuxna. Vuxenperspektivet är i de undersökta tidningarna i princip ensidigt och synen på ålder är övervägande essentialistisk. Vuxna förstås som naturligt överordnade barn, vilka avhumaniseras och konstrueras som vuxnas rättighet eller egendom, eller som en förlängning av vuxenkroppen. Vuxenhet kopplas till reproduktion och yrkesarbete (på heltid) och vuxnas solidaritet bör enligt den hegemoniska diskursen ligga hos arbetsgivare och andra vuxna, inte hos barn. / Even though several researchers in gender studies of today are concerned with other central organizing aspects than gender, the social category age is disregarded. When it comes to age the naturalized norm in gender studies is the category the adult. In this thesis I investigate assumptions concerning the two age categories children and adults in five different newspapers and magazines, using an intersectional perspective and a queer theoretical framework. My investigation shows that the category age intra-act with other power structures in the construction of both children and adults. The adult perspective is more or less one-sided, and the view on age is primarily essentialistic. Adults are considered naturally superior, while children are dehumanized and constructed as the right and property of adults. Adultness is primarily linked to reproduction and (full-time) professional work, and adults should according to the hegemonic discourse be loyal to employers and other adults, not to children.