Hittills har forskning visat att köttkonsumtionen växer och den har beräknats att fortsätta öka i världen trots att man börjat bli medveten om de negativa konsekvenser köttproduktionen och konsumtionen medför. Nu har för första gången på 30 år köttkonsumtionen i Sverige minskat. Denna studie är teoribaserad och syftar till att finna anledningen till varför denna minskning har skett. Semistrukturerade intervjuer i form av telefonintervjuer samt face-to-face intervjuer genomfördes med sammanlagt 13 personer. Sex teman togs fram i analysen av intervjuerna; medvetenhet, hälsa, etik, köttets substitut, identitet & kultur och miljöpåverkan. Resultatet visade att medvetenhet kring djuretiska frågor samt hälsoaspekter kring köttkonsumtion var motivet bakom trenden. Medvetenheten har ökat bland annat tack vare spridning av information på sociala medier. Kultur och normer har även en påverkan på en individs konsumtionsval. / So far, research has shown that the meat consumption is growing and it is estimated to continue to increase in the world, despite being aware of the negative consequences the meat production and consumption entails. For the first time in 30 years, the meat consumption in Sweden has decreased. This study is theory based and aims to find the reason to why this reduction has taken place. Semi-structured interviews in the form of telephone interviews and face-to-face interviews were conducted with a total of 13 people. Six themes were presented in the analysis of the interviews; awareness, health, ethics, meat substitute, identity & culture and environmental impact. The result showed that the awareness of animal issues and health aspects of meat consumption were the motivation behind the trend. Awareness has increased, among other things, due to the dissemination of information on social media. Culture and norms also have an impact on an individual's consumption choices.

Syftet med denna studie var att undersöka hur manliga veganer uppfattar sin maskulinitet i relation till att de utesluter animalier från sin kost. Genom åtta kvalitativa djupintervjuer med män som äter en växtbaserad kost ville jag få svar på frågeställningarna: Upplever manliga veganer att det finns en koppling mellan maskulinitet och köttkonsumtion? Hur tar sig i så fall denna koppling uttryck? Och anser manliga veganer att deras kostval påverkar deras sociala interaktioner med köttätare och hur förklarar samt förhåller de sig i så fall till detta? Ett tematiskt analysförfarande användes som metod för att analysera insamlad data. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie var Judith Butlers uppfattning om kön och att det är något som formuleras i sociala processer och R. W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet och att det manliga könet är dominerande över det kvinnliga. Att vara kvinna i dagens samhälle upplevs som något sekundärt och den kost som associeras med det kvinnliga könet ses i förlängningen också som sekundär. Studien tillämpar också Carol J. Adams teori om att köttkonsumtion är associerat med män och maskulinitet. Resultatet visar att manliga veganer upplever att det finns en koppling mellan maskulinitet och köttkonsumtion, även om de själva inte upplever att det behöver vara så. Uppfattningen att köttkonsumtion är associerat med maskulinitet yttrar sig genom att det finns en indikation på att inte vilja uppfattas som en stereotypisk vegan. På så sätt vidhålls uppfattningen om den hegemoniska mannen, trots att de i själva verket tar avstånd från den. / The purpose of this study was to investigate how male vegans perceive their masculinity in relation to excluding animal products from their diet. Through eight qualitative in-depth interviews with men who eat a plant-based diet I wanted to get answers to the questions: Do male vegans feel that there is a connection between masculinity and meat consumption? If so, how does this connection manifest itself? And do male vegans believe that their dietary choices affect their social interactions with carnivores and how do they explain and relate to this in that case? A thematic analysis method was used for analyzing collected data. The theoretical starting points for this study were Judith Butler’s view of gender and that it is something that is formulated in social processes and R. W. Connell’s theory of hegemonic masculinity and that the male sex is dominant over female. Being a woman in today’s societyis perceived as something secondary and the diet associated with the female gender is in extension also seen as secondary. The study also applies Carol J. Adams theory that meat consumption is associated with men and masculinity. The results show that male vegans feel that there is a connection between masculinity and meat consumption, even though they themselves do not feel that it needs to be so. The perception that meat consumption is associated with masculinity is expressed by the fact that there is an indication of not wanting to be perceived as a stereotypical vegan. In this way, the perception of the hegemonic man is maintained, even though they are in fact distancing themselves from it.

Sammanfattning  Bakgrund Minskad köttkonsumtion är en vinst för hälsan och miljön. Globalt sker klimatförändringar och högt köttintag ökar risken att drabbas av sjukdomar. För ungdomars konsumtionsmönster spelar en rad olika faktorer in och skolundervisning inom hållbar utveckling utbildas elever om medvetna val med positiva miljö- och hälsoeffekter.  Syfte Studiens syfte var att undersöka konsumtionsfrekvens av rött kött och charkuterier samt inställningen till hur olika hälso- och miljöaspekter påverkar det individuella matvalet hos elever i årskurs 9 på landsbygden.  Metod Datainsamlingen gjordes via webbenkäten Google Forms under våren 2020. Alla 116 deltagare rekryterades från två skolor i Västsverige och norra Mellansverige. Data analyserades i Excel och SPSS, signifikanstest gjordes genom Chi-2 med signifikansnivå p- <0,05.  Resultat De elever som uteslöt kött helt i sin kosthållning bestod av 3%, 97% var blandkostare. Pojkarna konsumerade rött kött och charkuterier 2,5 gånger oftare än flickorna (p<0,00005). Klimatet var inte särskilt betydelsefullt för elevernas matval. När det gällde betydelsen av olika hälsoaspekter för deras matval var det varken mer eller mindre viktigt. Familjens matvanor och att kunna prestera i skolan ansågs påverka matvalen i störst utsträckning.  Slutsats Utifrån resultaten finns det anledning att öka intresset för hur matval påverkar hälsa och klimat hos ungdomar på landsbygden. Undervisning i hem- och konsumentkunskap kan bidra till en positiv utveckling kring detta. En nackdel är de få undervisningstimmarna vilket gör ämnet till skolans minsta.

No description available.

Den genomsnittliga konsumtionen per person har tredubblats de senaste 50 åren (IGES, 2010). Forskarna menar att det kan bero på att marknadsföringen visar ett konstant meddelande som förmedlar ”desto mer du konsumerar, desto mer attraktiv och lyckligare kommer du bli.”Enligt Jordbruksverket (2016) finns det flera skäl till varför det är viktigt att följa köttkonsumtionens utveckling. De valen vi gör och besluten vi tar angående vår köttkonsumtion påverkar klimatet och miljön, vår hälsa, djurens välfärd, landsbygdens utveckling och den globala livsmedelsförsörjningen. Köttkonsumtionen ökar totalt både globalt och i Sverige. Konsumtionen påverkar flera delar av samhället och behöver bli mer hållbar, särskilt ur ett miljö- och klimatperspektiv (Jordbruksverket, 2013). Statistiken indikerar att svenskarna konsumerar mer och mer kött, dock så följer varken det ekologiska utbudet eller den ekologiska konsumtionen av kött samma trend. Denna statistik påvisar att den nivån köttkonsumtionen befinner sig på idag inte är hållbar. Då konsumtionen av kött och dess påverkan på miljön och klimatet är av hög relevans vill vi i vår studie undersöka konsumenters konsumtionsbeteende när det gäller kött genom att tillämpa Teorin om Planerat Beteende (TPB).Syftet med denna studie är att söka förklaringar till vad som påverkar unga vuxnas konsumtionsbeteende gällande deras konsumtion av kött, och hur deras beteende kan påverkas till att konsumera mer hållbart kött eller till en minskning av köttkonsumtionen.Denna studie kan vara av intresse för både politiker, myndigheter och andra organisationer inom ämnet, så väl som andra akademiker och svensken i allmänhet. Förhoppningen är att resultatet som genereras av denna studie skall kunna ligga till grund för framtagning och kommunikation av lösningar för den rådande överkonsumtion av kött som sker i Sverige. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning. Tre fokusgruppsintervjuer med fyra respondenter i varje grupp har genomförts, med män och kvinnor i åldrarna 23 till 31 år.Av studien framgår det att TPB funkar för att studera köttkonsumtionen och även att fastställa de påverkande faktorerna i deltagarnas köttkonsumtion. Studien kommer fram till att de största faktorerna som påverkar unga vuxna köttkonsumtion kan härledas till partner och befintlig information vid inköpstillfället. / The average consumption per person has tripled the last 50 years (IGES 2010). The researchers argue that it depends on marketing and the constant message of that “the more you consume the more attractive and happier you will be”.According to Jordbruksverket (2016) there are multiple reasons as to why it is important to follow the development of meat consumption. The choices and decisions that we take when it comes to our meat consumption affect the climate and environment, our health, animal welfare, rural development and the global food security. Meat consumption increases both globally and in Sweden. The consumption affects several parts of the society and it needs to be more sustainable, especially from an environmental and climate perspective (Jordbruksverket 2013). The statistics indicates that the Swedish people' meat consumption increases, but the trend does not follow the same pattern for the ecological consumption of meat. The statistics displays that the current level of meat consumption does not uphold a sustainable level. As consumption of meat and its effect on the environment are of high relevance, this study focuses on the consumer’s consumption behaviour when it comes to meat consumption by applying Theory of planned behaviour (TPB).The purpose with this study is to seek explanations on what factors affects young adult’s consumption behaviour regarding their consumption of meat, and how their behaviour can be directed towards consuming more sustainable meat products or to a curtailment of meat consumption. This study can be of relevance for politicians, agencies or other organizations, academics and the Swedish people in general. The aim is that the results from this study can serve as a foundation for identifying solutions for the current mass-consumption of meat existing in Sweden. This research has conducted a qualitative research design and three focus groups interviews with four respondents in each group has been conducted, with men and women between 23 – 31 years old.The study shows that it is possible to apply TPB on meat consumption and also for determine the influencing factors in the participants' consumption of meat products. The study concludes that the main factors affecting young adults in meat consumption can be attributed to partners and existing information at the time of purchase.

In this essay I’m exploring the novel The Road (2006) by the American author Cormac McCarthy. My main subject of interest is the thematic presence of consumption in general and meat consumption in particular in the text, and how this theme takes on an extreme form in the described and implied acts of cannibalism. Throughout the history of the Western World cannibalistic acts have been most commonly condemned and the cannibal has been, in a wide range of discourses, a cultural symbol of opposition to the idea of – and identification with – the ”civilized (Western) self”. Within the frames of popular culture cannibalism is generally portrayed along these lines as an expression of primitivism, animalistic behavior, depravity and monstrosity. As a reader of The Road, one may classify this story as a part of this tradition in its depiction of cannibalism. However, my goal is to illustrate how the subject can be viewed in a more diverse way, which potentially leads the reader to recognize the cannibal: Not in the form of the Other but as a part of the Self; not as a telling agent of evil times but as a critical mirror image of our own. I do this by shedding light on how cannibalism can be said to connect with other discourses throughout McCarthy’s text: Meat consumption as mentioned earlier is one of them and by following that trail my reasoning also comes to include industrialized meat and cultural consumerism. The conclusion of this essay is that the occurring cannibalism in The Road can be, and in my opinion should be, read as criticism of our contemporary society and its exploitive relationship to animals.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur en förändrad köttkonsumtion samt köttproduktion framställs i svensk media genom att analysera debattartiklar. Empiriskt material är insamlat från Mediearkivet Retriever i de största dags- kvällstidningarna i Sverige och Östergötland. Studien är gjord utifrån en kvalitativ textanalys där olika teman har identifierats och analyserats utifrån frågorna; Hur förhåller sig olika aktörer till en förändrad köttkonsumtion och köttproduktion? Hur ramas perspektiven in och hur kopplas de till varandra? Hur kan denna debatt förstås ur ett miljöperspektiv? Utifrån denna studie kunde en konsensus identifieras kring att köttkonsumtionen och köttproduktionen är en viktig fråga och att det behövs en förändring. Det råder dock oenigheter om hur detta problem ska adresseras. / The aim of this study is to investigate how the meat consumption and meat production is presented in Swedish media by analyzing debate articles. The empirical data is collected from Mediearkivet Retriever and limited to the biggest newspapers in Sweden and in Östergötland. The method used is qualitative text analysis and thematic analysis where the following questions were asked: How do different stakeholders view a change in meat consumption and meat production? How are the perspectives framed and how are they connected to each other? How can this debate be understood from an environmental perspective? From this study, a consensus is identified where meat consumption and meat production is an important question and that a change is necessary. There are, however, conflicts regarding how this issue should be addressed.

Att minska köttkonsumtionen är ett steg att dämpa klimatförändringarna. För att gå över till en mer växtbaserad kost behövs mer kunskap om vegetarisk matlagning. Kunskapen om matlagning har dock minskat över tid, en orsak till detta anses vara tidsbristen som finns i samhället. För att spara tid har många svenskar börjat använda matkassetjänster från olika företag där färdigplanerade måltider med recept levereras till dörren en gång i veckan. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon självupplevd kunskapsutveckling hos kunder som använder sig av matkassetjänsterna Icas Vego- och Inspirationskasse 4-dagars. Även att undersöka till vilken grad kundernas attityd till vegetarisk mat har förändrats genom att mäta känslan av gott, enkelt och roligt. En kvantitativ enkät skickades ut med hjälp av ICA AB. Enkäten innehöll frågor med likertskala om kundens självskattade kunskap innan Matkassen, om de hade någon kunskapsutveckling samt attityd gällande hur roligt, enkelt och gott vegetarisk mat och matlagning var innan och efter de hade använt Matkassen. 231 respondenter svarade på enkäten, resultatet visade att det fanns en kunskapsutveckling som är statistiskt signifikant. Resultatet visade också med statistisk signifikans att vegetarisk mat blev roligare, enklare och godare. Det fanns också en positiv korrelation mellan att äta vegetarisk mat hemma och att äta detta på restaurang. Vilken kost respondenterna hade påverkade deras frekvens av att välja vegetarisk mat på restaurang. Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad i hur länge respondenterna hade använt Matkassen och deras självskattade kunskapsutveckling. Det fanns också skillnader mellan de undersökta kassarna i hur kunskapsutvecklingen hade skett. Vi förkastade nollhypoteserna i båda fallen. Det kan finnas många anledningar till att vi såg detta resultat, allt från att det är recepten i Matkassen som påverkat denna förändring, till att det är utomstående faktorer som frigörandet av tid från en annars stressig vardag.

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen. Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt. Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd. Den avgörande faktorn tycks vara människors tillgång på pengar. Inga pengar, ingen mat oavsett om maten finns i överflöd eller inte. Mina efterforskningar tyder på att de viktigaste faktorerna för att minska världssvälten är en förändring av den globala handeln för att därigenom öka de utsattas tillgång på kapital och självförsörjningsgrad samt en diskussion om vilket politiskt och ekonomiskt system som krävs för det.

Det mest miljöskadliga livsmedlet är kött, trots kunskapen motiveras inte människor till att minska sin köttkonsumtion. Konsumtion handlar också omkänslor och sociala normer. Människor saknar kunskap för att lyckas implementera förändringar i deras beteende. Begreppet nudge innebär en beslutsmiljö som förändrar människors beteende på ett förutfattat vis utan att neka andra valmöjligheter. Den pågående utvecklingen av robotar kommer leda till att robotar i framtiden har möjligheten att påverka mänskligt beteende. Det behövs forskning inom informatik och digital design om hur robotar kan påverka människors matbeteende genom nudging. Etologiska robotar härstammar från sociala robotar och grundas i etologi och fokuserar på human-robot attachment (HRA) och den anknytning som sker mellan människa-robot istället för bara interaktionen. Etologiska robotar har utvecklats för att komma runt effekten av Uncanny Valley. Robot-robot-human interaction (RRHI) har möjligheten att påverka människor känslor och beteende. Denna studies syfte är att designa etologiska robotar för att genom nudging påverka människors beteende gällande köttkonsumtion i en spekulativ framtid. Studien ger inte ett fullständigt svar på hur köttkonsumtion kan minskas i allmänhet utan är ett bidrag till informatik om hur robotar kan användas för studiens målgrupp. Studien har en kvalitativ ansats och innefattar intervjuer och pilotstudie för att arbeta nära målgruppen för att nå de mest lämpade utseendet och beteendet hos robotarna. Resultatet visar att robotar kan passa för att påverka människan i detta syfte då robotar kan ha en konstant närvaro i miljön där köttkonsumtion sker. / The food that is the most environmentally harmful is meat, but this knowledge does not motivate people to reduce their consumption of meat. Consumption is also about feelings and social norms. People lack the knowledge to successfully employ changes in their behavior. The concept of nudge means a decision environment that changes people’s behavior in a predicted way, without banning other options. The current development of robots will lead to robots having the possibility to influence people in the future. There is a lack of research within informatics and digital design about how robots can influence people’s food behavior. Ethological robots have been developed to go around the Uncanny Valley. Robot-robot-human interaction (RRHI) have the potential to influence people’s feelings and behavior. This study aims to design ethological robots that through nudging influence people’s behavior regarding meat consumption within a speculative future. The study does not provide a complete answer on how meat consumption can be reduced but rather a contribution to informatics on how robots can be used for this study’s target group. Through a qualitative approach the study has conducted interviews and a pilot study to work closely with the target group to design the most complete appearance and behavior for the robots. The results show that robots can be suitable to influence people with this purpose because robots can be a constant presence where the consumption of meat happens.