Uppvärmningen av klimatet resulterar i att havsnivån stiger globalt. Detta riskerar att få omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, i synnerhet för områden som angränsar mot kusten. I Sverige har kommunerna planmonopol och förväntas ta ett stort ansvar för klimatanpassning. I Stockholm antas havet stiga cirka 0,5 meter till år 2100 och det kommer troligtvis att fortsätta stiga efter det. Denna studie bygger främst på intervjuer i syftet att utreda huruvida det råder konsensus mellan stadens planerare och politikerna i Stockholms stad gällande hur hantering av en förhöjd havsnivå bör ske. Frågan är relativt ny och i ett spekulativt stadium vilket gör att det är svårt att se tydliga skiljelinjer. Samtliga personer som ingått i denna studie är dock överens om att problematiken kring ett stigande hav är en viktig fråga i behov av mer djupgående utredningar. Även att det i slutänden kommer att bli en samhällsekonomisk analys som blir avgörande för vad, när och hur något ska genomföras. / The warming of the climate will result in rising sea levels globally. This is likely to result in widespread social, economic and environmental consequences, especially for areas adjacent to the coast. In Sweden the municipalities have a monopoly for planning and the municipalities are expected to take a substantial responsibility for the city’s adaptation to the new sea levels. In Stockholm, the expected sea level rise is approximately 0.5 meters until 2100 and the sea is expected to continue to rise after 2100. This study is based on interviews with the purpose to investigate whether there is consensus between the city planners and the politicians in the City of Stockholm in how the management of the rising sea levels should be handled. The question is relatively new and rather in a speculative stage which makes it difficult to see clear dividing lines. However all interviewees in this study agreed that the problem of rising sea levels is an important issue that is in need of more in-depth investigation. Although it will ultimately become an economic analysis that will determine what, when, and how something should be implemented.

Dagens klimatförändringar påverkar dagens samhälle liksom morgondagens. En av de stora effekterna av dem är de stigande havsnivåerna som på lång sikt kan komma att ha stora konsekvenser för den byggda miljön liksom människorna som vistas där. Den globala forskningen som sammanställs av FN:s klimatpanel IPCC redovisas i klimatrapporter som utkommer med några års mellanrum med den aktuell forskning. I dessa rapporter finns det ett antal scenarier, benämnda RCP, som också visar den troliga medelhavsnivåhöjningen till år 2100. Idag finns det globala liksom nationella åtaganden för att begränsa de utsläpp som sker för att lindra klimatförändringarna. För att kunna hantera de förändringar som oundvikligen kommer och redan sker, finns det ett brett arbete med klimatanpassningsåtgärder.  Denna uppsats syftar därför till att undersöka det arbete med klimatanpassning som görs på kommunal planeringsnivå i Sverige med hänsyn till den stigande medelhavsnivån med en tidshorisont till år 2100. Detta genomfördes genom en fallstudie av Värmdö kommuns planarbete där kommunens strategiska dokument och två detaljplaner studerades ingående. Kommunens arbete följer rekommendationen från Länsstyrelsen som baseras på regionala sammanställningar av den förväntade medelhavsnivåhöjningen utifrån äldre global forskning. Denna rekommendation överensstämmer med dagens aktuella forskning om den troliga medelhavsnivåhöjningen. Rekommendationen finns med i Värmdö kommuns detaljplaneprocesser i strandnära läge i de två fall denna uppsats studerar, liksom den kommande översiktsplanen som är under framtagande. / The current climate change affects today's society as well as tomorrow's. One of the major effects of climate change is the rising sea levels, which in the long run may have major consequences for the built environment as well as the people who live there. The global research compiled by the UNclimate panel, IPCC, is presented in Assessment Reports that are published every few years with the current research. In these reports there are four emission scenarios, called RCP, which also show the probable sea level rise by the year 2100. Today, there are global as well as national commitments to limit emissions to mitigate climate change. In order to be able to handle the changes that inevitably come and are already happening, there is substantial work with climate change adaptation measures.  This thesis therefore aims to investigate the work with climate change adaptation done at municipal planning level in Sweden with regard to the rising sea level with a time horizon to the year 2100. This was carried out through a case study of Värmdö municipality's planning work where the municipality's strategic documents and two detailed plans were studied in detail. The municipality's work follows the recommendation from the regional government branch, Länsstyrelsen, which is based on regional compilations of the expected sea level rise based on older global research. This recommendation works in accordance with current research on the likely rise in sea levels. The recommendation is included in Värmdö municipality's detailed planning processes in coastal locations in the two cases this thesis is studying, as well as the forthcoming master plan that is being prepared

Denna undersökning syftar till att undersöka svenska kommuners bemötande och hantering av översvämningsrisker kopplade till en höjd havsvattennivån. Undersökningen belyser problematiken med översvämningsrisk både ur ett globalt perspektiv men också i ett svenskt. Detta då runt en tredjedel av Sveriges befolkning bodde i kustnära områden 2007 (inom fem km från strandlinjen), och det verkar vara en trend som håller i sig med att vilja bo i kustnära område. En översvämning i Sverige hade kunnat innebära stora materiella skador på exempelvis infrastruktur såsom vägar, elförsörjning och byggnader. Vidare tar undersökningen upp olika orsaker till varför havsvattennivån stiger och vad som påverkar detta. Exempelvis lyfts globala orsaker som termisk expansion av havsvatten, smältande av glaciärer och inlandsisar. Men också mer lokala företeelser som exempelvis den rådande landhöjningen och lokala väderförhållanden är några som tas upp i kunskapsöversikten. Liksom framtagen forskning inom ämnet och då främst från FN:s klimatpanel IPCC, vilka är dem som tagit fram fyra olika scenarier om framtida klimatutveckling. IPCC:s scenarier ligger också till grund för flera framtagna rapporter av bland annat MSB och SMHI. Det tas även upp relevant aktuell lagstiftning i form av lagar och förordningar från riksdagen respektive regeringen, samt EU-direktiv från Europeiska rådet. Men också vad dessa styrande dokument innebär för klimatanpassningsarbetet och vad de reglerar.

Värmeböljor i Östergötland förväntas bli mer frekvent förekommande och med en större intensitet. Klimat- och sårbarhetsanalyser används som underlag för klimatanpassningen i länet, men det saknas en enhetlig definition av vad klimatrelaterad sårbarhet innebär. Dagens sårbarhetsanalyser för Östergötland fokuserar på utsattheten för olika klimatförändringsaspekter. Denna studie syftar till att undersöka sårbarhet inför värmeböljor i Östergötland utifrån känslighet och anpassningsförmåga och att sätta det i relation till gällande styrdokument för klimatanpassning. Studien görs via karteringar över Östergötlands biofysiska känslighet och socioekonomiska anpassningsförmåga som sedan kompletteras med en tematisk dokumentanalys av några av länets plandokument. Karteringen visar hur känsligheten är koncentrerad i stadskärnorna medan låg anpassningsförmåga snarare är utspridd över stadsdelarna. Temana som tas upp och diskuteras utifrån dokumenten är strategi, behov, känslighet och anpassningsförmåga. Dokumentanalysen visar på en otydlighet samt vissa motsägelser mellan styrdokumenten vilket indikerar att Länsstyrelsen brister i sin roll som samordnande organ inom klimatanpassningen i länet. / Heatwaves in Östergötland are expected to appear more frequently and intensify. Climate and vulnerability assessments are used as the basis of climate adaptation in the region, but there is a lack of a standardized definition of climate related vulnerability. This study aims to assess the vulnerability to heatwaves in Östergötland based on sensitivity and adaptive capacity, to put in relation to current policy and planning documents for climate adaptation in the region. The study is conducted by mapping the bio-physical sensitivity and the socio-economic adaptive capacity with a complementary thematic analysis of the regions policy and planning documents. The mapping shows that high sensitivity and low adaptive capacity mainly occurs within and around the urban areas of Linköping and Norrköping. The thematic analysis demonstrates an ambiguity within the policy documents and the conclusion is that Länsstyrelsen Östergötland fails in its role as a coordinator of climate adaptation in the region.

Jordens temperaturökning ökar genom utsläpp av växthusgaser. Ökningen smälter inlandsisarna och Antarktis samt expanderar havet vilket höjer havsnivån och påverkar erosion. Denna havsnivåhöjning med tilläggande stormar höjer havsnivån markant och påverkar kustkommuner. Olika RCP scenarion är framtagna för att förutse hur framtiden kommer att se ut år 2100. Vilken av RCP scenarion som kan inträffa beror på hur klimatpolitiken och utsläppen fortskrider. Syftet är att skapa ett kunskapsunderlag för Halmstad kommun med föreslagna naturbaserade klimatanpassningsåtgärder utmed kusten. Arbetet fokuseras på omvärldsanalys, vilket genomförts i form av intervjuer från kustkommuner och litteraturstudie från rapporter. Naturbaserade klimatanpassningsåtgärder har funktionen att skydda mot havshöjning och erosion men ökar även biologisk mångfald samt skapar rekreation. Redovisade åtgärder är sandstaket, ålgräs, vegetation på strandplanet, klitterövergångar och kustnära våtmarker. Genom att introducera dessa åtgärder skyddas kusten genom att de binder sand, skapar dynor, stärker dynor från nedtrampning och minskar vågenergin. Åtgärdernas för- och nackdelar, kostnad, underhåll, effekt och risker sammanfattas i en avslutande tabell. Genom att analysera Halmstads kust i erosion och havshöjning grundas rekommendationer till föreslagna åtgärder. Implementering av ätgärderna efterfrågar noga studier i lokala förutsättningar för att åtgärden ska nå sin fulla funktion. Kommunens arbete med att genomföra klimatanpassningsåtgärder berör flera aktörer vilket gemensamhetsanläggningar rekommenderas som en del i det strategiska arbetet. Gemensamhetsanläggningar skapar finansieringslättnader genom att fler bekostar åtgärden och ökar samverkan i kommunen, vilket gynnar kommunens framtidsvision med att nå 150 000 invånare år 2050.

Gröna obligationer har fått växande uppmärksamhet på marknaden för hållbara investeringar under de senaste decennierna. Finansieringsformen blir alltmer utbredd världen över och användningen förväntas öka ytterligare. I dagens läge har användningen av gröna obligationer i större utsträckning gått till att finansiera mitigering av växthusgasutsläpp snarare än klimatanpassning av samhällen. Med det som bakgrund fokuserar studien på att undersöka förutsättningar för användning av gröna obligationer som finansieringsform för klimatanpassning i Sverige. Vidare kommer studien utifrån ett kommun- och investerarperspektiv att undersöka erfarenheter, för- och nackdelar med gröna obligationer jämfört med andra finansieringsformer samt framtidens finansieringsverktyg för klimatanpassning. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in från sex aktörer; Göteborg Stad, Örebro kommun, Kristianstad kommun, SEB, Kommuninvest och SMHI. En induktiv kodning av intervjuerna identifierade sex teman som presenteras under följande rubriker i resultatdelen; Komplex ansvarsfördelning och låg prioritet av klimatanpassningsprojekt, Kommunernas finansiering av klimatanpassning, För- och nackdelar med gröna obligationer, Ramverk för rapportering och effektredovisning av gröna obligationer, Möjliga finansieringsformer för klimatanpassning och Framtida användning av obligationer för klimatanpassning. Diskussionen lyfter relevanta delar från resultatet och förankrar dem i de teoretiska utgångspunkterna för att fördjupa förståelsen. Den första slutsatsen från studien visar att det inte är tillgång på extern finansiering som är anledningen till varför få klimatanpassningsåtgärder har genomförts. Det beror istället på att arbetet främst varit i uppstartsfas hos svenska kommuner och prioritering har varit på mitigerande åtgärder. Även lågt samhällsengagemang kan vara bidragande till den låga prioriteringen. Den andra slutsatsen berör utformningen av gröna obligationer; tidsramen, rapporteringen och prestandaindikatorer hade kunnat utvecklas för att öka möjligheterna att använda finansieringsformen för klimatanpassning. Den tredje slutsatsen är att klimatanpassning i svenska kommuner i nuläget finansieras främst internt, men även möjligheter till extern finansiering finns. Framtidens finansiering av klimatanpassning kommer troligtvis utgöras av både interna och externa medel. För den externa finansieringen är gröna obligationer ett troligt alternativ, men även andra obligationsformer uppkommer på marknaden, varav en är hållbarhetslänkade obligationer. / During the last decades green bonds have gained increased interest in the market for sustainable investments. Green bonds is a funding tool that is becoming more widely used around the world and it can be expected to grow further. Historically this funding tool has to a greater extent been used to fund mitigation of greenhouse gas emissions, rather than to adapt societies to climate change. Hence this study aims to investigate the conditions for using green bonds as a funding tool for climate adaptation in Sweden. Further, the study investigates how players from the municipality and investor sectors experience green bonds, pros and cons compared to other funding tools and future funding methods for climate adaptation. To fulfill the aim of this study empiri has been collected through qualitative semi structured interviews with six organizations; Municipality of Gothenburg, Municipality of Örebro, Municipality of Kristianstad, SEB, Kommuninvest and SMHI. The interviews were coded with an inductive approach and six themes were identified, which are presented below the following headlines in the result: Complex distribution of responsibility and low priority of adaptation projects, The municipalities’ funding of climate adaptation, Pros and cons of green bonds, Framework for reporting and presentation of the green bonds’ effects, Possible funding tools for climate adaptation and Future use of bonds for climate adaptation. The discussion highlights relevant parts from the result and anchors them to the theoretical framework to deepen the understanding. A first conclusion is that the reason why few climate adaptation projects have been implemented is not lack of funding but the fact that many Swedish municipalities are in a starting phase of climate adaptation projects. Other contributing factors are that mitigation measures have been prioritized more and there is a lack of involvement from citizens. Another conclusion concerns the design of green bonds; the time frame, reporting and performance indicators could be developed to increase the opportunities for using this funding tool for climate adaptation. A final conclusion is that climate adaptation in Swedish municipalities currently is funded mostly through internal capital but it is also possible to use external capital. Climate adaptation will most likely be funded through both internal and external resources in the future. Green bonds will probably be an important part of the external funding, but it is also likely that other types of bonds which are emerging on the market will be used, for example sustainability-linked bonds.

Klimatförändringar är en komplex risk som innebär nya utmaningar för dagens och framtidens riskhantering. Översvämningsrisken ökar i takt med att skyfall och kraftiga regn blir mer frekventa samtidigt som havsnivåerna stiger. Att samhällen klimatanpassas är av största vikt med tanke på att utsläppsnivåerna fortsätter att öka och en klimatförändring vid det här laget är oundviklig. I städer världen över syns en trend där tidigare industrihamnar omvandlas till områden med vattennära bebyggelse. För att hantera översvämningsrisken är det vanligt att olika typer av översvämningsskydd byggs, till exempel vallar och dammar. Forskning visar att sådana typer av skydd tenderar att leda till minskad riskuppfattning och en slags falsk trygghet som leder till ökad exploatering i översvämningshotade områden. Detta påverkar samhällens resiliens negativt och kan leda till förödande konsekvenser om skydden ger vika. Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur klimatanpassningsåtgärder för översvämningar påverkar samhällens resiliens och att undersöka relationen mellan hantering av översvämningsrisk och utveckling av bebyggelse i urban miljö. Avsikten är att detta ska kunna stödja framtida utformande av klimatanpassningsåtgärder för att göra dem så ändamålsenliga som möjligt. Studien genomförs som en kvalitativ fallstudie av Arvika kommuns hantering av översvämningsrisk. Empirin består av utvalda dokument från kommunen samt intervjuer med representanter från räddningstjänst, länsstyrelse och myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Materialet bearbetas med hjälp av innehållsanalys och kopplas till teorier kring resiliens och riskhomeostas. I resultatet framgår att kunskapen kring översvämningsrisk innan en stor översvämning i kommunen var bristfällig och att översvämningsrisk dittills prioriterats bort i kommunens riskinventering. Efter händelsen har kunskapen ökat, samverkan mellan aktörer har förbättrats och arbetssätten hos räddningstjänsten har förändrats. Intervjuerna visar att synen på översvämningsskyddets påverkan på resiliensen är övervägande positiv och att skyddet ses möjliggöra för exploatering i stadens hamnområde, men att detta är behäftat med en viss osäkerhet. / Climate change is a complex risk that entails new challenges for risk management. The risk of flooding increases as sea levels rise and rainfall and heavy rain become more frequent. The adaptation of communities to climate change is of the utmost importance, given that emission levels continue to increase and climate change at this stage is inevitable. In cities around the world, there is a trend where former industrial ports are being transformed into areas with waterfront buildings. To manage the risk of flooding different types of flood protection are built, for example levees, dikes and dams. Research shows that such types of protection tend to lead to reduced risk perception and a false sense of security which in turn results in increased exploitation of flood-threatened areas. This has a negative effect on the resilience of societies and can lead to devastating consequences should the protection break. The aim of the study is to contribute to knowledge about how climate adaptation measures for floods affect community resilience and to investigate the relationship between flood risk management and the development of buildings in urban environments. The intention is that the findings of this study can work as support in future design of climate adaptation measures to make them more efficient. The study is carried out as a qualitative case study of Arvika municipality's management of flood risk. Data are collected from key municipal documents and semi-structured interviews with representatives from the communal emergency service, the county administrative board and The Swedish Civil Contingencies Agency. The material is divided into categories with the help of qualitative content analysis and are later discussed using theories about resilience and risk homeostasis. The results show that the knowledge about flood risk before a major event in the municipality was deficient and that the risk of flooding up to that point had been neglected in the municipality's risk inventory. After the incident, the knowledge has increased, collaboration between actors has improved and the working methods of the emergency service have changed. The interviews show that the view of the flood protection's impact on resilience is predominantly positive and that the protection is seen as enabling exploitation in the city's port area, but that this is subject to a certain degree of uncertainty.

På grund av klimatförändringarna och den globala uppvärmningen sker en pågående havsnivåhöjning. IPCC har i sina klimatscenarier kommit fram till att havet förväntas stiga mellan 28 cm och 98 cm till år 2100, vilket kommer att leda till stora konsekvenser för människa och samhälle. Förhöjda havsnivåer förväntas även ha en stor påverkan på kustnära naturvärden, bland annat för ett flertal Natura 2000-naturtyper. Den här studien visar för första gången vilka nationella effekter en havsnivåhöjning kan ha på skyddad natur i Sverige. Studien har undersökt hur stor andel av svenska naturreservat och Natura 2000-naturtyper som kommer att påverkas vid de projicerade havsnivåförändringarna i tre av IPCC:s klimatscenarier. Mellan 34 och 102 reservat kommer att förlora minst 5% av sin totalyta beroende på scenario, detta motsvarar landförluster med ca 750-4640 hektar. Av Sveriges totala yta kommer minst 5% hos 14-15 naturtyper att hamna under havsytan. Fyra av de naturtyper som förväntas drabbas hårdast vid det högsta scenariot är; Driftvallar (46%), Glasörtstränder (85%), Salta strandängar (42%) och Strandängar vid Östersjön (44%). Forskning har däremot visat på att en god förvaltning av omgivande mark är av yttersta vikt för naturtypers och arters överlevnad, exempelvis kan vissa naturtyper förflytta sig inåt land när havet stiger. Det krävs därför en klimatanpassad och adaptiv naturvård där hotade naturtyper och naturvärden ges möjlighet att sprida sig till lämpligare miljöer allteftersom klimatet förändras. / Due to climate change and global warming, there is an ongoing sea level rise. IPCC has published four climate scenarios that show the projected changes in climate until the year 2100. The global sea levels are estimated to rise between 28 and 98 cm, which will result in great consequences for coastal landscape and protected nature. This study is the first in Sweden to analyze which consequences a sea level rise will have on protected nature in Sweden. A geographical analysis has been made of how much of the Swedish nature reserves and Natura 2000-habitat types that are going to be covered by the sea in three of the climate scenarios. The sea will cover more than 5% of the total area in 34-102 nature reserves depending on which scenario takes place, which means a loss of 750-4640 hectares. More than 5% of 14-15 Natura 2000-habitat types in Sweden will be covered by the sea. Four of the habitat types that are most affected in the worst scenario are; Annual vegetation of drift lines (46%), Salicornia and other annuals colonizing mud and sand (85%), Atlantic salt meadows (42%) and Boreal Baltic coastal meadows (44%). Recent research has shown that habitat loss due to climate change and sea level rise can be avoided if species and habitats are allowed to move inland, and that management of surrounding areas are of high importance in conservation biology. It is therefore essential to use conservation strategies that are adapted to sea level rise.

The increasing rate of global sea mean level rise, one of many effects of climate change, will most likelyproduce heightened risk of coastal flooding. Cities located along coastlines have to adapt to thesecircumstances that otherwise will increase the magnitude and frequency of coastal flooding. The purposeof this study is to evaluate the current and future risk of coastal flooding in central Stockholm in relationto global sea level rise. The overall coastal flood risk of central Stockholm is assessed using the currentsea level as well as with possible future sea level rise. Wave modelling is carried out in Saltsjön toestimate the possible addition to extreme sea levels from wave action. The wave characteristics isdetermined according to the physical properties of inner Saltsjön and local meteorological conditions.In-depth case studies regarding flood risk and flood prevention measures are carried out on Stadsholmenand Hammarby Sjöstad, two areas with very different physical characteristics. Areas most prone toflooding in these districts are identified using flood vulnerability maps. Suggestions for flood defencemeasures for the identified vulnerable areas are presented. It is evident that implementation of flooddefence should be adapted after the physical and social properties of the locality. Results of this studycorrelates with well with similar research claiming that there is a small risk of significant coastalflooding in central Stockholm. The flood risk will not increase significantly in the near future, primarilydue to the effect of regional uplift counteracting the global sea level rise. The accelerating rate of globalsea level rise in combination with possible trend changes of meteorological extremes will however mostlikely generate larger problems with coastal flooding in a longer time span. / En av de mest påtagliga effekterna av pågående klimatförändringar är global havsnivåhöjning. Ökademedel- samt extremnivåer kommer innebära ökad risk för översvämningar längs med kuststräckor.Städer belägna längs med kuster behöver anpassa sig efter dessa framtida förhållanden för att undvikaomfattande skador och förluster. Syftet med denna studie är att utvärdera den nuvarande och framtidarisken för kustöversvämning i centrala Stockholm med koppling till global havsnivåhöjning. Dengenerella risken för kustöversvämning i centrala Stockholm bedöms för den nuvarande havsnivån såvälsom för möjliga framtida havsnivåer. Modellering och beräkning av möjliga våghöjder för Saltsjönutförs för att uppskatta det potentiella tillägget till extrema havsnivåer från vågeffekter. Den potentiellavåghöjden i inre Saltsjön kontrolleras främst av de rådande meteorologiska och fysiskaförutsättningarna, så som vindens styrka och riktning. Mer ingående fallstudier gällandeöversvämningsrisk och åtgärder för att förhindra översvämningar utförs för Stadsholmen (Gamla Stan)och Hammarby Sjöstad, två områden med distinkt olika stadsbild och förutsättningar. Områden mestsårbara för kustöversvämning i dessa distrikt identifieras med hjälp av översvämningssårbarhetskartor.Förslag till åtgärder för att förhindra översvämningar i dessa områden presenteras. Hur och vad för typav översvämningsskydd som anläggs bör anpassas efter den specifika plats fysiska och estetiskaförutsättningar. Resultaten i denna studie stämmer överens med tidigare forskning vad gällande den lågarisk för kustöversvämning som finns i centrala Stockholm. Översvämningsrisken kommer inte ökanämnvärt i den närmaste framtiden, främst på grund av den regionala landhöjningens motverkandeeffekt till den globala havsnivåhöjningen. Däremot kommer hastigheten hos den globalahavsnivåhöjningen att öka. Detta i kombination med möjliga förändringar i meteorologiska extremerkommer troligtvis utgöra större risk för kustöversvämningar i ett längre tidsperspektiv.

The climate means a number of different challenges for the forest, which can both suffer large-scale negative consequences, and at the same time create the conditions for more growth, depending on regional conditions. The Swedish forest industry has contributed to the development of Swedish welfare, which historically has also been supported by the government through laws and regulations that made this development possible. The historically strong support for the forest industry is argued in this work to have led to a path dependency in how Swedish forests should be managed in order to optimize growth in the way that the forest industry wants it. Furthermore, it is described how the path-dependent management methods were able to continue, and how today it creates problems when forest management methods need to be adapted in order to be resistant to a changing climate in the long term. A reluctance to adapt the industry's management methods instead puts great trust for climate adaptation in Sweden's large proportion of private forest owners and their local knowledge. This paper aims to investigate how the important local conditions affect forestry climate adaptation efforts, by collecting mixed quantitative and qualitative data with a survey, and using descriptive statistics and a thematic analysis to analyze the survey responses. The result shows that local forest owners have been given a role as forestry climate adaptation agents as a result of a deep-rooted path dependency in Swedish forestry methods, and that information about management methods and climate change affects the forest owners' knowledge of climate adaptation of forestry at the local level.