Det har visat sig finnas lite forskning kring elevhälsa och speciellt kring det som faktiskt fokuserar på vad eleverna har för åsikter, tankar och kunskap om vad elevhälsoteamet kan bidra med. Det innebär att vi inte vet vad eleverna tycker och känner och vad de önskar. Målet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna på gymnasieskolor runt om i Sverige känner till om elevhälsoteamet på respektive skola samt deras tillit till teamet. Vilka är elevhälsoteamet och vart finns de? Vad kan elevhälsoteamet erbjuda för stöd? Studien utfördes med en enkät till för gymnasieeleverna på tre skolor i Sverige där totalt 271 elever svarade. Resultatet visade att det är många elever som har lite eller ingen kunskap om elevhälsoteamet och deras arbete. Många elever har aldrig varit i kontakt med någon från elevhälsoteamet men upplever en relativt god tillgång och tilltro till elevhälsoteamets personal. Resultatet har analyserats utifrån KASAM-teorin. Vår bedömning är att det finns stor möjlighet för utveckling för vidare forskning och det praktiska arbetet på skolorna.

Bakgrund: Att leva med humant immunbristvirus (HIV) är en global hälsofråga. 39 miljoner personer lever med HIV idag varav 53% är kvinnor. HIV är en kronisk virusinfektion som kräver behandling resten av livet. Som grundutbildad sjuksköterska och som en del av vårdteamet är det viktigt att kunna ge omvårdnad samt ha kunskap om hur livet för personer med kronisk sjukdom kan underlättas. HIV-positiva kvinnor kan drabbas av intersektionellt stigma där stigmatiseringen förstärks av flertalet orsaker än enbart HIV-diagnosen. Det finns ett behov att öka hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap kring bemötandet av kvinnor med HIV som utsatt grupp för att kunna främja jämlikhet och jämställdhet i vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnor med HIV och deras upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturstudien grundar sig på 12 kvalitativa primärstudiers resultat som kvalitetsgranskades i enlighet med SBU:s granskningsmall. Därefter genomfördes en analys som mynnade ut i resultatet. Samtliga studier inhämtades i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Tre kategorier och sju subkategorier identifierades. De tre huvudkategorierna benämndes: “Den oempatiska vårdrelationen”,”Känslan av smittsamhet” och “En hel person”. Konklusion: Att bli oempatiskt bemött, känslan av att hälso- och sjukvårdspersonal såg kvinnorna som smittsamma samt att få utstå diskriminering till följd av sin HIV-diagnos var olika dimensioner av kvinnornas upplevelser. Känslor av skam, otrygghet och att vara onormal var återkommande känslor vilket indikerade på en bristande omvårdnadskompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal. Hälso- och sjukvårdspersonalens bristande eller otillräckliga kunskap om HIV kunde resultera i att negativa stereotyper och fördomar befästes, vilket försvårade uppbyggandet av en god vårdrelation. / Background: Living with human immunodeficiency virus (HIV) is a global health issue. There are 39 million people living with HIV today, 53% of whom are women. HIV is a chronic viral infection that requires lifelong treatment. As a registered nurse and as part of the multiprofessional team, it is important to be able to provide care and to have knowledge of how the lives of people with chronic illness can be made easier. HIV-positive women can suffer from intersectional stigma, where the stigma is reinforced by several factors other than the HIV diagnosis alone. There is a need to increase the knowledge of the health care staff regarding the treatment of women with HIV as a vulnerable group in order to promote equality and gender equality in care. Aim: The purpose of the literature review was to investigate women with HIV and their experiences of interaction with health care professionals. Method: The literature review was based on the results of 12 qualitative primary studies that went through quality assessment in accordance with SBU. An analysis was then carried out, which led to the results. All studies were obtained from the databases Cinahl and Pubmed. Results: Three categories and seven subcategories were identified. The three main categories were named: ”The unempathic professional-patient relationship”, ”The feeling of contagiousness” and ”A whole person”. Conclusion: Being treated unempathetically, the feeling that healthcare professionals saw the women as contagious, and having to endure discrimination as a result of their HIV diagnosis were different dimensions of the women's experiences. Feelings of shame, insecurity and being abnormal were recurring feelings, which indicate a lack of nursing competence on the part of healthcare staff. The health care staff's lack of or insufficient knowledge about HIV could result in the reinforcement of negative stereotypes and prejudices, which made it difficult to build a good professional- patient relation.

Bakgrund Under de senaste årtiondena har synen på familjen genomgått en betydande förändring, där traditionella normer gradvis har ersatts av en mångfald av familjekonstellationer. Samtidigt har betydelsen av familjecentrerad omvårdnad ökat inom hälso- och sjukvården, där sjuksköterskor spelar en central roll i att integrera familjens perspektiv och erfarenheter i vårdprocessen. Särskilt inom neonatalvården där föräldrar och spädbarn står inför unika utmaningar vilket gör familjecentrerad omvårdnad särskilt relevant inom dessa verksamheter.  Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars erfarenheter av familjecentrerad omvårdnad inom neonatalvården.   Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes för att sammanställa relevant forskning inom ämnet. Totalt granskades 12 vetenskapliga artiklar som omfattade flera länder, inklusive England, Nederländerna, Italien, Japan, Danmark, Nya Zeeland, Indien och USA. Artiklarna analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat Resultatet delades in i två huvudkategorier: Erfarenheter av delaktighet samt Erfarenheter av stöd. Det framkom att föräldrar upplevde ökad känsla av kontroll och trygghet när de involverades i vården och de uppskattade stöd från vårdpersonal. Uppmuntran och handledning från sjuksköterskor bidrog till föräldrarnas självförtroende och förmåga att vårda sina spädbarn. Positiva interaktioner och hud-mot-hud betonades som betydelsefulla för anknytningen till spädbarnet. Även om utmaningar som bristande kommunikation och vårdmiljöns begränsningar identifierades, indikerade resultaten övergripande att familjecentrerad omvårdnad kan stärka föräldrarnas delaktighet och välbefinnande.  Slutsats Föräldrars erfarenheter av att känna delaktighet och stöttning i vårdprocessen verkar vara avgörande för deras välbefinnande och upplevelse av vården. Detta understryker betydelsen av att främja och stödja föräldrars aktiva engagemang inom vårdsammanhang, där sjuksköterskor spelar en central roll genom att aktivt involvera och stödja familjen. / Background Over recent decades, the perception of family has undergone a significant change, with traditional norms gradually being replaced by a diversity of family constellations. Concurrently, the importance of family-centered care has increased within healthcare, with nurses playing a central role in integrating the family's perspective and experiences into the care process. Particularly in neonatal care, where parents and infants face unique challenges, making family-centered care especially pertinent in these settings. Aim The aim of this literature review was to highlight parents' experiences of family-centered care in neonatal healthcare. Method A non-systematic literature review was conducted to compile relevant research on the topic. A total of 12 scientific articles were reviewed, encompassing several countries, including England, the Netherlands, Italy, Japan, Denmark, New Zealand, India and the USA. The articles were analyzed using integrated analysis. Results Findings were divided into two main categories: Experiences of involvement and Experiences of support. It was found that parents experienced increased sense of control and security when involved in the care and they appreciated support from nursing staff. Encouragement and guidance from nurses contributed to parents' confidence and ability to care for their infants. Positive interactions and skin-to-skin were emphasized as significant for bonding with the infant. Although challenges such as poor communication and limitations in the healthcare environment were identified, the results overall indicated that family-centered care can enhance parents' involvement and well-being. Conclusions Parents' experiences of feeling involved and supported in the care process seem to be crucial for their well-being and experience of care. This emphasizes the importance of promoting and supporting parents' active engagement in healthcare contexts, where nurses play a central role by actively involving and supporting the family.

Syftet med denna studie har varit att nå en ökad kunskap om skolkuratorers arbete på anpassad grundskola och vilka möjligheter de upplever att de har när det kommer till att ge eleverna som går där stöd. Vi har utifrån syftet genomfört en kvalitativ intervjustudie. Intresset för ämnet och inspiration till studien uppkom under socionomprogrammets verksamhetsförlagda utbildning där vi fick upp ögonen för elever på den anpassade grundskolan utifrån rollen som skolkurator. För att besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua skolkuratorer verksamma på anpassade grundskolor i Sverige. Det empiriska material som ligger till grund för vår studie består av åtta semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som i olika utsträckning arbetar med elever på anpassad grundskola. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats med stöd av tematisk analys. Vi har använt oss av systemteori och den salutogena teorin om KASAM för att analysera vårt insamlade material. Av våra fynd framkommer det att skolkuratorernas egen vilja, personlighet och engagemang har betydelse för deras arbetssätt och uppgifter. Skolkuratorerna beskriver att de bland annat stödjer sina elever genom att handleda och utbilda skolpersonal samt samordna olika insatser kring eleverna. Resultatet visar även på att skolkuratorernas arbete på anpassad grundskola kännetecknas av mindre arbete på individnivå och färre enskilda samtal jämfört med arbetet på grundskola. Skolkuratorernas upplevda förutsättningar när det kommer till att stödja sina elever tycks avgöras av hur väl de kan samverka med andra aktörer kring eleverna. Det beskrivs också vara av stor betydelse att skolkuratorer på anpassad grundskola har ett helhetsperspektiv i sitt arbete för att kunna ge eleverna som går där det stöd som de behöver. Studiens slutsatser är att skolkuratorer på anpassad grundskola arbetar på många olika sätt för att ge sina elever stöd och att de har olika förutsättningar för att göra just detta. Slutligen vill vi då det under studiens gång uppkommit en fråga om eventuell underrepresentation av orosanmälningar kring eleverna inom den anpassade grundskolan skicka med det som förslag till vidare forskning.

Ungdomar som saknar sysselsättning kan drabbas av psykisk ohälsa och utanförskap. Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) är en viktig resurs för att hitta meningsfull sysselsättning genom stöd och vägledning. Därför är det intressant att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever vilka de viktigaste faktorerna är för att kunna ge stöd till ungdomar inom KAA till studier, arbete eller annan insats. Studien undersöker även vilka de yrkesspecifika kompetenser som studie- och yrkesvägledare anser kan ge stöd till målgruppen. Frågeställningarna är: 1) Hur påverkar struktur, styrning och samverkan inom KAA studie- och yrkesvägledarens arbete med ungdomar? 2) Med vilka metoder arbetar studie- och yrkesvägledare inom KAA med att anpassa stödet för en heterogen grupp? 3) Hur upplever studie- och yrkesvägledare utmaningarna inom KAA? Studiens teoretiska ramverk består avkarriärteorin SCCT samt hälsoteorin KASAM. Metodval för studien utgår från en kvalitativ ansats, och insamlad empiri grundas på kvalitativa intervjuer med sex verksamma studie- och yrkesvägledare inom KAA. Studien visar att det har betydelse i hur KAA är organiserat kommunalt, och att detta påverkar vilka resurser och insatser som erbjuds målgruppen, men även hur samverkan med interna och externa aktörer ser ut. Informanterna använder sig främst av samtalsmetodik för att kunna möta målgruppens behov. Informanterna upplever att det är utmanande att kunna erbjuda flexibla och anpassade insatser som stödjer ungdomarnas olika behov inom KAA.

This study looks at how career guidance counselors in high school experience the degree of autonomy in their work. We have interviewed eight career guidance counselors in high school and use semi-structured interviews designed based on the concept of autonomy and the three dimensions of the Sense of coherence-theory: comprehensibility, manageability and meaningfulness. The interviews have then been analyzed through a thematic analysis based on SOC and the concept of autonomy. The empirical evidence shows that all respondents experience that they have a high degree of autonomy. We also see that the respondents experience and manage autonomy in the career guidance role in three different ways and have thus been able to distinguish three different SOC types among our respondents. Six of them are type 1, which have high values ​​on all three dimensions of SOC. One is type 4, which means low comprehensibility, low manageability and high meaningfulness. One is type 7 with low comprehensibility, high manageability and low meaningfulness. We show that the professional role is an example of flexible work, which in today's society is something that is sought after. / Denna studie tittar på hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan upplever graden av autonomi i arbetet. Vi har intervjuat åtta studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan och använder oss av semistrukturerade intervjuer utformade utifrån autonomibegreppet och KASAM-teorins tre dimensioner: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Intervjuerna har sedan analyserats genom en tematisk analys utifrån KASAM och begreppet autonomi.  Empirin visar att alla respondenter upplever att de har en hög grad av autonomi. Vi ser även att respondenterna upplever och hanterar autonomi i studie- och yrkesvägledarrollen på tre olika sätt och har därmed kunnat urskilja tre olika KASAM-typer bland våra respondenter. Sex av dem är typ 1, vilka har höga värden på KASAM:s alla tre dimensioner. En är typ 4 vilket innebär en låg begriplighet, låg hanterbarhet och hög meningsfullhet. En är typ 7 med låg begriplighet, hög hanterbarhet och låg meningsfullhet. Vi visar att yrkesrollen är ett exempel på flexibelt arbete, vilket i dagens samhälle är något som eftertraktas.

Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av övergången till och frånIntroduktionsprogrammet individuellt alternativ med utgångspunkten i frisk- och riskfaktorer.Den teoretiska ramen utgörs av specialpedagogiska perspektiv, den salutogena modellen medKASAM samt tidigare svensk och internationell forskning. För att besvara frågeställningarnaanvänds en kvalitativ metod där elevers upplevelser av övergångar undersöks genom tolvsemistrukturerade intervjuer. Insamlade data har bearbetats genom tematisk analys där treteman har extraherats; relationer, stöd och känslor, motivation och framtidsmål. Studiensresultat ligger i linje med tidigare forskning som beskriver övergångar som kritiska tillfällen.Med elevperspektivet som utgångspunkt, det relationella perspektivet och den salutogenamodellen som teoretisk bas identifieras kritiska aspekter att beakta för att skapa tryggaövergångar för elever i den framtida specialpedagogiska yrkespraktiken.

Bakgrund Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ofta debuterar i barndomen. ADHD har tidigare setts som avtagande med stigande ålder. Forskning visar dock att symtomen kvarstår för många även som vuxna. Den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen påverkar flera områden i livet, såsom personliga relationer, utbildning, yrkesliv och medvetenhet kring risktagande.Vuxna med ADHD har högre nivåer av psykisk ohälsa. Syfte Att belysa erfarenheter av mötet med vården vid ADHD hos vuxna personer. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes, baserad på 12 vetenskapliga artiklar, varav två med kvantitativ metod och tio med kvalitativ metod. Artiklarna valdes ut genom databassökning i PubMed, CINAHL samt PsycInfo och kvalitetsgranskades med Sophiahemmets Högskolas granskningsmall för kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalysmetod användes för att sammanställa och analysera de inkluderade artiklarna i litteraturstudien. Resultat Resultatet belyser vuxna personers upplevelser av mötet med vården i relation tilldiagnosen ADHD och dess symtom. Upplevelserna indikerar att det finns en bristande förståelse och tillgång till information om ADHD och dess behandlingsalternativ, vilket leder till känslor av maktlöshet och frustration hos patienterna. Det finns även en rapporterad brist på professionell attityd och kontinuitet i vården, vilket försvårar vårdupplevelsen för personer med ADHD. Förbättringar i tillgången till information, utbildning och stöd inom vården föreslås för att bättre stödja individer med ADHD. Slutsats Studien visar att vårdrelationen för vuxna med ADHD präglas av bristande kunskap och kommunikation. Trots detta kan en ADHD-diagnos innebära lättnad och självinsikt för patienterna. Livsstilsinterventioner och stödjande åtgärder kan öka patienternas autonomi och självförtroende. Det finns dock utmaningar i vården och diagnosprocessen, inklusiveotillräcklig kunskap och fördomar bland vårdpersonal. Det finns ett behov av förbättringar för att säkerställa en mer effektiv och patientcentrerad vård för vuxna med ADHD / Background Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a neurodevelopmental disorder that often debuts in childhood. ADHD has previously been seen as declining with age. However, research shows that the symptoms persist for many even as adults. The neuropsychiatric disability affects several areas of life, such as personal relationships, education, professional life and awareness of risk-taking. Adults with ADHD have higher levels of mental health conditions. Aim To highlight experiences of the encounter with care for ADHD in adults. Method A non-systematic literature review was conducted, based on 12 scientific articles, two with quantitative method and ten with qualitative method. The articles were selected through database searches in PubMed, CINAHL and PsycInfo and were quality reviewed in accordance with Sophiahemmet University's review template for quality review. An integrated data analysis method was used to compile and analyze the included articles in the literature study. Results The results illustrate adults' experiences of the encounter with health care in relation to ADHD-diagnosis and symptoms. The experiences indicate that there is a lack of understanding and access to information about ADHD and its treatment options, which leads to feelings of powerlessness and frustration among the patients. There is also a reported lack of professional attitude and continuity of care, which complicates the care experience for people with ADHD. Improvements in access to information, education and support in health care are proposed to better support individuals with ADHD. Conclusions The study shows that the care relationship for adults with ADHD is characterized by a lack of knowledge and communication. Despite this, an ADHD diagnosis can bring relief and self-awareness to patients. Lifestyle interventions and supportive measures can increase patients' autonomy and self-confidence. However, there are challenges in the care and diagnosis process, including insufficient knowledge and bias among healthcare professionals. There is a need for improvements to ensure more effective and patientcentered care for adults with ADHD.

Studiens fokus ligger i att synliggöra vårdnadshavares erfarenheter av inskolning då deras perspektiv inte uppmärksammas i samma utsträckning som pedagogers och barns perspektiv. Det är betydelsefullt att öka kunskapen gällande vårdnadshavares upplevelser av inskolning då inskolning är en stor förändring och en övergångsperiod som sker i deras barns och deras liv. Perspektiv från vårdnadshavare kan dels ge en inblick till andra vårdnadshavare och dels ökad förståelse bland pedagoger i förskolan. Denna studie syftar till att belysa vårdnadshavares erfarenheter av inskolning. Urvalet i studien består av 8 vårdnadshavare som delat upplevelsen av inskolning av sina barn i förskolan. En kvalitativ studie har genomförts, där vårdnadshavarna intervjuats i en semistrukturerade intervjuer. Studien utgår ifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv (Bowlby 2010), samt teorin om anknytningsstilar som utformats av Bowlby och Ainsworth (1967). Begrepp som KASAM (Antonovsky 1987) kommer också att användas i studien. Resultatet visar på hur vårdnadshavares erfarenheter sett ut ur olika aspekter under inskolningen, såsom introduktionen, samspel och kommunikation mellan det olika medverkande i inskolningen. Inför introduktionen fick vårdnadshavarna information om inskolningen på olika sätt, dels via öppethus och dels via informationsbrev. Det fanns en förväntan från vårdnadshavarna att pedagogerna skulle skapa en anknytning till deras barn under inskolningen för att ge trygghet åt barnet. Vårdnadshavarna hade även förväntningar på att förskolepersonalen skulle ha en pedagogisk utbildning. Resultatet visade även att kommunikationen mellan vårdnadshavarna och pedagogerna var betydelsefullt i hur vårdnadshavarna upplevde sitt samspel med pedagogerna. Vidare framkom det att vårdnadshavarna hade olika upplevelser gällande hur närvarande pedagogerna var under inskolningen. Avslutningsvis visar slutsatsen på att inskolning är en invecklad process. Detta då det finns många faktorer som kan haft en påverkan i vårdnadshavarnas upplevelser av inskolning. Pedagogernas utbildningsnivå samt erfarenhet, första mötet med förskolan, kommunikation och samspel mellan det olika parterna, barnets anknytningsmönster och vårdnadshavarnas föräldraidentitet är alla olika faktorer som kan ha en inverkan i vårdnadshavarnas erfarenhet.

Denna uppsats undersöker effekter av psykologisk debriefing och avlastningssamtal efter traumatiska händelser hos brandpersonal. Enkätstudiens fokus låg på brandpersonalens känslomässiga påverkan av traumatiska händelser i arbetet. Femtionio personer deltog i enkätstudien, varav 91 procent upplevt en traumatisk händelse. Det fanns inga signifikanta skillnader i posttraumatiska stressreaktioner och psykologiskt välbefinnande hos brandmän efter traumatisk händelse beroende av huruvida brandmännen deltagit i tidig intervention i form av avlastningssamtal, psykologisk debriefing eller inte medverkat i någon form av tidig intervention. / This study investigated the effectiveness of psychological debriefing after traumatic events among professional firefighters. We sought to understand the emotional effect of traumatic events in daily work. To examine this, a survey was conducted with 59 firefighters and among these 91 percent had experienced a traumatic event. There were no significant difference in post trauma reactions and psychological well being among firefighters after traumatic event depending on participate or not participate in psychological debriefing.