Allt fler svenskar är utlandsstationerade i Kina (Sveriges Ambassad 2008) och att anpassa sig till den kinesiska kulturen kan vara påfrestande för en utlandstjänstgörande. Problematiken kring kulturanpassning har lett till att olika teorier testats och utvecklats (Black & Mendenhall 1991). En av de modeller som tagits fram är U-kurvan som beskriver individens anpassningsprocess genom faserna kulturchock och kulturanpassning (Zapf 1991). Individuella faktorer, som exempelvis språkkunskaper och kulturell erfarenhet har varit centrala inom forskningsområdet (Earley & Mosakowski 2004, Shay & Baack 2004) och denna studie undersöker därför företagsrelaterade faktorer då en utlandstjänstgörandes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter påverkas av hur pass anpassad individen är till kulturen (Aycan 1997, Jun m. fl. 2001). Syftet med denna uppsats är därför att ta reda på hur en svensk utlandstjänstgörandes anpassningsprocess till den kinesiska kulturen påverkas av faktorerna företagsstorlek, bransch och verksamhetstid i Kina. Materialet till undersökningen har huvudsakligen samlats in genom webbenkäter som skickats ut till utlandstjänstgörande svenskar i Kina. Resultaten visar att det är branschen i vilken den utlandstjänstgörandes företag verkar som har högst påverkan på en utlandstjänstgörandes anpassningsprocess. Undersökningen visade även att utlandstjänstgörande i företag med mindre än 50 anställda i detaljindustrin som etablerade sig i Kina under 1990-talet var bäst anpassade till den kinesiska kulturen. Då resultaten från studien presenterades i diagram framgick att i två fall av tre var den bästa anpassningsprocessen den som mest liknade en U-kurva vilket tyder på att den bästa anpassningsprocessen är den då en utlandstjänstgörande går igenom faserna på ett balanserat sätt. Detta är dock ingen slutsats som kan dras av undersökningen eftersom resultaten inte gällde för alla faktorer. / The numbers of Swedish expatriates in China are increasing (Swedish Embassy 2008) and adaption to the Chinese culture can be demanding for an individual. The complexity of cultural adjustments has led to different theories being tested and developed (Black & Mendenhall 1991). One of the models that have been developed is the U-curve, which describes the process of individual adaption through the two phase's culture shock and cultural adaption (Zapf 1991). Factors related to the individual, such as language skills and cultural experience have been central in research of cultural adaption and this study therefore examines company related factors because an individual's ability to perform his/her work tasks is affected by the individual's adjustment to the culture (Aycan 1997, Jun et al. 2001). The purpose of this study is therefore to verify how a Swedish expatriate's process of adaption to the Chinese culture is affected by the company related factors firm size, industry and time of operation in China. The data of the study has mainly been collected by web surveys which were sent to Swedish expatriates in China. The results show that the industry has the largest influence on the adaption process. The study also showed that expatriates in companies with less than 50 employees in the retail- and manufacturing industry which were established in China during the 1990s, were the ones that were the most adjusted. When the results were presented as diagrams it showed that the best adaption process was the one that most reminded of a U-curve which indicates that the best adaption process occurs when the expatriate passes the phases in balance. However, this is not a conclusion that can be drawn from this study since these results are not valid for all the factors.

Thanka är en tibetansk konsttradition som består av religiösa bilder föreställande en rad gudar och heliga personer ur den buddhistiska tron. Motiven är starkt symbolistiska och strängt traditionsbetingade. Detta arbete beskriver denna företeelse i tre delar där den första är hämtad ur litteratur, jag redogör här för uppkomsten, motiven, tekniken, de religiösa aspekterna och dagens plats. Den andra parten består av intervjuer och den tredje delen sammanfattar processen i den tavlan jag själv målat. Slutsatsen blir att denna konst är mycket komplex och tidskrävande, samt att den i sin lugna precision kontrasterar till den västerländska stressen. Kunskapen om thanka går att applicera i flera av skolans ämnen, så som Historia, Religion och Bild, på grund av sin av tradition befästa plats i det tibetanska samhället. / Thanka is a Tibetan art tradition which consists of religious pictures that portrays several gods, goddesses and holy individuals from the Buddhist faith. The motives are strongly symbolist and strictly traditional. This work describes this occurrence in three parts were the first is taken from literature; I give here an account of the origin, the motives, the technique, the religious aspects and its place today. The second part includes interviews and the third part summarizes the working process in my self-made painting. The conclusion is that this art is very complex and time-demanding, and that its calm precision is contrasting to the Western stress. The knowledge about Thanka is possible to apply in several school subjects such as History, Religion and Art, because of its traditional emplacement in the Tibetan society.

Undersökningen har karaktären av en framtidsstudie med syftet att undersöka konkurrenssituationen mellan hightechföretag från Indien och Kina med hightechföretag från Västvärlden. Detta för att göra prognoser kring framtiden. Även de faktorer som är viktiga för hightechföretags framgång i framtiden har undersökts. Undersökningsobjekten är HCL Technologies från Indien, ZTE från Kina, Ericsson från Sverige och Hewlett-Packard från USA. Författarna har använt sig av en variant på Delphi-metoden, en enkätundersökning samt två intervjuer för att göra prognoserna. Författarna har även gjort ekonomiska jämförelser för att bedöma undersökningsobjektens ekonomiska tillstånd och förutsättningar för framtiden. Slutsatser är bland annat att faktorer viktiga för hightechföretags framgång i framtiden är tekniska funktioner, kostnadseffektivitet, kompetent personal och FoU samt FDI och IPR för asiatiska hightechföretag. Författarna drar även slutsatserna att hightechföretag från Indien och Kina kommer att kunna utgöra reella hot mot västerländska hightechföretag i framtiden och ha möjligheter att bli världsledande. / This paper has the character of a futurology study designed to examine the competitive situation between high-tech companies from India and China with high-tech companies from West to make predictions about the future. The factors that are important for high-tech companies' success in the future have been studied. The survey objects are HCL Technologies from India, ZTE from China, Ericsson from Sweden and Hewlett-Packard from the United States of America. The authors have used a variant of the Delphi method, a survey and two interviews to make forecasts about the future. The authors have also made economical evaluations of the companies to compare their financial situation and conditions for the future. The conclusions include that factors that are important for high-tech companies' success in the future is, the technical features, cost efficiency, competent personnel and R&D. Also FDI and IPR for Asian high-tech companies. The authors also draws the conclusion that high-tech companies from India and China will pose a real threat to Western high-tech companies in the future and have the potential to become world leaders.

En jämförelsestudie mellan svenska och kinesiska mejeriförpackningar som delvis genomfördes i Shanghai, Kina. Omfattar även en färgstudie samt en undersökning om personers uppfattning av färger kontra fetthalt.

Kina, ett expansivt land i centrala Asien, har genomgått stora förändringar sedan Andravärldskriget. Har den förändringen skapat en uppfattning i USA att Kina kan ses som ett hot?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den officiella hotbilden av Kina skildrats i USAunder åren 1991-2006. Detta med fokus på att se på vilka förändringar som eventuellt skettunder den perioden. Problemformuleringen lyder: Vilka likheter och olikheter kanidentifieras genom att jämföra hur den officiella hotbilden av Kina har skildrats under detre olika presidentadministrationerna åren 1991-2006. Resultatet visar en relativ samsynunder hela den täckta perioden. Endast vid ett fåtal tillfällen uttrycks en uppfattad hotbild. Detsom är det genomgående temat i officiella uttalanden under perioden är behovet av samarbete.Ett samarbete som leder till öppenhet och samverkan inom alla sektorer. En öppenhet som i sintur bidrar till att skapa stabilitet och även till att USA inte uppfattar Kina som ett hot. / China, a country in Asia, that have gone through great expansion and change since the end ofWW2. Has that change created a picture in USA of China as a threat against USA? The purposeof this thesis is to examine how official statements have mentioned the China threat from 1991-2006. Focusing on changes, if any, during that period. To answer the question: What is similarand what differ about the pictured threat from China, during the three differentpresidencies, 1991-2006.The examination shows a relative coherent picture during the whole period. Just in someoccasion there is an imagined threat from China. Most of the time, in the official statements, theneed for co-operation is highlighted. Co-operation leading to transparency that will help tocreate stability and also creates an environment helping USA not to think of China as a threat. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

The purpose of this thesis was to study how an internationalization process to China may appear for a small Swedish enterprise and to identify important factors that may be essential for the process. The focus extends from the point where the enterprise makes its first connection with China up to the point where they are well established. Their business is up and running and they have begun production. To gain a deeper understanding of the subject a gathering of existing theory and research articles was conducted. The gathering of theory yielded knowledge of different approaches and methods that can be used to implement internationalization and provided a greater understanding of cultural and regional differences in China compared to Sweden. There were two case studies in two small Swedish enterprises made where they shared their experience from their own internationalization process. Both enterprises are manufacturing companies and they have implemented internationalization in the last 10 years. The theory in combination with the empirical data collected from the two case studies led to the conclusion of how the internationalization processes had been carried out and what factors had been important during the process. Internalization is a long term investment which usually takes longer than planned. Going to China in the belief that internationalization quickly can become profitable is not recommended. From the cases studied it is possible to see that internationalization took between one and three years. It took both patience and equity to succeed. Important factors that were identified during the process included the importance of good relationships and networks. These factors were crucial for how well the internationalization went and without their good relations none of the enterprises interviewed would have been where they are today. In China there is widespread corruption. Companies seeking to internationalize themselves to the country should previously to the move have decided what they would do if they find themselves in such a situation. In addition there are major difficulties in communication with the Chinese because of their poor English. There are also issues with the fact that the Chinese do not always honor their promises. Being well prepared before facing internationalization will be of great assistance and contribute to the prevention of unexpected events.

Som världens snabbast växande ekonomi står Kina idag inför en rad utmaningar, framförallt att lyckas förena ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. Samtidigt som miljontals människor har lyfts ur extrem fattigdom genom Kinas offensiva tillväxtpolitik har också miljön utsatts för stora påfrestningar till följd av den explosionsartade industrialiseringen som påbörjades för drygt tre decennier sedan. Länge överskuggade ekonomisk tillväxt alla andra intressen. Först på senare år har politiken i Kina svängt; statsmakten har i allt större utsträckning insett miljöproblemens allvar och företagit en rad viktiga juridiska reformer, till exempel genom införandet av Tort Law (2010) och grupptaleinstrumentet environmental public interest litigation (EPIL). Ett sätt att angripa Kinas växande miljöproblem är att främja civilsamhällets möjligheter att föra talan i domstol: där myndigheter brister, kan civilsamhället gripa in och kompensera för bristande tillsyn. För att gå till botten med Kinas miljöproblem måste dock den offentligrättsliga kontrollen bli starkare, men sådana politiska beslut och institutionella förändringar sker sällan över en natt. Fram tills dess fyller därför civilsamhället en viktig roll. Uppsatsen övergripande syfte är således att utreda och komparera civilsamhällets möjligheter att utkräva miljöskadestånd i Kina och Sverige, samt presentera förslag de lege ferenda. Frågan är högaktuell och flera stora förändringar är att vänta på miljöskaderättens område i Kina inom kort.

Kina är idag en av världens ledande ekonomier och placerar sig på andra plats gällande landets BNP. Under de senaste åren har tillväxten av Kinas turistnäring ökat i en snabb takt. En av de bidragande faktorerna bakom detta är att regler och gränser har luckrats upp och ger kineserna möjlighet att besöka allt fler destinationer världen över. Från år 2000 till 2012 har Kinas utrikesturism ökat från 10 miljoner resor till 83 miljoner. Med sin stadiga årliga befolkningstillväxt beräknar UNWTO, United Nations World Tourism Organization, att 100 miljoner kineser kommer att resa redan innan år 2015. Frågan är om, och hur Sverige ska satsa på att attrahera det ökade antalet resande kineser. / China is currently one of the world's leading economies and is ranked in second place in terms of GDP. In recent years, the growth of China's outbound tourism has increased rapidly. Contributing factors behind the increase are the new rules and regulations regarding outbound tourism, which gives the Chinese people the opportunity to visit more destinations worldwide. From the year of 2000 to 2012, China's outbound tourism has increased from 10 million travels to 83 million. With China’s steady annual population growth UNWTO, the United Nations World Tourism Organization, estimates that 100 million Chinese will be traveling before the year of 2015. The question is whether, and how, Sweden should attract the growing numbers of Chinese travelers

Denna uppsats är en studie av tre noveller skrivna av författare i den modernistiska grupp från Shanghai som brukar kallas nysensualisterna. Studien tar fasta på de olika sätt som författarna använder sig av blick och seende för att i de analyserade texterna uttrycka maktförhållanden, upphetsning och frustrationer i samband med den dramatiska materiella och intellektuella samhällsomvandling som 1920- och 1930-talets Shanghaibor ställdes inför och som bland annat kraftigt påverkade relationerna mellan män och kvinnor. I novellerna skildras hur de manliga huvudpersonerna – oavsett om de utsätts för andras blickar eller själva försöker sig på att använda blicken som ett maktinstrument – drivs till randen av ett sammanbrott på grund av den outhärdliga spänning som krocken mellan det nya och det gamla samhällets krav och förväntningar innebär. Blicken och seendet blir här ett tveeggat svärd som, när det används, tycks slå lika hårt mot den som svingar det som mot hans offer.

Presently the Arctic is characterized by climate change. The melting ice masses have also led to changed geopolitical conditions that act and drive the region towards an unpredictable outcome. This change sheds light on the actors in the Arctic Council (AC) and their ability to cooperate. This bachelor thesis uses content analysis to analyse Arctic strategy documents from Russia, China and the EU on how they see the problems arising in the Arctic and how they plan to combat these, in a comparison with strategy documents from the AC. With Carol Lee Bacchis post-structuralist approach and her framework What is the problem represented to be? (WPR) the thesis examines problem representations in the strategy documents. By doing so, this study is filling a research gap of policies in the AC as well as the basis for cooperation in the AC. The comparison between the actors and the AC’s problem representations shows that the three actors both have similarities and differences compared to the AC, and they all have uniting and divisive content. The thesis determines AC as an important forum for maintaining diplomatic problem solving, protection for the environment, sustainable societies and stability in the area. The analysis has also identified certain themes where the basis for cooperation exists: the environment as a whole, economic growth in terms of transport and fisheries. The study also shows challenges in terms of AR's relevance. Russia's national focus and China as an important and increasingly important player. These actors can be both environmental culprits or powerful co-players. The thesis also shows that the EU can act as a potential regulatory power.