Spelling suggestions: "subject:"candre"" "subject:"bandre""
11 |
Aldrig stilla, aldrig farliga : Groteska kroppar i Mare Kandres romaner Bestiarium och Xavier / Never fixed, never harmful : Grotesque bodies in Mare Kandre's novels Bestiarium and XavierLitsgård, Matilda January 2019 (has links)
In this paper, I study the bodies in Mare Kandre’s two novels Bestiarium (1999) and Xavier (2002), with the help of Mikhail Bakhtin’s theories of the grotesque. I examine the worldview that is portrayed in the novels – focusing on the attitude towards death – and seek answers to the following questions: how do the human bodies look and how do they relate to their surroundings? What does the way they are portrayed say about the world the novels portray? And what role does laughter play in the novels? I also examine the similarity between a grotesque body, and a gothic monster. As a result, I find that one body may exist both in life and death at the same time, that the bodies can merge together, and that the boundaries between body and world may be exceeded. I also find the grotesque abilities of the body not to be threatening, but filled with possibilities. Here, even monsters are not harmful. / I den här uppsatsen undersöker jag kropparna i Mare Kandres två romaner Bestiarium (1999) och Xavier (2002), med utgångspunkt i Michail Bachtins teorier om det groteska. Jag söker svar på hur hans begrepp kan öka förståelsen för den värld som målas upp i romanerna, med ett fokus på inställningen till döden. Jag ställer mig frågor om hur de mänskliga kropparna ser ut och hur de förhåller sig till resten av världen, vad sättet de gestaltas på säger om romanvärlden och vilken roll skrattet spelar i romanerna. Jag undersöker också likheten mellan groteska kroppar och gotiska monster. I min analys visar jag att kropparna i Mare Kandres romaner kan befinna sig både i livet och döden samtidigt, att de ständigt är i rörelse och kan uppgå i varandra. Dessutom kan gränsen mellan kropp och värld upplösas. Jag visar också på att den glädje som kännetecknade medeltidens grotesk bara kan förnimmas, men att de groteska kropparna trots det besitter positiva möjligheter. Inte ens monster måste här besegras, då de inte utgör något hot.
|
12 |
Allt som kommer emellan mig och skrivandet dödar jag : Melankoli i språket i Mare Kandres Bubins ungeTolis, Sofia January 2006 (has links)
<p>The purpose of this essay is to investigate the melancholic, poetic language in Bübins unge (Bübin´s brat) by Mare Kandre (1962 – 2005). In my opinion the novel, which is about a teenage ritual, also gives an imaginary arena for archaic and unmentionable experiences of the libido. It is therefore a witness to the truth of the subjects complex mind. To my assistance I have Julia Kristeva´s theory on the abjection, the successful melancholia and her concepts of the outsider and the catharsis. The method I use in my investigation is an interpretation, which is both an analytic and a hermeneutic process, i.e. a deconstructive, analytic operation based on a theory on the language and the subject and a construing, hermeneutic movement. In my pursuit I investigate structures, which make the intermittent fragmented language readable and coherent. From this point of view I study words and effects (sensations) that relate to the contrast semiotic-symbolic in Bübins unge, and disentangle energy of the affect.</p><p>Mare Kandre, Bübins unge (1987). Julia Kristeva, Pouvoirs de l´horreur (1980) and Soleil noir (1987).</p>
|
13 |
BarngotikStark, Tomas January 2017 (has links)
Ett försök att ringa in och diskutera en tradition inom film som skulle kunna kallas barngotik. En viss blandning av skräckfilm och barnfilm med barn i huvudrollen. Med utgångspunkt i min egen filmiska praktik som regissör och manusförfattare diskutera jag vad denna tradition öppnar upp mot för tankesätt, politiskt och filosofiskt, och hur det relaterar till surrealism och gotik. Jag använder mig även av Mare Kandres författarskap som inom litteraturen kan sägas arbetat inom just barngotik och de frågeställningar som kommer upp; Hur kan man öppna upp för ett barnperspektiv genom användandet av atmosfär, skräck, förebådan och genom att använda sig av "det okända", och vad betyder det att göra det i film?
|
14 |
Illusionen av en röst : En narratologisk-stilistisk undersökning av den potentiella rösten i Mare Kandres novell "Is" / The Illusion of a Voice : A Narratological-Stylistic Study of the Voice in Potentia in the Short Story "Is" by Mare KandrePetersson, Christoffer January 2015 (has links)
Att läsa litteratur och under läsakten föreställa sig en röst tycks vara en både vanlig och abstrakt företeelse. I den här uppsatsen används narratologiska och stilistiska redskap för att utreda om inomtextliga moment kan främja en föreställning av röst i Mare Kandres (1962-2005) novell "Is" (1988). Med utgångspunkt i frågeställningar som rör novellens berättarsätt, novellens språk och deras effekter synliggörs och diskuteras narrativa moment och stildrag som tillsammans kan understödja en föreställning av röst i "Is".
|
15 |
Allt som kommer emellan mig och skrivandet dödar jag : Melankoli i språket i Mare Kandres Bubins ungeTolis, Sofia January 2006 (has links)
The purpose of this essay is to investigate the melancholic, poetic language in Bübins unge (Bübin´s brat) by Mare Kandre (1962 – 2005). In my opinion the novel, which is about a teenage ritual, also gives an imaginary arena for archaic and unmentionable experiences of the libido. It is therefore a witness to the truth of the subjects complex mind. To my assistance I have Julia Kristeva´s theory on the abjection, the successful melancholia and her concepts of the outsider and the catharsis. The method I use in my investigation is an interpretation, which is both an analytic and a hermeneutic process, i.e. a deconstructive, analytic operation based on a theory on the language and the subject and a construing, hermeneutic movement. In my pursuit I investigate structures, which make the intermittent fragmented language readable and coherent. From this point of view I study words and effects (sensations) that relate to the contrast semiotic-symbolic in Bübins unge, and disentangle energy of the affect. Mare Kandre, Bübins unge (1987). Julia Kristeva, Pouvoirs de l´horreur (1980) and Soleil noir (1987).
|
16 |
Ett helt vidöppet tillstånd : Gurlesk existentialism i Mare Kandres Bübins unge och Aliide, Aliide / A State of Openness : Gurlesque Existentialism in Mare Kandre's Bübins unge and Aliide, AliideTillberg, Hanna January 2022 (has links)
Den här uppsatsen undersöker kombinationen av gurlesk estetik och existentialistisk ångesttematik i Mare Kandres Bübins unge (1987) och Aliide, Aliide (1991). Syftet är att nå en djupare förståelse för det jag här kallar för det mörka flickskapet, en benämning på den existentiella smärta som Kandres flickkaraktärer ständigt tycks erfara och som utgör ett av de mest återkommande och uppmärksammade inslagen i romanerna – men även i författarskapet i stort. Uppsatsen både vidareutvecklar och bryter med föregående studier av detta tema: medan tidigare läsningar tenderar att söka efter orsaken till karaktärernas inre mörker i själva flickskapet, är min ambition att undersöka kopplingen mellan flickskap och mörker utan att prioritera det förra framför det senare. Att läsa romanernas skildringar av det mörka flickskapet som gurleska uttryck för existentiell ångest visar att verken inte nödvändigtvis behöver förstås som tematiserande ett kvinnligt betingat lidande, men samtidigt att den skildrade existentiella ångesten kan bottna i just kvinnlig erfarenhet. Med avstamp i Arielle Greenbergs teori om det gurleska och Maria Margareta Österholms vidareutveckling av begreppet samt Martin Heideggers fenomenologiska syn på existentiell ångest gör jag en komparativ analys av romanernas skildringar av det mörka flickskapet. I analysen diskuteras följande frågor: Vilka gurleska drag kan identifieras i skildringarna av det mörka flickskapet? Vilka likheter och skillnader finns mellan Kandres skildringar av smärtsamt flickskap och Heideggers beskrivning av existentiell ångest? Hur samverkar de gurleska och existentialistiska uttrycken, och hur påverkar de varandra? Uppsatsens slutsats är att det mörka flickskapet i romanerna ger uttryck för en gurlesk existentialism – ett begrepp som utöver att ringa in en estetisk och filosofisk säregenhet hos Kandre visar att de till synes omaka inriktningarna existentialism och gurlesk kan mötas i symbios.
|
17 |
Det utskrivna barnet : En studie av relationen till barnet som konstruktion i Mare Kandres tidiga författarskap (1984-1991)Gripfelt, Ylva January 2012 (has links)
This MA thesis analyzes how the protagonists and the narrative structure relates to “the Child” as a linguistic/cultural construction in Mare Kandre’s early authorship (1984-1991). A thematic of children portraits defines this period of Kandre’s writing, which consits of the following works: In a Different Country (1984), The Annunciation (1986), Bübin’s Kid (1987), The Burning Tree (1988) and Aliide, Aliide (1991). Linguistic components, such as the word “child”, the name “Kid” and a reconstruction of the concept of childhood, holds an actuate position in these narratives when they first appear in direct relation to the protagonists. This suggests how generally accepted categories and concepts consciously are at work in Kandre’s writings. Consequently, a category such as “child” can not unproblematically serve as a definition of any of the protagonists, irrespective of their presumptive age. Combining philosopher Judith Butler’s theory of name-calling with theories in the field of Childhood Studies as presented by Susan Honeyman, “the Child” in Kandre’s works is explored through the hypothesis of its function as a name. Close readings reveal how the protagonists, in the encounter with an explicitly cultural or narrative context, are constituted as subjects through the linguistic category “child”. The protagonists can be considered both as subordinated by the conventionally manifested notion of life development as a linear, measurable progress and as introduced to the means which make possible a critical response to that same notion. Since the main protagonists strongly refuse to be defined by the conventions supporting “the Child” as a category, a dialogue is created which gives the narrative its force. That dialogue corresponds to different aspects of the concept of childhood, which place “the Child” as a construction at the heart of Kandre’s narrative composition.
|
Page generated in 0.0416 seconds