In Sweden, new parents are always offered a visit from a child health care nurse. Usually the home visit takes place with only the child health care nurse. In a smaller municipality in Sweden, a decision has been made that home visits should take place in teams. The team consists of a child health care nurse and a representative from the Social Services. The aim of this study is to explore the role of emotions and emotional rules in meetings between parents, child health care nurses and representatives from the Social Services that take place in a home environment. The study also aims to investigate how emotions are shaped by the professional role (as child health care nurse and Social Services representative) as well as the place (the home of the parents). The data in the study has been gathered through a qualitative research method and eight interviews were conducted with child health care nurses as well as representatives from the Social Services. The data has been analyzed through sociology of emotions as well as Goffman's dramaturgical perspective. The results of the study shows that emotional rules and professional emotional rules are most present in the emotional labour that child health care nurses and representatives from the Social Services perform at home visits in teams. The professionals strive to convey and provide security to the new parents by adhering to emotional rules and professional emotional rules. Furthermore, it appears that the professional role and the place are of great importance for the role of emotions during home visits. Given that the meeting takes place in the private sphere of the home means that the professionals refrain from ending up in a discussion with the parents. However, they feel more comfortable having that kind of discussion at the health center.

Syftet med studien är att undersöka hur influencers porträtterar psykisk ohälsa på Instagram i text och bild. Metoden är en digital etnografi, med en tematisk analys. Datamaterialet består av sexinfluencer och 41 Instagram-inlägg. Studiens resultat visar att influencer använder sig av olika taktiker för att genereraföljare och ekonomisk vinst i samtalet om psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa har både visat sig idenna studie som ett sätt att skapa intima band med sina följare genom att samtala om sina erfarenheter. Men även ett sätt att skapa en förtroende basis med sina följare för att de ska vara lojala nog att köpa sådant som influencers marknadsför. Arbetet utförs genom känsloarbete och intrycksstyrning. Ett arbete för att få den främre regionen att framstå som den bakre, för att på så sätt framställa sig själv som äkta.

This paper examines treatment staff’s experience of threats and violence at The Swedish National Board of Institutional Care (SiS homes). The following study is based on eight different qualitative interviews with treatment staff at four different SiS homes around southern Sweden. The results show that the treatment staff experience threats and violence as a part of their everyday life at SiS homes and that it might negatively affect their work environment as well as their emotional well-being. The conclusion of the study highlights the importance of paying attention to and managing the problem of the normalized threats and violence in residential care facilities and the urgent need for increased support and further resources for the staff in order to create a safer working environment, mainly by limiting the youths usage of electronic communication resources i.e. Ipads. The study emphasizes urgent need for future research in order to adress the overwhelming issues of threats and violence in the workplace for the staff working in these high-risk environments.

Emotions constitutes a large part of social work and social workers use their expertise to handle emotions of others while coping with their own. The aim of this qualitative study is to investigate the emotions that social workers experience, and how they manage their own emotions working with clients with both problematic substance use and mental illness. The study is based on eight semi-structed interviews with social workers, working closely with this specific client-group. We have analyzed our data according to Hochschild’s theory of “emotional labor”, by using a thematic analysis.   The results shows that the work involves a wide range of emotions, where frustration, helplessness, joy and curiosity are the most common emotions. Being able to manage emotions and the way in which one does so appears to be strongly linked to professionalism. It appears that social workers should not show too much of their emotions, but not too little either. The results also show that the emotion management takes place in two different arenas, in the client meeting and in the workplace, and the emotion rules differ markedly depending on the arena. Managing emotions together with colleagues and through supervision also proved to be important for maintaining professionalism.

<p>Studien syftar till att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning på en arbetsgrupp bestående av fem nära samarbetande kollegor. Studien utgår från två huvudperspektiv; individ-och samspelsperspektivet. Utifrån perspektiven analyseras sedan undersökningens resultat.</p><p>Studien fokuserar på vilka individ-och samspelsfaktorer som ligger till grund för hur människor upplever besvärligt beteende. Det har funnits att projektioner, introjektioner, förförståelse, behov av struktur, skapandet av stereotyper, gruppens informella roller, normer, konflikter, interaktionsritualer samt känsloregler i gruppen påverkar vad som upplevs som besvärligt beteende.</p><p>Frågeställningarna som uppsatsen grundar sig på är följande:</p><p>-Vad upplevs som besvärligt beteende i arbetslivet?</p><p>-Varför upplevs dessa beteenden besvärliga?</p><p>Resultatet på vår första frågeställning har mynnat ut i en modell över vilka beteenden som upplevs besvärliga i arbetslivet. Modellen består av en fyrgradig skala och belyser vilka nivåer besvärligt beteende kan indelas i. I den första nivån inkluderas beteenden som upplevs som tillfälligheter. Den andra nivån avser beteenden som avviker från gruppens känsloregler. Modellens tredje nivå består av beteenden som hotar individens självbild och den fjärde och sista nivån innefattar beteenden som hotar gruppens självbild. Beteenden som kan inkluderas i varje nivå varierar utifrån individ-och samspelsfaktorer. Då modellen inte består av fasta beteenden utan generella nivåer, är modellen överförbar till andra arbetsgrupper.</p><p>Vår andra frågeställning besvaras utifrån likheter och olikheter i arbetsgruppen. Vi har kommit fram till att dessa måste agera under obalans ökar risken för att gruppmedlemmarna upplever beteenden som besvärliga. När obalansen finns upplevs likheter som något och olikheter skapar förståelse mellan gruppmedlemmarna. Beteenden upplevs alltså i större grad som besvärliga när likheter och olikheter är i obalans.</p>

Studien syftar till att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning på en arbetsgrupp bestående av fem nära samarbetande kollegor. Studien utgår från två huvudperspektiv; individ-och samspelsperspektivet. Utifrån perspektiven analyseras sedan undersökningens resultat. Studien fokuserar på vilka individ-och samspelsfaktorer som ligger till grund för hur människor upplever besvärligt beteende. Det har funnits att projektioner, introjektioner, förförståelse, behov av struktur, skapandet av stereotyper, gruppens informella roller, normer, konflikter, interaktionsritualer samt känsloregler i gruppen påverkar vad som upplevs som besvärligt beteende. Frågeställningarna som uppsatsen grundar sig på är följande: -Vad upplevs som besvärligt beteende i arbetslivet? -Varför upplevs dessa beteenden besvärliga? Resultatet på vår första frågeställning har mynnat ut i en modell över vilka beteenden som upplevs besvärliga i arbetslivet. Modellen består av en fyrgradig skala och belyser vilka nivåer besvärligt beteende kan indelas i. I den första nivån inkluderas beteenden som upplevs som tillfälligheter. Den andra nivån avser beteenden som avviker från gruppens känsloregler. Modellens tredje nivå består av beteenden som hotar individens självbild och den fjärde och sista nivån innefattar beteenden som hotar gruppens självbild. Beteenden som kan inkluderas i varje nivå varierar utifrån individ-och samspelsfaktorer. Då modellen inte består av fasta beteenden utan generella nivåer, är modellen överförbar till andra arbetsgrupper. Vår andra frågeställning besvaras utifrån likheter och olikheter i arbetsgruppen. Vi har kommit fram till att dessa måste agera under obalans ökar risken för att gruppmedlemmarna upplever beteenden som besvärliga. När obalansen finns upplevs likheter som något och olikheter skapar förståelse mellan gruppmedlemmarna. Beteenden upplevs alltså i större grad som besvärliga när likheter och olikheter är i obalans.

Unpredictable situations are a common phenomena in detention centres. This is because employees work in daily contact with inmates. Correctional officers must therefore manage their own emotions as well as the emotions of their inmates. The aim of the study is to highlight the correctional officers’ experiences of insecurity in detention, when working with the inmates. Furthermore, the study examines the security measures taken by the leadership of detention centres as an authority to achieve greater security among its employees. Research shows that correctional officers are one of the most insecure professionals in the workplace. There are also various emotional rules that correctional officers must follow in their work with inmates, to maintain their legitimacy. The theoretical frame of reference of the study is based on Giddens structuration theory, his concept of ontological security and trust, and Hochschild's theory of emotional work. The present study uses qualitative interviews with individuals working on the detention centres, in close contact with the inmates. The results of the study show that strong collegial relationships as well as a strong individual self-confidence of the individual contribute to an increased sense of security at work. The feeling of security also depends on how long an individual has worked in the detention centres. There are informal emotional rules that employees need to follow in their professional role, and through emotion management this can influence prisoners' perceptions of insecurity. In terms of security measures, the detention centres have introduced alarms, meetings, and education to ensure a good working environment. The interviews indicated that the correct officers regarded the education for new staff is unsuccessful in various aspects by employees, and that the safety alarm was seen as the key element when it came to security measures. The sociological perspective, including several theories from Giddens and Hochschild, is relevant to the study as it aims to study subjective experiences and emotions in unpredictable situations that arise when working with inmates. / Oförutsägbara situationer är ett vanligt förekommande fenomen inom kriminalvården. Detta då de anställda arbetar i daglig kontakt med de intagna. Kriminalvårdare måste därför hantera både sina egna och de intagnas känslor. Syftet med studien är att belysa kriminalvårdares upplevelse av otrygghet på häktet, i arbetet med de intagna. Vidare undersöks vilka säkerhetsåtgärder som vidtas från kriminalvården som myndighet, för att uppnå en ökad trygghet hos de anställda. Forskning visar att kriminalvårdare är en av de yrkesgrupper som utsätts för mest otrygghet i arbetet. Det finns även olika känsloregler kriminalvårdare måste förhålla sig till i sitt arbete med de intagna, för att behålla sin legitimitet. Studiens teoretiska referensram utgår från Giddens teori om struktureringsteori, ontologisk trygghet samt tillit. Vidare utgår studien från Hochschilds teori om känsloarbete. I den föreliggande studien används kvalitativa intervjuer med individer som arbetar inom kriminalvården, i nära kontakt med de intagna. Studiens resultat visar att starka kollegiala relationer och självförtroende hos den enskilde individen bidrar till ökad trygghet i arbetet. Känslan av trygghet beror även på hur länge en individ arbetat på kriminalvården. På kriminalvården finns det informella känsloregler som de anställda behöver följa inom sin yrkesroll och genom känslohantering kan detta påverka kriminalvårdares uppfattning av otrygghet. Vidare till säkerhetsåtgärder har kriminalvården infört säkerhetslarm, möten samt utbildning för att säkerställa en god arbetsmiljö. Det framkommer genom intervjuerna att utbildningen för nyanställda uppfattas av de anställda som bristfällig i olika aspekter, och att säkerhetslarmet betraktas som en central del gällande säkerhetsåtgärderna på kriminalvården. Det sociologiska perspektivet, innefattande teorier från Giddens och Hochschild, är relevant för studien då den avser att studera subjektiva upplevelser och känslor i oförutsägbara situationer som uppstår i arbetet med de intagna.

Denna uppsats syftar till att undersöka institutionella förväntningar som finns på blivande förskollärare på Uppsala universitet angående det emotionella arbetet som de ska utföra. Studien använder sig av kurslitteratur från Uppsala universitets förskollärarprogram (2022). Förståelsen för emotionellt arbete grundas i Hochschilds redogörelse för begreppet. Denna definition medför även begreppen känsloarbete och känsloregler. I uppsatsen diskuteras det även huruvida läraryrket kan uppfattas som emotionellt arbete utifrån Hochschilds definition. Uppsala universitet tolkas vara en del av den institutionella kontexten utifrån nyinstitutionella teorins definition av institution i och med det kan Uppsala universitets förväntningar översättas till en institutionell förväntning. Forskning visar att det emotionella arbetet inom förskolläraryrket associeras med negativa psykologiska effekter som känslomässig utmattning. Lärare uppfattas förhålla sig till ett antal regler och förväntningar på känslouttryck i arbetet. Utöver det föreslår ett antal studier att emotionella krav i läraryrket korrelerar med negativa känslor. Denna uppsats undersöker de emotionella krav och förväntningar som kurslitteraturen omfattas av.   Målet med uppsatsen är att undersöka både hur förväntningar på emotionellt arbete framställs och en förklaring av den institutionella kontexten angående kurslitteraturens förväntningar. Genom Faircloughs kritiska diskursanalys analyseras dessa framställningar i tre dimensioner. Resultatet för uppsatsen tyder på att kurslitteraturen samspelar med den officiella läroplanen för förskolan angående emotionellt arbete och forskning inom förskola. Kurslitteraturen framställer det emotionella arbetet utifrån olika diskursiva ideal, exempelvis som omsorg, texten tenderar att presentera formuleringar som sanning. Den diskursiva praktiken som framställs har traditionella drag och uppehåller den dominerande diskursordningen. Den sociala praktiken visar att den diskursiva praktiken identifierad i kurslitteraturen är en del av den psykologiska ordningen och föräldrabehandlande ordningen av diskurser. Genom en analys av den icke-diskursiva kontexten visar det sig hur kurslitteraturen rättfärdigar och legitimerar ett antal idéer om emotionellt arbete, eftersom att läroplanen anser dessa som effektiva och önskvärda. Ett antal ideal kan tolkas som rationaliserade myter. Den institutionella kontexten visar hur kurslitteraturen kritiserar skolverket som institution, medan den samtidigt legitimerar och eftersträvar dess förväntningar och ideal.

Denna intervjubaserade studie om emotionellt lönearbete hos skolkuratorer i Sverige visar att det emotionella lönearbetet präglas av olika normer för framträdanden och uttryck av känslor. Det emotionella arbetet är ett för skolkuratorn centralt verktyg för att upprätthålla känsloregler och sociala normer. Det emotionella lönearbetet används på olika sätt, genom ytagerande och djupagerande. Emotionellt lönearbete betraktas som en färdighet som kan förändras över tid, och som kan innebära en separation mellan privatperson och yrkesroll.  Hanteringen av andras känslor verkar som ett emotionellt lönearbete riktat mot den som bemöts. Auktoriteten som kurator ger möjligheter att agera som påminnare om känsloregler för andra. Arbetet innefattar bearbetningar av känslor personligen och med andra. Studien bygger på interaktionistiska och emotionssociologiska perspektiv från Arlie Russell Hochchild och Erving Goffman. Tillvägagångssättet baseras på fenomenologiska perspektiv. Med hjälp av ett målstyrt urval och semistrukturerade intervjuer har information inhämtats från fem skolkuratorer på svenska gymnasieskolor.