This study examines power structures and oppression in the first two novels of the Lunar Chronicles by Marissa Meyer. Postcolonial theory and concepts as the Other/the other, and mimicry supplemented with an intersectional perspective are applied in the study. The study investigates how the protagonist, Cinder, is treated as a cyborg in a human world, and as a Lunar on Earth. Furthermore, it focuses on what happens when the oppressed becomes the oppressor and gains power. I conclude that the humans in Meyer’s sequel treat cyborgs in a similar way as the colonizer has treated the colonized through history. Cyborgs are suppressed due to fear from humans who neither understand cyborgs, nor have any interest to learn about them. The humans have a preconceived idea about what and who the cyborgs are and in correlation to the colonizer, the humans see no point in changing that view. Therefore, humans take the role as the Other while pushing cyborgs to become the other. In a similar way, Lunars become the Other due to their Lunar gift, which creates a power imbalance that they use to suppress people on Earth. When Cinder accesses her Lunar gift, she transforms from being the oppressed into the oppressor, and she must face the consequences of possessing such power which results in someone’s death. She realizes then that she would rather be the oppressed and be hurt herself than to be the oppressor and hurt others.

Through an online survey conducted with Swedish high school dance teachers, the contents which make up the dance history course, a mandatory part of dance theory, is mapped out. The guidelines and regulations to which Swedish dance teachers must adhere when constructing the syllabus in the dance history course is broad, and by quantitative method, this study maps out areas where there is broad concurrence between respondents, and areas of greater disparity. By way of an intersectional perspective, the relative richness of historical background within, and among the different styles is brought into historical context. The theory Historical consciousness is used to analyse the consequences of the result in relation to the students’ opportunities to develop an identification with dance history. The result show broad similarities among the respondents, alluding to a general consensus of the contents of the dance history classes. The differences are found in how the individual styles of dance are taught, where hip hop to a greater extent lacks named historical persons, present in ballet and modern dance. Other findings are a predominance of men as named historical figures compared to women and a disproportional focus on the jazz’ early history compared to more contemporary movements.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka de didaktiska möjligheter och fallgropar som finns med att använda skönlitteratur såsom Gräset sjunger (1950) för att diskutera värdegrundsfrågor inom svenskämnet på gymnasienivå. Metoden som används är diskursanalys utifrån ett intersektionellt perspektiv med fokus på maktaxlarna genus, ras och klass. Studiens resultat visar att genom att kombinera olika maktaxlar såsom genus, ras och klass kan den hegemoniska maskuliniteten lyftas fram för att förklara den praktik som legitimerar den patriarkala könsmaktsordningar och dess inverkan i frågan om jämställdhet. Resultaten påvisar också att romanen erbjuder didaktiska möjligheter att nå frågor om jämställdhet och människors lika värde genom att synliggöra normer och strukturer som reproducerar och upprätthåller orättvisor kopplade till genus-, ras- och klasstillhörighet. Den didaktiska fallgropen som studiens resultat påvisar är om fokus riktas enbart på rasifiering eller vitifiering då båda behöver problematiseras och ställas mot varandra för att tydliggöra hur de påverkar och samspelar i skapandet och bevarandet av samhällsnormer. Studien påvisar åckså att om det explicita utesluts försvårar det möjligheten för elever att identifiera det implicita i texten för att synliggöra och belysa hur det konkreta tillsammans med det osynliga bidrar till helhetsförståelsen.

Introduktion: Forskning har visat att patienter kan uppleva diskriminerande bemötande inom vården. Några faktorer som påverkar bemötande är personers etnicitet, könsidentitet och socioekonomisk position. Diskriminering inom sjukvård kan ha allvarliga konsekvenser, och bidra till lägre förväntad livslängd. Syfte: Syftet med arbetet är att utforska hur patienter med olika etniska bakgrunder, olika könsidentiteter och i socioekonomiskt utsatta positioner upplever bemötandet inom hälso-och sjukvården. Metod: För att besvara syftet genomfördes en allmän litteraturöversikt där elva originalartiklar genomförda med kvalitativ metod analyserades. Artiklar inhämtades från PubMed och APA PsychInfo och granskades med hjälp av Fribergs fyra-stegs analysmetod. Resultat: Personer med olika etniciteter, könsidentiteter och socioekonomisk ställning hade upplevt både positivt och negativt bemötande. Vissa personer som upplevt negativt bemötande och diskriminering valde att inte söka hjälp nästa gång eller att avvakta tills behovet krävde akuta insatser. Strukturella normer kombinerat med patienters individuella faktorer ledde till erfarenheter av diskriminering inom vården. Slutsats: Patienter kan uppleva bemötande som diskriminerade på grund av etnisk tillhörighet, könsidentitet och socioekonomisk utsatthet. Det behövs kunskap och utbildning för att alla ska få möjlighet till jämlik vård. Patienters upplevelser och berättelser är en viktig del för ökad förståelse gällande hur diskriminerande faktorer samverkar. / Introduction: Studies have shown that patients can experience encounters in health care as discriminatory. Factors that affect encounters are people’s ethnicity, gender identity and socioeconomic positions. Discrimination in healthcare can have serious consequences, amongst others lower life expectancies for some groups. The aim: The aim was to explore patients’ experiences of the encounter within healthcare depending on factors such as ethnicity, gender identities and socioeconomical positions. Method: Descriptive design with a literature review was used as method where eleven qualitative original articles were analysed. Articles were found through searches in the databases PubMed and APA PsychInfo and were analysed with a four-step method by Friberg. Result: Individuals with different ethnicities, gender identities’ and socioeconomical positions had experiences of both positive and negative interactions. Some who had negative experiences and had been subjects of discrimination chose to avoid care until the need was so great that they required emergency care. Structural and normative ideas combined with patients’ different conditions created discrimination in health care settings. Conclusion: Patients can experience encounters as discriminatory based on their ethnicity, gender identity and socioeconomic vulnerable positions. More knowledge and education are needed to get closer to the goal of health equity. Patients experiences and stories are an important part to be able to reach a greater understanding of how different discriminatory factors intersect.

In my thesis I research about the construction of homosexuality in three cultural works from 2008 to 2011. The research centres around the difference between same sex desire in practice and homosexuality as an identity. The research takes a queer theory take-off with a view from Judith Butler’s theories, but cross paths the masculinity research and Jasbir K. Puar’s theories about homonationalism. The central theory in the study is based on Lisa Duggan's concept about the new homonormative, which is re-contexturalized to fit the Swedish perspective. The essay concludes that homonormative and homonationalism are fundamental parts in the construction of homosexuality as an identity. In this essay I introduce the concept of The Homosexual to show how the homosexual subject is alienated in relation to the heterosexual environment.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers erfarenheter och kunskaper om barn som riskerar att hamna i, eller befinner sig i utsatthet. Samt hur kunskaperna och erfarenheterna möjliggör eller förhindrar att barn som befinner sig i utsatthet identifieras av förskolan. Studien synliggör hur pedagoger beskriver barns utsatthet och vilka strategier de har för att identifiera och möta barn i utsatthet. Eftersom olika rapporter och studier visar på att den psykiska ohälsan hos barn är ett växande samhällsproblem och att förskolan uppmärksammas som en plats där upptäckande av barn som far illa är stor, är studien ytterst relevant för yrkesverksamma inom förskolan.    Empirin samlas in genom kvalitativa intervjuer och analyseras utifrån ett intersektionellt perspektiv. I resultatet framkommer det likheter med tidigare forskning som visar på att förskolans personal behöver mer kunskap om olika sätt barn kan riskera att hamna i utsatthet på. Resultatet visar även på att pedagogernas föreställningar och förväntningar bidrar till identifierandet av barn som befinner sig i utsatthet. Samtliga av de intervjuade personerna bekräftar att förskolan har en stor, viktig och avgörande roll för barns välbefinnande.

The purpose of this thesis is to see how the contemporary artistic theater for children handles the subjects concerning migration and representation, both artistically and practically. To respond to questions about how these subjects are thematized as well as contextualizing the development of the genre, a post-colonial intersectional perspective is used as a theoretical basis. Production analysis is used as a methodological basis for two productions that were staged at Unga Klara in 2018. Previous research shows that different views of children have dominated throughout the ages, which have represented themselves in the artistic culture for children. The artistic children's theater, or children's tragedy (barntragedi), has its roots in the political children's theater of the 1960- 1970’s and is based on the belief that children have the right to see their inner lives portrayed in an artistically qualitative way. This essay concludes that these two children’s tragedies thematize these topics through a combination of representing interculturality via multilingualism, and through contextualizing how children’s feelings are related to the political injustices that affect their lives.

Representation in the media has become a debated topic over the last decade, with many people advocating for more diversity in movies and on TV. After ten years of entirely white male superheroes, Marvel released Black Panther in 2018, featuring an almost all-black cast. Four years later, in 2022, they released Black Panther: Wakanda Forever, with Marvel's first ever black female superhero in the lead.  This thesis examines the construction of gender in the two movies, whilst applying a lens of intersectionality. The purpose of the study is to analyze how the films relate to stereotypes and norms surrounding masculinity and femininity. The research question posed was: How is gender represented in Black Panther and Black Panther: Wakanda Forever, from an intersectional perspective, through the negotiating of stereotypes and gender norms? The theoretical framework consists of Hirdmans gender-contract, Hall's representation theory, intersectionality as well as social semiotics and discourse-theory. The research question was answered using multimodal critical discourse analysis. The model “Hero's Journey” was used to identify key-scenes in the movies which were then analyzed based on the theoretical framework.  The study finds that the movies overall do a good job of negotiating stereotypes, with many examples of norm-breaking behavior from both female and male characters, despite the latter being somewhat more in line with the stereotypes identified. Seeing as representation is a powerful tool in shaping societal discourse, this speaks for the movies abilities to create a more inclusive perception regarding the topic of gender.

Tidigare forskning rörande partnervåld har i stor utsträckning fokuserat på mäns våld mot kvinnor, emellertid beskrivs våld inom HBTQ-gemenskapen ske i samma utsträckning. Syftet med vår studie var att undersöka hur partnervåld inom HTBQ-relationer har framställts i tidigare forskning. Vår studie avsåg även att undersöka vilka faktorer som kunde ha en påverkan på offers möjligheter att söka och få hjälp från samhället. Baserat på en allmän litteraturstudie, har 14 artiklar valts ut. Vi har analyserat dessa artiklar inom det teoretiska ramverket för intersektionalitet. Resultatet visar att våld i HBTQ-relationer beskrivs på liknande sätt som våld i heterosexuella relationer, dock med vissa signifikanta skillnader. Exempelvis kan sociala faktorer såsom heteronormativitet och homofobi ligga till grund för att våld uppstår i HBTQ-relationer. Resultatet påvisar även att HBTQ-individer upplever hinder till uppsökande av hjälp, utifrån samhälleliga könsnormer.