<p>This essay is a part of a project called “Young peoples representation of love and relationships” and was initialized in Barcelona in January 2006. The University of Barcelona cooperates with the University college of Södertörns Högskola to compare perception of love among youths in both countries. The project focuses on teenagers between 13-19 years of age. The project uses four types of questionnaires with questions about love, feelings, empathy and relationships witch were compiled by research workers at the University of Barcelona.</p><p>“A Love-ly game” is a qualitative study that is based on a questionnaire-investigation made in a Gymnasium-school in a suburb south of Stockholm. The questionnaires can be answered both in writing and by drawing but deal with the same subject. The purpose of this essay is to study a group of young people in the ages of 16-18 years old and capture their view of love and relationships. The essay will present the qualities the young people consider as the most important in a relationship and also the variety of ways these are expressed. Out of this material the author has made an interpreting analysis out of which conclusions are presented.</p><p>According to respondents the most vital qualities in a relationship are honesty, trust, affection and kindness. These characteristics are expressed in different ways in relationships, depending on the persons’ idea of what love and its’ meaning is.</p>

This essay is a part of a project called “Young peoples representation of love and relationships” and was initialized in Barcelona in January 2006. The University of Barcelona cooperates with the University college of Södertörns Högskola to compare perception of love among youths in both countries. The project focuses on teenagers between 13-19 years of age. The project uses four types of questionnaires with questions about love, feelings, empathy and relationships witch were compiled by research workers at the University of Barcelona. “A Love-ly game” is a qualitative study that is based on a questionnaire-investigation made in a Gymnasium-school in a suburb south of Stockholm. The questionnaires can be answered both in writing and by drawing but deal with the same subject. The purpose of this essay is to study a group of young people in the ages of 16-18 years old and capture their view of love and relationships. The essay will present the qualities the young people consider as the most important in a relationship and also the variety of ways these are expressed. Out of this material the author has made an interpreting analysis out of which conclusions are presented. According to respondents the most vital qualities in a relationship are honesty, trust, affection and kindness. These characteristics are expressed in different ways in relationships, depending on the persons’ idea of what love and its’ meaning is.

Studiens syfte är att öka förståelsen för hur våldsutsatthet under barndomen kan påverka kärleksrelationer i vuxen ålder. Tidigare forskning har stort kvantitativt fokus, där individuella faktorer och upplevelser riskerar att missas, och där ett mer fördjupat perspektiv saknas. För att uppnå studiens syfte genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 23–36, deras upplevelser analyserades genom tematisk analys och resulterade i följande tre teman: självförminskning, högkänslighet, och normalisering av våld. Resultatet tolkades utifrån anknytningsteori och normaliseringsprocessen. Intervjupersonerna beskrev svårigheter att tro på sina egna känslor, svårigheter att upptäcka och säga ifrån när en partner utövar våld, en ambivalens inför kärleksrelationer samt en normalisering av våld. De beskrev även hur kärleksrelationer hade en förmåga att förstärka eller motbevisa den uppfattning av världen och relationer som deras uppväxt fört med sig. Ett viktigt resultat var att intervjupersoner beskrev liknande men också olika konsekvenser av att blivit utsatta för våld som barn. Deras upplevelser av hur kärleksrelationerna påverkats var individuella – därav framkommer vikten av att som yrkesverksam socionom inte enbart göra generella antaganden, utan istället se till den enskildes upplevelser.

No description available.

Forskning har visat på samband mellan mående och anknytningsstil efter avslutade kärleksrelationer. Personer som upplevt en avslutad kärleksrelation (N= 158) besvarade Hospital Anxiety and Depression Scale, Attachment Style Questionnaire samt bakgrundsfrågor om den avslutade relationen. Respondenterna skattade signifikant högre på Ångest än normgruppen, och samtidigt signifikant högre på Distans, Sakorientering och Relationsfixering. I jämförelse med tryggt anknutna i studien skattade respondenter med undvikande och ambivalent anknytningsstil signifikant högre på Ångest. Respondenter med ambivalent anknytningsstil skattade även högre på Depression. Distans, Tillit, Bifallsbehov, Relationsfixering, vem som valt att avsluta relationen samt hur en respondent uppfattat relationen associerade signifikant till mående efter en avslutad kärleksrelation. Att undersöka ovan nämnda faktorer samt hur normer påverkar personers livssituation, kan ge värdefull information om vilken behandling personer med relationsproblematik kan bli hjälpt av. Compassion Focused Therapy kan vara en lämplig terapimetod för att öka förståelse för förväntningar kring relationer samt för anknytningens betydelse. / Research has shown a connection between mood and attachment style after the ending of romantic relationships. People who had experienced the end of a romantic relationship (N = 158) answered the Hospital Anxiety and Depression Scale, Attachment Style Questionnaire and questions about the terminated relationship. Respondents rated significantly higher on Anxiety than the norm group, and simultaneously significantly higher on Discomfort with relationship, Relationship as secondary and Preoccupation with relationship. In comparison to respondents with secure style of attachment, respondents with avoidant or ambivalent style of attachment rated significantly higher on Anxiety. Respondents with ambivalent attachment simultaneously rated higher on Depression. Discomfort with relationship, Confidence in self and others, Need for approval, Preoccupation with relationship, who decided to end the relationship and how the respondent felt about the relationship turned out to be significantly related to mood, following the ending of a romantic relationship. To investigate the factors mentioned above and how values affect the client's life situation, may provide valuable information about which treatment clients with relationship problems may be helped by. Compassion Focused Therapy may be an appropriate method to increase understanding of the expectations about relationships as well as the influence of attachment.

Syftet med denna uppsats är att undersöka normer kring tvåsamhet i den norska internetserien Skam. Jag har tittat efter representationer av tvåsamhet i ett antal scener från första säsongen och undersökt om och hur queerteori samt Anthony Giddens teorier om kärlek och intimitet kan hjälpa oss att förstå och även ifrågasätta tvåsamhetsnormen. Metoden som används är en kvalitativ textanalys med en tematisk analys som ram. Undersökningen har utförts med hjälp av hermeneutik och reläteori, där tolkningarna har tagit hänsyn till bland annat underkommunikation och förhållandet mellan text och kontext. De teoretiska utgångspunkterna är heteronormativitet, tvåsamhetsnormen, Giddens teorier om kärlek och intimitet samt queerteori. Analysen visar att det i Skam förekommer representationer av en normativ tvåsamhet men att det även förekommer ett utmanande och ifrågasättande av tvåsamheten som norm. Utmanandet och ifrågasättandet består dels i att vänskapsrelationer får ta mycket plats och konkurrerar med tvåsamma kärleksrelationer och dels av queera läckage som görs tillgängliga med hjälp av queera läsningar.

The purpose of this study is to broaden, expand and enrich the understanding of intimacy. To achieve this purpose, three framing questions will be proposed; How is intimacy practised in friendship and love relationships, What similiraties respectively differences exists in the ways of practising intimacy in friendship and love relationships, finally What social significances is intimacy built upon? A qualtitative researchmethod, interviewing 6 collegestudents was performed. Respondents statements forms the main empirical material, statements whch subsequently was ananlysed from theory. Theoretical choices are Anthony Giddens concepts of the pure relationship and confluent love. Further theoretical choices makes Georg Simmels concepts of exchange, dyad and intimacy. Finally David Morgans 'doing perspective' and dimensional proposal on the concept of intimacy forms an important theoretical choice. Important conclusions are that intimacy in friendship and love relationships is practised by revealing private emotions, thoughts and earnest sides of ones self. Largest differences in the ways of doing intimacy was that love relationships were privileged with larger exclusivity of revealing earnest sides of ones self. Secondary findings was that intimacy appeared to be a gendered practice and also that mutualness and the dyad formed social significances for practices og intimacy to be built upon.

Den här studien undersöker hur heteronormativitet finns synligt i reality-TV. För att utröna hur detta framställs undersöks ett avsnitt av Bonde söker fru och ett av Tro, hopp och kärlek. Båda programmen är dejtingprogram som sändes hösten 2016. Studien utgår från queerteorin som ifrågasätter heteronormativiteten och hur den utövar makt över de som inte lever efter den normen. Metoden för studien är kritisk diskursanalys som används för att synliggöra vilka språkliga grepp som används för att konstruera heteronormativiteten och även för att synliggöra maktstrukturer. Syftet med studien är att avslöja strukturer som konstruerar normativa respektive avvikande kärleksrelationer. Studien identifierar fem olika teman som konstrueras kring kärleksförhållandet: Ett komplett liv, Den stora kärleken, Livet utan kärleksförhållande, Jag är redo och Det mätbara målet. De heteronormativa föreställningarna syns genom att kärleksförhållandet konstrueras som en problemlösare, kärleksförhållandet ses som den högst prioriterade relationen i de medverkandes liv, singelskapet medför ett utanförskap och en känsla av misslyckande samt att målet med kärleksrelationen är en långvarig relation med en önskan om reproduktion. Studien antyder också på att det även finns krav på när kärleksförhållandet bör inträffa i livet. / This study examines how heteronormativity is constructed in reality-TV. The study anylizes one episode of Bonde söker fru (the Swedish version of Farmer wants a wife) and one episode of the Swedish tv-show Tro, hopp och kärlek (Faith, hope and love). Both of them are dating programmes and were broadcasted during the fall of 2016. The study uses the queer theoretical framework which is questioning the heteronormativity and how it exercises power over the ones not living within the norm. The critical discourse analysis is implemented as both a method and theoretical framework. As a method the critical discourse analysis is used to show how the language constructs heteronormativity and helps the study to expose power structures. The purpose of the study is to expose structures that construct normative and abnormative love relationships. The study identifies five different themes that contributes to the perception of the love relationship: A complete life, The great love, Life without love relationship, I am ready and The measurable goal. The heteronormative ideas shows through the construction of the love relationship as a problem solver, the love relationship is the most prioritised relationship in participant’s lives, being single involves alienation and a feeling of failure as well as the goal of the love relationship is a longlasting relationship  with the desire of reproduction. The study also indicates that there is requirements on when in life the love relationship should occur.

The purpose of this Master Thesis is to compare two American novel suites for young women, Louisa May Alcott‟s Little Women and Good Wives to Ann Brashares series of The Sisterhood of the Traveling Pants. The social status of women and children in the US during the 19th century is analyzed and compared historically and literary with the situation 130 years later.The main question is, what differences exist in the books and is there a connection between the changes in society and literature?The method of this Master Thesis is to make a comparative narratological analysis placed in a historical context.The result shows that the multiple character remains and enhances the identification process. Motherhood in the works of Alcott is prominent, whereas in the works of Brashares, sisterhood replaces motherhood.In Alcott‟s US during the 19th century, Christian faith was in the foreground. The goal for girls was the holy matrimony, followed by the sanctuary of heaven. Brashares depicts, in the 21st century, self-fulfilment to be aspired on earth.The strength of Alcott‟s portrayed sisterhood is weakened when marriage is consumed. In Brashares works, the love relationships are no longer the sole purpose of life and consequently not a competitor to the sisterly friendship.