Abstract Uppsatsens syfte är att genomföra en komparativ studie av hur de två teateruppsättningarna Bonsai och Som man sår kommunicerar med sin ungdomspublik kring temat maskulinitetsnormer. I studien ingår även publikens reaktioner under och resonemang efter framförandena. De metoder som setts som lämpliga för studien är uppsättningsanalyser, deltagande publikobservationer, enkätundersökningar och intervjuer. Som teoretisk ram används tillämpliga delar av R W Connells maskulinitetsteori och G L Mosses idéer om ideala manlighetstyper och dess mottyper i kombination med ett intersektionelltoch queerinriktat perspektiv. Medan Bonsai är en turnerande klassrumsföreställning som spelats i skolor i Stockholm med omnejd, är Som man sår en uppsättning som framförts i Unga Klaras egna lokaler. Rummets storlek, skådespelarantal, teknik, dramaturgi och tilltal är exempel på faktorer som skiljer de båda uppsättningarna åt. Resultaten visar även på många likheter. I båda föreställningarna gestaltas maskulinitet som något män gör. Stereotypa framställningar av män för att synliggöra maskulinitetsnormer är ett tillvägagångssätt som används i båda uppsättningarna, men framför allt är detta något som gäller Som man sår. Gemensamt för dem båda är vidare att maskulinitetsnormer ses som en maktfaktor, men också som destruktiva och begränsande för männen själva. I de två uppsättningarna framkommer ideala maskulinitetsegenskaper som själv- och känslokontroll, disciplin, prestation och styrka liksom dess paradoxer som yttrar sig i form av aggressivitet, våld och våldtäkter. Stereotyper, inverterade förhållanden, överdrifter och absurditeter i kontrast till stort allvar används för att skapa distans och ifrågasättande, men också med hjälp av direkta frågor som vävs in i de olika handlingarna. Den stereotypa framställningen i Som man sår bryts genom att två kvinnliga skådespelare gestaltar två manliga karaktärer. I Bonsai förekommer även alternativa maskuliniteter i kontrast till stereotypen. Överdrivna normativa eller normbrytande beteenden och egenskaper både roar och oroar publiken. Av reaktionerna framkommer att de kan mötas av skratt men också upplevas som obehagliga och skapa en del förvirring.

Denna studien är en litteraturöversikt, det vill säga en överblick av befintlig forskning. Flickor/kvinnor med autismspektrumtillstånd är ett område som är relativt outforskat, vilket innebär en rad olika konsekvenser för denna grupp. Syftet med denna uppsatsen är att beskriva forskningsläget avseende att som flicka/kvinna leva med autism och därmed kunna identifiera behov av vidare forskning. Detta kommer att undersökas genom att svara på följande två frågeställningar. (1) Hur ser forskningsläget ut avseende att som flicka/kvinna leva med ett autismspektrumtillstånd? (2) Vilka kunskapsluckor kan identifieras? Resultatet visar att gruppen är utsatta på flera olika plan vilket i sin tur ger olika effekter i deras liv. En diagnos kan både främja men även motverka gruppens livsmöjligheter. Den kan leda till en bättre självkännedom och känslor av tillhörighet men kan även leda till sorg och depression. För att kunna förstå målgruppens komplexa situation krävs det mer / This report is a literature review, i.e. a review of existing research. Girls/Women with autism spectrum disorder is a relatively unexplored area. This entails a variety of different consequences for this group. The aim of this study is to describe the research area regarding living with autism spectrum disorder as a girl/woman in order to identify the need for further research. This will be reviewed by answering the following questions. (1) What does the research area regarding living with autism spectrum disorder as a girl/woman look like? (2) Which gaps of knowledge can be identified? The review shows that the group is vulnerable in many different aspects which affects their lives in different ways. A diagnosis can both help but also counteract the life chances of this group. It can lead to better self-awareness and a sense of belonging but leads to grief and depression as well. This area requires more research that can better explain the vulnerability of this group to help better understand their complex situation.

The purpose of the study was to examine how social services manage cases involving elder abuse and whether the cases were managed differently depending on the gender of the client. To answer the study’s purpose and questions, qualitative interviews were conducted with social workers who worked in social services (n=6) and who had experience of cases involving elder abuse. The data was analyzed by Johan Galtung’s model of violence and by the theoretical concepts of ageism and intersectionality. The results from the rather scarce experiences of cases of older people who are victims of violence showed that there were  major differences in how elder abuse is carried out and the forms it takes, compared to abuse towards younger age-groups. However, there seems to be a lack of knowledge about elder abuse as well as a lack of guidelines for how cases involving elder abuse should be managed in the social services. Our conclusion was that the lack of guidelines prevents social workers from identifying and fully understanding elder abuse, as well as obtaining knowledge of how cases involving elder abuse should be managed. / Studiens syfte var att undersöka hur äldre som utsätts för våld hanteras inom socialtjänsten samt om det finns skillnader i ärendehanteringen beroende på om klienterna är män eller kvinnor. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med socialarbetare som arbetade inom socialtjänsten (n=6) och som hade erfarenhet av våld mot äldre. Data har analyserats med hjälp av Johan Galtungs modell om våld samt de teoretiska begreppen ålderism och intersektionalitet. Resultaten visade att äldre personer som utsatts för våld sällan förekommande fall inom socialtjänsten. Det finns stora skillnader i hur våld mot äldre utövas och hur det ter sig, jämfört med våld bland yngre åldersgrupper. Samtidigt är kunskapen om våld mot äldre bristfällig, och riktlinjer för hur ärenden som involverar våld mot äldre ska hanteras saknas i socialtjänsten. Vår slutsats var att avsaknaden av riktlinjer gjorde det svårare för socialarbetare att förstå och identifiera våld mot äldre, så väl som att få kunskap om hur ärenden som involverar våld mot äldre ska hanteras.

Syftet med studien är att undersöka hur identitet framträder i läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolan. För att svara på syftet har följande frågeställningar besvarats: (1) Vilka aspekter av identitet framträder i läroböckerna? (2) Vilka likheter och skillnader framträder i läroböckernas sätt att presentera identitet? Studien har en normkritisk utgångspunkt och använder en metodkombination av kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det inte råder en enighet om vilka kategoriseringar av identitet som ska behandlas. Däremot behandlas inte funktionsförmåga i någon av läroböckerna. Kategoriseringarna behandlas var och en för sig utan ett genomgående intersektionellt perspektiv. Det finns skillnader i hur läroböckerna definierar normer. Resultatet visar även att läroböckerna har en tendens av att presentera identitetsaspekter i form av dikotomier. / The aim of the study is to examine how identity is presented in social studies’ textbooks for upper secondary school. To reach the aim of the study the following questions have been answered (1) What aspects of identity are presented in the textbooks? (2) What similarities and differences appear in the textbooks’ approach of presenting identity? The theoretical framework of this study is norm criticism, and the method is a combination of qualitative and quantitative content analysis. The result shows that there is no unanimity on which categories of identity that should be addressed. However, neither of the textbooks address functional abilities. The categories are addressed detachedly without a consistent intersectional perspective. There are differences in how the textbooks define norms. The result also indicates that there is a tendency among the textbooks to present aspects of identity as dichotomies.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur tryckta läromedel i ämnet svenska genom text framställer mångfald och hur läromedlen förhåller sig i relation till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, i fortsättningen förkortad Lgr22. Studien undersöker hur olika aspekter av mångfald (högtider, språk, länder) explicit synliggörs i texter i tre läromedel. Studien utgår från det konstruktionistiska perspektivet inom intersektionalitet. Intersektionalitet är ett begrepp som introducerades i Sverige mellan åren 2003 och 2004. Det konstruktionistiska perspektivet innebär att synliggöra och problematisera maktförhållanden samt skapa förståelse för nya kunskaper. För att få kunskap och svar på frågeställningarna utgår studien från en kvantitativ samt kvalitativ metod. Eftersom studien redogör för vilka högtider, länder samt språk som porträtteras i läromedlen, utgår studien även från en innehållsanalys. Resultatet visar att läromedlen, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet(Skolverket 2019), i fortsättningen förkortad Lgr11, och Lgr22 till en viss utsträckning presenterar mångfald i texterna. Fyra mönster har urskilts i läromedlen: Eurocentrism, världen i ett vakuum, privilegierad närhet och det nationella företrädet. Genom det konstruktionistiska perspektivet synliggörs det i resultatet och genom mönstren de maktförhållanden som finns. Regeringen har den politiska makten över innehållet i läroplanerna, medan läromedelsförlagen och läromedelsförfattare kan påverka innehållet i läromedel. Rektorer har den yttersta makten över vilka läromedel som köps in till skolor medan enskilda lärare kan ha makt över hur läromedel används i undervisningen. / The purpose of this study is to gain knowledge about how printed teaching materials in the subject of Swedish in text portray diversity and how it relates in relation to the curriculum22. The study investigates how several aspects of diversity (holidays, languages, countries) are explicitly made visible in texts in three teaching materials in Swedish. The study works with a constructivism perspective within the concept intersectionality, which is a concept that was introduced in Sweden around 2003 and 2004. Constructivism perspective is about power relations and problematizing and creating an understanding of new knowledge. To gain knowledge and answers to the questions, both quantitative and qualitative methods are being used where content analysis has been used to see what a holiday, a country and a language is and to count which and how often holidays, countries and languages appear in the texts. The result shows that the teaching materials and both Lgr11 and Lgr22 to an extent present diversity in text. Through the result, four patterns have been distinguished: Eurocentric, the world in a vacuum, privileged proximity, and national primacy. Through the results and patterns, the power relations that exist are made visible, the state has power over the content of curricula, the power the textbook writers have is over the content of teaching materials, principals possess the power over which teaching materials may be purchased for schools, and teachers can have the power over which teaching material the students should work with in teaching.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att kartlägga om och vilka kopplingar som finns mellan våldsutsatthet, psykisk ohälsa samt de sociala konsekvenser som våldet samt den psykiska ohälsan har. Studien är formulerad som en enkät och frågorna är formulerade efter en tematisk analys av tidigare forskning i ämnet samt genom KASAM frågor. För att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar konstruerades en digital enkät som skapades via easy quest och publicerades på diverse intressegrupper för våld och psykisk ohälsa. Totalt deltog 70 respondenter. Frågorna berörde även sociala konsekvenser som uppkommit av våld och psykisk ohälsa. Svaren på enkäten analyserades statistiskt via SPSS version 28. Huvud resultatet pekar på att våldets frekvens samt antalet erfarna våldsformer är av betydelse för utvecklandet av psykisk ohälsa samt att dessa leder till sociala konsekvenser främst som arbetslöshet, dålig ekonomi och social isolering. Med tanke på våldets omfattande konsekvenser på flera plan är slutsatsen att mer behöver göras för att förebygga att våldet ens utövas, särskilt för barn och unga. / The overall purpose of this paper is to map if and what links exist between violence, mental illness and the social consequences of violence and mental illness. The study is formulated as a questionnaire and the questions are formulated after a thematic analysis of previous research on the subject as well as through KASAM questions. To answer the purpose and questions of the thesis, a digital questionnaire was constructed that was created via easy quest and published on various interest groups for violence and mental illness. A total of 70 respondents participated. The questions also touched on social consequences arising from violence and mental illness. The answers to the questionnaire were statistically analyzed via SPSS version 28. The main results indicate that the frequency of violence and the number of experienced forms of violence are of importance for the development of mental illness and that these lead to social consequences such as unemployment, poor economy, and social isolation. Given the wide-ranging consequences of violence on several levels, it is concluded that more needs to be done to prevent violence from even being perpetrated, especially for children and young people.

Syftet med denna studie var att undersöka hur svensk nyhetsrapportering framställer ungdomsbrottsligheten i Sverige. Vidare var syftet att undersöka vilka möjliga orsaker media antar ligger till grund för ungdomsbrottsligheten samt hur media genom diskurser kan konstruera samhällets syn på ungdomsbrottsligheten. Detta gjordes genom att analysera 22 nyhetsartiklar från fyra svenska nyhetstidningar med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys, socialkonstruktivism som kunskapsteori samt ett intersektionellt perspektiv. I analysen kunde vi identifiera tre diskurser: diskursen om socialt utsatta områden, diskursen om ungdomar ochdiskursen om samhällets ansvar. Resultatet visade att ungdomar som begår brott framställdes som en homogen grupp beståendes av pojkar och unga män. Vidare fann vi att ungdomarna sällan kom till tals själva och en återkommande anledning till varför de gjorde sig skyldiga till brott var pengar. Resultatet visade även att samhället har en stor betydelse för dessa ungdomar. Bland annat framkom det att brister i det sociala arbetet bidrog till att ungdomarna valde den kriminella vägen eftersom de upplevde ett svek från samhället. Slutligen fann vi att media försökte dekonstruera bilden av ungdomsbrottsligheten, dock misslyckades de när det kom till diskursen om socialt utsatta områden då denna förändring ligger på en högre samhällsnivå. / The aim of this study wasto examine how Swedish news media portrays juvenile delinquencyin Sweden. Furthermore, the purpose wasto examine the possible causes media assumes lay behind juvenile delinquency and how media through discourses may construct the public image on juvenile delinquency. This was made through an analysis of 22 news articles from four Swedish newspapers together with Fairclough’s critical discourse analysis, social constructivism as a theory of knowledge, and by applying an intersectional perspective to the material. We identified three discourses in the analysis: the discourse on socially disadvantaged areas, the discourse on adolescents and the discourse on society's responsibility. The results showed that young people who commit crimes were presented as a homogenous group of boys and young men. A recurrent reason found as to why they commit crimes was money. The results also showed that the society plays a big part for these young people as shortcomings in social work led to experiences of betrayal on society’s side and hence contributed to many young offenders to opt for a criminal career. The analysis also revealed clear attempts by the media to deconstruct the image of juvenile delinquency, without however succeeding to overcome the effects of the discourse on socially disadvantageous areas, which appearedto be strongly entrenched in current Swedish public life.

Syftet med denna studie var att undersöka hur strukturella och organisatoriska förutsättningar samt förståelsen av kvinnors våldsutsatthet påverkar det stöd som ges inom socialtjänsten och inom ideella kvinnojourer till kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera insamlad empiri från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra kvinnojoursanställda, tre behandlare inom socialtjänsten och en socialhandläggare. Handlingsutrymme och intersektionalitet har sedan använts som teoretiska ramverk för att analysera studiens resultat. Studien visade på att mäns våld mot kvinnor främst tolkades av verksamma som ett resultat av strukturell ojämlikhet. I kombination med en strukturell förståelse kunde mäns våld mot kvinnor i nära relation även tolkas som ett resultat av våldsutövande mäns kommunikationssvårigheter. Skyddat boende, praktiskt stöd, stödsamtal och rådgivning var de behov som verksamma i första hand bedömde att kvinnorna hade. I fråga om strukturella och organisatoriska förutsättningar och hinder lyftes framför allt samverkan, kompetens, intresse, tid, administrativ börda, personalresurser, organisationsform, lagstiftning och bostadsmarknaden fram som de faktorer som upplevdes påverka arbetet med kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. Förståelsen av kvinnors våldsutsatthet påverkar och påverkas av strukturella och organisatoriska förutsättningar och hinder vilka också påverkar verksammas handlingsutrymme och möjlighet att ge stöd. / The purpose of this study was to investigate how structural and organizational factors and the understandings of women's exposure to violence affects the support provided in social services and nonprofit women's organizations to women exposed to intimate partner violence. A qualitative content analysis has been used for analyzing empirical data from eight semi-structured qualitative interviews. Four employees in nonprofit women's organizations, three counsellors and one social worker participated. Discretion and intersectionality have been used as theoretical frameworks to analyze the results of the study. The results show that men's violence against women was mainly interpreted by social worker and employees in nonprofit women's organizations as a result of structural inequality. In combination with a structural understanding, intimate partner violence could also be interpreted as a result of men's communication difficulties. Sheltered housing, practical support, consultation and counselling are needs that woman exposed to intimate partner violence had according to the respondents. In terms of organizational prerequisites or obstacles, collaboration, competence, interest, time, administrative burden, human resources, organizational form, legislation and the housing market were highlighted as the factors that are perceived to influence the work with women exposed to intimate partner violence. The understanding of women's exposure to violence affects and are affected by structural and organizational prerequisites or obstacles which in turn affects professional discretion and their ability to support women.

This study analyses Michelle Paver’s youth book series Chronicles of Ancient Darkness from an intersectional power perspective. Gender and age are the main elements, and with these two power structures comes another layer of the analysis, namely, the postfeminist idea that it is impossible to categorise people as they are too diverse and ambivalent. Several characters, both youths and adults, are examined to see whether gender stereotypes are followed and if they determine what position of power the characters end up with. The study also explores whether the gender structures vary in groups where adults are present versus in groups where they are not. This adds another perspective, which is the element of age and therefore the problem of aetonormativity. The adults are the norm and they are in charge of the youths. However, when the youths meet with the adults, the two power structures, age and gender, clash in the question of whether a young man gets the upper hand over an older woman, or vice versa. In the end, the analysis concludes that even though the book series follows stereotypical gender structures in several ways, it also presents a query as to whether both gender and age categorisations are accessible and valid. Most main characters question their sufficiency and oppression on several levels, both in insecurities and in open discussion, and this result ends up harmonising with a postfeminist thought pattern. For all to be free from the hardships of not being adequate, or not receiving fair treatment from others based on gender or age, these structures must be questioned and perhaps even challenged.

Syftet med uppsatsen är att undersöka informanternas relation till pension i förhållande till upplevd yrkesidentitet. Syftet kommer besvaras genom att vi undersöker två frågeställningar. I första hand utforskas hur informanterna uttrycker sig angående pension i förhållande till upplevd yrkesidentitet. Vår förförståelse är att de informanter som upplever stark yrkesidentitet också vill gå i sen pension. Vi utforskar även hur informanterna uttrycker sig kring pension utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet bidrar med nyanseringar kring aspekter som påverkat deras förhållningssätt till pension, detta sätts sedan i kontrast till tidigare forskning och teori. Empirin samlas in genom semistrukturerade intervjuer och analys av materialet sker genom kodning. Resultatet visar på att vår ovan beskrivna förförståelse angående yrkesidentitet inte införlivas. Hög eller låg yrkesidentitet har inte en stor inverkan på informanternas tankar kring pension. Andra faktorer var mer relevanta för informanterna. Den andra frågeställningen besvaras genom att resultatet sätts i kontrast till tidigare forskning och teori. De slutsatser som vi drar utifrån den andra frågeställningen är att vår förförståelse som skapats genom tidigare forskning och teori kan delvis införlivas vid analysen. Slutligen i resultat och analys reflekterar vi över empiri som inte svarar till våra två frågor men som bidragit med intressanta forskningsmöjligheter kring ämnet, pension. / The purpose of the thesis is to examine the interviewees relationship to retirement in relation to perceived professional identity. The purpose will be answered by examining two questions. It’s explored how the interviewees express themselves regarding retirement in relation to perceived professional identity. The pre-understanding is that the interviewees who experience a strong professional identity also want to retire late. We also explore how the interviewees express themselves about retirement from an intersectional perspective. The intersectional perspective contributes with nuances around aspects that have influenced their approach to retirement, this is then contrasted with previous research and theory. The empirics are collected through semi structured interviews and analysis of the material takes place through coding and discourse analysis. The results show that our above-described pre-understanding regarding professional identity is not incorporated. High or low professional identity does not have a major impact on the interviewee's thoughts on retirement. Other factors were more relevant to the interviewees. The second question is answered by contrasting the results with previous research and theory. The conclusions we draw based on the second question are that our pre-understanding created through previous research and theory can be partially incorporated into the analysis. Finally, in the results and analysis, we reflect on empirical data that do not answer our two questions but that have contributed interesting hypotheses on the subject, retirement.