The purpose of this bachelor’s thesis is to examine the libraries' view of their own role and its relation to democracy, to identify any obstacles to the library's mission on being an inclusive public space. We do this through a qualitative content analysis, based on intersectional theory, on the proposal for a National Strategy for Libraries, The Treasure Trove of Democracy. We conclude that depictions of libraries and librarianship represented in the empirical material limits the ability to break down discriminatory structures within the institution.

Jämställdhet är någonting som diskuteras flitigt i politiska debatter. Det blir bättre och bättre världen över men kvinnor ses fortfarande inte ha lika mycket inflytande över beslutsfattande processer som män. Maktpositionerna domineras än idag av män och Sverige är ett av de länder som ännu inte har haft en kvinnlig statsminister. Den här studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer utförda med kvinnor i Sveriges riksdag. Studien identifierar vilka upplevelser kvinnor i Sveriges riksdag har gällande förväntningar på kvinnor, bemötande mot kvinnor samt deras möjligheter till höga positioner i politiken. Den ser också över hur de själva upplever sin maktposition samt hur makten är könad. Studien undersöks med de Globala Målen, närmare bestämt delmål 5.5, som grund. Tidigare forskning visar hur kvinnor har det betydligt svårare än män gällande att både ta sig in och stanna kvar i politiken samt uppnå ledarskapsroller. Ett intersektionellt perspektiv är i stort sett frånvarande i den tidigare forskningen, därför har den här studien ett fokus på det. Genom en analys utifrån de teoretiska utgångspunkterna homo- och heterosocialitet, glastak, intersektionalitet, ojämlikhetssystemet samt genussystemet identifieras problematik kring det motstånd kvinnor inom politiken möter samt den rådande könsmaktsordningen. Resultatet visar bland annat att kvinnor i riksdagen i stort begränsas inom politiken men att de trots detta ändå är de mäktigaste kvinnorna i Sverige. Studien bidrar till en ökad förståelse för olika maktförhållanden inom svensk politik samt ger en insyn i hur det egentligen kommer sig att Sverige ännu inte har haft en kvinnlig statsminister. / Gender equality is something that is frequently discussed in political debates. It’s getting better all over the world, but women are still not seen to have as much influence over decision-making processes as men. The positions of power are still dominated by men and Sweden is one of the countries that has not yet had a female prime minister. This study is based on a qualitative research method through semi-structured interviews conducted with women in the Swedish Parliament. The study identifies what experiences women in the Swedish Parliament have regarding expectations of women, treatment towards women and their opportunities to reach high positions in politics. It also focuses on how the women themselves perceive their position of power as well as how the power is gendered. The study is examined with The Sustainable Development Goals, more specifically sub-goal 5.5, as the basis. Previous research shows how women have a much harder time than men in terms of both entering and stay in politics and achieving leadership roles. An intersectional perspective is to a high degree absent in previous research, so this study has a specific focus on it. An analysis based on the theoretical principles of homo- and heterosociality, glass ceiling, intersectionality, the inequality system and the gender system identifies problems regarding the resistance women in politics encounter and the prevailing gender power system. The results show, among other things, that women in the Swedish Parliament are largely limited in politics, but that they are nevertheless the most powerful women in Sweden. The study contributes to an increased understanding of different power relations in Swedish politics and gives an insight into why Sweden has not yet had a female prime minister.

Följande studie utforskar hur kulturella stereotyper framställs genom interaktionen under två separata intervjuer i talkshowen Malou Efter Tio. Programledaren Malou von Sivers har fått kritik för hur hon intervjuar två rapartister med skilda kulturella bakgrunder. Greekazo som associeras med minoritetsbefolkningen och Einár som associeras med majoritetsbefolkningen. Studien undersöker och jämför interaktionerna i de två intervjuerna utifrån teorierna samtalsanalys, intersektionalitet och olika koncept för representation i media. Analysen genomförs med samtalsanalys som metod och utgår från två separata transkriberingar av materialet. Resultatet visar att Malou von Sivers samspel med de två gästerna skiljer sig, där båda intervjuerna formar stereotypa uppfattningar kring rappgenren. Genom slutdiskussionen förs en diskussion om att det sker en problematisk representation av båda rapartisterna. Framför allt eftersom det upprättas en skillnad mellan rapartisterna genom intervjuerna då de tillskrivs olika egenskaper som baseras på deras etniska tillhörighet. Detta visar på starka maktrelationer som existerar i talkshowen och också på hur ojämlikhet som finns i samhället uppkommer i programmet. Utifrån vårt resultat kan vår studie synliggöra och uppmärksamma hur samtalsstrukturen i den här talkshowen flätas samman med maktstrukturen i vårt samhälle. / The following study examines how cultural stereotypes are reproduced through the interaction during two separate interviews from the talk show Malou Efter Tio. The host Malou von Sivers has been criticized for how she is interviewing two rap artists with different cultural backgrounds. Greekazo, associated with the minority population and Einár, associated with the majority population. The study examines and compare the two interviews based on the theories conversation analysis, intersectionality and several concept of representation in media. Conversation analysis is also used as a method and the analyzation is based on two separate transcriptions of the material. The results showed that Malou von Sivers interplay between two guests were different, however both interviews reproduce stereotypical perceptions about the rap genre. Furthermore, the results are discussed which shows that both representations of the rap artist are problematic. Especially since a difference is established between the rap artists through the interviews as they are attributed different characteristics based on their ethnicity. This shows the strong power relations that exist in the talk show and also how inequality that exist in our society arises in the program. Based on our results, our study exposes and pays attention to how the conversational structure of this talk show is intertwined with the power structure in our society.

Uppsatsen undersöker hur marxistiska och maskulinitetsteoretiska maktstrukturer påverkar relationerna mellan de fyra huvudkaraktärerna i Stig Dagermans dramatext Streber. Karaktärerna analyseras utifrån texten i Judasdramer från 1949. Analysen utgår ifrån repliker, karaktärsbeskrivningar och scenanvisningar. I uppsatsen analyseras hierarkiska positioner utifrån den marxistiska teorin med fokus på klasstillhörighet och socioekonomiska förutsättningar, följt av maskulinitetsteorin med fokus på maskulinitetstyper samt maskulinitetsnormer. De bägge analysperspektivens resultat sammanförs i ett intersektionellt perspektiv och används för att placera in karaktärerna i schematiska modeller. Dramat har inför analysen delats in i tre delar vilket innebär att man genom analysen följer karaktärernas utveckling genom tre olika schematiska modeller. De schematiska modellerna och analyserade exemplen visar slutligen hur olika ekonomiska, sociala och könsrelaterade maktfaktorer påverkar relationerna mellan dramats huvudkaraktärer samt deras relationer till övriga av dramats karaktärer.

As the statistics for maternal mortality have declined all over the world, it has also been rising in the US for the past two decades. The data clearly shows that the group with the highest risk for maternal mortality are black women, whilst white women are the group with the lowest risk. This study aims to investigate three policys related to maternal care: Affordable Care Act, Preventing Maternal Deaths Act and Improving Access to Maternal Care Act. By using Carol Bacchi's What’s the Problem Represented to Be-method of analysis, the study looks deeper into what underlying presumptions and assumptions the policys carry, and what consequences these have. Together with intersectionality as a theoretical framework, the study was able to uncover issues between the policies that are currently in place, and the categories and power positions within the people involved in the policy process and the people affected by the policies. The results show that the underlying assumptions and presumptions is that women work as a homogenous group and that the policies are focused on low-income individuals within that group. This results in continuous disparities in maternal mortality for black women, with concerning consequences. There is a great need for research, not only for accurate data surrounding maternal mortality (on deeper levels, not for women as a homogenous group), but also for development of policies and health care.

I denna studie studerar vi hur kvinnor som är entreprenörer gestaltas på Minc Startup House sociala medier, mer specifikt deras LinkedIn, Facebook och Instagram. En kvantitativ innehållsanalys har gjorts på inlägg som publicerats under ett års tid. Vi har studerat resultatet med hjälp av teorin om sociala konstruktioner som huvudteori. Till denna har vi sedan applicerat representationsteori, samt ett feministiskt perspektiv med inriktning av könskonstruktivism och intersektionalitet. Vi kan konstatera att Minc genom sin kommunikation gestaltar män och kvinnor som är entreprenörer olika. I kommunikation riktad till kvinnor appliceras kvinnliga stereotyper och benämningen kvinnlig entreprenör används ofta. Inga stereotyper av manlighet förekommer och orden man och manlig används endast i ett sammanhang, vilket har ett negativt syfte. Studiens resultat visar även att entreprenörer som inte har ett nordeuropeisk utseende är representerade i låg utsträckning. Detta gäller även för personer som är i åldern 50 år och uppåt. / In this thesis we are studying how women entrepreneurs are portrayed in Minc Startup House’s social media, more specifically their LinkedIn, Facebook, and Instagram. A quantitative content analysis has been made on posts from a one-year time period. We have analysed the results with the help of the theory of social constructions as main theory. We have then applied the theory of representation, and a feministic perspective, more specifically the theory of constructions of gender and intersectionality. We have come to the conclusion that Minc through their communication are portraying women and men entrepreneurs differently. In communication created to reach women, female stereotypes are used, and the term female entrepreneur is often used. No male stereotypes are used, and the words man and male only occur in one context, which has a negative purpose. The results in the thesis also show how entrepreneurs without a north European appearance are represented to a low extent. This also regards people who appear to be in the age of 50 and above.

The aim of this thesis is to examine and analyze what discourses about women can be found in three Swedish textbooks in social studies, and to identify the different social roles that are being attributed to the woman in these textbooks. The theoretical and methodological background used is Discourse Theory by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Additional theory used is post strucutral feminism, intersectionality, and critical discourse theory as described by Norman Fairclough. Three questions are asked: Which subject positions are assigned to the women in the material examined? What discourse/s can be found in the textbooks? Do the results change over time? Five subject positions are identified: woman as mother and wife, the teenage girl, woman as a public actor, the vulnerable woman and the other woman. Hence – five different discourses are identified: the caring woman, the teenage girl, the active woman, the vulnerable woman and the other woman. The analysis shows that the discourse about the caring women is reproduced over time. Women are attributed characteristics such as caring whose primary focus is to attend to the needs of others. Particularly noticeable is the fact that the language does not rest solely on a heterosexual binary, but also on ethnocentric beliefs where the ‘other women’ is used to strengthen the community of the Western group – a group in which the other woman can never participate.

Syftet med min deduktiva och kvalitativa studie är att skapa förståelse för visuell representation av HBTQIA+ personer i ett kommersiellt tv-program. Hur historiska subjektspositioner kan tänkas vidhålla gamla normer inom en subkultur. Genom en kritisk diskursanalys kommer jag att titta på både det som visas och det som saknar i bilden. Resultatet blev fyra olika teman som fick representera olika delar av mina observationer utifrån hierarki, privata berättelser, en nedärvd kultur och extrem objektifiering. Slutsatsen är att där finns en komplexitet i att göra kommersiell tv av en historisk händelse som ballroom-kulturen, som hade som syfte att skapa aktivistisk förändring. Representationen av deltagarna bygger på en förlegad och stereotyp bild från en historisk tid. För att lyckas förändra samhällsnormer måste vi alla, oavsett sexualitet vara villiga att bidra till dem. / The purpose of my deductive and qualitative study is to create an understanding of visual representation of LGBTQIA + people in a commercial television program. How historical subject positions can be thought to maintain old norms within a subculture. Through a critical discourse analysis, I will look at both what is shown and what is missing in the picture. The result was four different themes that could represent different parts of my observations based on hierarchy, private stories, an inherited culture, and extreme objectification. The conclusion is that there is a complexity in making commercial television of a historical event such as the ballroom culture, which aimed to create activist change. The representation of the participants is based on an outdated and stereotypical image from a historical time. To succeed in changing societal norms, we must all, regardless of sexuality, be willing to contribute to them

Denna uppsats avser att analysera representationen av barnet och barndomen i konsten under den europeiska kolonialiseringen och imperialismen genom historieskrivningen ur ett feministiskt postkolonialt perspektiv med en historiografisk metod. Syftet är att reflektera över hur kolonialismen har påverkat den visuella konsten föreställande barn och skapat föreställningarna om ras, klass och kön. Som en bakgrund presenteras först konceptet av barnet och barndomens framväxt fram från medeltiden till slutet av 1700-talet. Sedan sammanflätas det med studiens två huvuddelar som tar avstamp i slutet av 1700-talet fram till början av 1900-talet. Den första huvuddelen analyserar barnmotiven i relation med kolonialismen ur nyklassicistisk-, romantisk- och realistisk konst, medan den andra huvuddelen centrerar kring orientalismen. Barnmotiven kommer genomgående att analyseras med en kritisk syn på historieskrivningen och samhällsnormer ur en intersektionell lens. / This paper aims to analyze the representation of children and childhood in art during the European colonization and imperialization through history from a postcolonial feminist perspective historiographical method. The aim is to reflect on how colonialism has affected the visual representation of children and generated the concepts of race, class, and gender. As a background, the paper will first present the historical concept of the child and the emergence of childhood from the Middle ages to the end of the 18th century. This will then be intertwined with the two main parts of the study, which will analyze childhood from the late 18th until the beginning of the 20th century. The first main part analyzes pictures of children in relation to colonialism in the Neoclassical-, Romantic- and Realistic artforms, while the second main part will center around Orientalist art. Throughout the paper, the pictures will be analyzed with a critical perspective of history and societal norms from an intersectional viewpoint.

The cis norm could be described as the norm that forces everyone to be either female or male and that genitals, gender identity and juridical sex should be constant throughout a person’s lifetime. “Cis” means “on the same side” in Latin, and in this study Wendel Strömbeck, student at the Pedagogy Institution of Konstfack, University College of Arts, Crafts and Design, has coined the notion “the cis gaze”. “The cis gaze” refer to a performative act of sorting bodies into a female or male category. Wendel study how people with trans* experiences could experience gazes and pictures in relation to the cis norm. The study is based on the queer community that Wendel is a part of, and includes interviews and self-reflections. “Trans” means “to move over” in Latin and “trans*” refers to the whole spectra of possible ways of transgressing the cis norm. The study is devided into two parallel works, an essay and an artistic figuration, a comic book. The comic book includes rendering of the interviews that Wendel has carried out and an irreverent study of cis gendered persons. The essay also includes rendering of the same interviews and an analysis of a poster for the Hollywood movie Glen or Glenda from 1953