Abstract Purpose: This work presents Internet of Things or IoT in facility management; operation and maintenance. One of the many functions of IoT is making “smart” building components, which can communicate when they break and can be controlled from a distance. Today there are many articles on how you can use IoT in buildings but not as many on how you can use it in operation and maintenance of real estates. Therefore, the aim of this thesis is to investigate the possibilities of IoT in facility management; operation and maintenance work. This is investigated by the questions: (1) How can IoT be used in the facility management; operation andmaintenance work? (2) What are the savings in terms of workhours that can be made by using IoT in facility management; operation and maintenance work? (3) What is the attitude to IoT in the facility management industry? Method: The main strategy for this thesis is a case study in the facility section of the municipality in Jönköping. Approaches include interviews with IoT-consultants and employers at the facility section, document analysis of the workhours for different tasks of a operation technician and a literature study. Findings: The first question is answered by that IoT can be used for almost everything because of the huge amount of sensor types and that new ones are constantly in the making. You can also make unique IoT systems which contributes to the flexibility.The limits today are costs and finding value in the collected data. The second question is answered by that saving possibilities exists. Calculations are made based on attitudes from respondents and what they think are possible savings.This results in savings of about 13 000 workhours/year out of 30 000 workhours/year which equals 40 %. The third question is answered by that both employers at the facility section and IoT-consultants find IoT in facility management interesting. Of the different work-categories, it is interesting to mention that the most positive are the real estate managers and the maintenance engineers and the least positive are the operation technicians. Implications: Conclusions made are that the possibilities of IoT in facility management; operation and maintenance are many. In the future, a lot of savings of workhours can be made by using IoT. Since interest in IoT exists at the facility-section future studies should explore the costs of different IoT-systems. If the municipality of Jönköping chooses to implement IoT in their facilities they can become a role model for other facility managers. Limitations: The limitations in this work are the different costs of IoT-products and how the IoT-systems are built. The work tasks investigated include only supervision-tasks. / Sammanfattning Syfte: Detta arbete behandlar Internet of Things eller IoT inom drift och underhåll i förvaltningsskedet. IoT handlar bl.a. om “smarta” byggnadskomponenter som kan meddela när de går sönder samt att man kan styra dessa på avstånd. Det finns många tidigare undersökningar kring hur man kan använda IoT i byggnader men inte särskilt många undersökningar på hur detta kan användas inom just drift och underhållsarbetet med fastigheter. Därför är målet med detta arbete att utreda möjligheterna till användning av Internet of Things inom drift och underhåll i förvaltningsskedet. Som i sin tur bryts ner i frågeställningarna: (1) Vilka användningsområden finns det för Internet of Things inom fastighetsförvaltning, avseende drift och underhåll? (2) Vilka besparingar i form av arbetstid skulle man kunna åstadkomma genom att tillämpa Internet of Things inom fastighetsförvaltning, avseende drift och underhåll? (3) Hur ser inställningen ut för tillämpning av Internet of Things i förvaltningsbranschen? Metod: Huvudstrategin för detta arbete är en Fallstudie på Fastighetsavdelningen, Jönköpings kommun. Tillvägagångssättet består av intervjuer med IoT-konsulter och med anställda på fastighetsavdelningen, dokumentanalys av enhetstider för olika arbetsuppgifter för drifttekniker i Jönköpings kommun samt litteraturstudie. Resultat: Den första frågeställningen besvaras att det mesta är möjligt med IoT då det finns en enorm mängd olika sensorer och det produceras ständigt nya sensortyper. Man kan även skräddarsy IoT-lösningar vilket bidrar till flexibiliteten i systemen. Det som sätter gränser för IoT i dagsläget är ekonomin samt att hitta värde i insamlade data. Frågeställning två visar att besparingsmöjligheter finns. Beräkningar är baserade på attityder hos respondenterna och vad de anser är rimliga besparingspotential. Detta resulterar i en besparing på ca 13 000 arbetstimmar/år av 30 000 arbetstimmar/år vilket är lika med 40 %. Den tredje frågeställningen ger resultatet att inställningen för att implementera IoT till arbetsuppgifter är överlag positiv hos både anställda på fastighetsavdelningen och IoT-konsulter. Av de olika yrkeskategorierna är det intressant att nämna att störst intresse ligger hos förvaltare och underhållsingenjörer och minst hos drifttekniker. Konsekvenser: Slutsatser dras att IoT kan effektivisera arbetet med drift och underhåll i förvaltningsskedet. Man kan komma att spara in mycket arbetstid genom att använda IoT. Eftersom intresse finns hos avdelningen borde man undersöka vidare vilka kostnader systemet kan komma att kosta om man skulle börja utrusta fastigheterna med sensorer etc. Vid en eventuell implementering kan Jönköpings kommun bli en förebild för andra förvaltare och hamna i framkant i teknikutvecklingen. Begränsningar: Avgränsningarna i detta arbete är kostnader för IoT-produkter och hur systemen i detalj är uppbyggda. De arbetsuppgifter som undersöks i detta arbete är tillsynsuppgifter.

Under de senaste två decennierna har konsumtionen av nyproducerade kläder ökat med närmare 30 procent per person i Sverige. Den ökade konsumtionen har medfört att individers klädavfall blivit mer omfattande och många gånger slängs klädesplagg som fortfarande kan användas i hushållets restavfall även om andra alternativ är bättre. Med utgångspunkt i detta och tidigare forskning som visar att unga människor är en högkonsumerande grupp undersöker föreliggande studie hur studenter vid Jönköping University som är bosatta i Jönköpings kommun hanterar sitt klädavfall. Med en webbaserad enkätundersökning samlades data in för att ta reda på vilka av klädavfallsmetoderna secondhand, textilåtervinning, återförsäljning, ge till familj och/eller vänner och restavfall som målgruppen använder samt vad som motiverar deras val att använda dessa klädavfallsmetoder. Genom att utgå från teorin om bunden rationalitet och tematiskt analysera svaren på enkätens öppna frågor visar resultatet hos studiens 73 respondenter att valet av klädavfallsmetod är komplext och i många fall begränsas av omständigheter. Sådana omständigheter beskrivs av studiens respondenter som bland annat brist på tillgänglighet, tid och information. Resultatet visar också att valet av klädavfallsmetod många gånger inte enbart handlar om att göra sig av med sitt klädavfall på ett smidigt sätt. För vissa fungerar klädavfallsmetoderna även som ett sätt att generera extra intäkter eller för att hjälpa andra människor. En kunskap om och förståelse för varför klädavfallsflödena ser ut som de gör kan vara behjälpligt för såväl regeringar som kommuner i pågående arbete för ett mer cirkulärt samhälle. Senast januari 2025 ska nämligen alla EU:s medlemsländer uppfylla direktivet 2018/851 om avfall som bland annat innefattar krav på separat insamling av textilier. / Over the past two decades, the consumption of new clothing has increased by almost 30 percent per person in Sweden, which has also caused individual's clothing waste to become more extensive. Clothes that are still wearable is often disposed of in the household's residual waste. With this in mind, and with previous research showing that young people are considered a high- consuming group, this study aim to investigate how students at Jönköping University, who live in Jönköping municipality, handle their clothing waste. The empirical data was retrieved with a web-based survey to investigate which of the clothing disposal methods secondhand, textile recycling, private resale, giving to family and/or friends, and residual waste that are used by the target group and how they justify their choice of clothing disposal method. Through a thematic analysis of the open-ended questions in the survey, as well as through using the theory of bounded rationality, the results show that the choice of clothing disposal method is complex since it many times is limited by circumstances. Among the study’s 73 respondents, such circumstances turned out to be, among other things, a lack of accessibility, time, and information. Furthermore, the result shows that for some of the respondents the choice of clothing disposal method is not solely about getting rid of the clothes in a comfortable way. For some, clothing disposal is also about earning some extra money or about helping others. Knowledge and understanding of why clothing waste is handled the way it is and ends up where it ends up can be helpful for governments as well as for municipalities in their ongoing work for a more circular society. By January 2025, all EU member states must comply with the EU Directive 2018/851 on waste which among other things targets the need for a separate collection of textiles.

Studiens ämne handlar om förståelsen av risk under en hälsokris utifrån lokal riskkommunikation. Covid-19-pandemin utgör en stor hälsorisk för människor över hela världen. Tidigare forskning visar att riskkommunikation behöver nå och påverka människor så att de kan skydda sig själva mot de pågående riskerna. Därför är det viktigt att studera hur människor uppfattat riskerna med covid-19 från deras lokala kommunikatörer.  Syftet med studien är att undersöka hur studenter på eftergymnasial nivå i Jönköpings kommun förstod riskerna med covid-19 och avsåg att agera utifrån sin riskförståelse, utifrån Jönköpings kommuns riskkommunikation under våren 2020. Den specifika perioden som studeras är mellan 15 mars och 19 juni 2020. För att uppnå studiens syfte har fyra fokusgruppsintervjuer med studenter på eftergymnasial nivå i Jönköpings kommun genomförts och analyserats med en teoribaserad tematisk metod. Det teoretiska ramverket som använts för den tematiska analysen består av Uses and Gratifications Theory, Protection Motivation Theory och Theory of Planned Behavior.  Resultaten av studien visar att studenterna uppfattade riskerna med covid-19 som allvarliga, men att de inte haft avsikten att fullt ut ändra sina beteenden för att undvika riskerna. Deras riskförståelse berodde däremot inte på kommunikation från Jönköpings kommun, eftersom få av studenterna hade tagit del av deras kommunikation under våren 2020. Istället hade de använt källor som Folkhälsomyndigheten och nyhetssidor. Dessutom upplevde studenterna kommunikationen från kommunen som oseriös och bristfällig gällande viktig information. Resultaten visar att studenterna upplevde Jönköpings kommuns kommunikation om beteendeförändringar för att undvika risker som vag och svår att förstå, vilket inte bidrog till deras avsikt att ändra beteende / The subject matter of this study is risk perception during a health crisis based on local risk communication. The covid-19-pandemic is a mayor health crisis for citizens all over the world. Prior science has shown that risk communication needs to reach and affect citizens so they can protect themselves from the ongoing risks. Therefore, it is important to study how citizens have perceived the risks of covid-19 from their local communicators.    The purpose of this study is to examine how students on a post-gymnasium level in Jönköping municipality understood the risks of covid-19 and intended to act upon their perception of the risks based on the risk communication from Jönköping municipality, during the spring of 2020. The specific period examined is between the 15th of March and the 19th of June 2020. In order to achieve the aim, four focus group interviews with students on a post-gymnasium level in Jönköping have been conducted and analyzed through theoretically based thematic analysis. The theoretical framework used for the analysis of the focus group interviews consists of the Uses and Gratifications Theory, Protection Motivation Theory and Theory of Planned Behavior.  The results of the study show that the students perceived the risks of covid-19 as severe, but that they did not intend to fully change their behavior in order to avoid the risks. However, their risk perception was not based on the communication from Jönköping municipality since very few of them had seen their communication during the spring of 2020. Instead, they used sources like the national health authority and news channels. Additionally, the students found the communication from the municipality to be too lighthearted and lacking in vital information. The results show that the students found the municipality’s’ communication about behavioral change as vague and difficult to understand, which didn’t have an impact on their intention to behavioral change.

Maintaining and achieving a sustainable city is today a challenge, specifically as urbanisation and climate change continue to increase. Green cities are an opportunity to achieve a sustainable society. It promotes urban sustainability in several aspects: Trees reduce heat islands and flooding; Green areas provide space for physical activity and social cohesion; And plants promote recreation which generates better public health. However, social injustice risks arise when the green structure is insufficiently planned, and some areas are prioritised sooner than others. It is common for socio-economically vulnerable areas to become less prioritised in urban planning, and the distance to the nearest green area can have a major impact on whether it is used or not. This study examines the municipality of Jönköping, which is located in Småland, Sweden. The aim is to investigate how the municipality plans to advocate social justice when implementing and planning green structures. The study is based on a text analysis of the municipality’s planning documents in parallel with semi-structured interviews to examine visions and efforts further. The study identifies how social justice is taken into consideration in the planning, and what challenges exist in the urban planning. The study refers to Agenda 2030 and specifically sub-goals #10.2 and #11.7 to study the municipality’s planning. In addition, social- and environmental justice serves as the theoretical framework of reference in the analysis. The result confirms that the municipality uses a variety of different selective measurements to strive for social justice, however, there still exist challenges that are difficult to prevent. / Att upprätthålla och åstadkomma en hållbar stad är i dag en utmaning, specifikt när urbanisering och klimatförändringar fortsätter att öka. Gröna städer är en möjlighet till att uppnå ett hållbart samhälle. Det främjar staden på ett flertal punkter: Träd sänker urbana värmeböljor och minskar översvämningar; Grönområden ger utrymme för fysisk aktivitet och social gemenskap; Och växter främjar rekreation vilket genererar en förbättrad folkhälsa. Dock riskerar social orättvisa att uppstå när kommunens grönstruktur inte är välplanerad och vissa områden blir prioriterade före andra. Det är ett vanligt förekommande att socio-ekonomiskt utsatta områden blir mindre prioriterade i stadsplaneringen, och att distansen till närmaste grönområde kan ha stort avgörande för om den nyttjas eller ej. Studien granskar Jönköpings kommun som är lokaliserat i Småland, Sverige. Syftet är att undersöka hur kommunen planerar att främja social rättvisa när de genomför och planerar grön struktur. Studien är baserad på textanalys av kommunens styrdokument parallellt med semi strukturerade intervjuer för att undersöka kommunens visioner. Vidare identifierar studien på vilket sätt social rättvisa tas i beaktande i planeringen, och vilka utmaningar som existerar i deras stadsplanering. Studien hänvisar till Agenda 2030 och specifikt delmålen #10.2 och #11.7 för att undersöka kommunens planering. Utöver det fungerar social- och miljömässig rättvisa som teoretiskt referensram i analysen. Resultatet bekräftar att kommunen använder sig av en variation av punktinsatser för att nå social rättvisa, men att det fortfarande existerar utmaningar som är svåra att hantera.

Purpose: Vacation house,a part of Sweden ́s history that decreases annually, mainly because existing vacation houses are being extended and permanented and few new ones are being built. One reason why many vacation houses are permanented is that the detailed development plan for the area is insufficient or missing to maintain the area as a vacation house area. In addition to the detailed development plan there is other legislation that is followed at building permits. For vacations houses there is no regulation in the legislation which causes difficulties for building permit management for individuals and authorities. The aim of the survey is to gather material with the aim to establish a definition of vacation houses into the legislation. Method: The survey is conducted as a qualitative study with semi-structured interviews with nearby municipalities building permit departments, equal in size as Jönköping's municipality and with smaller municipalities. The material from the semi-structured interviews was compared and strengthened with document analysis from previous research. The document analysis has reviewed previous researches, studies, judiciary, books and detailed development plans. Findings: The result shows that a definition of vacation houses should be legislated in Plan- och bygglagen and can be applied by Boverket’s building regulations with a clearer explanation of vacation houses. To give municipalities common ground to emanate from to preserve the nature of vacations house areas. How the vacations house areas should be designed and how their design can be preserved is most suitable in the detail development plan. It is in the detail development plan the area of a vacation home can be limited. If the area of the vacation homes is limited, the survey show that it will result in that fewer vacation homes are permanentized as the conveniences which permanent homes require will not fit. Implications: The results of the survey can be used to give municipalities an understanding of how building permits of vacation houses ́ are currently handled by other municipalities. The study contributes with improvement proposals for detailed development plan in the municipality of Jönköping. The conclusion of the result is that a more comprehensive study should be conducted to include municipalities throughout Sweden to ultimately lead to a joint definition for vacation houses.Limitations: The result is based on interviews with six municipalities and document analysis. A more comprehensive survey can interview more municipalities throughout Sweden to obtain a more generalized result, as well as to include authorities such as county administrative boards and Boverket. In a more comprehensive survey, more methods can be used as observations for better understanding of building permit handling of vacation homes and surveys to be able to reach out to all municipalities in Sweden. / Syfte: Fritidshusen, en del av Sveriges historia som minskar årligen, främst på grund av att befintliga fritidshus byggs till och permanentas samt att det byggs få nya. En anledning till att många fritidshus permanentas är att detaljplanen för ett område är otillräcklig eller saknas för att behålla området som ett fritidshusområde. Förutom detaljplan är det övrig lagstiftning som följs vid bygglov. För fritidshus saknas en definition i lagstiftningen vilket medför svårigheter för bygglovhantering för privatpersoner och myndigheter. Syftet med studien är att ta fram material som kan utnyttjas för att införa en definition av fritidshus i lagstiftning. Metod: Undersökningen genomförs som en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer med närliggande kommuners bygglovsavdelningar, både i jämnstorlek med Jönköpings kommun och med mindre kommuner. Materialet från de semi-strukturerade intervjuerna bearbetades sedan genom att jämföras och stärkas med litteraturstudie från tidigare forskning. Litteraturstudien har granskat tidigare undersökningar, studier, domar, böcker och detaljplaner. Resultat: Resultatet visar att en definition utav fritidshus bör lagstiftas i plan- och bygglagen och kan tillämpas av Boverket med en tydligare förklaring till fritidshus. Detta för att ge kommuner en grund att utgå ifrån för att bevara fritidshusområdens karaktär. Hur fritidshusområden ska utformas och hur dess karaktär kan behållas görs lämpligast i detaljplaner. Det är även i detaljplanen ytan kan begränsas för ett fritidshus. Begränsas ytan för ett fritidshus visar undersökningen att färre fritidshus kommer permanentas då de bekvämligheter en permanentbostad bör ha inte kommer att rymmas. Konsekvenser: Undersökningens resultat kan användas för att ge kommuner förståelse för hur bygglov av fritidshus hanteras i dagsläget av andra kommuner. Studien bidrar med förbättringsförslag för detaljplaner i Jönköpings kommun. Slutsatsen av resultatet är att en mer omfattande studie bör genomföras för att inkludera kommuner inom hela Sverige för att i slutändan utmynna till en gemensam definition för fritidshus. Begränsningar: Resultatet är baserat på intervjuer med sex kommuner och litteraturstudier. En mer omfattande undersökning kan intervjua fler kommuner över hela Sverige för att få ett mer generaliserbart resultat, samt att inkludera myndigheter som länsstyrelser och Boverket. I en mer omfattande undersökning kan fler metoder tillämpas som observationer för bättre förståelse av bygglovshantering av fritidshus och enkäter för att nå ut till alla kommuner i Sverige.