The purpose of this thesis is to increase the knowledge about men’s violence against women in intimate partner relationship. The thesis is answering the following questions: how does research published within the timeperiod of 2010- 2021 describe and discuss the definition, meaning and extent of men’s violence against women in intimate partner relationship, what theoretical perspecitives and reasons can be found within the research and what does the research have to say about interventions to remedy the problem. Three theoretical perspectives are applied to analyse the data: intersectionality, power and social constructionism. The method used in this thesis is a thematic analysis. The result of this study shows that research do not agree upon how men’s violence against women in intimate relatioships should be understood and conceptualized and that there is a tendency to mix different concepts which creates confusion. The study shows that there are two major perspectives which dominates the field; the gender power perspective and family violence perspective. Furthermore, this thesis shows that there are no exact numbers regarding how widespread this problem is. Though, research agrees upon that tolerant attitudes towards violence and stereotypical gender roles contributes to a high level of violence towards women. Finally, this thesis shows that empowerment- oriented interventions are dominating in the field but is not without risks for women to take part in.

The aim of this study is to explore and discuss how media is describing the woman in Swedish magazines. We also explore how a normative image of the woman is created. We offer one possible explanation for how ideals of women can generate and mediate different ideas of femininity and therefore lead to inequality.     The study is based on an analysis of articles published between 2018-2022 in Swedish women's magazines amelia, Femina, mama and tara. Using a qualitative research design by exploring both the text and pictures in the magazines we analyze how the ideal of the woman and norms of femininity can be embedded both in words and photos. The main categories that were identified are: motherhood, health-ideal, beauty-ideal and the general ideal of the woman. To analyze our material, theories and theoretical frameworks such as Agenda Setting Theory, Framing Theory, Respectability and Intersectionality have been used to analyze our data. The main conclusion of our analysis is that media plays an influential role in the construction of the ideal women. The woman is most often described as white, slim, well-dressed and successful. This stereotypic description of the woman is not consistent with the more diverse representation of the woman in society today. This therefore generates an inability due to, for example class and ethnicity, to live up to the ideals that media has constructed.

This thesis examines the Swedish government’s politics that aim to counteract honor related violence and oppression. The study uses a qualitative text analysis to interpret how the concept of honor related crimes is represented in two government documents. Moreover, the thesis applies an intersectional perspective on the analysis, in order to examine whether the Swedish government considers multiple power structures in their representation of the problem with honor related violence and oppression. Also, the study investigates which individuals or groups that, explicitly or implicitly, are assumed to be included in the government’s representation of the issue. The result of the analysis shows that honor related crimes are represented to be caused by strong patriarchal and heteronormative values. Consequently, girls and young women and LGBT people are assumed to be particularly vulnerable groups. Furthermore, the interpretation of the documents implicitly suggests that honor related violence and oppression mainly is represented to be a problem for people with other ethnic background. Finally, the analysis shows some intersectional awareness in the representation of honor related crimes, although less so in the suggested measures.

Women’s participation in peace processes has become increasingly important as the UN resolution 1325 was adopted in 2000. The resolution encourages women’s participation in peace processes and validates that increased female participation builds sustainable peace. This master thesis provides an in-depth case study of women’s participation in Yemen’s peace process. The purpose of this thesis is to identify and analyze what kinds of Yemeni women are participating in the peace process, and who are not, as well as investigating why there might be a difference in inclusion. Additionally, an interpretation is offered on what these results may say about peace processes in general. To answer the research questions, empirical material in terms of reports, articles, documents, and semi-structured interviews have been gathered and processed through a qualitative content analysis. The empirical data has been analyzed through a theoretical framework consisting of theories on intersectionality and hegemonic femininity. The results of this thesis show that Yemeni women who participate in the higher track levels of the peace process mainly consist of women holding a high level of education and stemming from higher social classes, while women from the countryside, women who have a lower degree of education and stem from lower social classes, are mainly excluded. However, the results also show that the inclusion of women in the peace process is hybrid, as participating women are being excluded from meaningful participation. The thesis also concludes that women are included and excluded according to different specific power dynamics. This thesis finalizes in a discussion on what these results say about peace processes in general, and reflect upon possible continuous research.

Uppsatsen ämnar analysera och jämföra framställningen av olika typer av allvarligt våld i tvåreportage från Dagens Nyheter. Våldstyperna i fråga är våld i nära relation och gängrelaterat våld.Målet är att finna eventuella likheter och skillnader i gestaltningen av brotten och de inblandadeparterna, samt potentiella underliggande värderingar som inte explicit formuleras. Uppsatsen användersig av en stilanalys med relevanta analysverktyg. Resultatet visar att det finns flera likheter igestaltningen av offren i förhållande till förövarna. Offren framställs som unga, oskyldiga tjejer,medan förövarna är onda, våldsamma äldre män. Dock skiljer sig reportagen vad gäller vem som är ifokus och i vilken mån de beskrivs. Reportaget om våld i nära relation har betydligt större offerfokusmedan reportaget om gängrelaterat våld har större fokus på förövaren i fråga. Vidare innehållerreportaget om våld i nära relation betydligt fler intima, intensiva och dramatiska drag, medan detgängrelaterade våldet framställs som spännande och fascinerande. Resultatet blir ännu mer relevant dådet ställs gentemot uppsatsens teoretiska ramverk och den tidigare forskningen i fråga. Resultatetpåvisar en kontrasterande beskrivning av offer och gärningsman, vilket i intersektionell mening är avintresse på grund av maktbalansen som skapas där emellan. Resultatet samspelar även med mycket avden tidigare forskningen vad gäller beskrivningar, fokus och framställning, dock med vissa skillnaderoch kontrasterande fynd.

Syftet med uppsatsen är att utifrån frågeställningen “Hur upplever utrikesfödd hemtjänstpersonal relationerna till klienter, kollegor och ledning i en tätort i Mellansverige?” belysa möjliga utmaningar som personalen står inför i sitt yrke och hur deras utländska bakgrund påverkar interaktionerna med klienter, chefer och kollegor. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med anställda inom hemtjänsten i en liten kommun i mellan-Sverige. Resultatet visar att hemtjänstpersonalen i hög grad påverkas av att vara utrikes född i sin yrkesroll. Den utrikes födda hemtjänstpersonalen har upplevt diskriminering i arbetet, känner en press av att prestera bättre än sina svenska kollegor för att dels bli accepterade och dels bevisa sin kompetens.I analysen används intersektionalitetsteorin för att analysera diskriminering och hur faktorerna klass och status påverkar interaktioner mellan klienter, kollegor och chefer. Arlie Hochschild's teori om emotionellt arbete används för att förstå hur personalen hanterar och agerar i situationer där de utsätts för diskriminering. Avslutningsvis tillämpas Thomas Scheffs begrepp sociala band, för att förstå varför hemtjänstpersonalen agerar som de gör. / The purpose of the essay is to, based on the question "How do foreign-born home caregivers experience the relationships with clients, colleagues and management in a conurbation in Central Sweden?" highlight possible challenges that staff face in their profession and how their foreign background affects interactions with clients, managers and colleagues.. The study is based on eight qualitative interviews with employees in home care in a small municipality in central Sweden. The results show that foreign-born home caregivers are greatly affected by their foreign background in their profession. They have experienced discrimination at work and feel pressure to perform better than their Swedish colleagues to be accepted and to prove their competence. In the analysis, intersectionality theory is used to analyze discrimination and how class and status factors affect interactions between clients, colleagues, and managers. Arlie Hochschild's theory of emotional labor is used to understand how caregivers handle and act in situations where they are subjected to discrimination. Finally, Thomas Scheff's concept of social bonds is applied to understand why home caregivers act as they do.

Syfte/frågeställningar: Studiens syfte är via en scoping-review diskutera och analysera olika perspektiv på äldre kvinnors våldsutsatthet av en manlig partner. För att specificera syftet och tydliggöra vilka ämnen arbetet är avgränsat till har följande frågeställningar formulerats: På vilket sätt är äldre kvinnor en särskilt utsatt grupp när det kommer till våld i nära relationer? Hur hanteras äldre kvinnors våldsutsatthet av professionella aktörer i jämförelse med unga kvinnors våldsutsatthet? Hur behöver hjälp och stöd utformas för att lyckas bemöta äldre våldsutsatta kvinnors behov?Bakgrund: Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar olika målgrupper. Vissa målgrupper beskrivs vara särskilt sårbara, däribland äldre kvinnor. Dessa är sårbara bland annat till följd av egna och andras värderingar, som försvårar uppbrott och möjlighet till adekvat stöd. Mörkertalet gällande mäns våld mot kvinnor är stort, samtidigt som det konstateras att våld mot äldre kvinnor är ett växande problem.Metod: Genom en scoping-review undersöks det befintliga forskningsfältet för manligt partnervåld mot äldre kvinnor.Resultat: Studien resulterar i fyra olika huvudteman med två eller tre underteman. Funna huvudteman är: (1) Ett försummat kunskapsområde, (2) En multipel utsatthet som kräver en intersektionell analys, (3) Föråldrade föreställningar och förväntningar, (4) Attityder och bemötande.Konklusion: Äldre kvinnor är en särskilt utsatt grupp som behöver bemötas och ges insatser utifrån olika aspekter som följer av att vara äldre och att vara kvinna. Det framhålls också att äldre kvinnor är en mindre prioriterad grupp inom forskning och hos professionella, i jämförelse med yngre kvinnor utsatta för våld av en manlig partner. Mer kunskap behövs om målgruppen, men kunskap behövs också hos målgruppen själv, bland annat gällande våldsdefinitioner och befintlig hjälp. / Purpose/Questions: The purpose of this study is to discuss and analyze different perspectives on older women´s exposure to violence, perpetrated by a male partner. In order to specify our purpose and to clarify what topics this study is delimited to, following questions were defined: In which ways are older women a particularly vulnerable group regarding domestic violence? How is older women's exposure to violence handled by professionals, in comparison to younger women´s exposure to violence? What does help and support need to consist of in order to meet older women´s needs, when exposed to violence?Background: Domestic violence is a serious problem in society which affects different groups of people. Some groups are particularly vulnerable, including older women. These women are vulnerable among reasons such as their own and other people's values, which obstruct the possibility to break free and acquire adequate support. Men´s violence against women is a problem where the hidden statistics are stated, despite this it is assumed to be a growing problem.Method: Using a Scoping review the field of research regarding male partners violence on older women is examined.Result: The study finds four different main-themes consisting of two or three subthemes. The developed main-themes are: (1) A neglected area of knowledge, (2) A multiple exposure which demands an intersectional approach, (3) Outdated beliefs and expectations, (4) Attitudes and treatment.Conclusion: Older women are a particularly vulnerable group who needs to be treated and given support based on different aspects following being old and being a woman. It is emphasized that old women are less prioritized in research and by professionals, in comparison with younger women who are violently perpetrated by a male partner. The knowledge concerning older women and violence needs to be expanded, while old women themselves need to be enlightened, such as current definitions of violence and available support.

Recent research show that young people with mild intellectual disabilities are raising complaints against the society´s demand for categorization in order to provide the right amount of support (Ineland, Molin & Sauer 2013, Tideman 2012). This study’s purpose is to find out how students attending a senior high school for people with intellectual disability, are affected by their school attendance in their identity making. With focus on finding out:1.What situations within the school prove specific importance in relation to students’ identity making?2.How are the students identity making limited or enabled by their attendance at the school for students with intellectual disabilities? 3.How are the students identity making affected by being included or excluded?The theoretical framework is inspired by theories based on social constructionism. The author has chosen to adopt an intersectional analysis that claims that different power relations in society affects and reinforce each other. Another important theory is social identity theory and representations theory. These theories explain how social identity is created in the relation between the individual and the social world that she exists in. The empirical material was collected through interviews with six students currently attending a senior high school for people with intellectual disability, “gymnasiesärskola” in Swedish. The results show that the specific situations that proved importance for the student’s identity making were: When they were not being able to make choices. How other people, especially teachers, were relating to them combined with the social climate in groups they belonged to. And the overall sense of not being “normal” and having a diagnosis. Results that appeared to be new compared to other studies were that the students interpreted their diagnosis as a school issue and not something that was connected to their own person.

Denna studie handlar om genusskapande bland elever i årskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social språklig interaktion mellan lärare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för Lärande och samhälle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andraspråkslärare har studien fått ett naturligt språkfokus. Studiens fokus ligger på verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan påverka elevers genusskapande. Ett andra fokus har lagts på handlingar som kan fungera språkutvecklande eller hämmande.Denna studie handlar om genusskapande bland elever i årskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social språklig interaktion mellan lärare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för Lärande och samhälle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andraspråkslärare har studien fått ett naturligt språkfokus. Studiens fokus ligger på verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan påverka elevers genusskapande. Ett andra fokus har lagts på handlingar som kan fungera språkutvecklande eller hämmande.Syftet med studien är öka kunskapen om och förståelsen för hur elever gör genus och hur genus blir gjort. Studien är således ett försök att studera hur genus kan skapas i den sociala språkliga interaktionen i ett klassrum. Den observerade interaktionen visar att det finns tecken på att det mellan lärare och elever utförs handlingar som bidrar till att elevers genusskapande inte förändrats i någon större utsträckning sen tidigt 1980-tal. Det som möjligen skulle kunna ses som en förändring är flickornas verbala och icke-verbala handlingar som eventuellt påverkar de observerade flickornas och pojkarnas genusskapande. En slutsats som kan dras av studien är att det finns elever som använder sig av verbala och icke-verbala performativa handlingar som redskap för sitt genusskapande i den sociala språkliga interaktionen i ett klassrum.

Med tanke på den variationsrikedom som finns bland svenska medborgare är det relevant att arbeta för en ökad mångfald på arbetsplatserna i samhället. Att öka mångfalden och attraktiviteten för polisyrket är ett aktuellt ämne då Polismyndigheten har som ambition att bibehålla den kompetens som mångfald tillför samt för att spegla det samhälle de verkar i. Antagningsstatistik visar att individer med utländsk bakgrund har svårare att klara antagningsprocessen till polisutbildningen till skillnad från individer med svensk bakgrund. Syftet med studien har varit att undersöka om individer med utländsk bakgrund har svårare att klara prövningen till polisutbildningen i Sverige samt jämföra och studera individernfrågeställningas bakgrund för att bilda kunskap och få en ökad förståelse om vad som kan vara meriterande utöver de formella behörighetskraven. Med en huvudfrågeställning samt två underfrågor har empirin formats av en kvantitativ enkätundersökning som bygger på en positivistisk metodansats. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier och begrepp som antar ett sociologiskt perspektiv; Pierre Bourdieus habitus, kulturellt- och socialt kapital samt Paulina De los Reyes och Diana Mulinaris intersektionalitet. Utifrån den insamlade empirin visar studien att individer med utländsk bakgrund har liknande möjligheter att klara prövningen till polisutbildningen i Sverige, som en individ med svensk bakgrund. Respondenterna har liknande bakgrunder, ett liknande habitus, sociala- samt kulturella kapitaltillgångar. Det är svårt att se hur prövningen till polisutbildningen i Sverige förhåller sig till individens multipla identiteter och till begreppet mångfald, då man utifrån ett intersektionellt perspektiv på antagningsprocessen inte kan synliggöra en ojämlikhet mellan individer med svensk- och utländsk bakgrund där man bortsett från att ta hänsyn till att respondenterna kan tillhöra flera kategorier samtidigt. / It is relevant to work towards increased diversity in the society ́s workplaces due to the substantial variation of ethnicities among Swedish citizens. To increase the diversity and attraction towards the police profession is a current subject because Polismyndigheten embodies certain ambitions to withhold the competence that diversity brings, as well as reflecting the society they provide in. Admission statistics shows that individuals with foreign background have a harder time during the admission process in comparison to people with Swedish background. The purpose of this study have been to research why individuals with foreign background have a tougher time to complete that trails of Swedish police education, along with comparing and studying individuals background to gain an improved understanding about what appears to bo admirable in addition to the formal eligibility requirements. The empirical have been formed by a quantitative survey that builds on a positivistic method comprised of a main issue together with two follow-up questions. The results have been analyzed using theories and concepts that assumes a sociological perspective; Pierre Bourdieus habitus, cultural- and social capital, along Paulina De los Reyes and Diana Mulinaris intersectionality. The study shows that individuals with foreign background have similar possibilities regarding completing the trails of Swedish police education in comparison to those of Swedish background, based on the collected empiricism. The respondents have similar backgrounds, similar habitus, social- and cultural capital assets. It is difficult to understand how the trails of police education in Sweden relate to individuals multiple identities in addition to the concept diversity, because of the inability to see an inequality between people with Swedish or foreign background during the admission process based on an intersectional perspective where the respondents could potentially belong to more categories simultaneously.