Abstract This paper is based on a research conducted in a medium sized company, situated in Sweden, with the intent to study possible connections regarding views of gender and the existing sex segregation within the company. How is gender constructed, and does it exist representational ideas of the sexes, that leads to restrictions for men and women to be working within different areas of the company? Why are there such few women working within the company? Through five interviews with employees within the company, three women and two men, I found answers to these questions. My thesis and the specific questions were categorized into three different themes. The first theme aims to understand the interviewees’ discussions of gender and labour. In the next theme I focus on situations described by my interviewees, where acts of differentiating and favouritism based on gender have occurred. The third theme consists of the interviewee’s standpoints of why there is a minority of women in the company. To understand how gender is created and carried out in the company I utilize a theory called the gender system, developed by Yvonne Hirdman, which is a system where the sexes are divided, separated and the higher value is given to the male. I also use a combination of different theories of genderization of phenomenons, which is the process where a phenomenon is imprinted with a certain gender as a way to naturalize the order of the gender system. The process of genderization becomes visible when labour, occupational tasks, qualifications and behaviour are being discussed by the interviewees. For example; technical interests are genderized as male qualities, while tasks performed in the reception desk is seen as female qualities. Through the genderization of different phenomenons, women are excluded from male gendered spheres and women who trespass those spheres encounter suspicions due to the fact that her sex does not imply the qualities that are needed for the occupational tasks. The management within the company is also affected by the process of genderization, which becomes evident when the interviewees discuss different events that have taken place where management is involved. As a consequence, women who apply for occupations are probably less likely to get employed compared to that of men. Women are also held back at the company whereas men are more likely to have jobs assigned to them. Clearly, males are being favoured in this company and views on gender are one consequence of that favouritism, as well as the male dominance of the company as a whole. Male dominance will exist as long as both sexes are being held, separated and differentiated with genderization. Keywords: genderization, sex segregation, gender and organizations, gender systems and work / Denna studie baseras på en undersökning utförd på ett medelstort företag i Sverige, med syfte att undersöka om det finns någon koppling mellan attityder till kön och den könssegregering som existerar på arbetsplatsen. Hur skapas kön, och finns det attityder som begränsar mäns och kvinnors möjligheter att arbeta inom olika delar av företaget? Hur kommer det sig att det finns så få kvinnor på företaget? Mina svar söker jag genom fem intervjuer med anställda på företaget, varav tre är kvinnor och två är män. Mina tre frågeställningar har delats in i varsitt tema, där det första temat problematiserar de könsattityder som uppkommer och kopplas till arbete. I tema två ligger fokus på särbehandling och beteende kopplat till kön, medan tema tre innehåller informanternas förklaringar och mina tolkningar till den rådande könssegregeringen. Med hjälp av Yvonne Hirdmans teorier om genussystemets isärhållande av könen och mannen som norm, samt med diskussioner om de processer som vanligen kallas könsmärkning, könskodning, eller beköning försöker jag förstå hur kön görs och används på företaget. I mitt arbete att använder jag ordet beköning när jag vill förklara processen då kön kopplas samman med ett fenomen som sedan uppfattas som naturlig. Beköningsprocessen skymtar upprepade gånger då informanterna talar om yrke, arbetsuppgifter, kvaliteter och beteende, exempelvis bekönas teknik och elektronik som manliga intressen och kunskaper, medan expeditionssysslor bekönas som kvinnliga uppgifter. Genom beköningen av kvaliteter, intresse, arbetsuppgifter och yrke utestängs kvinnor från det som bekönats som manligt. Exempelvis uppstår misstänksamhet då en kvinna rekryteras till ett område som bekönats manligt, där misstänksamheten består i att hennes kön inte förväntas ha de kvaliteter som tjänsten kräver. Även i beskrivningar kring ledningen framkommer hur beköningen påverkar även deras föreställningar, vilket leder till att kvinnor som söker troligtvis har svårare att få tillträde till tjänster än män, och arbetsuppdrag har tilldelats män i högre grad än kvinnor. Här blir det tydligt att det pågår en särbehandling på arbetsplatsen, till mäns fördel och till kvinnors nackdel. Sammantaget kan också konstateras att attityder om kön har betydelse för upprätthållandet av mansdominansen på företaget. Könssegregeringen kvarstår så länge könen hålls isär och ges bekönade kvaliteter, och männen särbehandlas.

Gender equality work has been and continues to be an ongoing topic not only in Sweden but also in other parts of the western world. Even though the topic about gender equality work has been going on for a long time, there are still various inequalities when it comes to the division of housework. The purpose of this study is to investigate how couples view and reason about the division of housework among the younger and older generation. By the younger generation we mean those between 25-35 years old and the older generation, between 50-70 years old. The questions at issue used in this thesis are: How do heterosexual couples reason about the division of responsibilities of homework? In which ways does it differ between the younger and older generations regarding the division of household chores? The theory used in analysing our results was the capital metaphors described by Pierre Bourdiue and Beverly Skeggs. Furthermore, we have used the qualitative method of research. We used qualitative interviews with semi-structured questions. This way we gave our participants more room to answer questions freely in their own way, but it also enabled us to ask some follow up questions in areas we wanted to understand more. The results show that couples divide housework in different ways. The central part in the division of responsibilities is that whoever is available or free is the one who is currently allowed to perform the task. Some divide housework according to skills, interest, or gender. Furthermore, the older generation gender-marks household chores to a greater extent than the younger generation. In the older generation, women tend to account for tasks that are seen traditionally feminine and men those that are masculine. In the younger generation, the division of household chores is more mixed. Where both accessibility and interest play a big role. Anyone who likes certain tasks may perform them, it does not necessarily have to link to a gender. / Jämställdhetsarbetet har varit och fortsätter att vara en pågående diskurs inte bara i Sverige utan också i övriga västvärlden. Även om jämställdhetsarbetet har pågått länge finns det fortfarande olika ojämlikheter när det gäller fördelningen av hushållsarbetet. Syftet med denna studie är att undersöka hur par ser på och resonerar kring fördelningen av hushållsarbete hos den yngre och äldre generationen. Med den yngre generationen menar vi de mellan 25–35 år och den äldre generationen, mellan 50–70 år. Frågorna som används i denna undersökning är: Hur resonerar heterosexuella par kring ansvarsuppdelning av hemarbetet? På vilka sätt skiljer det sig mellan den yngre och äldre generationen när det gäller uppdelningen av hushållssysslor? Teorin som används för att analysera vårt resultat var de kapitalmetaforer som redogörs av Pierre Bourdieu och Beverly Skeggs. Vidare har vi använt den kvalitativa forskningsmetoden där vi använde kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. På det här sättet gav vi våra deltagare mer utrymme att svara på frågor fritt på sitt eget sätt, men det gör det också möjligt för oss att ställa några uppföljningsfrågor inom områden vi vill förstå mer. Resultaten visar att par delar hushållsarbete på olika sätt. Den centrala delen i ansvarsfördelningen är att den som är tillgänglig eller fri är den som för närvarande får utföra uppgiften. Vissa par delar även upp hushållsarbetet efter färdigheter, intresse eller kön. Vidare könsmarkerar den äldre generationen hushållssysslor i större utsträckning än den yngre generationen. I den äldre generationen tenderar kvinnor att ta på sig hushållssysslor som ses som traditionellt kvinnliga och männen de manliga. I den yngre generationen är det mer blandat hur man delar upp hushållssysslorna. Där både tillgänglighet och intresse spelar en roll. Den som gillar vissa uppgifter får utföra dem, det behöver inte nödvändigtvis kopplas till ett kön.

SammanfattningDet övergripande syftet med min examensuppsats (som slutlig produkt) är att öka kunskap kring genus samt att inspirera till läsarens vidare fördjupning i genusfrågor. Som blivande studie- och yrkesvägledare tycker jag att det är extra viktigt att vara medveten om genus och dess påverkan då jag ska vägleda varje sökande utifrån hans/hennes individualitet. Att vara medveten om genus gör mig uppmärksam på de föreställningar kring genus som jag själv har och hjälper mig således i mitt professionella förhållningssätt. Syftet med detta examensarbete är att ur ett genusperspektiv beskriva hur ungdomar ser på olika yrken, med särskild fokus på genus och status. Syftet har brutits upp i ett antal frågeställningar och en stor tyngd har lagts på att beskriva skillnader mellan könen. Den tidigare forskning som uppsatsen behandlar är avhandlingen Yrke, status och genus av Ylva Ulfsdotter Eriksson, fil. dr. på sociologiska institutionen i Göteborg, samt De kallar oss unga (2003), en attityd- och värderingsstudie genomförd av Ungdomsstyrelsen på uppdrag av regeringen. Examensarbetet bygger dessutom på tre genusteoretiska perspektiv. Dessa teoretiska perspektiv är Genussystemet av Yvonne Hirdman, boken Det andra könet av Simone de Beauvoir samt Könsmärkningsprocessen av Hanna Westberg-Wolgemuth. Metoden som har använts är empirisk och omfattar en enkätstudie som genomförts i gymnasiets årskurs tre på det samhällsvetenskapliga programmet. 64 elever har fyllt i enkäten, varav 40 tjejer (62,5 %) och 24 (37,5 %) killar. Resultaten visar att yrkenas status överensstämmer med tidigare studier. De yrken som värderades ha högst status är så gott som helt mansdominerade. När respondenterna får ange status som de anser att yrken borde ha i samhället tenderar de till att uppvärdera yrkenas status. Respondenternas värderingar kring yrkens genus speglar verklighetens siffror då statistiken kring yrkens könssammansättning i stor grad överensstämmer med respondenternas värderingar. Respondenternas värderingar kring vilka yrken som är bra respektive inte bra för en ung kvinna och en ung man visar att genuspåverkan i svaren är stor. Yrkets genus är av största betydelse gällande om det anses vara bra/inte bra för en ung kvinna/ung man. Det är främst kvinnodominerad yrken som anses vara bra för en ung kvinna samt mansdominerade för en ung man. Flertalet av de yrken som anses vara bra för en ung kvinna återfinns i de yrken som inte anses vara bra för en ung man och vice versa. I den avslutande diskussionen reflekterar jag över förhållandet arbetsliv – familjeliv som är av stor vikt för den könssegregerade arbetsmarknaden och samhället, samt ger min bild av genusperspektivets betydelse i vägledningen.

<p>Det finns en välkänd diskrepans mellan jämställdhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. Utifrån en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete värderas lägre än mäns, att kvinnor ges sämre karriärmöjligheter samt lägre lön för lika eller likvärdigt arbete, görs här ett nedslag på ett mindre svenskt företag. Genom en enkätundersökning bland de anställda tjänstemännen besvaras frågeställningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesättning och möjligheter att avancera. Resultaten visar på förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och män, vilket bland annat synliggörs med könsmärkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar också potential när det gäller jämställdhet, till exempel verkar man för en numerärt jämn rekrytering av kvinnor och män. I ett vidare perspektiv förklaras den enskilda studien utifrån ett genusvetenskapligt maktperspektiv på jämställdhet. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i att förhållandet mellan könen visserligen är föränderligt över tid, men att arbetsfördelningen mellan könen ständigt rekonstrueras. För att kunna synliggöra de strukturella mekanismer som ständigt återskapar kvinnors lägre löner och karriärmöjligheter i förhållande till mäns, hävdar uppsatsen att ett effektivt jämställdhetsarbete kräver en kunskap om hur makt och kön samverkar i samhället i stort.</p>

Det finns en välkänd diskrepans mellan jämställdhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. Utifrån en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete värderas lägre än mäns, att kvinnor ges sämre karriärmöjligheter samt lägre lön för lika eller likvärdigt arbete, görs här ett nedslag på ett mindre svenskt företag. Genom en enkätundersökning bland de anställda tjänstemännen besvaras frågeställningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesättning och möjligheter att avancera. Resultaten visar på förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och män, vilket bland annat synliggörs med könsmärkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar också potential när det gäller jämställdhet, till exempel verkar man för en numerärt jämn rekrytering av kvinnor och män. I ett vidare perspektiv förklaras den enskilda studien utifrån ett genusvetenskapligt maktperspektiv på jämställdhet. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i att förhållandet mellan könen visserligen är föränderligt över tid, men att arbetsfördelningen mellan könen ständigt rekonstrueras. För att kunna synliggöra de strukturella mekanismer som ständigt återskapar kvinnors lägre löner och karriärmöjligheter i förhållande till mäns, hävdar uppsatsen att ett effektivt jämställdhetsarbete kräver en kunskap om hur makt och kön samverkar i samhället i stort.

Följande undersökning har som syfte att redogöra för den genuslogik som framkommer i Dagens Nyheters valbevakning 2010. Detta har gjorts genom att titta på vilken könsmärkningsamt vilka föreställningar om politik som framkommit i bevakningen utifrån modellen om dendikotoma genuslogiken. Studien har genomförts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys därsamtliga artiklar från valrörelsen har undersökts utifrån förbestämda variabler. Eftergenomförd studie kan det konstateras att den manliga genuslogiken prioriteras i DagensNyheters bevakning av valrörelsen. Detta eftersom såväl könsmärkning som föreställningar ärmanligt präglade. Exempelvis kan det konstateras att det finns en övervikt av manliga aktörersom framträder i egenskap av elit-källor i artiklarna samt en övervägande rapportering från offentliga arenor.

This essay examines constructions of gender in organizations through cultural material. The Swedish TV show Top Dog is analysed through a representation analysis. The research questions are about how the TV show produces or re-produces constructions of gender through gender patterns. The theory mainly used is organization theory with a gender perspective, which shows how cer-tain jobs are connected to gender, gender segregation within organizations and homosocial processes that create systems of power that oppress women. The results show that Top Dog is both reproducing already existing gender pat-terns, but also producing new patterns of gender.

Problemformulering och syfte: Under år 2020 har det rapporterats frekvent om pandemin till följd av viruset covid-19. Under årets gång har flera medier rapporterat om människor och företag som drabbats i sviterna av pandemin. Tidigare forskning visar att kvinnor länge har varit underrepresenterade i svenska nyhetsmedier, men stämmer det även under en pandemi? Syftet med denna studie är att undersöka i vilken omfattning män kontra kvinnor representerats som huvudaktör i Aftonbladet och Dagens Nyheters coronarapportering, samt hur könsrepresentationen ser ut när det kommer till de rollerna dessa huvudaktörer har haft. Metod och material: Studiens syfte har uppnåtts genom en kvantitativ innehållsanalys av tryckta artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter under pandemins första våg (25 mars 2020 - 31maj 2020) och andra våg (1 september 2020 - 7 november 2020). Detta gör vi utifrån ett genusperspektiv som tar avstamp i könsmärkning och genussystemet. För att analysera materialet har ett kodschema skapats med variabler kopplade till syftet och frågeställningarna. Kodningen har sedan sammanställts och presenterats i form av diagram.Huvudresultat: Resultatet visar att kvinnor varit underrepresenterade i Aftonbladet och Dagens Nyheters coronarapportering. Det förekom dessutom en tydlig könsmärkning och en ojämn könsfördelning inom flera områden i dessa tidningar under pandemin. Då antalet manliga huvudaktörer var som lägst, var antalet ändå högre än när antalet kvinnliga huvudaktörer varsom högst. Inom flera av huvudaktörernas roller och artiklarnas huvudområden rådde en markant könsmärkning i båda tidningarna.Resultatet indikerar även att män och kvinnor i Aftonbladet och Dagens Nyheter citerats i liknande utsträckning när det kommer till omfånget av citeringarna, men att män citerats oftare eftersom de förekommit mer frekvent.

Uppsatsen syftar till att synliggöra folkbiblioteksutvecklingen i Luleå, samt att lyfta fram fler kvinnor som bidragit till folkbiblioteksutvecklingen i Sverige. Studien undersöker vilka faktorer som påverkat progressionen av Luleå kommuns folkbibliotek, samtidigt som dessa sätts i relation till Sveriges biblioteksutveckling. Trots att Valfrid Palmgren beundrade och framhävde Luleås folkbibliotek i sin skrift år 1911, är Norrbottens bibliotekshistoria tämligen dold för omvärlden. Luleås bibliotek var bland de första biblioteken i Sverige som utsågs till centralbibliotek, där bibliotekarien Olga Bardh anställdes som chef. Olga Bardh var en välutbildad kvinna med stora visioner om att skapa ett modernt och framstående bibliotek i Luleå och Norrbotten. Denna studie ämnar undersöka vilken betydelse hennes arbete hade för biblioteksutvecklingen, och på vilket sätt detta i så fall yttrade sig. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter utgår från Christina Florins (1987) teorier om den svenska folkskolans feminiserings- och professionaliseringsprocess i början på 1900-talet, Yvonne Hirdmans (2004) teorier om genussystemet, samt Hanna Westberg-Wohlgemuths (1996) teorier om könsmärkning. Med hjälp av kritisk diskursanalys har det empiriska materialet analyserats i hopp om att verka för social förändring, där undertryckta samhällsgrupper synliggörs.

Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av och arbetet med jämställdhet på ett mansdominerat företag, hur kvinnor i produktionen upplever jämställdhet och hur företaget arbetar med jämställdheten. För att kunna förverkliga syftet har vi gjort en undersökning på ett svenskt industriföretag med verksamhet i ett flertal länder. Inför vår studie har vi besökt en av deras arbetsplatser som kan ses som en klassiskt mansdominerad arbetsplats då de endast har 9,9 % anställda kvinnor. För att analysera studien har vi valt att utgå ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har därefter valt passande teorier om bland annat skapande av kön och könsmärkning av organisationer. Studien är av kvalitativ karaktär då det empiriska materialet samlades in genom elva intervjutillfällen med tio olika informanter. Sju av dem är kvinnor som arbetar inom produktionen och tre av dem representerar företagets jämställdhetsarbete. I resultatet beskriver vi hur företaget arbetar med jämställdhetsfrågor och hur kvinnorna upplever jämställdheten på arbetsplatsen. Vi kom fram till att kvinnorna tyckte om sin arbetsplats, men att de såg vissa förbättringsområden inom jämställdheten på arbetsplatsen. Därtill hade de flesta en önskan av ett mer transparent jämställdhetsarbete som omfattar alla i organisationen. / The purpose of the study is to investigate the experience of and the work with gender equality in a male dominated company, how women in production experience gender equality and how the company work with gender equality. In order to achieve the purpose of this study, we have conducted a survey in a Swedish industrial company with operations in several countries. We visited one of their workplaces which can be seen as a classic male dominated workplace since they only have 9.9% employed women. For the analysis of the study we have chosen to proceed from a social constructivist perspective and we have subsequently chosen suitable theories about, among other things, the creation of gender and gender labelling of organizations. The study is of a qualitative nature as the empirical material was collected through eleven interviews with ten different informants. Seven of them are women who work in production and three of them represent the company's gender equality work. In the result, we describe how the company work with gender issues and how women experience gender equality in the workplace. We found that the women liked their workplace, but they saw some areas of improvement in the field of gender equality at the workplace. In addition, most had a desire for a more transparent gender equality work that includes everyone in the organization.