Bakgrund: Sexualitet är något väsentligt och komplext hos människan. Tidigare forskning visar att ouppfylld längtan efter barn kan innebära att sexlivet blir kravfyllt. En arena där det finns möjlighet att diskutera sexuella problem är diskussionsforum på Internet vilket inspirerade till denna studie. Syfte och metod: Denna studie har genomförts på ett diskussionsforum som heter Svårt att få barn på www.familjeliv.se. Forskningsmetod har varit kvalitativ innehållsanalys. Syftet med studien var att öka förståelsen kring sexuella problem vid ofrivillig barnlöshet. Syftet var även att förstå vilken funktion diskussionsforumet har beträffande att förmedla support kring frågor som rör sexualitet bland personer som är ofrivilligt barnlösa. Resultat och analys: Resultatet av studien har utmynnat i ett huvudsakligt tema: Att ofrivillig barnlöshet leder till nya villkor beträffande sexualiteten. Behovet av att hantera dessa nya villkor bereder rum och ger mening åt diskussionsforumet. De sexuella problem som utkristalliserats i denna studie handlar främst om prestationsångest förknippad med sexualitet, minskad sexuell lust och minskad spontanitet. Njutning och tillfredsställelse som motiv till samlag blir underordnat reproduktionsmotivet då personer upplever inre eller yttre krav på att genomföra samlag enligt viss frekvens för att kunna nå graviditet. Vidare visar resultatet att den ofrivilliga barnlösheten ibland leder till en förändrad självbild vilken kan generera en känsla av meningslöshet, även beträffande sexualitet. Resultatet visar att forumet erbjuder utrymme för deltagarna att lyfta intima frågor, ge second opinion d.v.s. utbyta, jämföra och diskutera olika sorters information som är kopplat till sexualitet. Även support som syftar till bekräftelse och normalisering beträffande frågor som rör självbild och sexualitet återfinns på forumet. Resultatet visade även att diskussionsforumet erbjuder möjlighet till nya vänskapsband med andra deltagare som befinner sig i samma kontext beträffande att sexualitetens ställts inför nya villkor i samband med barnlösheten. Diskussionsforumet erbjuder därmed olika funktioner som är att jämställa med coping, och bidrar även till att öka personers känsla av sammanhang (KASAM).Diskussion: Resultatet visar att det finns en diskrepans mellan vilka frågor personer har beträffande sexualitetens nya villkor då de är ofrivilligt barnlösa och beträffande vilken information som lämnas exempelvis inom sjukvården. Det är därför viktigt att informationen som lämnas kring frågor som rör sexualitet utökas och inte bara omfattar "kalla fakta". Det är även viktigt att tillvarata och utveckla den arena som Internet är då det gäller att ge support kring dessa frågor. / Background: Sexuality is important and filled with complexity. Research shows that the sex life of men and women with an unfulfilled desire for a child may be subject to significant stress. One of the means to discuss sexual problems is forums on the Internet. This study was inspired by that channel of information exchange. Aim and method: The basis of this study was the Internet forum:”Difficult to conceive” (in Swedish: ”Svårt att få barn”) at the site ”http://www.familjeliv.se”. The method employed was qualitative content analysis. The aims were to achieve increased understanding of sexual disorders of infertile men and women, and to investigate the ability of the forum to provide answers and support regarding sexuality issues. Results and analysis: The main result of this study is that infertility has negative effects on the sex life. The reason for existence of the forum is a need to handle these effects. The predominant sexual problems were: anxiety regarding sexual performance, decreased desire and a lower degree of spontaneity. Other examples were erectile dysfunction, difficulty to ejaculate and pain during intercourse. When people feel the need to have sex according to a schedule, in order to conceive, joy and gratification become less important as incentives for sexual intercourse. Furthermore, inability to conceive may cause lower self-esteem, the result of which may be a general feeling of futility, but also misgivings as regards the sex life. This study shows that the forum offers an opportunity for participants to raise questions about intimacy, and to give second opinions, that is, exchange knowledge, compare experiences and discuss information about sexual issues. Support is also given, addressing questions about confirmation and normalcy in a sexual context. Another result is that the forum provides a means of forming friendships with people in a similar situation. The forum offers functionality that may be considered as coping, and contributes to increase the participants’ sense of coherence, in Swedish: (KASAM). Discussion and conclusions: There seems to be a discrepancy between questions regarding sexuality and the unfulfilled desire for a child, and information given by medical services. It is important that information about infertility and sexuality addresses other issues than the pure medical facts. The opportunity that the Internet provides should be maintained and developed in order to give support regarding sexuality and infertility.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka arbetarnas upplevelser av styrda förändringar inom en tillverkningsindustri och öka kunskapen om hur styrda förändringar upplevs och varför de upplevs som de gör bland just arbetarna på golvet. Detta valde vi att göra genom en fallstudie med en fenomenologisk och deskriptiv ansats. I denna fallstudie hade vi kvalitativa semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig empirikälla och vi grundar större delen av fallstudien på de åtta intervjuer vi genomförde. I analysen av vår fallstudie byggde vi upp en lokal teori som grundades i Antonovskys (2005) KASAM-teori. Vi kunde genom vår lokala version av KASAM göra konstaterandet att känslan av att ha tillgång till ledningen är helt avgörande för en känsla av sammanhang och hur produktionspersonalen upplever förändringar i fallet Plastikos AB. De arbetare som hade en hög känsla av sammanhang upplevde förändringar som utmaningar, medan de som hade en låg känsla av sammanhang upplevde förändringar som en ovälkommen börda.

Fysisk aktivitet är en viktig komponent för att vi människor ska må bra, speciellt i vårt moderna men stillasittande samhälle. Inaktivitet är ett stort folkhälsoproblem idag och det leder till en rad kända livsstilssjukdomar. Den svenska folkhälsopolitiken utgår, sedan 2003, från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan. Ökad fysisk aktivitet är det nionde av dessa mål och det syftar till att ge ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en av de åtgärder som har införts i Sverige för att uppnå detta mål. Syftet med denna studie är att undersöka effekter av och de bakomliggande orsakerna till att vissa FaR-deltagare fullföljer eller avbryter sin receptperiod, samt varför vissa fortsätter att vara aktiva och andra inte efter receptperiodens slut. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer. Det som bland annat framkom i resultatet var att det sociala stödet från familj, FaR-gruppen och receptutskrivaren har stor betydelse för att deltagaren ska fullfölja receptperioden. Det sociala stödet är också viktigt för att personen ska fortsätta vara fysisk aktiv efter receptets slut, vilket är FaR-verksamhetens syfte. Annat som kom fram i studien var att deltagarna har fått större förståelse kring den fysiska aktivitetens effekter, fått ökad livskvalitet och att uppföljning av deltagarens resultat är av vikt.

Denna kvalitativa studie grundar sig i syftet att undersöka vad meningsfull undervisning i detnaturvetenskapliga klassrummet innebär ur ett lärar- och elevperspektiv i årskurs 4–6. Vilka metodersom engagerar eleverna och som lärare använder eftersom studier visar att ämnet inte engagerareleverna då de har svårt att se syftet med undervisningen. I studiens teoretiska bakgrund har verktygetKASAM – känsla för sammanhang använts i kombination med begrepp kopplat till meningsfulltlärande för att ge stöd till resultatet som studien genererar. Studiens två frågeställningar som besvarasär, vad beskriver lärare skapar ett meningsfullt lärande för elever i naturvetenskapsundervisning samtvad upplever elever är meningsfullt för dem. Datamaterialet består av inspelat intervjumaterial somsamlades in genom semistrukturerade intervjuer och fokusgruppintervjuer. Det inspeladeintervjumaterialet transkriberades och bearbetades med stöd av en tematisk analys. Resultatet visar attundervisningsmetoder som lärare och elever upplever engagerar bör vara varierade, aktiva och erbjudavisuella representationer. Lärare upplever även att koppla undervisningen till ett större sammanhang ärviktigt. Med koppling till vad som påverkar elevernas engagemang lyfts det ur båda perspektiven attlärarens engagemang och dagsform spelar en viktig roll där det anses betydande att tydliggöraundervisningens syfte. Lärarna beskrev även att eleverna har en påverkan på varandras engagemang.Resultatet av denna kvalitativa studie kan vara till stöd för befintliga samt blivande lärare inomnaturvetenskapsämnena för att möjliggöra en klassrumspraktik i undervisningen som för elevernaanses meningsfull.

Sammanfattning Inledning: I inledningen beskrivs att många slutar idrotta eller inte börjar alls och att en stor del av det beror på hur föreningsverksamheten bedrivs. För att bryta denna trend behövs ändring genom nya former för idrottande. Strategi 2025 är ett förändringsarbete med målet att fler ska vilja idrotta i förening genom hela livet. För ett livslångt idrottande krävs att det traditionella synsättet förändras. Idrotten ska utvecklas så att barn, unga, vuxna och äldre ska vilja delta i förening genom hela livet. Syfte: Syftet är att undersöka och få en ökad förståelse för om nya och ändrade spelformer genom Innebandy Flex kan bidra till att sänka trösklarna hos ungdomar och vuxna att spela innebandy i föreningsverksamhet. Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna användes kvalitativ metod i form av fokusgrupper och videoobservationer. Urvalet var baserat på spelare som aktivt spelar Innebandy Flex i föreningsregi. För att analysera resultatet användes kvalitativ innehållsanalys. Diskussionen knyts an till teorin om känsla av sammanhang-KASAM. Resultat: Resultatet visade att det blev något fler mål och målgörare, samt passningar inom laget med Innebandy Flex regler. Det blev färre slag på klubborna och gav mer tid med bollen, däremot ökade tempot när de spelade med vanliga traditionella regler, vilket skapade stressigare situationer. Spelarna tränade Innebandy Flex för glädje, gemenskap och träning. Det bästa med Innebandy Flex var enligt spelarna kravlösheten och flexibiliteten. Slutsats: Av denna studie framkom att Innebandy Flex är öppet för alla oavsett kunskap, erfarenhet och ambitionsnivå. Enligt respondenterna verkar det snarare vara själva upplägget kring Innebandy Flex som är av intresse, inte lika mycket reglerna i sig. Innebandy Flex kan vara ett sätt att förlänga ungdomars och vuxnas idrottande och kan bidra till att sänka trösklarna för att få fler att spela innebandy. Nyckelord: Innebandy Flex, KASAM, sänkta trösklar / Abstract Introduction: The introduction describes that many people stop playing sport or do not start at all and that a large part of this is due to the way in which clubs and associations operate. To break this trend, change is needed through new forms of sport. Strategy 2025 is a process of change with the aim that more people will want to play sport in an organisation throughout their lives. Lifelong participation in sport requires a change in the traditional approach. Sport will be developed so that children, young people, adults and the elderly want to participate in an organisation throughout their lives. Purpose: The aim is to investigate and gain a better understanding of whether new and modified forms of play through Floorball Flex can help to lower the thresholds for young people and adults to play floorball in club activities. Method: To answer the purpose and questions, qualitative methods were used in the form of focus groups and video observations. The sample was based on players who actively play Floorball Flex in organisational activities. To analyse the results, qualitative content analysis was used. The discussion is linked to the theory of sense of coherence-SOC. Results: The results showed that there were slightly more goals and goal scorers, as well as passes within the team with Innebandy Flex rules. There were fewer hits on the sticks and more time with the ball, however, the pace increased when they played with regular traditional rules, which created more stressful situations. The players practised Floorball Flex for fun, community and training. The best thing about Innebandy Flex, according to the players, was the lack of demands and flexibility. Conclusion: This study found that Floorball Flex is open to all regardless of knowledge, experience and ambition level, which creates inclusiveness. According to the respondents, it seems to be more the actual organisation of Floorball Flex that is of interest, not so much the rules themselves. Floorball Flex can be a way of extending the sporting life of young people and adults and can help to lower the thresholds for getting more people to play floorball. Keywords: Floorball Flex, SOC, lowered thresholds / Innebandy Flex

Bakgrund Smärta som varar längre än tre månader klassas som långvarig. Denna smärta kan leda till funktionsnedsättning och ökar behovet av vård och sjukskrivning. Långvarig smärta påverkar personer fysiskt och psykosocialt. Det kan leda till ångest och depression. Copingstrategier är de metoder som en individ kan använda sig av för att hantera sin smärta. Syfte Syftet var att belysa erfarenheter av copingstrategier hos patienter med långvarig smärta. Metod Designen för detta arbete var en icke-systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningarna gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och CINAHL. De 12 artiklar som inkluderades i resultatet granskades med stöd av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Den dataanalysmetod som användes i denna litteraturöversikt var en integrerad analys. Resultat Resultatet delades in i tre huvudkategorier: fysiska copingstrategier, mentala copingstrategier och sociala copingstrategier. De huvudfynd som hittades var att träning som copingstrategi kunde vara mycket hjälpsamt för smärthantering men kunde även leda till ökad smärta och ångest. Vila och planering gjorde mycket för patienters energi. Andlighet och inställning bidrog till en ökad acceptans. Relationer, emotionellt stöd och sysselsättning visade sig vara effektiva copingstrategier. Slutsats Många olika typer av copingstrategier användes av patienter, men det framkom att ingen copingstrategi passade alla. Denna litteraturöversikt visade att det kan vara svårt för vården att rekommendera copingstrategier. Dock visade det sig att en sjuksköterska behöver vara lyhörd i mötet med patienter med långvarig smärta och bör kunna förmedla kunskap kring copingstrategier. Vidare kan sjuksköterskan fungera som stöd och guida patienter till att hitta de strategier som fungerar för dem. / Background Pain that lasts longer than three months is classified as chronic. This pain can lead to disability and increases the need for healthcare and sick leave. Chronic pain can affect individuals physically and psychosocially. It can lead to anxiety and depression. Coping strategies are the methods an individual can use to manage their pain. Aim The aim was to illustrate experiences of coping strategies in patients with chronic pain. Method The design of this study was a non-systematic literature review. Literature searches were conducted in the databases PubMed, PsycInfo, and CINAHL. The 12 articles included in the result were reviewed using the assessment tool from Sophiahemmet University. The data analysis method used in this litterature review as an integrated analysis. Results The results were divided into three main categories: physical coping strategies, mental coping strategies and social coping strategies. The key findings were that exercise as a coping strategy could be very helpful for pain management but could also lead to increased pain and anxiety. Rest and planning significantly benefited patients' energy. Spirituality and mindset contributed to increased acceptance. Relationships, emotional support, and employment were shown to be effective coping strategies. Conclusions Many different types of coping strategies were used by patients, but it emerged that no coping strategy suited everyone. This literature review showed that it can be challenging for healthcare providers to recommend coping strategies. However, it was found that a nurse needs to be responsive in the encounter with a patient with chronic pain and should be able to convey knowledge about coping strategies. Furthermore, the nurse can serve as a support and as a guide to aid patients in finding the strategies that work for them.

Användandet av empati i socialt arbete med barn och unga spelar en essentiell roll och beskrivs i tidigare forskning som en nyckelkomponent för att skapa meningsfulla klientrelationer. Dock finns en baksida med användandet av empati, vilket framträder i fenomen som empatitrötthet, sekundär traumatisering och utbrändhet. Forskningen på ämnet förbiser ofta socialarbetare inom HVB-verksamhet som yrkesgrupp, vilket gör att deras upplevelser inte utforskas i samma utsträckning som socialarbetare på myndighet. Denna studie syftar till att undersöka hur olika sätt att hantera empati påverkar känslan av sammanhang och meningsfullhet i det sociala arbetet med barn och ungdomar inom HVB-verksamhet, samt vilka svårigheter och möjligheter som uppstår genom användningen av empati. Studien utgår från den teoretiska modellen KASAM och dess huvudbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Studien tillämpar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer från tio stycken socialarbetare inom HVB-verksamhet. Genom tematisk analys identifierades tre huvudteman: (1) att använda och uttrycka empati i arbetet, (2) hantering av känslor i klientmöten och (3) svårigheter med att hantera empatin på ett meningsfullt sätt i klientmöten. Resultatet visar att användningen av empati påverkar känslan av sammanhang och meningsfullhet på olika sätt beroende på hur empatin används, hanteras och begripliggörs. Att skapa balans i användandet av empati ansågs centralt av samtliga respondenter. Flertalet beskrev att när de var nya i yrkesrollen saknade de förmågan att balansera och kontrollera sitt användande av empati, vilket gjorde att arbetet upplevdes mer psykiskt påfrestande. För att empati ska bidra till meningsfulla relationer och vara en resurs i klientmöten, krävs att socialarbetare kan hantera och begripliggöra sina egna känslor i mötet med klienterna. Intervjupersonerna gjorde detta genom att reflektera och ventilera med kollegor, skapa tid för en meningsfull fritid samt sätta gränser för sin empati. Dessa faktorer var avgörande för att skapa en känsla av sammanhang och samtidigt skydda mot empatitrötthet eller utbrändhet. / The use of empathy in social work with children and young people is essential and described in previous research as a key component for creating meaningful client relationships. However, there is a downside to the use of empathy, manifesting in phenomena such as compassion fatigue, secondary traumatic stress, and burnout. Research often overlooks social workers within residential care homes (HVB) as a professional group, resulting in their experiences not being explored to the same extent as those of social workers in public agencies. This study examines how different ways of managing empathy affect the sense of coherence and meaningfulness in social work with children and adolescents within HVB and the difficulties and opportunities that arise from the use of empathy. The study is based on the theoretical model of Sense of Coherence (SOC) and its main concepts: comprehensibility, manageability, and meaningfulness. The study employs a qualitative approach with semi-structured interviews from ten social workers within HVB. Through thematic analysis, three main themes were identified: (1) using and expressing empathy in work, (2) managing emotions in client meetings, and (3) difficulties in managing empathy in a meaningful way in client meetings. The results show that using empathy affects the sense of coherence and meaningfulness differently depending on how empathy is used, managed, and understood. Creating balance in their use of empathy was considered central by all respondents. Many described that when they were new to the profession, they lacked the ability to balance and control their empathy, making the work more mentally demanding. For empathy to contribute to meaningful relationships and be a resource in client meetings, social workers need to manage and understand their own emotions when interacting with clients. The respondents achieved this by reflecting and discussing with colleagues, making time for meaningful leisure activities, and setting boundaries for their empathy. These factors were crucial for creating a sense of coherence while also protecting against compassion fatigue or burnout.

SammanfattningDetta examensarbete har sitt fokus på elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och hur delaktiga de är i ämnet slöjd. Elevgruppen är de som läser och bedöms enligt det centrala innehållet i anpassad grundskola i Sverige. I den gemensamma studien genomfördes en undersökning, som inkluderar litteraturstudier, enkät och intervjuer av slöjdlärare för att analysera och dra våra slutsatser. Sammanfattningsvis belyser vår studie att slöjdlärare i högre grad samarbetar med klasslärare, än med speciallärare eller specialpedagoger, för att anpassa undervisningen efter elevernas individuella förutsättningar. Trots utmaningar med tidsbrist känner sig slöjdlärare kompetenta att skapa KASAM (känsla av sammanhang) i slöjdämnet. Integrerade elever i stora grupper framstår dock som en utmaning för lärarna. Framgångsfaktorer för att främja delaktighet inkluderar att etablera struktur, att aktivt kommunicera med eleverna och att ägna tid åt att förstå deras behov. Det centrala innehållet anses vara en viktig grundpelare, men i slöjdundervisningen fokuserar huvudsakligen läraren på material, verktyg och hantverkstekniker. Resultatet understryker vikten av att stärka samarbetet mellan klasslärare, speciallärare och specialpedagoger. Speciallärare och specialpedagoger behöver dock bättre ämneskunskaper, för att kunna ge adekvat stöd till slöjdlärare, särskilt vid integrering av elever med IF i grundskolan.Nyckelord: Behörighet, Delaktighet, IF, Intellektuell funktionsnedsättning, KASAM, Slöjdämnet, Slöjdlärare, Speciallärare, Specialpedagog.

Bakgrund: I Sverige drabbas ungefär ett barn om dagen av cancer. Barncancervård är komplext och ansvaret hos sjuksköterskan är stort och kräver kunskap. Sjuksköterskor som arbetar med barncancer upplever arbetet emotionellt intensivt och är utsatta för emotionell stress. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors känslomässiga upplevelse av att vårda barn med cancersjukdom. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes till studien. Genom en semistrukturerad intervjuguide intervjuades 11 sjuksköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier och sju underkategorier. Resultat: Resultatet redovisas utifrån studiens fyra kategorier: Känsla av meningsfullhet, Känsla av otillräcklighet, Behov av begriplighet och Hanterbarhet eftersträvas. Konklusion: Sjuksköterskor påverkas emotionellt både positivt och negativt av att vårda barn med cancersjukdom. Det är emotionellt krävande men också givande och glädjefyllt. Arbetet kräver erfarenhet och kompetens. Det är viktigt att uppmärksamma sjuksköterskors känslomässiga upplevelse inom barnonkologi för att de ska trivas och stanna kvar i yrket. / Background: In Sweden, approximately one child per day is diagnosed with cancer. Pediatric oncology care is complex, and the responsibility of the nurse is significant and requires expertise. Nurses working with pediatric cancer experience intense emotion and are exposed to emotional stress. Aim: The aim of the study was to describe nurses' emotional experiences of caring for children with cancer. Method: A qualitative study based on interviews with inductive design was used for the study. Eleven nurses were interviewed using a semi-structured interview guide. The material was analyzed through qualitative content analysis which resulted in four categories and seven subcategories. Result: The results are presented based on the study’s four categories: Sense of meaningfulness, Sense of inadequacy, Need for comprehensibility and Strive for manageability. Conclusion: Nurses are emotionally affected both positively and negatively by caring for children with cancer. It is emotionally demanding, but also rewarding and joyful. The work requires experience and competence. It is important to recognize nurses' emotional experiences to ensure them to thrive and stay in the profession.

Med utgångspunkt i den aktuella skol- och samhällsdebatten gällande PIRLS 2021, som visaratt svenska elevers intresse för läsning har försvagats, ville vi undersöka fenomenethögläsning. Denna studie undersöker högläsning utifrån tre olika perspektiv: lärare, elev ochvårdnadshavare. Studien är koncentrerad till att omfatta elever i årskurs 3 och berörhögläsning i både hem- och skolmiljö. Utifrån studiens frågeställningar undersöker vi ivilken omfattning lärare och vårdnadshavare högläser, vilka prioriteringar och utmaningarlärare uttrycker gällande högläsning samt hur eleverna upplever högläsningen i både skolanoch hemmet. Studien utgår från de teoretiska perspektiven litteracitet, sociokulturelllärandeteori, kognitivism samt grundläggande motivationsteorier. Det teoretiska ramverketsträvar efter att kasta ljus över den komplexa dynamiken mellan högläsning, språkutvecklingoch motivation inom svenskämnet. En kvalitativ forskningsmetod där intervjuer tillämpadesi kombination med kvantitativa inslag i form av en enkätundersökning ligger till grundstudiens insamlade empiri. Vidare kan studien förstås utifrån ramarna för en fallstudie, då tvåolika skolor i skilda socioekonomiska områden omfattas. Totalt innefattar studien femlärarintervjuer, 24 elevintervjuer samt en enkätundersökning bestående av 40 vårdnadshavare.Studiens resultat visar att det föreligger stor diskrepans gällande i vilken omfattning såvällärare som vårdnadshavare högläser inom de två olika skolområdena, vilket påverkarelevernas tillgång till litteracitetspraktiker. Även om lärarna uttrycker en enighet kring atthögläsning gynnar språkutvecklingen, visar studien att lärarna prioriterar högläsning olikaoch har en splittrad syn på aktivitetens primära syfte. En gemensam upplevelse hos lärarna äratt organisatoriska-, grupp- och individrelaterade utmaningar föreligger, vilket begränsarderas handlingsutrymme. Resultatet visar att samtliga elever efterfrågar mer högläsningoavsett skolområde samt att möjlighet till delaktighet vid litteraturval skiljer sig åt. Vidareuppskattas lärarens läsinlevelse och engagemang kring högläsningspraktiken. Det föreliggeren varierad grad av stöttning och stor variation i språklig input inom ramarna förhögläsningen såväl i skolan som i hemmet. Studiens slutsats är att de elever som har störstbehov av högläsning utifrån ett språkutvecklande perspektiv, erhåller minst.