The Swedish town Kalmar suffered from economic cutbacks during the 1990’s and many local companies left the region resulting in a decrease in population. Local authorities therefore set goals of regional development and an economic turn was thought to come with foreign investments. Fanerdun is one of the Chinese firms recently interested in investing in the Swedish market, more specifically in Kalmar. Its business idea is to build a convention centre where ap-proximately 1000 Chinese suppliers will sell light industry products to companies in the Baltic Sea region and Northern Europe. The establishment process is of value to study since the economically strained Kalmar region managed to attract such a large investment and Fanerdun’s reasons behind its choice of location for the establishment are not apparent. The purpose of this thesis is to answer the questions why and how the convention centre was realised in Kalmar. Both given and cre-ated factors are taken into account. To fulfil the purpose, a case study using a qualitative method with an abductive approach was used. Primary data was collected through interviews with different involved actors to give a complete picture from various perspectives. This approach is referred to as triangula-tion and was also present in the frame of reference. Three different theory fields; regional network, internationalisation and guanxi were appropriate to describe the complexity of the establishment process. The conclusion includes the given and created factors that led to Fanerdun’s establishment in Kalmar. The given factors are; location in Europe and the Baltic Sea region, low corporate tax, low investment costs, infrastructure capabilities and small town advantage. From the analysis, created factors became clear. One common feature found to be a central factor was relationships between people, organisations and regions. From Kalmar’s perspective, the regional network anticipation explains why the establishment was realised. To answer how, the three developing regional networks; Changxing-Kalmar, Baltic Sea region and Kalmar region itself together played essential roles. From Fanerdun’s perspective, why and how Kalmar was chosen as location for its international establishment is interlinked. Different internationalisation drives were characterised by commitment, shared knowledge and mu-tual dependency between Fanerdun and Kalmar representatives. The presence of guanxi, a Chinese concept of relationship cultivation, was a specific aspect for the realisation of the convention centre.

Högskolorna utbildar fler journaliststudenter, men antalet arbetstillfällen i branschen ökar inte alls i samma takt. För att belysa det här förhållandet har fyra företrädare för olika journalistutbildningar på högskolenivå intervjuats – vid Göteborgs universitet, Högskolan i Kalmar, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Intervjuerna har genomförts genom en halvstrukturerad metod. Huvudfrågorna i de halvstrukturerade intervjuerna har varit journalistutbildningens uppgift och ansvar, vad journaliststudenterna bör kunna och hur väl de är anpassade för arbetslivet samt vilken attityd studenterna har till sin utbildning. Intervjupersonernas uttalanden har jämförts med bland annat Högskoleverkets utvärdering av journalistutbildningarna, där begreppet högskolemässighet, att vissa kvaliteter skiljer ut högskolornas utbildningar från övriga, är centralt. Studien visar ett synsätt där studenternas behov och önskemål tillvaratas och där målet för de intervjuade är att studenterna ska vara anpassade till arbetsmarknaden. Företrädarna för högskolorna är relativt nöjda med sina utbildningar och tror att även journalisterna är tillfredsställda. Det finns också en strävan att blanda momenten i utbildningarna så optimalt som möjligt, för att göra utbildningarna mer högskolemässiga. Studenterna ska med andra ord erhålla särskilda akademiska kunskaper i kombination med att de också anpassas till yrkeslivet. Sökandet efter den optimala utformningen av utbildningsprogrammen ska förhoppningsvis ske med hänsyn till balans i integrationen mellan teori och praktik, anser högskolornas företrädare. Vidare menar de att studenternas medelålder ska vara tillräckligt hög och att dessas följsamhet i såväl teknisk utveckling som tendenser på arbetsmarknaden vad gäller exempelvis anställningsformer ska vara god.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur informationsskyltar bidrar till större förståelse av kulturarv genom att undersöka kontexten samt informationen som ges på skyltarna och hur det genom dessa aspekter skapar perspektiv på platsen. De kulturarv som analyseras är Eketorps fornborg, Kalmar Slott och Södra Ölands odlingslandskap.    Källmaterialet består av kulturarven, deras informationsskyltar och den kontext de verkar i samt hur de samverkar. Här tolkas både den text och de bilder som finns på skyltarna.    Skyltarna finns uppsatta vid kulturarven och verkar i dess kontext. Det är möjligt att tala om att kulturarvet behöver skyltarna, dels för att platsen ska förstås dels för den effekt en skylt åstadkommer. Vidare används skyltarna för att belysa det som är unikt för den specifika platsen, informationen som finns påvisar vad som är viktigt för besökaren att se. Genom att belysa dessa egenskaper, skapas det för besökaren ramar för tolkning av kulturlandskapet. Dessa ramar är det besökaren minns utifrån, samtidigt som de minskar möjligheten för egen tolkning av vad kulturlandskapen har att erbjuda.

Kalmar kommun har låtit ta fram en datorbaserad miljöutbildning som samtliga kommunanställda ska ta de av. Syftet med denna undersökning var att utvärdera utbildningen för att se vad de anställda hade för förväntningar på utbildningen, hur de upplevde den, om de lärt sig något och om de kände att utbildningen har givit dem användbar information och kunskap.För att verksamheten ska bli mer miljöanpassad krävs en beteendeförändring bland de anställda och utbildning är en strategi för att uppnå detta. En studie från Hong Kong tyder på att det finns ett samband mellan hållbar utvecklingsprestanda och miljöattityd respektive utbildning av anställda. Studier tyder på att miljöledningssystem hjälper och uppmuntrar anställda att skapa en kultur där miljö står i fokus, vilket i sin tur hjälper dem nå mål. Denna 'miljökultur' skapas till stor del genom utbildning.En gruppintervju anordnades för att få en bild av deltagarnas förväntningar och tankar innan utbildningen. Två enkäter skickades ut, en före utbildningen och en efter. På dessa ställdes sex stycken allmänna miljökunskapsfrågor för att mäta kunskapsförändring, samt ett antal öppna frågor för att undersöka deltagarnas inställning.Testpersonernas förväntningar var blandade, men gällde ökad allmän miljökunskap och förståelse. Efter utbildningen nämndes inget av detta specifikt, men förväntningarna tycks ha möts då utbildningen innehöll just detta och kommentarerna efter utbildningen var positiva.Huvudsakligen upplevde deltagarna det positivt att utbildningen var databaserad då det ger möjligheten att göra utbildningen när det finns tid, och utbildningsmetoden verkade vara anpassad efter testpersonernas behov. Deltagarna var dock inte lika nöjda med variationen i utbildningen, vilket är en viktigt faktor för en framgångsrik utbildning. Detta är något Kalmar kommun bör titta på och försöka efterleva. Språk och innehåll ansågs överlag ligga på en lagom svår nivå, även om vissa kommentarer gavs om att texterna innehöll många tekniska termer. Potentialen för en kunskapsförändring kan ha påverkats av detta. Skillnaderna i kunskap före och efter utbildningen var små. För frågorna med kemiska facktermer var kunskapsförändringen nästintill obefintliga.Svaren från deltagarna angående om utbildningen givit dem användbar information för yrkes- och privatlivet var tvetydiga och varierade. De flesta ansåg likväl utbildningen var positiv yrkesmässigt då den skapar diskussion och gör kommunens miljömål tydligare. Privat ansågs den dock inte lika användbar då många av deltagarna sa sig redan ha kunskaper kring det de kan använda utför arbetet. / Kalmar municipality has commissioned a computer-based environmental education which all municipal employees are going to attend. The aim of this research was to evaluate the education program to see what expectations the employees had for the education, how they experienced it, if they learned anything and if they felt that the education has given them useful information and knowledge.To become a more environmentally friendly establishment a change in behavior among the employees is required and education is a strategy to achieve this. A study from Hong Kong in suggests that there is a relationship between sustainability performance and environmental attitudes respective employee training. Studies suggest that EMS helps and encourages employees to create a culture where the environment is in focus, which in turn helps them reach goals. This 'environment culture' is created largely through education.A group interview was organized to obtain a picture of the participants' expectations and thoughts before the education. Two surveys were sent, one before the training and one after. In these were six questions of general knowledge about the environment to measure knowledge change, and a number of open questions to investigate the participants' attitude.The expectations of the participants were mixed, but concerned more general environmental knowledge and understanding. After the training, there was no mention of this specifically, but the expectations seem to have been met as the education contained just this and the comments after the training were positive.The participants mainly found it positive that the education was computer-based as it provides the opportunity to do the training when there is time, and the method of education seemed to be adapted to the participants' needs. The participants were not as happy with the variation in the training, which is an important factor in a successful education program. This is something Kalmar municipality should look in to and try to attain. The content and the language were generally considered to lie at a moderate level, although some remarks were made regarding that the text contained too many technical terms. The potential for knowledge change may have been influenced by it. The differences of knowledge before and after the education were small. The issues with many chemical technical terms had almost no change in knowledge.The answers from the participants were ambiguous and varied regarding if the training provided them with useful information for their professional and private life. However, most respondents believed that the training was professionally positive because it created discussions and made the municipal's environmental goals clearer. Privately it was not considered as useful as many of the participants said that they already possessed knowledge that they could use outside of work.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vad studenterna i avgångsklasserna vid Sjöfartshögskolan i Kalmar har för åsikt gällande användandet av skolfartyget Calmare Nyckel. Vidare hade vi för avsikt att undersöka vilken åsikt Sjöfartshögskolan i Kalmar har rörande användandet samt att ta reda på ifall det finns en skillnad mellan respektive åsikter. Genom en analys och sammanställning av vår enkätundersökning kom vi fram till att 98 % av studenterna ansåg att de antal gånger de fått använda Calmare Nyckel, för navigation och manövrering, varit för lite. Ur våra intervjuer med anställda på skolan framkom det att de däremot är nöjda med hur de låter Calmare Nyckel komma till användning i utbildningen av sjökaptener. Vi kunde se en tydlig skillnad i åsikter mellan skola och studenter. Skillnaden bottnade bland annat i skolans bristfälliga information om deras syfte och målsättning med Calmare Nyckel. En annan anledning till skillnaden beror på hur skolan marknadsför deras skolfartyg samt hur studenterna tolkar denna. Majoriteten av de tillfrågade studenterna i vår enkätundersökning hade en förväntan om att de skulle få använda Calmare Nyckel mer än vad de gjort under utbildningen.

Den här undersökningen fokuserar på kommuners etablering som varumärken. Man kan beskriva det som en kommersialisering hos kommunerna där de säljer sitt varumärke i princip på samma sätt som ett företag gör, vilket gör det problematiskt att vara opartisk, neutral och framför allt en demokratisk institution som verkar för det allmännas bästa i alla lägen. Här har gjorts en fallstudie av Kalmar kommun som uttalat arbetar för att vara ett varumärke. En av kommunens senare informationssatsningar består även av magasinet Jenny, som tagits fram för att lyfta och kommunicera Kalmars varumärke. Problemställningen består av tre huvudområden. Dessa berör innehållet i varumärket Kalmar kommun, huvudsakliga motiv för att etablera sin kommun som ett varumärke samt i ett tredje perspektiv skönja dess demokratiska påverkan. Syftet är således att söka svar på och diskutera kring kommunalt varumärkesarbete på en nivå där innehållet och motiven blir granskade kritiskt i de demokratiska värdenas ögon. Viktiga teorier behandlar strategisk och planerad kommunikation. Resultaten presenteras främst utifrån Erikson (2008) och hans företags- och kundperspektiv på varumärkesbyggande. Dessa perspektiv har kompletterats med ett tredje egenutformat demokratiperspektiv från varierad kommunaldemokratisk litteratur. Även Public Relations med bland andra Grunig & Hunt tas upp. Detta för att främst visa om kommunikationen gör medborgaren aktiv eller passiv. L’Etang är också en forskare som presenteras inom PR. När det gäller forskning om kommuner som varumärken är det Agneta Spjuth, samt Ulf Dahlqvist & Frans Melin som skrivit omfattande om just hur offentliga varumärken skall lyckas. Metoderna består dels i en diskursanalys av det innehållet Kalmar kommuns varumärke presenteras i. Dels består även metoden av intervju med centrala personer inom kommunens kommunikationsarbete. Undersökningens resultat visar på att man väljer ut starka, och välkända attribut för att bygga varumärket Kalmar. Identiteten signalerar stark företagsanda och en historisk, kustnära kommun som kan möta medborgares och företagares behov. Detta märks inte minst i den så väletablerade sloganen "Alla tiders Kalmar". Kärnvärden som har etablerats är ledstjärnor som sammanfattar varumärket, och som ger associationer till allt det som bidrar till tillväxten. Det handlar om allt från kunskap, centrum, puls och historia. I ett demokratiperspektiv kan man se att det största problemet ligger i konflikten kommersiellt och den service som ska verka för det allmänna bästa. Enskilda företag blir lätt framstående i exempelvis magasinet Jenny, och ger därmed inte en representativ bild av kommunen i sin helhet. Man skryter ibland om sin kommun på ett sätt som kan uppfattas ske av egenintresse, samt att man lockar företagare på en rad olika sätt, vilket även det faller tillbaka på viljan till tillväxt. Offentligt varumärkesarbete verkar vara här för att stanna, och nu gäller det bara för kommunerna att arbeta med dem på ett sätt där man alltid låter de demokratiska värdena stå i centrum, och finna vägar där demokratin kan gynnas i ett varumärkesarbete.

This essay examines the differences between the mediation practices concering youth crime in the swedish cities of Kalmar and Växjö. The analysis are made with the use of quality interviews which we have linked together with the three theories of Social Control Theory, Restorative Justice and Transformative Mediation. There after we have compared the results with one and another. Results show that there both similarities and differences, both in the theoretical aspects and in the organisations, for example the coopiration with the prosecutors and the police.

The graduation essay has been carried out in co-operation with Kalmar Industries in Lidhult, Sweden. The purpose of our essay was to develop a complete construction solution on a hoist that could lift a laying wheel, lift it up and then turn it 90 degrees. After that the wheel shall be placed in a special holder. The background of the essay is a record of reports of damage wheels when they been incorrect lifted with a forklift. The hoist shall be used together with the same forklifts that manage the wheels today. Together with our instructor at Kalmar Industries we developed a requirement specification and from that we got free hands. However this was not the main task from the beginning, then a simular hoist should be develop but used directly in the assembly workshop without using a forklift. We started to find principle solutions that later was evaluated against the requirement specification. The best proposals were analyzed by hand and in Catia V5: s FEM-module. After a couple of bettering proposal it resulted in a tenable solution. Drawings, component specification and a risk analyze was made to finally have a complete solution. Kalmar Industries decided to order material and manufacture the construction. The benefits with our construction compared to the daily solution are decreased risk of person injury, equipment-, and wheel damage. Our essay resulted in a complete construction ready to use.

Syfte Syftet med denna uppsats är att ge förslag till hur regionen Kalmar/Öland kan stärka varumärkets attraktionskraft gentemot besökare. Grunden för de förslag som ges kommer baseras genom analys av följande frågeställningar:  På vilket sätt arbetar regionen med att profilera sitt varumärke mot potentiella besökare?  Vilken uppfattning finns av regionens varumärke hos potentiella besökare? Metod Vi har använt oss av en kvalitativ och kvantitativ fallstudieundersökning bestående av fem intervjuer samt en enkätundersökning. Fallstudien innefattade destinationerna Kalmar och Öland. Intervjuerna gjordes med representanter från både Kalmar och Öland samt med varumärkesbyggare. Enkäten genomfördes i åldersgruppen 18-30 där respondenterna aldrig hade besökt destinationerna. Reslutat och slutsatser Uppsatsens syfte har besvarats genom att presentera förslag till hur regionen Kalmar/Öland genom samarbete kan stärka sitt varumärke gentemot besökare. Frågeställning ett gällande hur regionen Kalmar/Öland arbetar med att profilera dess varumärken mot potentiella besökare har presenterats där Kalmar har ett varumärke som vill förmedla en mängd olika saker. Vi har uppfattat budskapet som otydligt och spretigt vilket kan anses vara en svaghet. Öland har till skillnad från Kalmar inte jobbat medvetet kring varumärkesbyggande men tar i skrivande stund fram en turismstrategi inklusive en varumärkesanalys för destinationen. Frågeställning två gällande hur regionens varumärke uppfattas har presenterats och visat att Öland har en tydlig och enhetlig bild som en semesterö där sol och bad ligger i fokus vilket, till viss del, stämmer överens med vad representanter från destinationen vill att Öland ska förknippas med. Kalmar förknippas inte lika tydligt med det som de vill förmedla och det finns inte en lika enhetlig bild av Kalmars varumärke jämfört med Ölands.

Det finns ett ökat medvetande om de effekter som turismen medför och för att undvika de negativa effekter som kan uppstå präglas utvecklingen alltmer av ett hållbart och långsiktigt tänkande. Ekoturism är en form av turism som växt fram med utgångspunkt i en sådan filosofi. Den innebär ett förhållningssätt samt även en utvecklingsmodell som strävar efter att gynna destinationen och skapa en lokal ekonomisk tillväxt. De principer som definierar ekoturismen kan ofta identifieras i den samtida planerings- och utvecklingsfilosofin. Studiens syfte är att undersöka hur de principerna kan integrera i utvecklingen på en destination som Kalmar län. Undersökningen utgår från en deduktiv ansats och med en teoretisk utgångspunkt har jag fördjupat mig i den tidigare forskningen för att finna samband där de båda begreppen ekoturism och destinationsutveckling kan ses integrera med varandra. Det teoretiska underlaget har därefter prövats på verkligheten genom ett antal intervjuer med personer som arbetar med utvecklingen i Kalmar län. Materialet har även kompletterats med dokument och information från elektroniska källor. Genom det empiriska materialet har jag sedan kunnat se i vilken utsträckning det finns en överrensstämmelse mellan teorin och empirin. Ekoturism är vanligtvis förknippad som en form av naturturism, men konceptet innefattar även andra dimensioner. För att en verksamhet ska benämnas som ekoturism behöver den vara småskalig och följa vissa etiska regler. Det finns även certifieringar som visar vilka verksamheter som uppfyller de kraven. Den aspekten som det riktas mest kritik mot när det gäller ekoturism är transporten till och från destinationen. För Kalmar län är turismen en viktig näringsgren. Regionen karaktäriseras av de miljöer som finns på landsbygden och i den omgivande naturen, vilket också framhävs i profileringen av regionen. Det arbetas också mycket med att utveckla transportsystemet utifrån en miljömässig hållbarhet. Tillsammans med regionens långsiktiga planering och målsättningen att skapa en hållbar utveckling finns det tecken på hur ekoturismens principer kan integrera i destinationsutvecklingen. / The tourism industry is one of the most expansive industries of today. The industry generates revenue in an increasing amount and provides many people with employment. However, the growing flows of tourists that are travelling affects the places they visit in various aspects. Ecotourism represents a form of tourism that prioritizes the needs of the local society and has a holistic approach to development. The purpose of this thesis is to examine how the dimensions of ecotourism can integrate with the tourism development in a region such as Kalmar län. The thesis is made with a deductive approach and the research is therefore particularly based on different forms of literature but also on a number of interviews. The conclusions imply that the development in Kalmar län can be identified through the different dimensions of ecotourism. Although, it is not explicitly referred to as ecotourism but the general concept is incorporated.