Syftet med denna studie är att söka se hur identitetsskapandet ser ut hos ett antal unga män som studerar första året på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Via metodologisk ansats i diskurspsykologin analyseras samspelet mellan etnicitet och kön i de unga männens konstruerande av sig själva och andra. I analysen framträder ett antal markörer som används som resurser i de unga männens identitetsskapande och förståelse av "de Andra". Markörerna är i uppsatsen centrala teman och rör områden som medborgarskap, svenskhet, invandrarskap och maskulinitet.

Namibia, as most countries on the African continent, is facing a high rate of teenage pregnancies. It is one of the biggest social issues challenging contemporary society, contributing to social problems such as illegal abortions, baby dumping and suicide attempts. The aim of this bachelor thesis is to focus on young women and their experiences of being pregnant teenagers and young mothers. During this research process young mothers have elaborated on their own life situation discussing ideas that could have helped them during the pregnancy. They also give ideas on what could be helpful for them today. The research also pays attention to the attitudes that the young mothers face in their communities. The town were this research was carried out, Rundu, is situated in the Kavango region, which has the far highest rate of teenage pregnancies in the country. This is a qualitative research and data was collected through daily observations, conversations and semi-structured interviews. In the understanding of my results, I have used gender theory, social exclusion, social construction, stigmatisation and an intersectional perspective. According to the results six of my seven respondents were struggling during pregnancy and still do today. They struggle/struggled mainly due to lack of resources and money as well as not having enough people helping them taking care of the baby. Most of the young women left school at an early stage of the pregnancy. This either because school policies would not let them proceed or because school uniforms and shoes were getting too small. Attitudes present and the discourse on pregnant teenagers among young and old people in Rundu prevented some of the pregnant girls from taking part of a social life. They got blamed for falling pregnant. Some of them were feeling very ashamed over their condition and started living more isolated lives, not going in to town anymore and thereby missing health controls at the hospital. / Namibia har, som de flesta afrikanska länderna, en hög grad av tonårsgraviditeter. Tonårsgraviditeter är ett av landets största sociala bekymmer, eftersom det leder till andra sociala problem så som illegala aborter, ”baby dumping” och självmordsförsök. Syftet med denna kandidatuppsats är att lägga fokus på de unga mödrarna och deras upplevelser av att vara gravida tonåringar och unga mammor. I uppsatsen får de unga mammorna möjlighet att resonera kring sina egna livssituationer och kring vad som hade kunnat hjälpa dem under tiden då de var gravida. De berättar också om vilken sorts stöd de behöver idag. Uppsatsen lägger vidare fokus på attityder som de unga mammorna möter i de olika sammanhang där de befinner sig. Staden Rundu, som är platsen där empirin har samlats in, är belägen i Kavangoregionen, som har den absolut högsta siffran tonårsgraviditeter i hela landet. Detta är en kvalitativ studie och empiri har samlats in genom dagliga observationer, samtal och semi-strukturerade intervjuer. I analysen av resultaten har teorier kring genus, social exklusion, social konstruktion, stigmatisering samt ett intersektionellt perspektiv använts. Resultaten visar att sex av de sju informanterna hade det svårt under sin graviditet och fortfarande har det svårt idag. De har det kämpigt främst på grund av att de saknar ekonomiska tillgångar och människor omkring dem som kan hjälpa dem att ta hand om barnet. De flesta av informanterna lämnade skolan vid ett tidigt stadium av graviditeten. Det berodde antingen på att policies på de olika skolorna inte lät dem fortsätta eftersom de var gravida eller för att deras skoluniformer och skor blev för små. Attityder mot tjejerna och diskursen kring tonårsgraviditeter i Rundu hindrade en del av informanterna från att ta del av ett socialt liv. De fick skulden för att ha blivit gravida och vissa av dem skämdes väldigt mycket över sin situation. Detta ledde till att de började leva mer isolerat och inte gärna vistades inne i centrum. Vissa av tjejerna missade därmed kontroller på mödravården.

The aim of this paper is to examine how teachers experience their possibilities to develop democratic teaching in high school and how they reflect upon their position of power within the teaching situation. Four professional high school teachers have been interviewed for the study. The theoretical perspective of the study is an intersectional view on power and a view on democratic teaching which is partly built on the high school curriculum, but mainly defined by deliberative conversations, anti-oppressive education and norm-critical education. The result of the study is focused on three themes, which were shown in the analysis of the interviews. These themes are: choices of teaching content,  authority of the teacher and democratic teaching. The conclusion of the study is that there is no fixed manual or one single method, for democratic teaching. However, if possibilites are created through educational politics, teacher tranining, existing norms at the school, and individual teachers ability to reflect upon their own position of power, democratic and anti-oppressive education is possible.

Inom queerteorin och den intersektionella forskningen söker forskning påvisa de normsystem som verkar inom olika diskurser. Genom en normkritisk analysmetod som bygger på queerteori och intersektionalitet och med stöd av den kritiska diskursanalysens perspektiv undersöker denna uppsats hur sexualitet och könsidentitet framställs i läroböcker för samhällskunskapens a-kurs på gymnasiet. Problemformuleringen bygger vidare på Skolverkets omfattande studie från 2006 och resultaten jämförs med Skolverkets resultat, för att se om det skett någon förändring i beskrivningen. Resultatet i föreliggande studie visar på en viss förskjutning till ett mer inkluderande och synliggörande förhållningssätt i några av de studerade läroböckerna men att främst transperspektivet och ett mer genomgående normkritiskt perspektiv ännu saknas i läroböckerna. Genom detta resultat påvisas att de intentioner som finns i de styrdokument som reglerar skolans verksamhet inte är helt genomförda i de studerade läroböckerna. I uppsatsens avslutande diskussionsdel lyfts intersektionalitet fram som en möjlig väg för forskningen att hitta strategier för förändring mot ett mer inkluderande, synliggörande och demokratiskt samhälle och skola.

The aim of this thesis is to examine discourses about the user category young people in two well-established Swedish library journals between the years 2005 and 2010. The empirical material consists of 65 texts derived from the library journals Biblioteksbladet and Bibliotek i samhälle. By using discourse theory and methodology I discover several different ways in which young people are categorized in the library context. As a complementary theory I have analyzed the material from an intersectional perspective. The result shows that young people most of the times are defined by adults. Several characteristics such as creativity, interest in modern technology, messiness and need for support are repeated in the descriptions of the young, suggesting that there is clear idea of how young people are. Young people are categorized both in relation to the adult clientele and a normative youthfulness. One conclusion drawn from the study is that social positions are likely to be too blunt as categorizing principles. A possible way to get around this problem might be to emanate from the library users subjective interests and needs instead of social positions like age. This is a two years master´s thesis in library and information science.

In this study we have tried to explore what happens when individuals find themselves in a new environment in which the ever-existence of different cultures. The essence of this study is how identity - culture and creativity happens when different cultures meet and what the identity of the role in this dynamic process is. We have chosen to do the survey at the Swedish Migration Board, as authority it is a place where many cultures meet and where different people are in interaction with each other every day. The study is empirically based, where we have interviewed twelve informants who, among other things, held various positions in the Immigration Service in the West. There are the informants statements that we have analyzed with a number of theoretical points that we have had as a tool for this study. The theoretical starting points are colonialism/postcolonialism, creolizing/Creole, ethnicity, stereotyping, intersectionality, identity and culture. Based on these theories, we have been able to think about why our world can still have an element of colonialism and how creolizing not only can occur during colonialism. With the concept intersectionality, we have been able to access more than one factor that affects the individual at the meeting with others. We have also been able to access and illustrate how humans can have multiple identities, cultures, and that culture is not a fixed and a uniform phenomenon.

Diss., Linköping : Univ., 2007.

I föreliggande studie har nio socialsekreterare intervjuats i syfte att undersöka hur de ser på socialtjänstens bemötande av våldsutsatta kvinnor utan permanent uppehållstillstånd (PUT). I studien är det socialsekreterarnas föreställningar om våldsutsatta kvinnor utan PUT och den hjälp de kan få som står i centrum. Intervjumaterialet har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv. I studien skildras kvinnor utan PUT som särskilt sårbara när de utsätts för våld. Denna sårbarhet kan både förstås som ett uttryck för kvinnornas våldserfarenheter och det faktum att de inte har rätt till samma stöd från socialtjänsten som andra våldsutsatta kvinnor.

Ambitionen med denna uppsats är att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Forskning visar att det är viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag är den grupp som har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Syfte är således att öka förståelsen för funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social kategorisering (Tideman). Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrävan. Med detta följer behov av att finna arbetskraft som kan leva upp till dessa krav. Vidare leder detta till att arbetssökande tenderar att kategoriseras alltmer i termer av funktionsförmåga och effektivitet. Det visar sig dock att situationen kan vara mer komplex än så, då även faktorer som etnicitet, kön, ålder, trosuppfattning och klass har betydelse. Potentiell arbetskraft tenderar att väljas ut inom ramen för vad vi idag betraktar som normalitet men också utifrån vem arbetsgivaren och dennes organisation kan identifiera sig med mest. Stereotypa föreställningar kring människor som indelats i olika sociala kategorier, tycks många gånger vara avgörande när det kommer till vem som får arbete och inte. / This paper aims to provide a contribution in the fight for greater participation in society for persons with disabilities. Research shows that it is important for people with mental disabilities to be seen in the labor market to counter stigmatizing effects. It turns out, however, that people with mental disabilities today is the group that has the most difficulties in entering the labor market. The purpose is to increase an understanding of the situation of disabled people in the labor market. The study is qualitative in nature and is based on interviews that are interpreted by an intersectional perspective, theory of rationalization (Weber) and social categorization (Tideman). The result shows a picture of how the labor market today is permeated by rationalization, efficiency, flexibility and profit endeavor. This brings with it a need to find employees who can meet these requirements. Furthermore, this leads to that job seekers tend to be categorized more in terms of functional capacity and efficiency. It turns out, however, that the situation may be more complex than this, since factors such as ethnicity, gender, age, religion and class matters. Potential labor tends to be selected within the framework of what we now regard as normality but also on who the employer and his organization can identify with most. Stereotypical notions about people, who are divided into different social categories, frequently appear to be crucial when it comes to who gets the job or not.

This essay aims to examine and work as an example for how one can discuss power and intersectionality in the classroom based on Astrid Lindgren’s book Pippi Longstocking. It also aims to examine if teachers could use the book as a starting point for working with other important questions about life and identity in the classroom. Analyses have been performed with an intersectional starting point. Matrixes, based on a system of points and categories of importance for power relations, have been made and used as a method for the analyses. The categories sexuality and ethnicity are often considered important for intersectional analyses, but because the book never really brings up any aspect of them, they were excluded from the analyses in the essay. Instead, many other important categories are discussed. The matrixes show that Pippi, from an intersectional point of view, should be subordinate in many situations. However, further analyses show that she, to the contrary, tends to always make herself more powerful than others. Her powerfulness would not be possible without her so called super powers, but her self confidence and attitude are also of great importance, since they allow her to take power. The essay shows that the complex book could work very well to help touch upon the equally complex subject of power and intersectionality, as well as upon other questions about life and identity, in the classroom.