Zugl.: Duisburg, Essen, Universiẗat, Diss., 2008.

Zugl.: Duisburg-Essen, Univ., Diss., 2008.

No description available.

Det här är ett kandidatprojekt där jag har skapat ett förslag på ett nytt krematorium på Norra begravningsplatsen i Stockholm. Mitt kandidatprojekt handlar om processer. Processen att hitta en fungerande plan till ett krematorium. Processen att hitta form utifrån program. Jag har försökt hitta upplevelsen av alla rum för att sedan skapa rummen. Processen att skapa en byggnad är för mig den intressantaste delen av arkitektur. Att skapa för att förstå vad som skapas och att inte stanna upp i den processen. En del av den processen är att göra val och även om vissa val kan vara svåra att förklara i efterhand tror jag att det är en viktig del av yrket att förstå att det är genom dessa val erfarenhet skapas. Den svåraste processen har varit gestaltningen. I mitt projekt har jag jobbat med en del klassicistiska element för att förstå hur användandet av dessa kan kännas påklistrat eller genuint. Jag hoppas det upplevs som det senare. / This is a bachelor degree project where I'm proposing a new crematorium on Norra begravningsplatsen in Stockholm. My bachelor degree project is about processes. The process of finding a workable plan to a crematorium. The process of finding the form based on the program. I have tried to find perception of all the rooms and then create the rooms. The process of creating a building is to me the most interesting part of the architecture. To create in order to understand what is created and not to pause in the process. Part of that process is to make choices, and although some choices are difficult to explain in hindsight, I think it is an important part of the profession to understand that it is through these selections experience is created. The most difficult process has been the design. In my project I have worked with some classical elements to understand how the use of these can feel pasted or genuine. I hope it is perceived as the latter.

In a sequence described in the next paragraphs, I remove the poorly insulated roof of Gustavsberg Porcelain Factory and make new use of its  foundation. The monolith cement slab, once supporting heavy industrial machinery, is now the site of lakes and other movements:The top floor area is split, and a new built volume, one story higher, overtakes the southern half resting on the factory’s basement, digging into it at its western and eastern ends. Striking horizontally, the fissure exposes a long central axis, taking advantage of the factory’s horizontality to articulate vastness . The building formation allows for long views and makes possible, for instance, an unhindered 100 meter sprint across the lot. The original brick facade now defines a large outdoor plain, encircling two bodies of water, a lawn, a wooded park, and a grassy knoll. The new clean facade built along the central fissure, through repetition of the domestic module triggers the illusion of a strangely familiar row of homes. Initiating a new archetypal episode, a kidnapped residential street now rests on transient glass and water. But stripped of adornment, exposed utilitarianism, the transplanted row comes to resemble its new environment. Inside grow a series of production spaces and display sequences. The building’s acquired industrial character now becomes a setting for creative inspiration and ensuing collaborative work, a resuscitation of the spirit of the derelict factory. / För att hantera gamla byggnaden och göra om den till en ny fabrik använde jag två teman i form av filtrering och förstärkning för att tillgodogöra ett ställe som hjälper i hantering av nutidens information som har ersättit den mer manuella arbertssätt. Fokus låg på dom yngre, barn även.  Jag tog den nuvarande byggnaden och drog bort taket på grund av dens olämpliga isolering och för att den hade bygts i slumpmässigt sätt under olika tidsperioder, ett slags lapptäcke. Insidan rensades, filtreras bort, för att göra stället lättare att förstå och mer solida element som fundamentet och tegelväggarna står kvar. Fabriken får en till våning för att frigöra halva ytan för att skapa en grässmata och vattenyta inramad av gamla tegelväggarna. Enkla ytor uppställs och förstärks i deras ensamhet på dess sätt i en grund för aktivitet: sport, lek, grupp aktiviteter, osv.  Fasaden står som en rad hus, en barnslig uppfattning av hem med syfte att skapa en känsla av identifiering heller ett minne som är ren och specifik. Vad vi har är ett hem som påminner om en fabrik, ett hem som hjälper att hantera information och hjärnans associationer. Vi har flyttat iväg till saker man inte kan ta i. Det här är nya fabriken och denna gång gjordes den för högra sidan av hjärnan.  Huset framställs som fragmenterad. Fasad och trappor dras iväg från insidan för att skapa en skyddad entre där man eventuellt kommer till en hall liknande ett hotel med rum att gå in till i jämna mellanrum. En serie av situationer uppställs: bibliotek, klassrum, presentations haller, svart box teater, studios i dess enkla former. Utrymmen ges för absorption och filtrering, där med hantering och skapandes med hjälp av en grund av information. Det nya ställs fram, presenteras med essentiella delar, och blir åter igen en grund för att flytta frammot, en repetition som är både nödvändig och oemotståndlig.  Till exempel, museum i fabriken kan bli ett samling av objekt, en tematisk kombination av artiklar heller objekt, liksom bokhyllor som inte nödvändigtvisst behöver böcker för att förmedla. I dess sätt strävar fabriken att lyfta fram tankar och hjälpa med att dela dom mellan varandra.

Knowing which candidate is the perfect fit for your workplace is not as easy as it seems. Recruitment assessments are becoming more and more complex as organisations evolve and require more flexibility. A qualitative content analysis has been carried out with the aim of investigating which perception and experience recruiters in a decision-making role have during new employment and explore if the recruiter considers aspects in order to create a well-functioning workgroup. A total of seven in-depth interviews were conducted. The distribution consisted of four men and three women between the ages of 45 years to 57 years. Four of the participants worked in the public sector and three worked in the private sector. Twelve categories were identified; Formal frameworks for the recruitment process to take into account, The right formal competence of the candidate is important, Influence of work and knowledge tests, Right personality for the job is important, The impact of similarity-attraction effect, Important that day form does not affect decisions, Objective assessment is important, Other people's input and coherence in decisions is important, Important to create the right group dynamics, The gut feeling is important, Clicking is not necessary and Weighting between personality and formal competence. Finally, it can be stated that participants were keen that the recruitment decision result in the right person being in the right place both with regards to tasks as well as the workgroup. / Att kunna avgöra vilken kandidat som passar bäst in på en arbetsplats är ingen självklarhet. Bedömningarna kring rekrytering blir mer och mer komplicerade i takt med att organisationer utvecklas och kräver mer flexibilitet. En kvalitativ innehållsanalys har gjorts med syfte att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter rekryterare i beslutsfattande roll har vid rekrytering, samt undersöka hur rekryteraren beaktar aspekter i samband med rekrytering för att skapa en välfungerande arbetsgrupp. Totalt har sju djupintervjuer med beslutsfattare vid rekryteringsbeslut utförts. Fördelningen av deltagare utgjordes av fyra män och tre kvinnor mellan åldrarna 45 år till 57 år. Fyra deltagare arbetade inom offentlig sektor och tre deltagare inom privat sektor. Genom analysen identifierades tolv kategorier; Formella ramar för rekryteringsprocessen att ta hänsyn till, Rätt formell kompetens hos kandidaten är viktigt, Test och arbetsprov påverkar, Rätt personlighet för jobbet är viktigt, Likhetseffekten påverkar, Viktigt att dagsform inte påverkar beslut, Objektiv bedömning är viktigt, Andras input och samstämmighet i beslut är viktigt, Viktigt att skapa rätt gruppdynamik, Magkänslan är viktig, Att klicka är inte nödvändigt och Väga mellan personlighet och formell kompetens. Slutligen kan det konstateras att deltagarna är måna om att rekryteringsbeslutet utmynnar i att rätt person är på rätt plats både med avseende på arbetsuppgifter och arbetsgruppen.

Skolan är en plats som vi alla kan relatera till och som ständigt är i ropet. Begrepp såsom lärande och miljö diskuteras flitigt och ges stort utrymme i den politiska och mediala debatten. Under lång tid har forskning bedrivits kring vad som dikterar en god skolmiljö där de senaste rapporterna visar att elevernas skolprestationer och välmående är starkt knutet till elevernas förståelse för sitt sammanhang. Vägledande för projektet har således varit att skapa en skola med en tydlig funktionsuppdelning som samtidigt förenar elever och lärare. Då platsen ligger mitt emellan mälarhöjden och bredäng, två områden med olika socio-ekonomisk standard, har förhoppningen varit att knyta skolan samman. För att lyckas med detta och för att åstadkomma en god skolmiljö har tre bregrepp fått verka vägledande i gestaltningen och utformandet av skolan; AXLAR/SIKTLINJER - För att ge eleverna en ökad förståelse för sitt sammanhang har jag valt att låta två siktlinjer få skära genom byggnaden likt ett kors. Dessa verkar som korridorer, gemensamhetsytor, som underlättar förflyttningen inom skolan och som ger skolan en tydlig riktning.  FUNKTION - De korsande axlarna på entréplanet skapar fyra angränsande zoner som alla fyller olika funktioner. På så vis vilar skolans aktiviteter mot de korsande axlarna vilket skapar en tydlig funktionsuppdelning och ger en tydlig läsbarhet för eleverna. MITTPUNKT - Där de två axlarna möts har skolmatsalen placerats för att öppna upp. Här är förhoppningen att möten ska uppstå under dagen då eleverna rör sig mellan olika aktiviteter. Då matsalen inte verkar som lunchmatsal är idén att ytan ska verka som ett gemensamt allrum där eleverna kan mötas för att studera och umgås. / The school is a place that we can all relate to and is constantly up for debate. Concepts like learning and environment are constantly discussed and given a lot of space in the political and the medial debate. For a long time, research has been conducted around what dictates a good school environment where recent reports show that students school achievements and well-being are strongly linked to the students understanding of their context.    The project has therefore been to create a school with a clear division of functions that simultaneously unites students and teachers. Since the location is between Mälarängen and Bredäng, two areas of different socioeconomic standards, the hope has been to tie the school together. In order to succeed in this and to achieve a good school environment, three concepts have been given guidance in the design of the school;      AXLAR / SIKTLINJER - In order to give students a better understanding of their context, I have chosen to allow two lines of vision to cut through the building like a cross. These act as corridors, common areas, which facilitate the movement within the school and give the school a clear direction.   FUNCTION - The crossing axes on the entrance level create four adjacent zones, each of which fulfills different functions. In this way, the school's activities lie against the crossing axes, creating a clear division of functions and giving clear readability to the students.      THE CENTER - Where the two axes meet, the school´s lunch hall has been placed to open up. Here is the hope that meetings will arise during the day when students move between different activities. When the lunch room does not work as such, the idea is that the surface should act as a common space where students can meet to study and/or socialize.

Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen) 20 hp, för kursen Kreativt skrivande III 27S10E, HT18-VT19. Utdrag ur min roman med arbetstiteln Jag är inte du. Texten består både av urklipp från olika kapitel, samt slutscenen för hela romanen.

Undersökningens syfte är att undersöka och jämföra hur staten har betraktat den manliga homosexualiteten i relation till den rådande maskulina hegemonin under tidsperioden 1933-1944. Det kommer ske genom att framhäva de homosexuella männens karaktärstecken, d.v.s. utmärkande egenskaper, kännetecken och beteenden, d.v.s. vad som karaktäriserade männen i källmaterialet. I undersökningen synliggörs dokumentförfattarnas normer och värderingar i de skrivna orden. Åldern på den homosexuelle mannen, d.v.s. de unga homosexuella männen, ses som en fördjupande aspekt till undersökningen av synen på homosexuella män. I undersökningen kallas källmaterialet för dokument för att synliggöra normer och värderingar från hela tidsperioden, utan syftet att jämföra dokumenten med varandra.

Syftet med denna studie var att klargöra hur användarvänligheten ser ut för NoSQL- respektive Relationsdatabaser samt hur arbetseffektiviteten kan påverkas av dessa datamodeller. Denna problematik har belysts med forskningsfrågan ”Hur skiljer sig användarvänligheten mellan NoSQL-databaser och Relationsdatabaser, och vad fås för inverkan på arbetseffektiviteten vid en blandad användning av de två datamodellerna?” samt underfrågan ”Hur påverkar respektive datamodells användarvänlighet arbetseffektiviteten?”. En teoretisk grund inom problemområdet upprättades med hjälp av olika typer av litterära medel. Genom individuella intervjuer med totalt elva uppgiftslämnare samlades sedan datamaterial in, som transkriberades och analyserades genom kombinering av kategorier. Studiens resultat visade att de främsta dragen hos Relationsdatabasers användarvänlighet är att de är standardiserade sett till tillägg och dokumentation samt naturliga för sitt syfte. NoSQL-databaser har sina främsta drag inom användarvänlighet i en lättförståelig datastruktur, flexibilitet vid hantering av data samt snabba svar och korta väntetider vid frågeställningar. Generellt upplevdes Relationsdatabaser ha en högre användarvänlighet än NoSQL-databaser. Vidare pekade resultaten på att en negativ inverkan på arbetseffektiviteten är mest trolig vid en blandad användning de två datamodellerna. Detta beror främst på att det blir mer tidsresurser på inlärning och flera olika system att administrera. Sannolikheten att ingen utmärkande inverkan skulle ske är mindre, men det sprungar i fåtal fall ur att modifierbarhet och kompabilitet inte är vanliga moment i arbetet. Minst troligt är en positiv inverkan, som i sina fall grundar sig i att flera datamodeller ger en bredare modifierbarhet. Likaså nåddes resultatet att arbetseffektiviteten kan få en positiv inverkan av Relationsdatabasers användarvänlighet i avseendet kompabilitet, och av NoSQL-databasers användarvänlighet i avseendet modifierbarhet. På en övergripande nivå kan Relationsdatabasers användarvänlighet ha en större positiv inverkan på arbetseffektiviteten än NoSQL-databasers.