Syftet med uppsatsen är att ge en översikt över hur textilslöjdslärare bemöter det faktum att så många elever behöver hjälp samtidigt under lektionerna. Jag har studerat frågan utifrån tre aspekter, nämligen  hur turordningen bildas, hur lärarna ger instruktioner och slutligen hur lärarens och elevens sociala samspel ser ut.   För att samla mitt material har jag använt både intervjuer och observationer. På så sätt fick jag både en egen bild av hur lärarna gjorde samtidigt som jag fick höra deras tankar bakom deras val av handlingar.   Att den undersökta frågan är ett problem i slöjdsalen bekräftas av samtliga lärare i studien. I mitt resultat kommer jag fram till att det finns variationer i lärarnas tillvägagångssätt på alla de infallsvinklar jag valt att belysa i studien. Om man ser till turtagningen, kunde jag urskilja fyra olika mönster för hur den bildades. Vilket system som användes verkade påverkas av vilken grupp som undervisades. Hur instruktionerna gick till verkade mer påverkas av vem som behövde hjälp och med vad eleven behövde hjälp. Utifrån det kunde instruktionerna ske på olika sätt individuellt eller i grupp. Jag uppmärksammar även två olika hjälpmedel som användes i förhållande till instruktion, nämligen datorn och skisser. De variationer jag fann inom det sociala samspelet mellan lärare och elever handlade främst om två olika funktioner, nämligen att skapa trygghet och förmedla kunskap.

Föreliggande studie syftade till att bidra med kunskap till det pedagogiska fältet om hur elever upplever situationen i klassrummet ur ett genusperspektiv, hur de bemöts utav lärare utifrån kön och om de känt sig begränsade i studiesammanhang på grund av sin könstillhörighet. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med tolv gymnasieelever från olika skolor runtom i Sverige. Hälften flickor och hälften pojkar för en jämställd könsbalans där båda parter kunde bli hörda och få dela med sig av sina upplevelser. Både studenter från yrkesprogram såväl som högskoleförberedande program var representerade i studien. Sammanfattningsvis visade resultaten att alla informanter hade en liknande syn på vad jämställdhet i klassrummet innebär. Pojkarna i studien upplevde att det skedde en rättvis fördelning utav taltiden i klassrummet, detta var inte en bild som flickorna delade. Det framkom även att vissa informanter upplevt sin könstillhörighet som begränsande vid valet av studier. Att könsstereotypiska föreställningar bland medstudenter och lärare hade förekommit om flickor som studerade yrkesprogram var också något som studien visade på.Detta drabbade emellertid inte endast flickorna utan även en pojke som studerade på barn- och fritidsprogrammet som ideligen fick förklara varför han sökt sig till programmet.

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa hur eleverna på Björkhagsskolan uppfattar ämnet religion. Tycker eleverna att det är viktigt att ha religionsundervisning och ska den ligga kvar som en obligatorisk kurs eller bör den vara en tillvalskurs? Jag vill också titta på om eleverna kan hitta något som de tycker är viktigt i undervisningen. Kan man efter införandet av Lpf 94 se någon skillnad i elevernas syn på religionsämnet när det gäller de som går teoriinriktade eller yrkesinriktade linjer. Jag vill även se om det finns någon skillnad på hur pojkar och flickor ser på ämnet religion.</p><p>För att få svar på mina frågor genomfördes en enkätundersökning på Björkhagsskolan under våren 2002. De elever som ingick i undersökningen var de som hade läst Religion A under höstterminen 2001 och under vårterminen 2002. Den litteratur som jag i huvudsak har använt mig av är Lpf 94 samt en bok skriven av Ulf Sjödin, ”En skola - flera världar” som tar upp elevernas syn på religion. Sjödins undersökning gjordes innan eleverna hade påbörjat sina religionsstudier enligt den nya läroplanen. Litteraturen har jag i första hand använt som ett stöd i utformningen av enkäten.</p><p>Undersökningen visar att eleverna anser att ämnet är viktigt och bör finnas kvar som en obligatorisk kurs inom samtliga gymnasieprogram. Det stoffurval som eleverna anser är viktigt att ha med är i första hand livsåskådningsfrågor. Dessa frågor är också något som betonas i Lpf 94, att läraren i sin undervisning ska ta sin utgångspunkt i elevens förförståelse och ta upp det existentiella. Eleverna ansåg också att det var viktigt att ta upp etik och moral, behovet av normer och regler verkar vara större för ungdomar idag än det var för ca 15 år sedan. Undersökningen visar att det inte är någon större skillnad på hur elever på de olika programmen ser på ämnet, det är inte heller någon skillnad mellan pojkars och flickors syn på ämnet.</p>

Syftet med denna uppsats är att belysa hur eleverna på Björkhagsskolan uppfattar ämnet religion. Tycker eleverna att det är viktigt att ha religionsundervisning och ska den ligga kvar som en obligatorisk kurs eller bör den vara en tillvalskurs? Jag vill också titta på om eleverna kan hitta något som de tycker är viktigt i undervisningen. Kan man efter införandet av Lpf 94 se någon skillnad i elevernas syn på religionsämnet när det gäller de som går teoriinriktade eller yrkesinriktade linjer. Jag vill även se om det finns någon skillnad på hur pojkar och flickor ser på ämnet religion. För att få svar på mina frågor genomfördes en enkätundersökning på Björkhagsskolan under våren 2002. De elever som ingick i undersökningen var de som hade läst Religion A under höstterminen 2001 och under vårterminen 2002. Den litteratur som jag i huvudsak har använt mig av är Lpf 94 samt en bok skriven av Ulf Sjödin, ”En skola - flera världar” som tar upp elevernas syn på religion. Sjödins undersökning gjordes innan eleverna hade påbörjat sina religionsstudier enligt den nya läroplanen. Litteraturen har jag i första hand använt som ett stöd i utformningen av enkäten. Undersökningen visar att eleverna anser att ämnet är viktigt och bör finnas kvar som en obligatorisk kurs inom samtliga gymnasieprogram. Det stoffurval som eleverna anser är viktigt att ha med är i första hand livsåskådningsfrågor. Dessa frågor är också något som betonas i Lpf 94, att läraren i sin undervisning ska ta sin utgångspunkt i elevens förförståelse och ta upp det existentiella. Eleverna ansåg också att det var viktigt att ta upp etik och moral, behovet av normer och regler verkar vara större för ungdomar idag än det var för ca 15 år sedan. Undersökningen visar att det inte är någon större skillnad på hur elever på de olika programmen ser på ämnet, det är inte heller någon skillnad mellan pojkars och flickors syn på ämnet.

I det här examensarbetet ger fyra gymnasielärare med ämneskombinationen svenska och filosofi sinsyn på hur ämnestraditioner skiljer sig åt i de olika ämnena. Lärarkulturer och ämnestraditionerpresenteras och analyseras liksom lärarutbildningen i allmänhet och den så kallade Malmömodellen– den nya lärarutbildningen från 2001 – i synnerhet.Uppsatsen är en innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyragymnasielärare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielärarnas utbildning och derasundervisning samt diskuterar lärarnas förhållningssätt till läromedel. Syftet med examensarbetet äratt undersöka svensklärares och filosofilärares syn på ämnesdidaktisk utbildning.Examensarbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i ämneskonceptionerna svenska somett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som etterfarenhetspedagogiskt ämne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi ochundervisning om filosofi.Tre av de fyra lärarna i den här uppsatsen har mycket erfarenhet av ämnesspecifikdidaktik i svenska från sin lärarutbildning. Alla anser att svenskämnets didaktik är något som manständigt pratar om på arbetsplatsen medan bara en av de fyra lärarna har erfarenhet avämnesspecifik didaktik i filosofi från sin lärarutbildning och alla lärare vittnar om att de saknartillfällen att prata om didaktik i filosofiämnet på sin skola.I sin egen undervisning gör lärarna didaktiska val i svenskundervisningen som desjälva upplever som genomtänkta. Uppdelningen av svenskämnet i litteratur och språk tycksåterspeglas i lärarutbildningen och i de intervjuade lärarnas undervisning. Främst är detlitteraturdelen av svenskämnet och elevernas egna skrivande som är didaktiserat för lärarna.Språkdelen av svenskämnet har, verkar det som, en mindre didaktisk tradition.I filosofiämnen anser sig lärarna ha för liten kunskap om ämnesdidaktik och dediskuterar filosofisk didaktik för lite som yrkesverksamma lärare. Lösningen är att låna didaktikfrån svenskämnet och i vissa fall från andra ämnen. Uppsatsen slutar i en diskussion avsaknad avämnesspecifik didaktik och klassrumsforskning i ämnet filosofi.

<p>I föreliggande studie redogörs för samtalet som språkutvecklande aktivitet och ett försök att bedöma dess konsekvenser för val av innehåll och arbetsmetoder i undervisningen. Ytterligare görs en undersökning av vilka språkutvecklande metoder som används på en grundskola med flerspråkiga klasser genom klassrumsobservationer för att studera interaktionen lärare-elev samt genom djupintervjuer med lärare, specialpedagoger och biträdande rektor.</p><p>Denna studie använder både kvalitativa och kvantitativa metoder för att belysa undervisning, interaktion och lärande i flerspråkiga klasser. Resultatet av min studie visar att lärarna till stor del fortfarande dominerar talutrymmet i klassrumsinteraktion trots att den delade uppfattningen bland lärarinformanterna var att betona interaktionens betydelse för inlärningen av kommunikativa funktionella färdigheter. Resultatet belyser alltså en viss diskrepans mellan lärarnas egen uppfattning och den praktiska tillämpningen.</p>

I föreliggande studie redogörs för samtalet som språkutvecklande aktivitet och ett försök att bedöma dess konsekvenser för val av innehåll och arbetsmetoder i undervisningen. Ytterligare görs en undersökning av vilka språkutvecklande metoder som används på en grundskola med flerspråkiga klasser genom klassrumsobservationer för att studera interaktionen lärare-elev samt genom djupintervjuer med lärare, specialpedagoger och biträdande rektor. Denna studie använder både kvalitativa och kvantitativa metoder för att belysa undervisning, interaktion och lärande i flerspråkiga klasser. Resultatet av min studie visar att lärarna till stor del fortfarande dominerar talutrymmet i klassrumsinteraktion trots att den delade uppfattningen bland lärarinformanterna var att betona interaktionens betydelse för inlärningen av kommunikativa funktionella färdigheter. Resultatet belyser alltså en viss diskrepans mellan lärarnas egen uppfattning och den praktiska tillämpningen.

The aim of this dissertation is to analytically discern different conversational genres within the teaching of literature, organized within the framework of the two school subjects in which Swedish is taught in upper secondary school, and to place this teaching of literature in a historical context by relating it to different conceptions of the Swedish subject. To be able to achieve this aim, a curriculum studies approach is combined with an ethnographical one. The ethnographical part of the study was conducted as a classroom study, including five different classes and teachers talking about literature, which took place during the school year 2003/2004 at three different schools in the middle of demographical Sweden. This part of the study also involved qualitative interviews with teachers and students concerning different factors which might have an effect on these conversations. The conversations of the study can be described as a part of the every-day-life of the teaching of those subjects, as the teachers organised these conversations in a way that they usually organise conversations of literature in their classes. However, what the teachers meant by talking about literature appeared to differ among them so radically that these conversations could be analytically discerned as four different conversational genres: The Teaching Examination, Text Oriented Talk, Culturally Oriented Talk, and Informal Book Talk. These four conversational genres are possible to analytically discern using the didactical tool, the analysis of conversational genres, which is developed in the dissertation in relation to Michail Bakhtin’s theory of speech genres. The curriculum part of the study comprises an analysis in three steps to place the teaching of literature in a historical context. In the first step national syllabuses for the subjects Swedish and Swedish as a second language are analysed. In the second step local syllabuses for the subjects are analysed. Finally, in the third step, the teachers’ thoughts, deliberations and ideals forming their teaching of literature are analysed. The teaching where conversational genres have been analytically discerned could then be related to different conceptions of the subject Swedish: Swedish as a Higher Subject of Bildung, Swedish as a Proficiency Subject, and Swedish as an Experience-based Subject. The analyses and discussions in the dissertation contribute to the discussions in the field of Subject-Didactics on the role of literature and conversation within the subjects of Swedish and Swedish as a Second language. Another contribution of the dissertation is the didactical tool, the analysis of conversational genres, which might be used by researchers and teachers for analysis and reflection on conversations in teaching.

<p>Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lära­rens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Mate­rialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handlednings­samtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppback­ningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning.</p> / C-uppsats

Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lära­rens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Mate­rialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handlednings­samtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppback­ningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning. / C-uppsats