Extrema skyfall till följd av klimatförändringar blir att vanligare och när de inträffar riskerar de att leda till urbana översvämningar. Den ökade frekvensen av skyfall är anledningen till att urbana översvämningar har lyfts som ett problem i svensk lagstiftning. Enansvarsproblematik har identifierats i relation till detta, då fastighetsägare inte är medvetna om sitt eget ansvar och därför inte anpassar sina bostäder. En kunskapsbrist bland fastighetsägare samt uppfattningen om deras exponering och utsatthet har identifierats som grunden bakom denna problematik. Sommaren 2021 inträffade ett skyfall i Gävle vilket ledde till omfattande översvämningar. Många fastighetsägare drabbades, däribland bostadsrättsföreningar. Hur bostadsrättsföreningar påverkas och resonerar kring översvämningar är ett relativt outforskat forskningsområde i svensk kontext. Av den anledningen blev därför syftet med denna studie att undersöka föreningarnas uppfattning om risk och anpassning. Detta genom att studera ordföranden inom föreningarnas uppfattning om utsatthet, sårbarhet samt möjlighet till hantering i relation till översvämningen. För att ta reda på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar på att föreningarna har fått en något högre riskuppfattning kopplat till översvämning. I kontrast till tidigare studier kan respondenterna även identifiera ett samband till klimatförändringar. Den faktor som främst påverkade föreningarnas anpassningsförmåga negativt var att det rådde en utbredd kunskapsbrist inom föreningarna. Det finns därmed ett fortsatt stort behov av en ökad kunskap och vägledning från externa aktörer. / Extreme cloudbursts due to climate change are increasing and when these events occur urban flooding is a potential consequence. This is the reason urban flooding has been addressed in the Swedish legislation, at a national level. However, liability issues have been identified, as property owners are not fully aware of their responsibility and therefore neglect adaptation. A lack of knowledge has been identified as the main reason, as well as perception of risk. In the summer of 2021, cloud bursts struck Gävle and caused substantial urban flooding. Many housing co-operatives were affected. Housing co-operatives and how they are affected by flooding is a relatively unexplored research area in a Swedish context and therefore the purpose of this study became to: analyze how experiences of flooding has affected housing co-operatives' perception of risk and adaptation by exploring chairmans perceptions of exposure, vulnerability and flood risk management. Semi structured interviews were performed with chairmans within the boards of the housing co-operatives. The results proved there had been a slight increase in flood risk awareness. The respondents were also able to connect the flood with climate change. However, a large lack of knowledge negatively affects the adaptive capacity of the housing co-operatives. The need for further knowledge and guidance from external actors is therefore large. / Stöd för aktörssamverkan och mångfunktionell anpassning av bostadsområden

Jordens klimat blir allt varmare, och de redan befintliga hoten från kraftiga skyfall förväntas öka. Behovet av att anpassa våra städer till dessa förändringar blir alltmer påtagligt, då det bland annat medför ökade risker för översvämningar, skador på infrastruktur och ekonomiska förluster. En form av klimatanpassningsåtgärder som har fått ökat intresse är multifunktionella skyfallsåtgärder, då de har förmågan att tillgodose fler funktioner och nyttor än enbart vattenhantering. Även multifunktionella skyfallsåtgärder måste dock integreras i stadsmiljön för att vara effektiva och accepteras. Mot bakgrund av det är syftet med studien är att belysa hur ett multifunktionalitetsperspektiv kan integreras i skyfallsplaneringen, med fokus på att belysa platsers funktioner och värden. Specifikt undersöks hur ett kriteriebaserat ramverk kan utformas för att synliggöra och utvärdera sociala, ekonomiska och miljömässiga värden. Studien utforskar också användningen av ramverket för att skapa diskussion och samsyn kring prioriteringar av värden samt identifierar potentiella förbättringar för att bredda ramverkets användbarhet i skyfallsplaneringen.  För att uppnå det här syftet utgår studien från en anpassad version av beslutsstödsmetoden multikriterieanalys, vilket utgör det huvudsakliga ramverket som tas fram och tillämpas i studien. Ramverket tillämpas i de två fallstudierna Botkyrka kommun och Uppsala kommun, där värdena rangordnas utifrån kommunernas prioriteringar. Metoder för datainsamling inkluderar litteraturstudier, workshoppar samt en enkätstudie. Resultaten visar på 20 kriterier som kan integreras i ramverket för att omfatta de centrala aspekterna av multifunktionalitet. Samtidigt betonas att ramverkets utformning bör anpassas efter den specifika kontext där det tillämpas och inte betraktas som statiskt verktyg. Vidare visar resultaten att ramverket har potential att främja diskussioner, gemensam förståelse och kreativt tänkande, samt underlätta kommunikationen mellan olika parter. För att optimera och utvidga ramverkets användbarhet föreslås ytterligare kriterier, inklusive lösningsspecifika, samt ökat deltagande från externa aktörer. Dessutom framhålls behovet av tydligare definitioner och formuleringar av kriterier och frågeställningar för att säkerställa effektiv användning. / The Earth's climate is becoming increasingly warmer, and the already existing threats from cloudbursts and heavy rainfall are expected to increase. The need to adapt our cities to these changes is becoming more urgent, as it brings increased risks of flooding, damage to infrastructure, and economic losses. One form of climate adaptation measure that has gained increased interest is multifunctional stormwater management, as it can provide multiple functions and benefits beyond just water management. However, even multifunctional stormwater measures must be integrated into the urban environment to be effective and accepted. Against this backdrop, this study aims to highlight how a multifunctional perspective can be integrated into cloudburst planning, with a focus on highlighting the functions and values of places. Specifically, it examines how a criteria-based framework can be designed to highlight and evaluate social, economic, and environmental values. The study also explores the use of the framework to create discussion and consensus around value priorities and identifies potential improvements to broaden the framework's usefulness in cloudburst planning.  To achieve this purpose, the study is based on an adapted version of the decision support method multi-criteria analysis, which forms the main framework developed and applied in the study. The framework is applied in the two case studies of Botkyrka Municipality and Uppsala Municipality, where values are ranked based on the municipalities' priorities. Data collection methods include literature studies, workshops, and a survey. The results identify 20 criteria that can be integrated into the framework to encompass the central aspects of multifunctionality. At the same time, it is emphasized that the design of the framework should be adapted to the specific context in which it is applied and not considered a fixed tool. Furthermore, the results show that the framework has the potential to promote discussions, shared understanding, and creative thinking, as well as facilitate communication between different actors. To optimize and expand the framework's usefulness, additional criteria are suggested, including solution-specific ones, as well as increased participation from external actors. Additionally, the need for clearer definitions and formulations of criteria and questions is highlighted to ensure effective use.

De pågående klimatförändringarna påverkar skogen både som ekosystem och gagnvirkesproducent och för att skogen ska fortsätta producera nödvändiga ekosystemtjänster behöver brukandet av skogen anpassas på olika sätt. Studiens syfte var att undersöka om den svenska skogsbranschen har klimatanpassning som en aktiv del av sin skogsbruksplanläggning, vilket skedde genom att tillfråga 31 aktörer. Resultatet visade att bara en av de tillfrågade aktörerna genomförde anpassningar. Undersökningen visade också att skogsbruksplanen och skogsbruksplanläggningen kommer att förändras men att branschen inväntar bland annat nya EU-direktiv. Slutsatsen blev att den svenska skogsbranschen inte genomför skoglig klimatanpassning i skogsbruksplansläggningen, vilket medför en uppenbar risk att behövlig skoglig klimatanpassning uteblir.

In August 2013 the Norrala tunnel just north of Söderhamn was flooded, which caused a train stuck in thetunnel. In the future the intensity and the amount of rainfall are expected to increase in this area, which canlead to an increased risk of flooding. The purpose of this study was to use GIS to investigate whether it is possible to identify which railroadtunnels that are exposed to flooding during heavy rainfall. In order to investigate this, a GIS analysis wasperformed on the Norrala tunnel. The data used for this study was the National Elevation Model. The result of the study contains maps representing the catchment area for the tunnels and wetness index forthe north and the middle rescue tunnel. The flood analysis shows that the rescue tunnel that was flooded in August 2013 has a catchment area of1,1km², which is 20 times as big as the catchment area for any of the other tunnel entrances. The studyshows that GIS is a great tool for flood mapping. With the chosen method in combination with theNational Elevation Model, it is possible to identify tunnels that are exposed to flooding. The field study that was performed shows that the Swedish property map has flaws concerning hydrology.More than 90% of the water that ended up in the tunnel came from the west side of the highway E4,through a passage for wildlife. After the tunnel, the water was initially directed through a manmade streamthat follows the route of the property map. Further down, the manmade stream disappears and the waterthen follows the topography to the protection barrier nearby the tunnel. In the study, no calculations were made about the amount of water that flooded to the tunnel during theflooding in August 2013. Investigations of the climate change indicate that the amount of rainfall willincrease in the area. Therefore a further investigation is recommended, where the goal should be to protectthe tunnel from flooding. The method that has been used is applicable at any type of infrastructure. The Swedish TransportAdministration is recommended to use this method to investigate infrastructure and for future planning. / I augusti år 2013 översvämmades Norralatunneln strax norr om Söderhamn, vilket orsakade att ett tåg fastnade i tunneln. I framtiden förväntas intensiteten och mängden nederbörd att öka i detta område, vilket kan leda till en ökad risk för översvämning. Syftet med examensarbetet var att med GIS undersöka om det går att identifiera vilka järnvägstunnlar som är översvämningshotade vid kraftig nederbörd. GIS-analyser utfördes på Norralatunneln, där den Nationella Höjdmodellen användes som indata till undersökningen. Resultatet av studien innehåller ett antal kartor som redovisar avrinningsområden för samtliga tunnelmynningar och fuktighetsindex för den norra och mellersta räddningstunneln. Översvämningsanalysen visar att den räddningstunnel som översvämmades i augusti år 2013 har ett avrinningsområde på 1,1 km², vilket är mer än 20 gånger så stort som avrinningsområdet för någon av de andra tunnelmynningarna. Studien visar att GIS är ett bra verktyg för översvämningskartering och med den valda metoden i kombination med den Nationella Höjdmodellen är det möjligt att identifiera översvämningshotade tunnlar. Den fältstudien som genomfördes visar på brister i fastighetskartan gällande vattendrag. Mer än 90 % av vattnet som rann in i tunneln kom från västsidan av E4:an genom en älgpassage. Därefter leddes vattnet ner mot räddningstunneln via en grävd bäck som till en början följer fastighetskartans sträckning. Den tydligt grävda bäcken försvinner dock och vattnet följer därefter topografin till skyddsdiket intill tunnelmynningen.  I arbetet gjordes inga beräkningar på hur mycket vatten som flödade ner till tunneln i samband med översvämningen. Undersökningar av framtida klimat visar på att nederbördsmängden i området kommer att öka. Därför rekommenderas en vidare studie där målet borde vara att ta fram ett lämpligt alternativ för att skydda tunneln från översvämning. Analyserna som har utförts är tillämpningsbara även på andra typer av infrastruktur, därför rekommenderas Trafikverket att använda sig av metoden vid projektering och undersökning av infrastruktur.

Uppsatsen följer upp SOU utredningen, Klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007 och den efterföljande propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik där man redogör för hur Sverige kommer att drabbas av klimatförändringar samt hur man ska arbeta för att möta dessa. Fokus i undersökningen ligger på Hallands län och arbetet där med att möta klimatförändringarna och förbereda samhället inför dessa, har man gjort något av det som utredningen och propositionen tar upp och slår fast? Uppsatsen är en kvalitativ studie som främst baseras på intervjuer men till viss del även på dokument från de berörda aktörerna. Klimatanpassningsarbetet har kommit olika långt i Hallands län, vissa kommuner ligger relativt långt fram med sitt arbete medan andra inte har gjort något alls. En av de främsta förklaringarna till detta, är enligt denna studie, i vilken utsträckning som man hittills drabbats av olika väderrelaterade händelser.

Klimatförändringarna kommer med effekter så som ökade skyfall och stigande havsnivåer vilket ökar risken för översvämning, något kommuner behöver förhålla sig till i den fysiska planeringen. Den här intervjustudien syftar till att skapa en förståelse för hur södra Sveriges kustkommuner arbetar med klimatanpassning av vattennära bebyggelse utifrån kommuntjänstemännens perspektiv, samt vilka utmaningar och möjligheter de beskriver att det finns vid planeringen av områdena. Syftet är också att undersöka hur arbetet kan förstås utifrån resiliens och hur det kan implementeras i planeringen av vattennära områden. Resultatet visar att kommunerna implementerar resiliens genom att klimatanpassa ny vattennära bebyggelse men att kommuntjänstemännen upplever en svårighet med att klimatanpassa redan befintlig bebyggelse. Avslutningsvis upplevs politiken ha en stor betydelse för kommuntjänstemännens förutsättningar att arbeta proaktivt och långsiktigt med klimatanpassning. / The climate changes come with effects as increased rainfall and rising sea levels, which increases the risk for flooding, something that municipalities must consider in their spatial planning. This interview study aims to create an understanding of how coastal municipalities in southern Sweden work with climate adaption of waterfront buildings from the municipal officials' perspective. The purpose is to investigate how the municipals officials describe what type of challenges and opportunities there are when planning these areas. The aim is to examine how to understand the working process from a resilience perspective and how resilience can be implemented in the planning of waterfront areas. The findings show that municipalities implement resilience by adapting new waterfront buildings for climate change. However, they have found it difficult to adapt the already existing buildings. Finally, politics has a major role for the municipal officials' ability to work proactively and long-term with climate adaption.

Extremväder som värmeböljor och skyfall blir alltmer framträdande till följd av ett förändrat klimat och orsakar stora belastningar på samhället. Värmeböljor bidrar till en rad olika hälsoproblem samtidigt som skyfall och förhöjda havsnivåer också skapar stor belastning på samhällets infrastruktur och bebyggelse. Sjukdomar, skogsbränder, brist på elektricitet, mat och vatten är exempel på problem som skapas till följd av klimatförändringarna. Detta innebär stora utmaningar för Sveriges kommuner, som är ansvariga för att arbeta med en stor del av dessa frågor genom den fysiska planeringen. Denna studie undersöker Ydre kommuns förutsättningar för att genomföra ett effektivt klimatanpassningsarbete sett till vilka barriärer kommunen står inför, vilka drivkrafter som finns, intervjupersonernas syn på klimatrisker och möjliga vägar framåt i klimatanpassningsarbetet. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med representanter för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, ekonomiska sektorn och tekniska sektorn. Resultaten visar på att kommunen är i uppstarten av sitt arbete och har mycket kvar att göra. Klimatanpassningsfrågan har hamnat lite i skymundan, dels p.g.a. att varje tjänsteperson har breda arbetsuppgifter, där man tenderar att prioritera de kommunala kärnfrågorna, men också beroende på bristande resurser och intressekonflikter om hur resurserna ska fördelas. Närheten mellan tjänstepersonerna i kommunen innebär möjligheter för en god samverkan och att varje röst blir mer hörd, men samtidigt läggs ett större ansvar till varje tjänsteperson. Resultatet visar på att det finns en viss kunskapsbrist inom klimatanpassningsfrågan då klimatanpassning vid flera tillfällen blandades ihop med mitigering av intervjupersonerna. Att anställa en klimatanpassningssamordnare eller att ge en nuvarande anställd rollen som klimatanpassningssamordnare skulle tillföra en tydlighet i klimatanpassningsarbetet, och skulle också underlätta organiseringen samt effektivisera arbetet. / Extreme weathers such as heat waves and heavy rain are becoming increasingly prominent because of a changing climate and cause great strains on the society. Heat waves contribute to several different health problems, while heavy rain and rising sea levels also create a great strain on society ́s infrastructure and buildings. Diseases, bush fires, and shortages of electricity, water and food are examples of problems created because of climate change. This entails major challenges for Sweden ́s municipalities that have a part of the responsibility for dealing with these issues through the spatial planning. This study examines Ydre municipality ́s prerequisites for carrying out effective climate change adaptation work set to which barriers the municipality face, which driving forces there are, the interviewees approach on climate risks and possible ways forward. Five semi-structured interviews were conducted with representatives from the municipal executive committee, the children- and education department, the social services department, the economic sector and the technical sector. The results show that the municipality is at the start of its work and has a lot left to do. The issue of climate change adaptation has been a bit overshadowed, partly because each official has broad tasks, where one tends to prioritize the municipal core issues, but also due to lack of resources and conflicts of interest about how the resources should be distributed. The closeness between the officials in the municipalities can make opportunities for a good collaboration and that each voice is heard more, but at the same time, a greater responsibility is added to each official. The results show that there is a certain lack of knowledge in the climate adaptation issue as climate adaptation on several occasions was confused with mitigation of the interviewees. Hiring a climate adaptation coordinator would add clarity to the climate adaptation work and would ease the organization as well as streamline the work.

Denna uppsats behandlar ämnet klimatanpassning inom vattenförvaltningen i Sverige som härleds från Europeiska Unionens ramdirektiv för vatten. Sveriges vattenresursers utsätts för påfrestningar från klimatförändringar. Klimatanpassning behövs därför för att säkra vattenresurserna för nuvarande och kommande generationer och ett stort ansvar kring detta arbete vilar på lokal nivå i samhället. EU:s utvärdering av vattenförvaltningsarbetet konstaterar att det finns förbättringsmöjligheter gällande sociala och organisatoriska aspekterna kring klimatanpassning. Studiens fokus är på dessa aspekter med tillägg att de även är avgörande för att uppnå en transformativ klimatanpassning, den högsta av tre nivåer inom klimatanpassning där samhällsomvandling sker. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar klimatanpassningen på lokal nivå inom vattenförvaltningen i Sverige ur ett transformativt klimatanpassningsperspektiv. Detta undersöks genom att besvara frågeställningarna om vad som driver och begränsar klimatanpassning på lokal nivå inom vattenförvaltningen och hur dessa drivkrafter och begränsningar skulle kunna hanteras för att uppnå en transformativ klimatanpassning. Studien utförs genom en kvalitativ innehållsanalys av samrådsdokument från de fem vattendistrikten i Sverige. Analysen genomförs med en abduktiv inriktning där kontexten är ur ett klimatanpassnings- och riskperspektiv gentemot klimatförändringarnas påverkan på vattenresurserna. Resultatet visar att faktorer som engagemang, målkonflikter, organisation, ansvarsfördelning, samverkan, ekonomiska- och kompetensmässiga resursbrister, nonchalans, lagstiftning och samordning påverkar lokal klimatanpassning inom vattenförvaltningen. I diskussionen knyts resultatet till tidigare forskning och det teoretiska ramverket för att ge en djupare förståelse för faktorernas innebörd i relation till att uppnå en transformativ klimatanpassning och samt de är begränsande eller drivande. Teoretiska ramverket innehållande flernivåstyrning, miljörättvisa, strategiskt ledarskap och samskapande anknyter till hur drivkrafterna och begränsningarna kan hanteras. Slutsatserna för studien visar att implementering av strategiskt ledarskap och samskapande på lokal nivå inom vattenförvaltningen är ett arbetssätt för att uppnå transformativ klimatanpassning. / This paper addresses the topic of climate adaptation within water management in Sweden, based on the European Union's Water Framework Directive. Sweden's water resources being exposed to stress from climate change. Therefore, climate adaptation must be implemented to secure water resources for current and future generations and a great responsibility regarding this work rests at the local level in society. The EU evaluation of water management work notes that there is a need for improvement regarding social and organizational aspects of climate adaptation. The focus of the study is on the aforementioned aspects, additionally these aspects are also crucial for achieving a transformative climate adaptation, the highest of three levels in climate adaptation where social transformation takes place. Thus, the purpose of the study is to investigate what factors affect climate adaptation at the local level in water management in Sweden from a transformative climate adaptation perspective. The purpose is fulfilled by answering the questions about what drives and limits climate adaptation at the local level within water management and how these driving forces and constraints could be managed to achieve transformative climate adaptation. The study is conducted through a qualitative content analysis of consultation documents from the five water districts in Sweden. The analysis is conducted with an abductive approach where the context is from a climate adaptation and risk perspective vis-à-vis the effects of climate change on water resources. The results show that factors such as commitment, target conflicts, organization, division of responsibilities, collaboration, financial and skills shortages, non-balance, legislation and coordination affect local climate adaptation in water management. In the discussion, the result is linked to previous research and the theoretical framework to provide a deeper understanding of the significance of the factors in relation to achieving a transformative climate adaptation and if they act as driving forces or constraints. The theoretical framework consisting of multi-level governance, environmental justice, strategic leadership and co-creation links to how the driving forces and constraints can be managed. The conclusions of the study show that implementation of strategic leadership and collaboration at the local level in water management is a possible way of achieving transformative climate adaptation.

Stadsplanerare står inför framtida utmaningar med fortsätt förtätning av städer och ökade risker i och med klimatförändringarna. För att få plats för alla samhällsfunktioner som behövs i de kompakta städerna, däribland klimatanpassningsåtgärder, finns det ett behov av mångfunktionella lösningar. Grönblå infrastruktur har en mångfunktionell karaktär och kan användas för att kombinera hantering av översvämningar, värmeböljor och andra samhällsfunktioner i samma lösningar. Trots att dessa fördelar är tydliga i forskningen kvarstår det svårigheter i att implementera lösningarna i praktiken. Syftet med denna uppsats är att studera förutsättningar för implementering av mångfunktionella grönblå lösningar. Detta har gjorts i tidigare studier, men inte med fokus på planering av nya stadsdelar, vilket kommer vara fokus i denna studie där stadsdelen Hyllie i Malmö används som studieobjekt. Analysen grundas på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän från olika avdelningar på kommunen som är involverade i stadsplaneringen. Resultatet visar att de främsta förutsättningarna för implementering är väl fungerande samverkan, kunskap, regleringsmöjligheter, finansiella resurser och politiskt stöd för prioritering av grönblå strukturer. För att förbättra dessa förutsättningar finns det möjligheter för kommunen att utveckla samverkan inom organisationen och med utomstående aktörer och gå mot mer förenade mål och gemensamt ansvar. En annan möjlighet är att genom arbetet i pilotprojekt utveckla nya lösningar för reglering samt öka kunskapen om grönblå strukturer. Här är utmaningen att integrera erfarenheterna i projekten i kommunens kärnarbete. / Urban planners will have to handle future challenges due to the densification of cities and the increased risks resulting from climate change. In order to accommodate all the community functions needed in the compact cities, including climate adaptation measures, there is a need for multifunctional solutions. Green-blue infrastructure is multifunctional in its nature and can be used to combine management of floods, heat waves and other community functions in the same solutions. Although these benefits are clear in research, difficulties remain in implementing the solutions in practice. The aim of this paper is to study the prerequisites for implementing multifunctional green-blue solutions. This has been done in previous studies, but not with a focus on planning new neighbourhoods, which will be the focus of this study where the Hyllie district in Malmö is used as a study object. The analysis is based on qualitative semi-structured interviews with officials from various departments of the municipality who are involved in urban planning. The results show that the main prerequisites for implementation are well-functioning collaboration, knowledge, regulatory opportunities, financial resources and political support for prioritizing green-blue structures. To improve these conditions, there are opportunities for the municipality to develop collaboration within the organization and with external actors and move towards more unified goals and shared responsibility. Another possibility is to work with pilot projects to develop new solutions for regulation and to increase the knowledge of green-blue structures. Here, the challenge is to integrate the experience of the projects into the municipality's core work.

I Sverige kommer klimatförändringarna innebära ett varmare klimat med kraftigare nederbörd. I kombination med en stor andel hårdgjorda ytor i våra växande städer kommer detta innebära en risk för dagvattenöversvämningar. Ett angreppssätt för att klimatanpassa städerna och öka dess resiliens är att använda sig av gröna dagvattenåtgärder för hanteringen av dagvatten. Gröna dagvattenåtgärder, till exempel gröna tak eller växtbäddar, är multifunktionella då de bidrar med flera ekosystemtjänster samtidigt. Exempel på ekosystemtjänster är rening och fördröjning av dagvatten och lokal sänkning av temperaturen. Studier visar även en lägre mortaliteten hos människor boende i områden med mer grönska. Syftet med examensarbetet var att utforma en multikriterieanalys för att föreslå placering av gröna dagvattenåtgärder inom ett sjukhusområde. Akademiska sjukhuset i Uppsala användes som fallstudie. Multikriterieanalys är en väletablerad metod för att utvärdera olika alternativ baserat på en uppsättning kriterier. Metoden beaktar hur de undersökta alternativen uppfyller de olika kriterierna och kan användas som beslutsunderlag. Multikriterieanalysens kriterier baserades på en litteraturstudie samt samtal med personer som i sitt yrkesliv kommer i kontakt med dagvattenhantering. De resulterande kriterierna delades in i tre grupper: Primära och sekundära restriktioner samt faktorer. De primära restriktionerna representerade markområden som helt uteslöts ur analysen. Faktorerna och de sekundära restriktionerna poängsattes på ett enhetligt vis (mellan 0 och +1 respektive med -1 och 0 poäng) samt tilldelades vikter baserat på hur viktiga de ansågs vara att ta hänsyn till vid beslut om plats för en grön dagvattenåtgärd. Vikterna beräknades enligt två metoder, vilka baseras på rangordning av kriterierna. Metoderna var centroid rangordning (ROC) och summerad rangordning (RS). Rangordningen av kriterierna utfördes under en workshop enligt Delphimetoden. Multikriterieanalysens resultat summerades i ArcMap enligt linjär additiv metod, vilket innebär att en slutpoäng beräknades som summan av respektive kriteriums poäng multiplicerat med dess vikt. Resultatet bestod av rasterkartor över Akademiska sjukhuset, där varje pixel tilldelats en slutpoäng som visade dess lämplighet för placering av en grön dagvattenåtgärd. Resultatet visade att kriterier kopplade till rening av dagvatten, klimatanpassning (flödesfördröjning, temperatursänkning) samt praktiska genomförande- och kostnadsaspekter prioriterades högst av workshopgruppen. Enligt multikriterieanalysen var följande områden mest lämpliga för placering av gröna dagvattenåtgärder: marken runt hus A9, marken söder om J-huset och centralblocket samt mark i anslutning till parkeringsplatser och den Inre sjukhusvägen. En känslighetsanalys med avseende på val av viktningsmetod visade inga större skillnader i resultatet framtaget med vikter beräknade enligt ROC- respektive RS-metoden. / Climate change is resulting in both a warmer climate and heavier rains. At the same time the amount of paved surfaces in the cities are increasing. This will lead to both higher urban temperatures and higher risks of urban flooding. One way to tackle this and to increase urban resilience is by adapting to the climate change using green infrastructure for stormwater management. Green infrastructure has the potential to contribute with several ecosystem services, for example purification of stormwater and reducing the stormwater discharge. The aim of the thesis was to conduct a multicriteria analysis for localisation of green infrastructure for stormwater management in a hospital setting. The hospital Akademiska sjukhuset was used as a case study. The criteria for the analysis was based on a search of the literature and on conversationswith people who come in contact with stormwater management in their professional lives. The analysis was carried out using the linear additive method in ArcMap. Each criterion was assigned weights according to how important the criterion was to take into account when choosing a location for green infrastructure such as green roofs. The importance of the criteria was established by conducting a workshop according to the Delphi method. The workshop established a list ranking the criteria. The weights were then calculated using two methods: Rank Order Centroid and Rank Sum. The results conclude that criteria linked to purification of stormwater, climate adaptation (reducing discharge, lowering temperature) and aspects having to do with costs and practical feasibility were given the highest priority by the workshop group. Accordingto the multicriteria analysis, areas most suitable for installation of green infrastructurefor stormwater management were areas adjacent to house A9 and the southern parts ofCentralblocket and house J, together with areas in connection to parking lots and the road Inre sjukhusvägen.