Bräckt vatten smakar som tårar – En studie baserad på upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun beträffande hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet med studien är att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrågor. Vi vill fånga de olika aktörernas upplevelse och förståelse av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck. Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet är analyserat med hjälp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den Mångkulturella triaden. Resultaten visar på att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna väljer att definiera hedersrelaterat våld och förtryck och att detta dels bygger på att de är präglade av postkoloniala tankar om ”Den Andre” och dels att de i större utsträckning anammat ett intersektionellt tänkande genom vilket man förstår fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck ur variabler såsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ”hedersrelaterat våld” som en egen kategori från ”våld i nära relationer”. Vilket också visar på att de inte vill kategorisera våldet samtidigt som man talar om att det är mer komplext till sin natur än ”våld i nära relationer”. I skrivande stund finns ingen klar handlingsplan för hur man skall arbeta med hedersproblematiken vilket innebär att intervjupersonerna är hänvisade till sina egna erfarenheter, kunskaper och förståelse om vad hedersrelaterat våld och förtryck är. / Brackish water tasting like tears - A study based on the Social Service´s experience of violence relating to honour codes in Halmstad municipal. The purpose of this study is to examine how Social Service authority in Halmstad works with honour-related issues. We intend on one hand to capture the different actors’ experience and their understanding of the phenomenon of honour and on the other hand investigating if there are any action plans regarding it. Qualitative research is used to gain insight into in the studied topic. We used semi-structured interviews as a data collecting method. The outcomes are then analysed using the theory of intersectionality, postcolonial theories and multicultural triad. The results shows that there is a ambivalence standpoints in how the people interviewed chose to define honor-related violence and oppression, and that this partly is based on that they are characterized of postcolonial thoughts about "the other" and also that they in a greater extent has accepted a intersectionality where they see the honor-related violence and oppression phenomena through variables like gender, class and ethnicity. Within Halmstad Social Services authorities, "honor-related violence" is not discerned and falls in to the same category as "violence within close relations". This (also) shows that they don’t wish to categorizes the violence but that they at the same time says that it's more complex than "violence in close relations". There is no clear plan of action at this point on how to work with the honor-related violence which means that respondents rely on their own experiences, knowledge and understanding about what violence and oppression is.

This study aimed at supplementing the Swedish National Agency for Education’s (Skolverket) study (2006) I enlighet med skolans värdegrund? which investigated whether textbooks in various school subjects went against the fundamental values in the curricula Lpf94 and Lpo 94. Due to this study’s supplementing intention, this study uses a similar title as Skolverket. By adding a new subject (Swedish) to Skolverket’s study, this study also strived to show how discrimination might be present in other subjects than the ones Skolverket involved in their study. More precisely, this study examined how the aspects ethnic belonging, functional limitation, gender, religion and sexual orientation (Skolverket used the same aspects in their study) are presented in a textbook for the Swedish subject in order to find out whether or not discrimination occurs. In the analysis I have used a combination of intersectionality and discourse analysis in order to understand and explain findings from the textbook.This study shows that the initial thought that discrimination occurs in more school subjects’ textbooks than the ones involved in Skolverket’s study, was valid. Many examples of differentiation between the norm “We” and the diverged “Them” were found. Moreover, people in the book were seldom presented as foster more than one of the investigated aspects (ethnic belonging, functional limitation, gender, religion and sexual orientation) leaving thebook one-dimensional and focused on normalcy.

Studiens syfte är att se hur individualistiska och kollektivistiska värderingar kan förstås ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på kulturell identitet. I ett bekvämlighetsurval hittade vi respondenter från Mellanstadskommuner i klasser för SFI (Svenska För Invandrare) och SAS (Svenska som Andra Språk) samt kollektivboenden för ensamkommande flyktingbarn. Genom att utföra studien på svenska studenter på två olika gymnasieskolor samt japanska individer erhölls referenspunkter i förhållande till Hofstede’s data gällande kulturella värderingar och dimensioner. Respondenterna fick svara på ett enkätformulär som är utformat av Ph.D. Reggie Pawle utifrån Hofstede’s identitetsdimension och översatt av uppsatsens författare till svenska, samt till Japanska av en japansk översättare. Resultatet utgör en samling tabeller och intressanta iakttagelser som t.ex. att ungdomar med utländska föräldrar svarat på enkäten utifrån olika kulturella värderingar vilket stämmer in med tidigare forskningars rapporter att dessa ungdomar slits mellan sina föräldrars kultur och den nya. Teoretiska jämförelser påvisar att det finns intersektionella tendenser. / The purpose of this study is to see how individualistic and collective values can be understood from an intersectional perspective, focusing on the cultural identity. In a convenience sample we found respondents from Middle sized municipalities in classes for SFI (Swedish For Immigrants) and SAS (Swedish as a second language) as well as collective homes for unaccompanied refugee children. By performing the study on Swedish students at two high schools and Japanese individuals we obtained reference points in relation to Hofstede's data on cultural values and dimensions. Respondents were asked to answer a questionnaire form designed by Ph.D. Reggie Pawle based on Hofstede's identity dimensions and translated by the essay writers into Swedish, and Japanese by a Japanese translator. The result is a collection of tables and interesting observations such as that young people with foreign parents responded to the survey based on different cultural values which fits in with previous research reports that these young people are torn between their parents' culture and the new. Theoretical comparisons indicate that there are intersectional trends.

This thesis explores the relationship between the Swedish autonomous left and the terrace culture of European football. It has its geographic starting point in Stockholm, Sweden and follows the three larges tStock­holm football clubs, AIK, Djurgården and Hammarby, and its supporters. The author has followed the football club Hammarby from the terrace for the entire 2011 football season, and has interviewed six political activists who visit, or used to visit, the terrace. The research context this study is incorporated into centres around the history of, and relationship between, the terrace cultures of AIK, Djurgården and Hammarby. Previous research has also focused on the radical potential of Ultras terrace culture (which is derived from Italian supporter culture) and the terrace culture from an intersectional perspective. Part of the aim of the thesis is to explore anarchist theory within an academic framework, something which has rarely been done before. The other main theoretical approach is largely based on the ideas of political theorist Chantal Mouffe and her exploration of the political identity formation of the subject in opposition to the deindividuating effect the mass can have on the individual. The method of the thesis is based on anarchist theories of participatory methods and on walking interviews developed by, among others, geographer Jon Anderson. What the research shows is that the presence of fascist values is much stronger on the terraces ofStockholmthan expected, and that the terrace culture as a whole has adopted a seemingly “apolitical” stance to try and submerge these. The participants’ stories centre on the inability to “loose oneself” in the mass of the terrace, and the feelings this inability awakens. This is the first thesis about the Ultras culture written in a Nordic context.

In ”goda influenser utifrån” (positive effects from abroad) the purpose is to explore how ideas about feminism and nationality is created within the commentarys on Newsmill (swedish websight for debate). The questions which is directed on the basis of my purpose is drafted to enable my enquiry. On intersectional premisses, and with the help of a textanalysis, i will dress the data which i collected from one field of commentarys. The analysis is divided into themes in which and everyone i tend to immerse on that particular theme.

<p>This thesis focuses on politically active women within The Swedish Social Democratic Women’s Association, also known as S-women. By applying discourse analysis to interviews with active s-women and to meeting conversations between the association’s members, the study approaches ideas of feminism, feminist politics and political commitment. “Solidarity” – the central concept of the labour movement – serves as the point of departure for a feminist discussion about class, gender, ethnicity and age/generation. Political inclusion and exclusion are other keywords when the power relations within feminism in general and this women’s association in particular are examined. The theoretical framework of the thesis covers post-structuralist feminism, intersectionality and discourse psychology.</p>

<p>The purpose of this study is to examine the relations of power within the discourse of integration and my focus will be on power relations and structural discrimination. The study origins from four qualitative interviews with employees from the County administrative board as well as from the Employment office.</p><p>The theoretical framework is based upon Social Constructionism, Postcolonial Theories and with an intersectional perspective. The recent critical research from <em>The Official Report on power, integration and structural discrimination </em>(<em>Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering) </em>is used as well as Foucault's theory of biopower which is discussed within the analysis.</p><p>The study indicates that although integration often is addressed as a reciprocal process, it is still assumed that They should be integrated by Us. The present government's one-sided focus on employment has proved difficult for the employees to put into practise and when the responsibility of obtaining employment is based upon the individual alone, she/he becomes responsible for her/his own integration.</p>

The transport sector is an extensive contributor to the total CO2 emissions, and private transports hold a vast share. This has implications on environmental and human health, which eventually have economic consequences for society. Equal access to opportunities is essential in a sustainable society and public transport is a crucial element. Apart from public transport, physical active transport modes are key components in a sustainable transport system. The aim of this thesis was through an intersectional perspective to gain deeper understanding about travel mode choices and to identify barriers to use of public transport. This thesis comprises an extensive literature review of 62 articles, reviews and publications on travel behavior and travel mode choice undertaken in different parts of Sweden, Germany, UK, Portugal and the USA. A limited case study shares through nine qualitative interviews the travel experiences of four men and five women in different ages in Nåntuna/Vilan and Sävja in Uppsala, Sweden. The influencing factors were categorized and later intersectionally analyzed with the respect to gender, age and socioeconomic class. The analysis revealed that travel mode choices are complex and can be made for various reasons. Access to a car, habits, travel pattern and time indicated to be the most influencing factors. Economic resources seemed to influence the availability of transport mode, and indications could be seen that economic resources might impair gender differences. Looking at preferences and actual mode choice, the study sample illustrates that men, older, and richer, are having more opportunities to take their preferable mode choice. Planning factors appeared to both promote and constrain the use of public transport. Public transport seemed to have hard to meet everyone’s need, and indicated to have low competitiveness to the car. It is suggested that future research focuses on how to meet more people’s need in order to increase the use of public transport by its own attractiveness. Further research is also suggested about the health perspective of physical active modes and public transport. The study revealed difficulties in studying experiences outside the white, majority Swedish norm. More time would have been needed to include ethnicity, as it is an important aspect and should be included in future research. / Transportsektorn bidrar till en omfattande del av det totala koldioxidutsläppet, och privata transporter utgör en ansenlig del av detta. De miljö- och hälsomässiga negativa effekterna är betydande, vilket följaktligen kommer att få sociala och ekonomiska konsekvenser. Det övergripande politiska målet är att öka användandet av hållbara transportmedel, så som fysiskt aktiva färdmedel och kollektivtrafik. Lika möjligheter att nå arbeten och service är en förutsättning för ett hållbart samhälle, och kollektivtrafiken är en viktig nyckel till detta. Förutom kollektivtrafiken är också fysiskt aktiva färdmedel, så som cykling och gång, en nyckelfaktor i ett hållbart transportsystem. Syfte: Syftet med den här masteruppsatsen är att få djupare kunskap om de faktorer som påverkar resebeteende och färdmedelsval, samt att identifiera barriärer för kollektivt resande. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv och undersöker hur maktfaktorer som kön, ålder och socioekonomisk klass påverkar valet av färdmedel. Metod: En omfattande litteraturstudie om resvanor och resebeteende i Sverige, Tyskland, Storbritannien, Portugal och USA föregick en fallstudie. Med fokus på de två områdena Nåntuna/Vilan och Sävja, i Uppsala, Sverige, genomfördes en mindre fallstudie. Nio kvalitativa intervjuer belyser fyra män och fem kvinnors erfarenheter från sina dagliga färdmedelsval. Resultat: Av dessa framgår att färdmedelsval är komplexa; de kan göras av olika anledningar, samt olika anledningar kan leda till samma val. En mängd olika faktorer indikerade på att påverka valet av färdmedel, bland annat tillgången till bil, vanor, attityder, resmönster och restiden. Dessutom indikerar resultat att maktfaktorer som kön, ålder och socioekonomisk klass formar möjligheterna till att välja färdmedel. Indikationer tyder på att ekonomiska resurser styr tillgången på färdmedelsval samt kan minska könsskillnader. Det emellertid ringa urvalet exemplifierar att män, äldre och rikare har större möjligheter att välja sitt önskvärda färdmedelsval. Respondenternas erfarenheter visar att planeringsfaktorer kan både främja och försvåra användandet av kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken verkade ha svårt att möta människors olika behov och därmed vara konkurrenskraftig i förhållande till bilen. Mer forskning om detta är nödvändig för att öka och behålla resenärer utifrån kollektivtrafikens egen attraktionskraft. Vidare så föreslås ytterligare studier om länken mellan hälsa, fysiskt aktiva färdmedelsval och kollektivtrafikanvändande. Studien innefattar inte erfarenheter från personer med annan bakgrund än vit, majoritetssvensk eftersom det hade krävt mer tid än vad denna studie medgav. Det är dock ett viktigt perspektiv för framtida forskning.

Minskning av transporters negativa miljöpåverkan, eller en ökning av hållbara resor, har blivit en allt viktigare fråga för lokala aktörer. Genom samhälls- och trafikplanering ska dagens ohållbara transportsystem bli mer hållbart. Det gör hur planerare i Helsingborg planerar för hållbara resor intressant att studera. Avhandlingen undersöker hur planerare föreställer sig vad hållbart resande är, vilka resenärer det är som bör resa mer hållbart samt hur en hållbar stad kan se ut. Teoretiskt kombinerar avhandlingen ett intersektionellt ramverk med feministisk planeringsteori samt teorier från STS (teknik- och vetenskapsstudier). Det empiriska materialet består av djupintervjuer med sexton planerare, en fokusgruppsintervju samt bildanalys av de planeringsdokument som Helsingborgs stad använder sig av i planeringen för hållbara resor. Framförallt visar avhandlingen att planerare inte betraktar resors negativa miljöpåverkan som ett argument som kan få människor att resa mer hållbart. Istället är det möjligheten att framställa hållbara resor som roliga, hälsosamma, lustfyllda och praktiska som planerare tror kan få helsingborgarna att cykla eller åka mer buss. Men det är bara vissa resenärer som antas kunna ta del av de hållbara resornas positiva värden. Planerarnas föreställningar om bland annat kön, etnicitet och klass är avgörande för hur de förstår hållbara resor. Planerarna menar sammanfattningsvis att det är stort att resa rätt av miljöskäl, men större att fritt välja det mest attraktiva färdsättet. / Demands for sustainable mobility have become an increasingly important issue for local actors. Through city and traffic planning, the current unsustainable transport systems are going to become more sustainable. However, how to define sustainable mobility is disputed. Therefore, how planners in the Swedish municipality of Helsingborg define sustainable mobility makes an interesting case. This thesis examines how planners imagine sustainable mobility, who the sustainable traveler is, and what a sustainable city might look like. Theoretically the thesis combines an intersectional framework with a feminist planning theory and theories from Science and Technology Studies. The empirical material is based on in-depth interviews with sixteen planners, a focus group interview, and visual analyses of the planning documents the city of Helsingborg uses in planning for sustainable mobility. The analyses show that planners do not see the negative environmental impact of traveling as an argument which will persuade people to travel more sustainably. Instead, it is the possibility to construct sustainable mobility as fun, healthy, pleasurable, and practical that planners believe will persuade the inhabitants of Helsingborg to cycle or travel by bus more often. But not all travelers are likely to benefit from the positive values of sustainable mobility. To conclude, when planners imagine sustainable mobility, they imagine that it is good to travel the correct way for environmental reasons, but it is even greater to make independent travel choices, based on what modes of transport attract the most people. / <p>I denna elektroniska version av avhandlingen är bilderna i bilaga 2 uteslutna på grund av upphovsrättsliga skäl.</p>

Syftet med studien var att analysera biståndsutredningar utifrån ett genusperspektiv för att undersöka om det finns några skillnader både språkligt och innehållsmässigt utifrån kön. Vårt gemensamma intresse för genusfrågor och socialt arbete för individer med funktionsnedsättningar är anledningen till valet av studiens inriktning. Karin Barrons teori om att kvinnor och män med funktionsnedsättningar inte tilldelas kön har inspirerat till studien. Med hjälp av socialkonstruktivism och ett genusperspektiv har empirin analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens empiri består av biståndsutredningar enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) angående ansökan om personlig assistans. Utredningarna kommer ifrån en relativt stor kommun. Resultatet visar att språket i biståndsutredningarna synliggör kön och skapar olika bilder av kvinnor och män med funktionsnedsättningar. Utredningarna porträtterar mannen som drabbad av sin funktionsnedsättning, drabbad men fortfarande stark och kompetent. I samma sorts texter skildras kvinnan som att hon är, har eller har utvecklat sin funktionsnedsättning och som beroende av hjälpmedel och annat stöd / The purpose was to analyze needs assessment investigation to explore if there are differences in the linguistic and content regarding gender. We have common interest in both gender perspective and disability care. Therefore these areas were chosen for the study. Karin Barron and her theory about disabled people being declined their gender was the inspiration to the study.  A social constructionist and a gender perspective were used throughout this research and a qualitative content analyze were used to analyze and process the documents. The documents consisted by needs assessment investigation regarding applications about personal assistance. The applications are regulated by the Swedish law, Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (SFS 1993:387). The data was collected from a relatively large municipality. The results show that in these documents gender is visible and creates different images of disabled men and women. The documents presented the men as victims of their disability, victims but still strong and abled and the women were presented as accountable of their disability and dependent of means