The aim of this study was to compare practices of assessment with theory. Three teachers on the upper secondary level in English were interviewed. This study contains three research questions, namely, how do teachers work with assessment? To what extent do teachers work with formative assessment in the subject English? In what way do teachers’ perception and experiences of formative assessment relate to current research in the field? The results indicate that formative assessment is an established method in the classroom, which differed from a collegial aspect since most collegial collaborations relate to summative assessment. Teachers used formative assessment to a varied extent and in various ways, which entail a high usage of mapping, defining goals, formal and interactive feedback from teacher to student. The results also indicate small or non-existent usage of peer-assessment, feedback from student to teacher and, self-assessment. The analysis showed that some perceptions between teachers were contradictive, but support from each viewpoint could be found in recent studies. Finally, the results of my study pointed to that formative assessment in practice and theory is a quite ambiguous research field. Some other interesting findings which were not a part of this study’s aim showed that all teachers mention how distance studies due to the coronavirus make summative assessment more challenging. In comparison to summative assessment, formative assessment can somewhat proceed as normal whereas teachers give students formal feedback, but the teachers highlight that the interactive part of feedback disappears. Teachers gave examples of interactive feedback as when students ask for and receive direct feedback in the classroom when working on a written assignment. Teachers reported that students perform better in oral production ever since school had to switch to digital learning, which is also another interesting finding. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares bedömningspraktik för att kunna jämföra dessa med forskningsläget. Tre lärare i engelska på gymnasienivå intervjuades. Studien ämnar sig åt att besvara tre frågeställningar: hur arbetar lärare med bedömning? I vilken utsträckning använder engelsklärare sig av formativ bedömning? Vilka kopplingar finns mellan lärares uppfattningar av formativ bedömning och forskningsläget? Resultaten visar på att formativ bedömning är en etablerad metod på klassrumsnivå, däremot tillbringar lärarna ur ett kollegialt perspektiv huvudsakligen åt summativ bedömning. Lärare använde formativ bedömning i varierande grad och på varierande vis, det visade sig att lärare frekvent använder sig av kartläggning av elevers kunskaper, synliggörande av mål och formell samt interaktiv återkoppling från lärare till elev. Resultaten visar på att kamratbedömning, återkoppling från elev till lärare och främjande av egenbedömning används i mycket liten eller ingen utsträckning. Analysen påvisade att lärarnas uppfattningar skiljdes åt sinsemellan men det visade finnas belägg för varje synsätt i forskningen. Slutligen påvisar denna studie på att formativ bedömning i jämförelse av praktik och teori är tvetydig. Några andra intressanta resultat genererades från studien även fast det var en del av studiens syfte. Lärarna beskriver att distansundervisningen som råder på grund av coronaviruset försvårat den summativa bedömningen. I jämförelse med den summativa bedömningen, kan den formativa bedömningen fortsätta som normalt där lärare kan ge elever formell feedback men lärarna understryker att den interaktiva delen av feedback försvinner. Lärarna gav exempel på interaktiv feedback, ett exempel är när elever frågar och får direkt feedback i klassrummet när de arbetar med en skrivuppgift. Lärarna i denna studie beskrev även att elever presterar bättre i muntliga förmågor i engelska sedan undervisningen har skiftat till distansundervisningen, vilket också är en intressant iakttagelse.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares och lärarstudenters syn på kamratbedömning för textarbeten i årskurs 4–6 samt att se vilka kamratbedömningsmetoder de anser gynnsamma för elevernas textarbeten. Detta är en kvalitativ studie som genomförs via semistrukturerade intervjuer. Både lärare och lärarstudenter intervjuas för att visa likheter och skillnader på både individ- och gruppnivå. Intervjuerna transkriberas och svaren bearbetas utefter en tematisk analys.  Resultaten visar att både lärarna och lärarstudenterna har en övervägande positiv syn på kamratbedömning för textarbeten i årskurs 4–6, men att lärarna kan se fler fördelar och förespråkar metoden mer än vad lärarstudenterna gör. De främsta positiva effekter de anser att kamratbedömning kan bidra till är gemensamt lärande och en utvecklad kritisk granskningsförmåga hos eleverna. De negativa effekter som framförallt betonas är att kamratbedömning kan generera generella och missvisande kommentarer som inte leder till ökat lärande samt att det kan ha en negativ inverkan på sociala relationer.  De metoder som lärarna och lärarstudenterna anser vara gynnsamma för elevernas textarbeten är ”two stars and a wish”, användandet av checklistor eller mallar med genrespecifika kriterier samt digital respons via inspelningsprogram och direktkommentarer i digital text. / The purpose of this study is to examine teachers' and teacher students' view on peer assessment for text work in grades 4–6 and to see which peer assessment methods they consider favorable for students' text work. This is a qualitative study with semi-structured interviews. Both teachers and teacher students are interviewed to show similarities and differences at individual- and group level. The interviews are transcribed and the answers are processed through a thematic analysis. The results show that both teachers and teacher students have a mainly positive view of peer assessment for text work in grades 4-6, but the teachers can see more benefits and they advocate the method more than the teacher students do. The main positive effects they see with peer assessment are common learning between students and a developed ability to critically review texts. The negative effects they emphasize are general and misleading comments between students that do not lead to increased learning and possible negative impact on social relationships. The methods the teachers and the teacher students prefer for students' text work are "two stars and a wish", checklists or templates with genre-specific criteria and digital peer review with recording programs and comments in digital texts.

The purpose of this qualitative study was to describe and analyze the ways Swedish high school teachers deal with self- and peer assessment which can be defined as arrangement for learners to consider and specify the level, value, or quality of a product or performance of other equal-status learners (Topping, 2009). Products to be assessed can include writing, oral presentations, portfolios, test performance, or other skilled behaviors. Self and peer assessment can be summative or formative. This study has drawn on data from semi-structured interviews with five teachers. The results cast light on how students help each other plan their learning, identify their strengths and weaknesses, target areas for remedial action, and develop other personal and professional skills. Findings indicate that teachers think that the formative assessment is a successful way of working, that they can see that the students develop on many different levels. Finally, this study gives an illustration of how formative and summative purposes is perceived and understood by teachers and is a contribution to further discussions about (educative) assessment.

Human vision is one of the most important senses, but recently near-sightedness is growing among the population. To investigate this progression, the pheripery of the eye is being studied. Therefore, new methods are developed to examine peripheral vision. This study compares two such instruments: A newly developed for commercial use (Double-Pass) is tested against an established lab setup (Hartmann-Shack Dual-Angle). Measurements of mean focus and astigmatism were taken both foveally and peripherally on 15 people, to examine if the two instruments give the same values. The comparison between the systems shows that a correlation exists, but the data handling algorithm of the Double-Pass system can be fine-tuned to obtain a more consistent result. In addition to this, a university course in optics is investigated in order to develop a homework assignment to make the students engage with the course material and get more students to pass the course. The choice of task is based on the most challenging concepts of previous exams, focusing on peer assessment and formative feedback. From this, a material was developed with a typical exam task combined with a proposed solution that the students used to give feedback to each other. The material was test-run with two former students and updated based on their comments. The assignment was appreciated, but seeing a peer’s assignment can be stressful if the students themselves feel unsure about the material. This will hopefully be avoided when given during the course, where the students can discuss with each other. The upcoming course round will test the assignment with a whole class. / Synen är ett av människans viktigaste sinnen, men den senaste tiden har närsynthet blivit allt vanligare. För att undersöka den ökade förekomsten av myopi utvecklas nya metoder för att undersöka synen i periferin, då denna verkar ge ledtrådar om uppkomsten av närsynthet. I denna studie görs en jämförelse mellan två sådana instrument, ett nyutvecklat mot kommersiellt bruk (Double-Pass) testas mot en etablerad labuppställning (Hartmann-Shack Dual-Angle). Mätningar av medelfokus och astigmatism gjordes både fovealt och periferiellt på 15 personer för att se om instrumenten ger samma resultat. Jämförelsen mellan systemen visar att en korrelation existerar, men att datahanteringsalgoritmen för Double-Pass instrumentet kan finjusteras för att få ett mer överensstämmande resultat. Utöver detta undersöks en universitetskurs i optik för att utveckla en hemuppgift som ska hjälpa studenterna att arbeta med kursmaterialet och hjälpa fler att klara kursen. Valet av uppgift grundar sig i vilka koncept som varit utmanande i tidigare tentor och fokus ligger på kamratbedömning och formativ återkoppling. Från detta utvecklades ett material med en tentatypisk uppgift kombinerat med ett lösningsförslag som studenterna använder för att ge återkoppling till varandra. Materialet testkördes med två tidigare studenter och uppdaterades efter deras kommentarer. Uppgiften uppskattades, men att se en kamrats uppgift kan vara stressande om studenterna själva känner sig osäkra på materialet. Detta undviks förhoppningsvis när uppgiften ges under en kurs då studenterna har möjlighet att diskutera med varandra. Uppgiften kommer testköras i helklass under kommande kursomgång.

Peer response is used in classrooms around the world to involve pupils in the assessment methods. The intention is to examine the effects of the methods and tools teachers use in peer response by answering following questions: What methods do teachers use in peer response? How can teaching methods affect students ability to give and receive feedback on texts? To answer the questions and the purpose of the study systematic searches about methods in peer response and feedback were made for previous research in the form of articles, academic journals and books. This literature review includes an analysis of the findings in both international and Swedish research studies as well as a discussion about the methods used by the teachers and students in the studies. The findings show that teachers use different methods and tools to help pupils during peer response, for example checklists and example texts. Teachers are generally positive towards using peer response but not without worrying about elements such as social relationships. The most occurring finding is that pupils need time to practice giving and receiving peer response to elaborate the quality of their feedback. The conclusion based on the findings in this literature review is that the teachers' methods work as scaffolding in the process of using peer response, but we also identify the need for more studies, especially in a Swedish context. / Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilka metoder lärare använder vid arbete med kamratrespons i svenskämnet samt vilka effekter dessa får på elevernas förmåga att ge och ta emot återkoppling genom att besvara följande frågeställningar: Vilka undervisningsmetoder använder lärare vid kamratrespons? Hur kan lärares undervisningsmetoder påverka elevers förmåga att ge och ta emot respons på texter?  Arbetet grundar sig i det centrala innehållet för svenska i årskurs 4-9 där det står att elever ska få öva på förmågan att ge och ta emot respons på texter samt ett eget genuint intresse för kamratrespons från vår sida. För att besvara frågeställningarna och studiens syfte har vi gjort systematiska sökningar efter tidigare forskningar i form av artiklar och avhandlingar om formativ bedömning, kamratrespons och lärares metoder. Vi har avgränsat sökningarna efter studier så att de ska vara relevanta utifrån vårt ämnesdidaktiska fokus samt ålder på eleverna, där studier som behandlar kamratrespons given på texter inkluderas samt att åldrarna på de involverade eleverna motsvarar elever i åldrarna för svenska grundskolans årskurs 4-9. Resultatet vi har tagit fram från vår studie visar att lärare använder sig av verktyg såsom checklistor, exempeltexter och matriser vid kamratrespons och implementerar dessa på olika sätt. Vidare visade kvantitativa studier att lärares attityd gentemot kamratrespons generellt är positiv, dock inte utan oro för faktorer som påverkar, exempelvis sociala relationer och klassrumsklimat. Ett sådant genomgående moment är missförstånd mellan lärares intentioner av vald undervisningsmetod och elevernas tolkning av denna, samt hur eleverna använder de verktyg och hjälpmedel som läraren förser dem med. Övergripande visade studierna att träning och upprepning av kamratrespons är den tydligaste framgångsfaktorn i kamratrespons. Studierna som undersökte samma fokusgrupp vid upprepade tillfällen visade på tydliga förbättringar i elevernas förmåga att ge och ta emot respons. Utifrån kunskapsöversikten drar vi slutsatsen att lärarnas valda metoder och verktyg fungerar som stöttning för eleverna vid kamratrespons och hjälper eleverna att ge en mer utvecklad och specifik respons. Däremot är det oklart vilken metod som är mest effektiv då det inte skett en jämförelse mellan olika metoder på samma elever.

Genomförda undersökningar visar att formativ bedömning förbättrar elevers inlärning och förståelse. Den svenska läroplanen från 2011 ger tydliga indikationer på att formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. Vår diskussion i denna uppsats är därför aktuell och den visar hur forskare artikulerar fenomenet formativ bedömning. Litteraturstudien inkluderar information om vad formativ bedömning innebär och förslag på hur man kan arbeta utifrån ett sådant arbetssätt. Vår studie visar att de viktigaste komponenterna inom formativ bedömning är att tydliggöra målen, återkoppling samt själv- och kamratbedömning. Beskrivningarna av dessa resulterar i en analys där vi diskuterar det formativa arbetssättet. Både positiva och negativa aspekter tas upp. Vårt syfte med denna uppsats är att införskaffa djupare kunskaper om formativ bedömning likväl för oss själva som för redan aktiva lärare. Vi har en föraning om att många lärare inte har tillräckliga kunskaper kring ämnet och vår förhoppning är att denna uppsats kan fungera som ett verktyg för lärare som arbetar med eller skulle vilja arbeta med formativ bedömning. / Previous research shows that formative assessments improve pupils’ learning and understanding. Also, the Swedish Curriculum 2011 gives clear guidance that formative assessment should be included in school. Our discussion in this essay is therefore needed and it deals with how researchers articulate the phenomenon formative assessment. The study includes information about what formative assessment means and suggestions for how to work with it are given. The main parts within formative assessment are to clarify learning goals, feedback and self- and peer assessment. The information about these main parts ends in an analysis where a discussion about formative assessment and its positive and negative effects takes place.   Furthermore, the purpose of this essay is to inherit deeper knowledge about formative assessment as well for ourselves as for teachers already on duty. We anticipate that many teachers do not have sufficient knowledge about formative assessment and our expectation is that this essay can function as a tool for teachers who work or would like to work with formative assessment.

The present thesis aims to describe teenagers as peer reviewers and explore possible benefits of giving feedback. My study was carried out in two EFL classrooms in year eight in a Swedish lower secondary school, where the pupils were engaged with the written task to write an informative reply letter in English. The teaching unit included negotiations of a joint criteria list, feedback training, peer review, and the production of first and final drafts of the reply letter. Data were collected from multiples sources: texts produced in class, audio- and video-recordings, questionnaires and interviews. My main findings suggest that pupils can learn about writing from giving feedback. By adopting a reader perspective, the pupils raised their genre and audience awareness. Moreover, the peer-reviewed reply letters served as inspiration both in terms of transfer of structure, such as rhetorical organisation, and of ideas and content. Self-reports indicated that the pupils in my study enhanced their ability to self-assess and edit their own writing, which suggests that transferable skills were developed as a result of peer review. As regards micro-level aspects of writing, reading and commenting on peers’ reply letters seemed to influence a smaller number of pupils to transfer patterns and spelling. In their role as peer reviewers, the pupils successfully identified strengths and weaknesses in their peers’ writing, but the feedback comments did not include much specific formative information. My findings contribute to research on L2 writing and peer feedback by showing that younger learners can benefit from giving feedback. This is significant since previous research has mainly been carried out at university and college level. In addition, by combining text analyses, classroom observation and pupils’ self-reports, my study offers a comprehensive understanding of peer review. / Syftet med min licentiatuppsats är att beskriva tonåringar som kamratbedömare och undersöka möjliga fördelar med att ge feedback. Min studie genomfördes i två engelskklassrum i årskurs åtta i en svensk högstadieskola där eleverna  arbetade med att skriva svarsbrev på engelska. Arbetsområdet inkluderade diskussioner om en gemensam kriterielista, träning i att ge feedback, kamratbedömning och skriftlig produktion av utkast och slutlig version av svarsbrevet. Material samlades in från flera olika källor: de texter som skrevs i klassrummet, ljud- och videoinspelningar, enkäter och intervjuer. Mina resultat visar att elevers eget skrivande kan gynnas genom att ge feedback. Genom att de fick ett läsarperspektiv på sitt skrivande ökade elevernas medvetenhet om genre och mottagare. Dessutom fungerade de brev som eleverna läste och gav feedback på som inspiration, vilket visades genom att de överförde disposition och strukturer, samt idéer och innehåll till sitt eget skrivande. Eleverna uttryckte själva att de förbättrade sin förmåga att självbedöma och rätta sina texter, vilket indikerar att det är möjligt att utveckla överförbara färdigheter genom att bedöma andras texter. Ett mindre antal elever överförde ord och grammatiska strukturer från sina kamraters texter, men överlag påverkades skrivandets mikronivå i mindre utsträckning än makronivån (organisation och innehåll). I sin roll som kamratbedömare kunde eleverna  identifiera styrkor och svagheter i sina klasskamraters texter, men deras feedbackkommentarer innehöll relativt lite formativ information. Tidigare forskning inom området har främst utförts på högskole- och universitetsnivå  och mina resultat bidrar till forskning om skrivande i främmande språk och kamratfeedback genom att visa att också högstadieelevers skrivande kan gynnas av att ge feedback.