Klimatförändringarna ökar havsnivåer och nederbörd, vilket påverkar våra samhällen. Svensk lagstiftning kräver att kommuner klimatanpassar och inte utsätter bebyggelse för risk. Trots detta driver politiska viljor och attraktivitet på exploatering i havsnära lägen, som anses vara sårbara för översvämningsrisk. Därför syftar uppsatsen till att undersöka hur två svenska kommuner (Norrköping & Nyköping) arbetat med strategisk planering vid byggnation i havsnära lägen, för att se hur kommunerna säkerställer plan- och bygglagen och medborgarnas trygghet. Studien bygger på kvalitativa metoder och har genomförts med dokumentanalys och intervjuer med kommunala tjänstemän. Resultatet visar att det finns stora skillnader i hur kommunerna arbetar med strategisk planering för att hantera översvämningsrisker. Detta visar sig i kommunernas planprocess och hur dessa har gått till. Uppsatsens slutsatser är att den strategiska planeringen är ett viktigt verktyg vid planering för översvämningsrisker, då den kan hjälpa till att skapa riktlinjer och utredningar kring en svår och komplex samhällsutmaning. / Climate change increases sea levels and precipitation, which affects our communities. Swedish legislation requires municipalities to work with climate adaptation and not expose buildings to risk. Despite this, political wills and attractiveness drive development in coastal locations, which are considered vulnerable to flood risk. Therefore, the essay is aimed to investigate how two Swedish municipalities (Norrköping & Nyköping) worked with strategic planning when building in locations close to the sea, to see how the municipalities ensure the planning and building law and the safety of the citizens. The study is carried out with document analysis and interviews with municipal officials. The results show that there are large differences in how the municipalities work with strategic planning to manage flood risks. This is also evident in the municipalities' planning process and how these have been carried out. The essay's conclusions are that strategic planning is an important tool when planning for flood risks, as it can help create guidelines and investigations around a difficult and complex societal challenge.

The purpose of this study was to identify important factors to secure an effective climate adaptation in real estate companies. This was done through a case study of the real estate company Förbo in which we carried out a workshop, risk analyzes and interviews. The study illustrates examples of important priority bases such as vulnerable groups, previous damage and buildings with a vulnerable design, all of which real estate companies should take into account when prioritizing buildings for climate adaptation. Finally, the study showed there are a number of difficulties and opportunities for effective climate adaptation work in real estate companies. / Studien syftade till att identifiera viktiga faktorer för ett effektivt klimatanpassningsarbete i fastighetsbolag, vilket gjordes genom en fallstudie av fastighetsbolaget Förbo. Vi genomförde en workshop, riskanalyser och intervjuer som visade att det finns några viktiga prioriteringsgrunder, såsom sårbara grupper, tidigare skador och byggnader med en sårbar utformning, som fastighetsbolag bör ta hänsyn till vid prioritering av byggnader för klimatanpassning. Slutligen visade studien att det finns ett antal hinder och möjligheter för ett effektivt klimatanpassningsarbete i fastighetsbolag.

Stigande havsnivåer är en global utmaning som hotar världens kustlandskap och byggd miljö. Stigande havsnivåer är den konsekvens av klimatförändringarna som beräknas drabba samhället hårdast ekonomiskt. I Sverige finns det inga nationella riktlinjer för hur stigande havsnivåer ska hanteras. Ansvaret att klimatanpassa kustlandskapet ligger på kommunerna samtidigt som den privata fastighetsägaren har det yttersta ansvaret att klimatsäkra sin egendom. Syftet med masterarbetet var att undersöka vilka verktyg i den fysiska planeringen som kan användas för skydd mot översvämningar till följd av stigande havsnivåer. En fallstudie genomfördes i Kristianstads kommun och Trelleborgs kommun som är två av Sveriges mest utsatta kommuner för stigande havsnivåer. Arbetets teoretiska del låg till grund för hur ett resilient kustlandskap som skyddar byggd miljö från stigande havsnivåer kan gestaltas i Kivik. Resiliens utgör arbetets teoretiska ramverk bestående av komponenterna holistiskt perspektiv, strategier, långsiktigt perspektiv och samverkan. Ramverket användes som ett analysverktyg och utgjorde en målsättning i arbetets gestaltningsförslag.  Arbetets empiri samlades in genom en kvalitativ innehållsanalys av kommunala planhandlingar i Kristianstads kommun och Trelleborgs kommun som kompletterades med intervjuer. Resultatet av analysen visade att Kristianstads kommun saknar strategier för hur kustlandskapet ska skyddas från stigande havsnivåer utanför tätortens vallsystem. Analysen från Trelleborgs kommun visade att kommunen har ett brett planeringsunderlag för hur stigande havsnivåer kan hanteras men samspelar inte med kommunens agerande i praktiken. Båda kommunerna förespråkar stadsutveckling i kustområden med strategier för hur ny bebyggelse ska uppföras klimatsäkert. Stadsutveckling vid kusten prioriteras före skydd för befintlig bebyggelse i Kristianstads kommun och Trelleborgs kommun.  I arbetets slutsats presenterades verktyg och principer som låg till grund för arbetets gestaltningsförslag i Kivik. Verktygen som låg till grund för gestaltningen var ett  helhetsperspektiv i planeringen, multifunktionella lösningar, integrera  havet, anpassningsbara kustskydd, säkerhetsmarginaler, hybridlösningar och försvarsstrategi. Gestaltningsförslaget visar hur byggd miljö kan skyddas från stigande havsnivåer och samtidigt bidra med stadsutveckling vid kusten i ett helhetsperspektiv. Målsättning var att visa hur byggd miljö i Kiviks kustområde kan skyddas från stigande havsnivåer och bidra till ett resilient kustlandskap. I arbetet användes strategierna försvara byggd miljö, integrera havet och multifunktionella lösningar med tillhörande designverktyg. Designverktygen var anpassning, flexibilitet, säkerhetsmarginal och hybridlösningar som har en förankring i resiliens. Gestaltningsförslaget bidrar till forskningen genom att visa hur målsättningen resiliens kan avspeglas i två perspektiv. Det ena perspektivet är att uppföra kustskydd anpassat efter designverktygen och det andra perspektivet är att visa hur den fysiska miljön kan anpassas till klimatförändringarna genom att integrera havet i planeringen. Arbetets avslutande diskussion belyser vikten av en genomförbar planering, tydlig ansvarsfördelning, handlingskraft och ett helhetsperspektiv i planeringen.

Bakgrund: Klimatförändringar är något som har konstaterats och arbete för att minskapåverkan på klimatet är en nödvändighet för samhällen. Arbete med klimatförändringarbenämns generellt sett som hållbar utveckling, som syftar till att försöka att skapa en balans mellan sociala-, ekonomiska- och ekologiska dimensioner för att inte hindra framtida generationers möjlighet till utveckling. I detta har det även blivit viktigt att arbeta för att minska samhällets sårbarhet mot effekterna av klimatförändringar och främja resiliens. Inte minst i urbana miljöer som ofta är pådrivande till ökad sårbarhet och påverkan på klimatet.Klimatanpassning och hållbarhet är beroende av varandra, både för att värna om framtida generationer och att minska sårbarheter. Trots detta är det inte självklart hur klimatanpassning ska ske i svenska kommuner eller vem som har ansvaret. Metod: Uppsatsen följer en fallstudiedesign av två svenska kommuner för att undersöka hur klimatanpassning kommer i uttryck, hur de främjar resiliens samt hållbarhet men även vilka utmaningar som finns. För att kunna undersöka detta har två datainsamlingsmetoder använts, vilka är intervjuer med både kommun och länsstyrelse. Men även dokument som har haft en relevans för en samhällsplanerarkontext och klimatanpassning. De dokument som användes var översiktsplan, detaljplaneprogram, detaljplan och vardera kommuns motsvarighet tillklimatanpassningsplaner. För att analysera data har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats påbåde intervjuerna och dokumenten. Resultat: Något som kan konstateras är att båda kommunerna har lyckats att integrera klimatanpassning i sina översiktsplaner, detaljplaneprogram och detaljplaner. Kommunerna har även dokument som direkt berör klimatanpassning, i form av en handlingsplan (Huddingekommun) och riktlinjer för klimatanpassning (Norrköpings kommun). Kommunernas angreppsätt för att arbeta med klimatanpassning är på en övergripande nivå inriktad på mångfunktionella lösningar, som kan komma i uttryck i form av parker, gröna tak eller hybridlösningar (teknisk lösning i samband med naturbaserad lösning). En underliggande anledning till detta är att de har en övergripande inriktning med att vara hållbara, både med de planeringsideal de har och den klimatanpassning som sker. Även om klimatanpassning sker finns fortfarande utmaningar, exempelvis ansvarsproblematik, juridisk tvetydighet, osäkerhet och till vilken mån en anpassning ska ske. Konklusion: Kommunerna har kommit en bit med sin klimatanpassning, i jämförelse med tidigare evidens och forskning inom området. Det existerar en medvetenhet inom båda kommunerna om sårbarheterna de har gentemot klimatförändringar och att de måste arbeta med klimatanpassning för att främja ett resilient och hållbart samhälle. Resiliensen uppnås via att skapa en robusthet som är uppbyggd på flexibilitet och mångfunktionella lösningar. Vidareforskning inom området rekommenderas, då det fortfarande inte är självklart hur klimatanpassning ska ske. Samhällsrelevans: Hållbar utveckling är en nödvändighet om det mänskliga samhället ska kunna existera och utvecklas på lång sikt. Samtidigt som detta inte kommer vara möjligt om en anpassning av samhället utefter nya klimatförhållanden sker. Sker inte en anpassning kommer förluster till följd av naturkatastrofer att ske, som hotar möjligheten till hållbarutveckling. Detta samtidigt som sidoeffekter av klimatanpassningen måste beaktas, då även de kan påverka möjligheten till hållbarhet.

Folkungabygdens pastorat innefattar 32 kyrkor på den östgötska slätten, var av många är landsortskyrkor. Kyrkorna på landsbygden används allt mindre och mindre men trots den minskade användningen kämpar pastoratet med hög energiförbrukning i många av sina fastigheter. Kyrkobyggnaderna kräver fastighetsspecifik energi- och klimatanpassning, något som är tidskrävande och pastoratsorganisationen har svårt att hinna med. Arbetets syfte är att skapa en ökad kunskap och förståelse för existerande energieffektiviserande metoder för specifika kyrkobyggnader samt för kyrkobyggnader i allmänhet. Arbetet fokuserar på två specifika referensobjekt, Svanshals kyrka och Herrberga kyrka. Målet är att framställa två kyrkospecifika handlingsplaner och en generell handlingsplan. Handlingsplanerna ger förslag för metoder som kan minimera energiförbrukningen och säkerställa en god innemiljö i fastigheterna Resultatet av arbetet påvisade vikten av en fastighetsspecifik utredning av energieffektiviseringen, där förutsättningarna för varje enskilt objekt behöver beaktas. Det konstaterades att det finns bristande kommunikation mellan de tekniska installationerna och styrsystemet som bidrar till en förhöjd energiförbrukning i fastigheter med till exempel en installerad avfuktarenhet. Studien påvisar vikten i en kontinuerlig besiktning av kyrkofastigheterna. Vidare resultat visade att åtgärder för att öka luftomsättningen i kyrkorummen kan minimera energiförbrukningen och bidra till en förbättrad innemiljö. Specifika förslag på energi- och klimatanpassade handlingsplaner för Svanshals- och Herrberga kyrka togs fram samt handlingsplaner för en generell hantering av Folkungabygdens kyrkofastigheter. Slutligen kunde det konstateras att ett ökat aktivt arbete med energi- och innemiljöanpassning både kan bevara kyrkorna till nästkommande generationer samtidigt som kyrkornas energianvändning minskar. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

With climate change, great challenges arise for society, exactly how large these effects will be depending partly on the ability to adapt society to change but also on its extent. It is primarily the municipalities that have a central role in this as they are responsible for implementing concrete measures and managing physical planning to reduce society's vulnerability. The purpose of this study is to find out how municipalities work with climate adaptation and manage flood risks in spatial planning, and to find out how the municipalities' vulnerability differs and how this has developed over time. At the end of the study, the municipalities concerned will be compared with each other to answer the questions in question. The method in this study is a thematic analysis. This is done by comparing selected municipalities' general plans, where it is different that a detailed plan from Kristianstad municipality is also used. The results show that the three municipalities address the subject of climate adaptation in their master plans, but that they tend to take greater measures and manage flood risks to a greater extent. Historical work, the work with climate adaptation has been developed to take up more space and become a priority issue within the municipalities. However, there are differences in how and with what methods municipalities use based on their individual threats and risks. The results also show that the municipality's size and geographical location affect how climate adaptation work and the management of flood risks look in the various municipalities, this is because the measures differ and are adapted based on the municipality's vulnerability.

Klimatet i världen förändras och de mänskliga aktiviteterna påskynda förloppet. Atmosfär och världshav blir varmare i en takt som inte anses vara naturlig. Uppvärmningen medför även stigande havsnivåer globalt. Klimatförändringarna med ökad värme och ökade nederbördsmängder som följd påverkar människors hälsa olika över jorden. I Sverige kommer också befolkningen att bli påverkad men i mindre utsträckning än i andra länder. Hälsopåverkande risker i och med klimatförändringarna är exempelvis värmeböljor, översvämningar och infektioner. Studier på klimatförändringarnas hälsopåverkan hargenomförts men det har inte genomfört så många i svensk eller nordeuropeisk kontext. För att hantera den ökade uppvärmningen så behöver utsläppen av växthusgaser minskas men samhället behöver samtidigt också anpassa sig till förändringarna. Dagens samhälle är inte anpassat till framtidens förutsättningar och på lokal nivå så har kommunen ett stort ansvar för klimatanpassning för att undvika negativa hälsokonsekvenser och risker för naturolyckor. Studiens syfte är att undersöka hur kommuner beaktar risker för invånarnas hälsa i dokument om sitt klimatanpassningsarbete. Forskningsfrågorna rör vidare vilka olika typer av direkt och indirekt hälsopåverkan samt vilka sårbarhetsfaktorer relaterade till hälsa lyfts som fram i förhållande till det förändrande klimatet och hur hanteras hälsorisker i förhållande till en konceptuell modell för hälsopåverkan? Kommunerna som igår i undersökningen har valts ut genom avsiktligt urval utifrån att de finns med i SGI och MSB (2021) samt att de är av större storlek. Studien har genomförts som en kvalitativ studie med ett abduktivt förhållningssätt. Empirin består av dokument rörande det kommunala klimatanpassningsarbetet, såsom klimatanpassningsplaner, från fjorton svenska kommuner där en kvalitativ innehållsanalys har använts i analysfasen. Resultatet från studien visar att hälsoriskerna i samband med klimatförändringarna tas upp i olika omfattning hos de kommuner som ingått i studien där vissa kommunala dokument tar upp mer och andra mindre. Det är främst direkt hälsopåverkan med främst värmeböljor som lyfts fram, men även översvämningar. Den indirekta hälsopåverkan som lyfts fram är främst relaterade till dricksvatten. Rörande sårbarhet är äldre och barn de sårbara grupper som är mest frekvent omnämnda och då främst i förhållande till ökad värme. Hanteringen som kommunerna nämner är åtgärder och då framförallt gentemot effekterna från värmeböljor och översvämningar. Blå-grön infrastruktur och motsvarande infrastrukturella lösningar är framträdande åtgärder mot både ökad värme och som skyfallshantering.

Denna studie utreder hur hållbara utvecklingsinitiativ inom klimatanpassning inramas i kommunala visioner från de två svenska kommunerna Kristianstad och Trelleborg. Båda städerna befinner sig i prekära geografiska lägen och är speciellt i riskzonen för de stigande havsnivåerna. Klimateffekterna är redan här och havsnivåerna förväntas att bli allt värre i samband med den stigande temperaturen. Kommunerna har ett viktigt ansvar i klimatanpassningen. Kommunerna ansvarar för den fysiska planeringen och därav ansvar för mark- och vattenregleringen. Syftet med studien är att undersöka huruvida Kristianstad och Trelleborg lyckas sammanfläta klimatanpassningsplaneringen med alla tre hållbarhetsdimensioner (ekologiska, sociala och ekonomiska). Studien avser att utvärdera hur dessa dimensioner värderas i kommunernas kommunala dokument, genom en kvantitativ innehållsanalys. Tidigare forskningen tyder på att det är svårt att synkronisera de tre hållbarhetsdimensionerna och istället står de i vägen för varandra och tenderar att favorisera den ekonomiska hållbarheten. Resultaten från Kristianstad efterliknande den tidigare forskningen, där de ekonomiska värdena överskuggade de andra hållbarhetsaspekterna. De var snarlikt mellan de ekologiska och ekonomiska, men framförallt var det den sociala hållbarheten som fick väldigt lite uppmärksamhet. Trelleborg fick dock andra resultat. Det var fortfarande en väldigt svag balans mellan dimensionerna, dock var värderingen av dimensionerna annorlunda. Den sociala, men framförallt den ekologiska, värderades högre än den ekonomiska.

I takt med att klimatförändringarnas konsekvenser blir alltmer påtagliga ställs nya krav på samhället. Stigande havsnivåer är en av klimatförändringarnas följder som kommer att utgöra en av de stora utmaningarna inom samhällsbyggandet i framtiden, då översvämning och erosion riskerar att orsaka omfattande skador på bebyggelse världen över.  I detta kandidatarbete studeras olika typer av klimatanpassningsåtgärder relaterade till stigande havsnivåer. Syftet med arbetet är att undersöka hur åtgärderna kan utformas i kustnära stadsmiljöer för att hantera en stigande havsnivå och samtidigt ha en positiv inverkan på människors livskvalitet. Dessutom läggs fokus på hur utformningen av åtgärderna kan förhindra barriäreffekter mellan människan och havet.  Resultatet visar att en kombination av olika klimatanpassningsåtgärder skapar ett starkare och mer långsiktigt skydd mot översvämningar. Samtidigt framgår att kombinationen mellan åtgärder av olika karaktär bidrar till att skapa en mer trivsam stadsmiljö då den främjar multifunktionalitet och variation i bebyggelsen. Att inkorporera flera funktioner, och på så sätt skapa multifunktionella skydd mot den stigande havsnivån, visar sig även vara en viktig faktor i reduceringen av barriäreffekter. Exempel på hur olika åtgärder kan kombineras och hur multifunktionalitet kan inkorporeras i dem visas i det planförslag som tagits fram.

I arbetet med klimatanpassning ingår många olika aktörer som alla ska samverka, vilket inte alltid är så lätt. Syftet med uppsatsen är således att studera hur centrala aktörer inom klimatanpassningsarbetet ser på både sin egen och varandras ansvarsroller samt vilka problem de anser vara mest utmanande. Detta i syfte att ta reda på om det finns otydligheter i ansvarsfördelningen och vilka utmaningar som de olika aktörerna tycker är viktigast att lösa. Empiriinsamlingen i uppsatsen har bestått av kvalitativt intervjuande av personer som har en roll inom de olika centrala aktörernas verksamhet, vilket har mynnat ut i ett resultat där aktörerna beskriver ansvarsfrågan som komplex. De pekar även ut tre problemområden inom klimatanpassningsarbetet som extra utmanande; den ekonomiska aspekten, kunskapsmässiga faktorer samt otydligheter i lagstiftning. / In the face of a changing climate and increasingly extreme weather conditions, the significance of climate adaptation measures to mitigate risks to infrastructure and human health has become evident. Climate adaptation involves multiple actors who need to collaborate, which can be challenging. The purpose of this report is therefore to study how central actors involved in climate adaptation perceive their own and each other's roles and responsibilities, as well as the most challenging problems they face. The aim is to identify any ambiguities in responsibility distribution and determine the priority challenges for the actors to address. The empirical data collection for this study consisted of qualitative interviews with individuals occupying roles within the central actors' operations. The findings reveal that the actors perceive the issue of responsibility as complex. They also highlight three challenging problem areas in climate adaptation work: the economic aspect, knowledge-related factors, and ambiguities in legislation.