The aim of this master thesis in Library and Information Science is to develop deeper knowledge of what is enabling or limiting the volunteer activities Lending an Uppsalabo. The perspective used is to understand how the volunteers’ involvement in new innovative services can expand the democratic work of the library. Furthermore, the intention is to examine whether the meetings between newly arrived and local residents, according to the volunteers' opinions, strengthen social ties and networks and whether links between newly arrived and Swedish society arise through the volunteers' cooperation with the public library. Qualitative semi-structured interviews were conducted with eight volunteers located in Uppsala. The interviews, together with volunteers’ reports were analysed and the method for analysing was theory driven and discussed with a set of theoretical concepts; bridging social capital, integration, high- and low-intensive meeting places and linguistic competence, which provided opportunities for interpreting the empirical material from different perspectives and accomplishing a theoretical discussion. The results show, according to the analyses of the volunteers' statements, that the meetings between newly arrived and local residents can strengthen social networks and create links between the newly arrived and Swedish society, which favors both communicative and social integration. Furthermore, according to the volunteers' opinions, the volunteers’ desk with its place in the library provides an arena for low-intensity meetings serving as a social meeting place and a place for language development. Additionally, through active citizenship, the volunteers wanted to create a new activity within the society to help newly arrived to integrate into society and this is one of the motive for participation.

Återhämtningsprocessen efter naturkatastrofer är en ny process i Sverige som få studier studerat. Teorin om den kommunikativa planeringen innebär att kommunikationen och samverkan är väsentlig för att lyckas med en planering utan dispyter och argument. Syftet är att analysera hur den kommunikativa planeringen är en del av återhämtningsprocessen efter översvämningen i Gävle 2021. Två frågeställningar har använts; på vilket sätt har kommunkoncernen och medborgarna i Gävle implementerat återhämtningsstrategier samt hur upplevs samverkan vid återhämtningsprocessen fungera mellan aktörerna.   Studien tar en explorativ ansats och kvalitativa intervjuer har genomförts med aktörer i Gävle. Det framgår att kommunkoncernen samverkar, man att medborgarna inte är inblandade vid återhämtningsprocessen utöver återhämtningen av sina hem. Avsaknaden av att vara inblandade har lett till missnöjen, vilket kan lösas genom förtydliganden och information om medborgarnas roller och vad som förväntas av dem. Därmed är slutsatsen att den kommunikativa planeringen delvis är en del av återhämtningsprocessen. / Few have studied the recovery after natural disasters in Sweden. The theory of communicative planning is about how communication and cooperation can minimize disputes and arguments during a process. The aim is to analyze how communicative planning is part of the recovery after the flooding in Gävle 2021. Two questions have been used; how has the municipal group and the citizens of Gävle implemented recovery strategies and how has the collaboration between the actors in the recovery process worked.   The study takes an exploratory approach and qualitative interviews have been made with actors in Gävle. The results show the municipality collaborates; however, the citizens are not part of the recovery more than to rebuild their homes. The lack of participation has led to dissatisfaction, which can be solved through clarifications and information about citizens' roles and expectations. Therefore, the conclusion is that the recovery process does not fully follow the theory.

Bostadsbristen är idag ett faktum i många svenska kommuner och obalansen påbostadsmarknaden påverkar studenter. Kommunerna har ett ansvar för bostadsförsörjningen ochmåste se till att den utvecklas på ett ändamålsenligt och behovsanpassat sätt. Ett sätt attmöjliggöra detta är genom att involvera ett kommunikativt planeringsideal iplaneringsprocesserna. Det kommunikativa planeringsidealet syftar till en ökad inkludering ochdialog med medborgarna för att främja en god planering. Syftet med uppsatsen är att undersökahur två universitetsstäder med olika förutsättningar arbetar med att tillhandahålla bostäder förstudenter utifrån ett kommunikativt planeringsideal. De universitetsstäder som undersökts ärJönköping och Linköping. Empiriinsamlingen har bestått av intervjuer och dokumentanalysersom kopplats samman med teori om bostadsbrist, kommunikativ planering och medborgardialog.Resultatet visar att kommunikativ planering kan användas för att skapa en ändamålsenligbostadsförsörjning för studenter. Det visar också att kommunikation, samverkan och dialog äranvändbara verktyg för att inkludera studenter i planeringsprocesserna och främja en merdemokratisk och jämlik planering. / The housing shortage is today a fact in many Swedish municipalities and the imbalance in thehousing market also affects students. The municipalities have a responsibility for housing supplyand must ensure that it is developed in an appropriate and needs-adapted manner. One way toenable this is by involving a communicative planning ideal in the planning processes. Thecommunicative planning ideal aims at increased inclusion and dialogue with citizens to promotegood planning. The purpose of the thesis is to investigate how two university cities with differentconditions work to provide housing for students based on a communicative planning ideal. Theuniversity cities surveyed are Jönköping and Linköping. The collection of empirical data hasconsisted of interviews and document analyzes that have been linked to the theory of housingshortages, communicative planning and citizen dialogues. The results of the study show thatcommunicative planning can be used to create an appropriate housing supply for students. It alsoshows that communication, collaboration and dialogue are useful tools for including students inthe planning processes and promoting more democratic and equal planning.

Syfte: Syftet med denna studie är att få en större förståelse för vilka tankar och känslor kommunikationsansvariga i åtta svenska kommuner har kring begreppet ”kommunikativ organisation”, om och i sådana fall hur begreppet ”kommunikativ organisation” och forskning kring begreppet påverkar hur man planerar för och arbetar med sin kommunikation samt vem som gynnas av begreppet ”kommunikativ organisation”. Fokus i denna studie ligger på att undersöka tankar kring den ”kommunikativa organisationen” (Heide et al, 2019) men också på om och i sådana fall på vilket sätt den kommunikativa organisationen skiljer sig från andra liknande organisationsetiketter, till exempel den lyssnande organisationen, den innovativa organisationen eller organisationen som baseras på tillitsbaserad styrning (Bringselius, 2017).  Frågeställningar:  Hur tänker kommunikationsansvariga kring begreppet ”kommunikativ organisation”? Påverkar forskningen kring begreppet ”kommunikativ organisation” hur man planerar för organisationens kommunikation? Skiljer sig begreppet ”kommunikativ organisation” från andra organisationsetiketter? Vilka professioner gynnas av just begreppet ”kommunikativ organisation”? Teorier: Studien ingår främst i det kommunikationsteorietiska forskningsfältet och fokuserar mer specifikt på begreppen ”kommunikativ organisation” (Heide et al, 2019). Studiens teoretiska ramverk utgörs av Heides sju steg för en kommunikativ organisation samt forskning kring organisationsbegrepp och professionsforskning med fokus på kommunikatörer. Dessa teorier stödjer denna studies resultat och analys genom att åskådliggöra på vilket sätt ett begrepp påverkar hur de intervjuade kommunikationsansvariga benämner, strukturerar, paketerar och arbetare med sina organisationers kommunikation. Metod: För denna studie har ett operationaliseringsschema utifrån studiens syfte och frågeställningar kopplat till det teoretiska ramverket för begreppet ”kommunikativ organisation”, organisationsteori och professionsforskning satts upp. Därefter har individuella kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kommunikationsansvariga på åtta svenska kommuner genomförts. Efter genomförda intervjuer har insamlad data transkriberats och bearbetats genom kodning i analysprogrammet NVivo. Där har olika teman framträtt och utifrån detta har analys och diskussion samt slutsats arbetats fram. Slutsats: Ingen av de tillfrågade kommunikationsansvariga i de åtta kommunerna säger sig ha infört eller ha planer på att införa den ”kommunikativa organisationen” till punkt och pricka så som den beskrivs i forskningen (Heide et al, 2019). Det vill säga ingen av de intervjuade kommunerna hade någon form av styrande dokument eller plan för samtliga sju delar som slutrapporten ”Den kommunikativa organisationen” ställer upp för att man ska vara en kommunikativ organisation. Flera av de tillfrågade kommunerna säger sig dock arbeta med forskningsmaterialet som underlag för att vidareutveckla kommunens kommunikation och samtliga säger att det är viktigt och att man vill vara en kommunikativ organisation. / Purpose: The purpose of this study is to gain a greater understanding of what thoughts and feelings communication managers in eight Swedish municipalities have about the concept of "communicative organization", if and in such cases how the concept of "communicative organization" and research on the concept affect how one plans for and works with their communication and who benefits from the concept of "communicative organization". The focus of this study is on examining thoughts about the "communicative organization" (Heide et al, 2019) but also on whether and in such cases how the communicative organization differs from other similar "organizational labels"; for example, the listening organization, the innovative organization or the organization based on trust-based governance (Bringselius, 2017). Research question:  What do communication managers think about the concept of "communicative organization"? Does research on the concept of "communicative organization" affect how to plan for the organization's communication? Does the term "communicative organization" differ from other "organizational labels"? Which professions benefit from the very concept of "communicative organization"? Theories: The study is primarily part of the communication theory field of research and focuses more specifically on the concepts of "communicative organization" (Heide et al, 2019). The theoretical framework of the study consists of Heide's seven steps for a communicative organization as well as research on organizational definitions and profession research with a focus on communicators. These theories support this study's results and analysis by illustrating how a concept affects how the interviewed communication managers name, structure, package and work with their organizations' communications. Method: For this study, an operationalization schedule based on the purpose and questions of the study linked to the theoretical framework for the concept of "communicative organization", organizational theory and professional research has been set up. Since then, individual qualitative semi-structured interviews with communication managers at eight Swedish municipalities have been conducted. Since then, individual qualitative semi-structured interviews with communication managers at eight Swedish municipalities have been conducted. After conducting interviews, collected data has been transcribed and processed by coding in the analysis program NVivo. There, different themes have emerged and from this analysis and discussion and conclusion have been developed. Conclusion: None of the communications managers surveyed in the eight municipalities claim to have introduced or have plans to introduce “the communicative organization” to the letter as described in the research (Heide et al, 2019). That is, none of the municipalities interviewed had any kind of governing document or plan for all seven parts that the final report "The communicative organization" sets up for being a communicative organization. However, several of the municipalities surveyed say they are working with the research material as a basis for further developing the municipality's communication and all say that this is important and that they want to be a communicative organization.

Syftet med studien är att ge en kvalitativ belysning av högstadieelevers uppfattningar om vilka hinder och möjligheter som finns med att målspråket (spanska) används som klassrumsspråk och vilka metoder och strategier som de uppfattar som framgångsrika för att främja målspråksanvändningen i klassrummet. För att undersöka informanternas uppfattningar har en kvalitativ ansats tillämpats. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med två spansklärare på högstadiet och genom fokusgruppsintervjuer med elever från dessa lärares undervisningsgrupper i årskurs 7 och 9. Sammanlagt har två lärarintervjuer och sex elevintervjuer, med totalt 22 elever, genomförts. Vidare har intervjuerna analyserats med hjälp av teorier och begrepp som berör språkinlärning, språkliga strategier och sociala relationer. Slutsatser som dragits av det analyserade materialet är att elever som har erfarenhet av att målspråket används som klassrumsspråk föredrar detta framför att svenskan används som klassrumsspråk. Några möjligheter som eleverna uppger med en undervisningspraktik där målspråket används som klassrumsspråk är att de lär sig mer spanska, får en bättre förståelse för de språkliga strukturerna, får större ordförståelse samt att de får en bättre relation till sin lärare. Resultaten visar även på att eleverna vill att svenskan används i viss utsträckning för att stödja förståelsen av spanskan. Detta i form av översättningar vid behov och vid betygssamtal och då läxor ges. Slutligen visar resultaten på att en förutsättningen för att läraren i så hög utsträckning som möjligt ska kunna använda sig av målspråket som klassrumsspråk är att läraren och eleverna använder sig av språkliga strategier, såsom kroppsspråk, kontextuellt stöd, bildstöd etc.

The purpose of this essay is to investigate Year 5 pupils’ evaluation of their own abilities regarding spoken English and to see if this is reflected in an individual’s communicative activity and participation in the lesson. This essay also poses the question if it is possible to increase spoken communicative activity in the lesson through a three-week programme of interactive exercises designed to emulate the criteria of the syllabus and the National Test. A class of 24 pupils participated in the study. The material was collected through a pre-study questionnaire and a post-study evaluation, class logbook writing after each activity and my own active observations as teacher. Results show that although the majority of pupils at this age believe they can cope in a communicative situation in English, this is no guarantee of their active participation in classroom speaking activities. However, communicative activity can be increased with the establishment of the dialogical classroom characterised by genuine discourse, authentic questions and subjects relevant to the age group. At this stage, differences can be witnessed in pupils’ language skills with some able to use language strategies to achieve understanding whilst others rely on translation into their mother tongue. The study concludes that controlled practice helps those pupils with lower self confidence in the subject and pair- or group work maximises participation from all parties. It is essential that the teacher draws on the pupils’ enthusiasm for the subject in order to create a successful forum for language acquisition.

I läroplanen för engelska i grundskolan föreligger ett stort fokus på den kommunikativa förmågan, samtidigt upplever elever en ovilja till att kommunicera på engelska under lektionerna. I förhandenvarande studie undersöktes hur lärare i årskurs 4-6 didaktiskt strukturerar sin undervisning för att motivera elever till att kommunicera på engelska i skolan. För att besvara frågeställningarna “Vilka förutsättningar menar lärare är centrala för elevers vilja att kommunicera på engelska under engelskundervisning?” och “Vilka didaktiska val gör lärare för att motivera elever till att kommunicera på engelska under engelskundervisningen?” har intervjuer genomförts med sex behöriga lärare i engelska på årskurs 4-6. Empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att lärare upplever klassrumsklimatet som centralt för att eleverna ska känna sig trygga att kommunicera på engelska under lektionerna. Det framkommer även som fördelaktigt att vara flera vuxna eller lärare under lektionerna för att ge utrymme för stöttning samt undervisning eller aktiviteter i mindre grupper. I enlighet med tidigare forskning beskriver lärarna även en omfattande vilja till variation gällande de aktiviteter som genomförs under lektionerna, något som ansågs uppmuntra till kommunikation på målspråket engelska. Lärarens roll som förebild beskrivs i studien som viktig då läraren modellerar målspråksanvändning för eleverna, vilket uppmuntrar eleverna till kommunikation på engelska. Tidigare forskning och resultaten i denna studie förespråkar till stor del samma didaktiska val. Vidare forskning bör dock undersöka skillnader mellan lärares uppfattning av sin egen undervisningspraktik i relation till vad som kan observeras utifrån lärares lektioner.

Syftet med detta arbetes undersökning är att fördjupa kunskapen om hur, när och varförspel används i (modern) språkundervisning samt hur spel påverkar elevernas lärande. Istudien analyserades och diskuterades befintliga hypoteser kring spel som inlärningsredskapi jämförelse med insamlat data av en digital enkätundersökning av 24 språklärare och derasattityder till spelets användning under deras lektioner. Resultatet visar bland annat att spelpositivt kan påverka den kommunikativa förmågan och öka elevernas intresse att lära sigspråket och aktivt delta i undervisningen. Facit av undersökningen är att speletsanvändningsområden är mångfaldiga och att för en lyckad inlärningseffekt kräver spelplanering, målsättning och transparens.

Barn i behov av särskilt stöd ska få förutsättningar att inkluderas i förskolans utbildning och undervisning i enlighet med styrdokumenten. Det kräver medvetna och kompetenta förskollärare som i samarbete med specialpedagoger arbetar med inkluderingspraktiker, specialpedagogisk organisation och arbetssätt. Studiens syfte är därför att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar för att inkludera och stödja barn med kommunikativa svårigheter som är i behov av särskilt stöd. Genom kvalitativa intervjuer har den insamlade empirin lagt grunden för en jämförelse mellan två förskolors arbete med inkluderingspraktiker, specialpedagogisk organisation och arbetssätt. I analysen synliggörs två organisationer, där den ena upplevs mer formell än den andra, dock synliggörs stora likheter i arbetet med inkluderingspraktiker i relation till arbetet med att stödja barn i behov av särskilt stöd.

I detta examensarbete har vi genomfört en analys av språkliga resurser som används i undervisningen i skolämnet Moderna språk i årskurs 9. Vi har också analyserat vilka språkliga kompetenser som tränas under denna undervisning. Syftet med studien var att undersöka vilka språkliga resurser utöver målspråket som används i tredjespråkundervisningen och hur de används. Studiens teoretiska grunder består av Garcías teori om flexibel användning av språkliga resurser samt Bachmans och Palmers teori om kommunikativ färdighet. Forskningsmetoderna för studien är dokumentation av klassrumsinteraktion och ostrukturerade intervjuer. Materialet består av ljudupptagningar från fyra olika klassrum, på två olika skolor. Materialet består vidare av 15 audioinspelade lektioner. I tyska har sammanlagt 9 lektioner spelats in, 2 lektioner på spanska och 4 lektioner på franska. Med hjälp av följande frågeställning vill vi komma fram till vilken språksyn som råder i olika klassrum och vilken språkdidaktik den leder till.  1. Vilka språkliga resurser förekommer i undervisningen i moderna språk och i vilken grad?  2. Om det är fler språkliga resurser än målspråket som används, vilka läraktiviteter förekommer dessa språkliga resurser i?  3. Vad används dessa resurser till?  Resultatet visar att alla språklärare i studien använder olika språkliga resurser i undervisning av ett tredjespråk, i olika situationer där eleverna behöver stöttning på källspråket. Resultatet visar att de språkliga resurserna används i både organisatorisk kompetens samt pragmatisk kompetens.