Spelling suggestions: "subject:"kommunikationsmodell"" "subject:"kommunikationsmodelle""
11 |
Rörelseglädje är viktigt, det kommer man långt på : En studie om hur pedagoger och vårdnadshavare samarbetar för att fler barn ska uppnå Folkhälsomyndighetens rekommendationer angående fysisk aktivitet / Joy of movement is important, that will get you far : A study on how educators and guardians work together so that more children achieve the public health authority's recommendations regarding physical activityRoséus, Amanda January 2023 (has links)
Syftet med undersökningen var att tolka och förstå samarbetet mellan vårdnadshavare och pedagoger och hur detta kan utvecklas. Med syfte att allt fler barn skall uppnå Folkhälsomyndighetens rekommenderade tid att röra på sig dagligen. Studien har Lev Vygotskjis sociokulturella teori och en kommunikationsmodell som teoretisk utgångspunkt. Materialet består av en enkät som 18 vårdnadshavare svarat på, samt semistrukturerade intervjuer med tre olika respondenter som samtliga är utbildade förskollärare med olika lång yrkeserfarenhet. Studien visar att det i dagsläget inte finns ett önskvärt samarbete mellan pedagoger och vårdnadshavare med utgångspunkt i barns fysiska aktivitet. Dock uppkommer det av studien att de båda parterna är villiga att inleda ett samarbetsprogram för att tillsammans med hjälp av deras olika erfarenheter och kunskaper stötta varandra i arbetet med barnens fysiska aktivitet. Både personal och vårdnadshavarna visar på hur viktig kommunikationen är för de båda, vilket är anledningen till kommunikationens stora del av studien.
|
12 |
Kommunikationens påverkan på beredskap inför organisationella förändringar : En fallstudie i telekombranschenFerm Johansson, Mattias, Wahlqvist, Jonas January 2016 (has links)
Syfte: Syftet med studien är att analysera hur förändringsmottagare upplever att ledningens kommunikation inför organisationella förändringar påverkar dem för att få en beredskap inför förändringen. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats, där den empiriska datainsamlingen gjorts genom intervjuer med anställda på ett företag i telekombranschen. En analys av insamlad data genomfördes genom en tematisk analys. Resultat och slutsats: Kommunikation inverkar på förändringsmottagarnas beredskap från sändarsidan, men effekten av denna dämpas på mottagarsidan av ett filter bestående av två faktorer, avtrubbning och påverkan på förändringsmottagarna. Förändringsmottagarna motsätter sig eller upplever en likgiltighet gentemot organisatoriska förändringar om kommunikationen upplevs som knapphändig eller är otydlig. Likaså påverkar bristen på möjligheter att återkoppla till ledningen för att skapa klargöranden, mottagarna i negativ riktning. Studiens bidrag: Ge en djupare förståelse och kunskap i kommunikationens betydelse för att skapa beredskap till förändring, och på så vis öka möjligheterna att genomdriva lyckosamma förändringsarbeten. Förslag på vidare forskning: Att undersöka de faktorer som skapar avtrubbning till förändring hos förändringsmottagaren och hur dessa kan komma att undvikas.
|
13 |
Analyse, Konzeption und Entwicklung einer mobilen Kartenanwendung auf Basis des Wanderkalenders der Sächsischen ZeitungHauthal, Eva 31 May 2011 (has links) (PDF)
Die mobile Kartographie bedient sich dem mobilen Internet und der zivilen Nutzung des GPS-Signals. Der damit einhergehenden Mobilität des Benutzers, aber auch den technischen Schranken mobiler Endgeräte (wie geringen Prozessorleistungen, kleinen Displays und begrenzten Batterielaufzeiten) muss in Form einer Adaption der mobilen Karten Rechnung getragen werden. Die Adaption geschieht hinsichtlich des Informationsbedarfs, der sich aus dem aktuellen Nutzungskontext des Benutzers (d.h. seiner räumlich-zeitlichen Situation, seinen Interessen, Aufgabenkontext, aktuellen Umständen, Zielen, Bedürfnissen etc) ableiten lässt sowie hinsichtlich des Interaktionsgrades und der Interaktionsarten.
Ein weiterer Aspekt mobiler Kartographie sind nutzergenerierte Inhalte. Dank der ständigen Verfügbarkeit des Internets und einer unkomplizierten Art der Positionsbestimmung können auch Amateurnutzer problemlos selber räumliche Daten erheben und veröffentlichen. Der Kartograph rückt damit mehr in den Hintergrund und stellt sein Fachwissen in Form von Komponenten wie Basiskarten, Software oder Interaktionsmöglichkeiten zur Verfügung. Dadurch bedürfen traditionelle kartographische Kommunikationsmodelle hinsichtlich der mobilen Kartographie einer grundsätzlichen Weiterentwicklung, da eine strikte Trennung in Kartenhersteller und Kartennutzer nicht mehr vorgenommen werden kann. Die vorliegende Diplomarbeit stellt ein abgeleitetes kartographisches Kommunikationsmodell für mobile, interaktive Karten vor.
Ein Anwendungsgebiet der mobilen Kartographie sind mobile touristische Applikationen, welche im mobilen Technologie- und Informationszeitalter eine zeitgemäße Form der Reiseinformation und des Reiseservices darstellen. Im Rahmen dieser Arbeit wurden verschiedene existierende touristische Anwendungen für Smartphones analysiert und eine eigene mobile Kartenapplikation für Wanderungen in der Pilotregion Sächsische Schweiz konzipiert und prototypisch implementiert. Diese Applikation schlägt Wanderrouten vor, liefert zahlreiche Informationen sowie Kartenmaterial und ist an den Wanderkalender der Sächsischen Zeitung angelehnt, welcher jährlich von Kartographie-Studenten der Technischen Universität Dresden erarbeitet wird. / Mobile cartography makes use of mobile internet and the civil utilisation of the GPS signal. The resulting mobility of the user as well as technical restrictions of mobile devices (such as low processor performance, small display sizes and limited battery life) has to be taken into account in the form of an adaption of mobile maps. The adaption is carried out with regard to the current need for information which can be derived from the context of the user (i.e. spatial-temporal situation, interests, task, circumstances, aims, needs etc).
Another aspect of mobile cartography is user generated content. The permanent availability of mobile internet as well as the uncomplicated way of location determination makes it easy for amateur users to gather and publish own data. So the cartographer backs out and provides expert knowledge in the form of base maps, software and interaction techniques that can be used by the map user as an user interface for integrating own data. Thereby traditional cartographic communication models require a fundamental further development because a strict separation into map maker and map user can not be made anymore. The diploma thesis introduces a derived cartographic communication model for mobile interactive maps.
An application field of mobile cartography are mobile map applications in tourism. These touristic applications are an up-to-date kind of travelling service in the century of mobile technology and information. In the context of this diploma thesis several existing touristic applications for smartphones for were examined and an own mobile application for hiking in Saxon Switzerland was conceived and implemented prototypically. This application suggests hiking trips, provides various information as well as maps and is based on a hiking calendar that is worked out annually by cartography students of Dresden University of Technology.
|
14 |
Die verteilte digitale Informatikbibliothek MeDocMüller, Andreas 05 October 1998 (has links)
Vortrag UNIX-Stammtisch 09/98
|
15 |
Die verteilte digitale Informatikbibliothek MeDocMüller, Andreas 10 February 1999 (has links)
Der Vortrag beschreibt Ziele,Projektorganisation, Architektur und Inhalte der durch das BMBF gefoerderten verteilten elektronischen Bibliothek MeDoc(Multimediale elektronische Documente). Ein besonderer Schwerpunkt liegt auf der Beschreibung der Architektur des Gesamtsystems, insbesondere aus Sicht eines Nutzers von MeDoc. Weiterhin werden Geschaefts- und Lizenzmodelle diskutiert.
|
16 |
Kommunikationsmodell för APD-plan vid användning av materialrutor och gångstråk / Model of communication for a construction site plan when using material zones and walking pathAhlander, Alfred, Ekroth, Pontus January 2017 (has links)
Syfte: Platsbyggd byggnadsproduktion är en komplicerad process. En tillfällig fabrik, med nya materialupplag och nytt arbetsplatsområde upprättas vid varje enskilt projekt, vilket komplicerar processen ytterligare. Materialhanteringen utgör en stor besparingsmöjlighet i byggnadsprojekt och 40 % av tiden som förloras på en byggarbetsplats kan tillskrivas materialhantering. För att få bukt med slöseri kopplat till materialhantering krävs en väl bearbetad logistikplanering, fungerande kommunikation samt kunskapsbeaktning från tidigare genomförda projekt. Studiens mål är därför att identifiera förbättringsåtgärder gällande användning av materialrutor och gångstråk, samt skapa en kommunikationsmodell för arbetsplatsdispositionsplanen (APD-planen) som stödjer erfarenhetsåterföring. Metod: Studien har utfört fallstudier på två projekt inom NCC:s organisation. Kvalitativ datainsamling i form av litteraturstudie, intervjuer, dokumentanalys och observation har använts. Semistrukturerade intervjuer har utförts och innefattar sju respondenter med olika befattningar inom byggbranschen. Resultat: Studien har tagit fram faktorer som bör beaktas vid planeringen av materialrutor och gångstråk. Vidare visar resultatet att det krävs resurser och strukturerade processer för att erfarenhetsåterföring i byggnadsprojekt skall fungera. För att lyckas med användningen av materialrutor och gångstråk krävs god kommunikation av APD-planen. I studien har även en kommunikationsmodell av APDplanen som stödjer erfarenhetsåterföring tagits fram. Konsekvenser: Det är under inköps- och leveransplaneringen som förutsättningarna för materialrutor och gångstråk sätts, därför bör APD-planen vara mer i fokus under detta skede. En förutsättning för att användningen av materialrutor och gångstråk skall fungera är att det finns resurser som stödjer platsledningen vid planering och utförandet. Genom att använda sig av logistikresurser inom organisationen underlättas planering och hantering av material på byggarbetsplatsen och insamlade erfarenheter kan förmedlas mellan projekt. Ute i produktionen bör det finnas en ansvarig godsmottagare som är extra insatt i APD-planen och materialrutor, genom kontinuerlig kommunikation med platsledning och logistikresurs. Begränsningar: Eftersom arbetet endast omfattar studie av två byggnadsprojekt finns det en begränsning i vilka faktorer och resonemang som lyfts fram. Även om resultatet grundas från två byggnadsprojekt är de grundläggande processerna och händelseförloppen vid uppförande av byggnader likartade och resultatet kan därför tillämpas på liknande byggnadsprojekt. / Purpose: On-site construction is a complicated process. A temporary factory, with new zones for materials and workplace area must be established for each new project, which complicates the process further. Material management stands for a big saving opportunity in building projects and 40 % of the time lost on a construction site can be attributed to material management. To overcome this waste connected to material management a well-processed logistics planning, god communication as well as experience feedback from previous projects is required. The aim for this thesis is therefore to identify improvement measure regarding the use of material-dedicated buffer zones and walking paths, and as well as create a model of communication that supports experience feedback. Method The thesis is a case study on two projects within the organization of NCC. A qualitative data collection with literature review, interviews, document analysis and observation has been conducted. Semi-structured interviews have been conducted and includes seven respondents with different position within the construction industry. Findings: The thesis has produced factors that should be taken into consideration when material zones and walking paths are planned. The result shows that resources and structured processes are required if experience feedback should work during the construction project. To succeed with the use of material-dedicated buffer zones and walking paths, good communication of the construction site plan is needed. Furthermore, the thesis has resulted in a model of communication that supports experience feedback. Implications: It’s during the purchase and delivery planning that the conditions for the material-dedicated buffer zones and walking paths are set, therefore the construction site planning should be involved more in this phase. A prerequisite for using dedicated material zones and walking paths are resources which supports the construction management with planning and performance. By using logistic resources within the organization facilitates planning and management of material at the construction site, enables that collected experience can be conveyed between projects. In the production there should be a responsible receiver of material deliveries, who is extra briefed in the constructions site plan and the material-dedicated buffer zones through continuous communication with the construction management and logistic resource. Limitations: Since the thesis only includes two building projects, there is a limitation of the factors and arguments that are treated. Although the result is based on two building projects the fundamental processes and course of events are similar and can therefore be applied on other building projects.
|
17 |
Analyse, Konzeption und Entwicklung einer mobilen Kartenanwendung auf Basis des Wanderkalenders der Sächsischen ZeitungHauthal, Eva 20 May 2011 (has links)
Die mobile Kartographie bedient sich dem mobilen Internet und der zivilen Nutzung des GPS-Signals. Der damit einhergehenden Mobilität des Benutzers, aber auch den technischen Schranken mobiler Endgeräte (wie geringen Prozessorleistungen, kleinen Displays und begrenzten Batterielaufzeiten) muss in Form einer Adaption der mobilen Karten Rechnung getragen werden. Die Adaption geschieht hinsichtlich des Informationsbedarfs, der sich aus dem aktuellen Nutzungskontext des Benutzers (d.h. seiner räumlich-zeitlichen Situation, seinen Interessen, Aufgabenkontext, aktuellen Umständen, Zielen, Bedürfnissen etc) ableiten lässt sowie hinsichtlich des Interaktionsgrades und der Interaktionsarten.
Ein weiterer Aspekt mobiler Kartographie sind nutzergenerierte Inhalte. Dank der ständigen Verfügbarkeit des Internets und einer unkomplizierten Art der Positionsbestimmung können auch Amateurnutzer problemlos selber räumliche Daten erheben und veröffentlichen. Der Kartograph rückt damit mehr in den Hintergrund und stellt sein Fachwissen in Form von Komponenten wie Basiskarten, Software oder Interaktionsmöglichkeiten zur Verfügung. Dadurch bedürfen traditionelle kartographische Kommunikationsmodelle hinsichtlich der mobilen Kartographie einer grundsätzlichen Weiterentwicklung, da eine strikte Trennung in Kartenhersteller und Kartennutzer nicht mehr vorgenommen werden kann. Die vorliegende Diplomarbeit stellt ein abgeleitetes kartographisches Kommunikationsmodell für mobile, interaktive Karten vor.
Ein Anwendungsgebiet der mobilen Kartographie sind mobile touristische Applikationen, welche im mobilen Technologie- und Informationszeitalter eine zeitgemäße Form der Reiseinformation und des Reiseservices darstellen. Im Rahmen dieser Arbeit wurden verschiedene existierende touristische Anwendungen für Smartphones analysiert und eine eigene mobile Kartenapplikation für Wanderungen in der Pilotregion Sächsische Schweiz konzipiert und prototypisch implementiert. Diese Applikation schlägt Wanderrouten vor, liefert zahlreiche Informationen sowie Kartenmaterial und ist an den Wanderkalender der Sächsischen Zeitung angelehnt, welcher jährlich von Kartographie-Studenten der Technischen Universität Dresden erarbeitet wird.:Abbildungsverzeichnis IV
Tabellenverzeichnis V
Abkürzungsverzeichnis VI
1. Motivation 1
2. Definitionen und Grundlagen 3
2.1 Mobile Kartographie 3
2.2 Adaption 3
2.2.1 Adaptierbarkeit 4
2.2.2 Adaptivität 4
2.3 Benutzermodellierung 4
2.4 Kontext 4
2.5 Interaktion 5
2.6 Mensch-Computer-Interaktion 5
2.7 Kartographische Kommunikation 5
2.8 User Generated Content 6
2.9 Location-based Services 7
2.10 Smartphone 7
2.11 Applikation 8
3. Angepasste, personalisierte Informationsübermittlung in der mobilen Kartographie 9
3.1 Kontext 10
3.1.1 Kontextdimensionen 11
3.1.2 Kontextmodellierung 13
3.1.3 Benutzermodellierung 16
3.2 Adaption 20
3.2.1 Adaptionsobjekte 21
3.2.2 Adaptionsmethoden 22
3.2.4 Adaptionsprozess 23
3.2.5 Egozentrische Karten 24
3.3 User Generated Content in der Kartographie 25
3.3.1 Vorteile, Nachteile und Kritik 26
3.3.2 Motivationen für Nutzung und Erstellung von User Generated Content 27
3.3.3 EveryTrail - ein Beispiel für User Generated Content 28
3.4 Kartographische Kommunikationsmodelle 29
3.4.1 Die kartographische Kommunikationstheorie 30
3.4.2 Bestehende kartographische Kommunikationsmodelle 31
3.4.3 Ableitung eines Kommunikationsmodells für mobile, interaktive Karten 33
4. Touristische Applikationen für mobile Endgeräte 36
4.1 Analyse bestehender touristischer Applikationen 38
4.1.1 Analyse des Funktionsumfangs 39
4.1.2 Allgemeine Klassifizierung der untersuchten Applikationen 43
4.2 Theoretische Grundlagen für die Konzeption und Entwicklung einer mobilen Applikation 44
4.2.1 Die Software-Plattform Android 45
4.2.2 Lebenszyklus einer Activity 48
4.2.3 Design-Guidelines für Android-Applikationen 49
4.3 Eine mobile Applikation für touristische Aktivitäten in der Pilotregion Sächsische Schweiz 52
4.3.1 Der Wanderkalender der Sächsischen Zeitung 52
4.3.2 Konzeption der Applikation 53
4.3.3 Umsetzung der Konzeption 55
4.3.3.1 Autorenwerkzeuge: NetBeans IDE und Eclipse IDE 55
4. 3.3.2 Programmiertechnische Umsetzung 56
4. 3.3.3 Design der zu entwickelnden Applikation 65
4. 3.3.4 Icons der Applikation ‚Wandern in der Sächsischen Schweiz’ 70
4. 3.3.5 Probleme mit Android 1.5 72
4.3.4 Derzeitiger Entwicklungsstand der Applikation 74
4.3.5 Ausblick 75
5. Schlussfolgerungen 78
6. Diskussion 81
Quellenverzeichnis VIII
Anhangsverzeichnis XVI
Anhang I Kartographisches Kommunikationsmodell von KOLÁČNÝ (1969) XVIII
Anhang II Kartographisches Kommunikationsmodell von OGRISSEK (1974) XIX
Anhang III Kartographisches Kommunikationsmodell von BREETZ (1982) XX
Anhang IV Kartographisches Kommunikationsmodell von PRELL (1983) XXI
Anhang V Kartographisches Kommunikationsmodell von PETERSON (1995) XXII
Anhang VI Kartographisches Kommunikationsmodell von HAKE, GRÜNREICH und MENG (2002) XXIII
Anhang VII Kartographisches Kommunikationsmodell von LECHTHALER (2000) XXIV
Anhang VIII Kartographisches Kommunikationsmodell von KELNHOFER (2003) XXV
Anhang IX Übersichtstabelle kartographischer Kommunikationsmodelle XXVI
Anhang X Abgeleitetes kartographisches Kommunikationsmodell für mobile, interaktive Karten XXVII
Anhang XI Funktionalitäten der untersuchten touristischen Applikationen für Android XXVIII
Anhang XII Funktionalitäten der untersuchten touristischen Applikationen für iPhone XXIX
Anhang XIII Basislayouts der Android-API XXX
Anhang XIV Wanderroute ‚Entlang des Steinbruchpfads Wehlen’ aus dem Wanderkalender 2010 XXXI
Anhang XV Konzeption einer mobilen Applikation für Wanderungen in der Pilotregion Sächsische Schweiz XXXIII
Anhang XVI Umsetzung der konzipierten Applikation XXXIV
Anhang XVII Aufbau der Datenbank wanderfuehrer_db.db der mobilen Applikation XXXV
Anhang XVIII Quellcode von DataBaseHelper.java XXXVI
Anhang XIX Quellcode von TourenListe.java XXXIX
Anhang XX Schematische Darstellung der Views aus tour_route.xml XLV
Anhang XXI Quellcode von tour_route.xml XLVI
Anhang XXII Quellcode von Tour_Route.java LIV
Anhang XXIII Quellcode von CustomOverlay.java LIX
Anhang XIV Quellcode von Tour_Karte.java LXII
Anhang XXV Quellcode von tab_sel.xml LXXIV
Anhang XXVI Tabelle aller in der Applikation verwendeten Icons im Vergleich mit Standard-Icons LXXV / Mobile cartography makes use of mobile internet and the civil utilisation of the GPS signal. The resulting mobility of the user as well as technical restrictions of mobile devices (such as low processor performance, small display sizes and limited battery life) has to be taken into account in the form of an adaption of mobile maps. The adaption is carried out with regard to the current need for information which can be derived from the context of the user (i.e. spatial-temporal situation, interests, task, circumstances, aims, needs etc).
Another aspect of mobile cartography is user generated content. The permanent availability of mobile internet as well as the uncomplicated way of location determination makes it easy for amateur users to gather and publish own data. So the cartographer backs out and provides expert knowledge in the form of base maps, software and interaction techniques that can be used by the map user as an user interface for integrating own data. Thereby traditional cartographic communication models require a fundamental further development because a strict separation into map maker and map user can not be made anymore. The diploma thesis introduces a derived cartographic communication model for mobile interactive maps.
An application field of mobile cartography are mobile map applications in tourism. These touristic applications are an up-to-date kind of travelling service in the century of mobile technology and information. In the context of this diploma thesis several existing touristic applications for smartphones for were examined and an own mobile application for hiking in Saxon Switzerland was conceived and implemented prototypically. This application suggests hiking trips, provides various information as well as maps and is based on a hiking calendar that is worked out annually by cartography students of Dresden University of Technology.:Abbildungsverzeichnis IV
Tabellenverzeichnis V
Abkürzungsverzeichnis VI
1. Motivation 1
2. Definitionen und Grundlagen 3
2.1 Mobile Kartographie 3
2.2 Adaption 3
2.2.1 Adaptierbarkeit 4
2.2.2 Adaptivität 4
2.3 Benutzermodellierung 4
2.4 Kontext 4
2.5 Interaktion 5
2.6 Mensch-Computer-Interaktion 5
2.7 Kartographische Kommunikation 5
2.8 User Generated Content 6
2.9 Location-based Services 7
2.10 Smartphone 7
2.11 Applikation 8
3. Angepasste, personalisierte Informationsübermittlung in der mobilen Kartographie 9
3.1 Kontext 10
3.1.1 Kontextdimensionen 11
3.1.2 Kontextmodellierung 13
3.1.3 Benutzermodellierung 16
3.2 Adaption 20
3.2.1 Adaptionsobjekte 21
3.2.2 Adaptionsmethoden 22
3.2.4 Adaptionsprozess 23
3.2.5 Egozentrische Karten 24
3.3 User Generated Content in der Kartographie 25
3.3.1 Vorteile, Nachteile und Kritik 26
3.3.2 Motivationen für Nutzung und Erstellung von User Generated Content 27
3.3.3 EveryTrail - ein Beispiel für User Generated Content 28
3.4 Kartographische Kommunikationsmodelle 29
3.4.1 Die kartographische Kommunikationstheorie 30
3.4.2 Bestehende kartographische Kommunikationsmodelle 31
3.4.3 Ableitung eines Kommunikationsmodells für mobile, interaktive Karten 33
4. Touristische Applikationen für mobile Endgeräte 36
4.1 Analyse bestehender touristischer Applikationen 38
4.1.1 Analyse des Funktionsumfangs 39
4.1.2 Allgemeine Klassifizierung der untersuchten Applikationen 43
4.2 Theoretische Grundlagen für die Konzeption und Entwicklung einer mobilen Applikation 44
4.2.1 Die Software-Plattform Android 45
4.2.2 Lebenszyklus einer Activity 48
4.2.3 Design-Guidelines für Android-Applikationen 49
4.3 Eine mobile Applikation für touristische Aktivitäten in der Pilotregion Sächsische Schweiz 52
4.3.1 Der Wanderkalender der Sächsischen Zeitung 52
4.3.2 Konzeption der Applikation 53
4.3.3 Umsetzung der Konzeption 55
4.3.3.1 Autorenwerkzeuge: NetBeans IDE und Eclipse IDE 55
4. 3.3.2 Programmiertechnische Umsetzung 56
4. 3.3.3 Design der zu entwickelnden Applikation 65
4. 3.3.4 Icons der Applikation ‚Wandern in der Sächsischen Schweiz’ 70
4. 3.3.5 Probleme mit Android 1.5 72
4.3.4 Derzeitiger Entwicklungsstand der Applikation 74
4.3.5 Ausblick 75
5. Schlussfolgerungen 78
6. Diskussion 81
Quellenverzeichnis VIII
Anhangsverzeichnis XVI
Anhang I Kartographisches Kommunikationsmodell von KOLÁČNÝ (1969) XVIII
Anhang II Kartographisches Kommunikationsmodell von OGRISSEK (1974) XIX
Anhang III Kartographisches Kommunikationsmodell von BREETZ (1982) XX
Anhang IV Kartographisches Kommunikationsmodell von PRELL (1983) XXI
Anhang V Kartographisches Kommunikationsmodell von PETERSON (1995) XXII
Anhang VI Kartographisches Kommunikationsmodell von HAKE, GRÜNREICH und MENG (2002) XXIII
Anhang VII Kartographisches Kommunikationsmodell von LECHTHALER (2000) XXIV
Anhang VIII Kartographisches Kommunikationsmodell von KELNHOFER (2003) XXV
Anhang IX Übersichtstabelle kartographischer Kommunikationsmodelle XXVI
Anhang X Abgeleitetes kartographisches Kommunikationsmodell für mobile, interaktive Karten XXVII
Anhang XI Funktionalitäten der untersuchten touristischen Applikationen für Android XXVIII
Anhang XII Funktionalitäten der untersuchten touristischen Applikationen für iPhone XXIX
Anhang XIII Basislayouts der Android-API XXX
Anhang XIV Wanderroute ‚Entlang des Steinbruchpfads Wehlen’ aus dem Wanderkalender 2010 XXXI
Anhang XV Konzeption einer mobilen Applikation für Wanderungen in der Pilotregion Sächsische Schweiz XXXIII
Anhang XVI Umsetzung der konzipierten Applikation XXXIV
Anhang XVII Aufbau der Datenbank wanderfuehrer_db.db der mobilen Applikation XXXV
Anhang XVIII Quellcode von DataBaseHelper.java XXXVI
Anhang XIX Quellcode von TourenListe.java XXXIX
Anhang XX Schematische Darstellung der Views aus tour_route.xml XLV
Anhang XXI Quellcode von tour_route.xml XLVI
Anhang XXII Quellcode von Tour_Route.java LIV
Anhang XXIII Quellcode von CustomOverlay.java LIX
Anhang XIV Quellcode von Tour_Karte.java LXII
Anhang XXV Quellcode von tab_sel.xml LXXIV
Anhang XXVI Tabelle aller in der Applikation verwendeten Icons im Vergleich mit Standard-Icons LXXV
|
18 |
Den retoriska modernisten : T.S. Eliots objektiva korrelat som retoriskt begreppBjurbom, Helena January 2020 (has links)
Uppsatsen är en retoriskt studie av T.S. Eliots begrepp objektiva korrelat; ett litterärt begrepp som, enligt Eliot, var det konstfulla sättet att framställa känslor på. Känslan skulle framställas i dikt genom att en objektiv framställning, Detta innebar att känslan skulle ha en konkret motsvarighet i dikten, exempelvis skulle den inkapslas i ett objektiv, en situation eller händelsekedja. Detta skulle i sin tur omedelbart väcka känslan hos läsaren. Uppsatsens syfte är att undersöka och visa att det objektiva korrelatet förutsätter en retorisk kommunikationsmodell. Detta görs mot bakgrunden till att det fanns en modernistisk uppfattning om retoriken som skadligt, något som litteraturen skulle befrias ifrån. För att uppfylla syftet undersöks text-, författare-, och läsarfunktionen, vilka kan förstås som viktiga delar i en kommunikationsmodell. Studien visar att begreppet delar flera likheter med och förstås utifrån flera retoriska teorier, exempelvis Chaïm Perelmans auditoriebegrepp, Mats Rosengrens definition av doxa och Wayne C. Booths begrepp telling och showing. Det objektiva korrelatet kan förstås som en poetisk argumentation som ämnar påverka läsarna, men vars funktion också är avhängig publiken då författaren måste förhålla sig till de kollektiva referenspunkter som publiken håller gemensamt. Studien visar att de kommunikationsparameterar som undersöks är av retorisk karaktär och såldes förutsätter begreppet en retorisk kommunikationsmodell.
|
19 |
Effekter av SBAR som kommunikationsmodell inom hälso- och sjukvårdenDagerbjörk, Alexander, Swierz, Louise January 2011 (has links)
Bakgrund: Hälso- och sjukvården är en högriskverksamhet. Varje år drabbas ett stort antal patienter världen över av vårdskador, som kunde ha undvikits, och som i vissa fall leder till att patienter avlider. Vetenskaplig forskning tyder på att den vanligaste orsaken till tillbud och negativa händelser i vården är att kommunikationen brustit mellan vårdpersonal. Faktorer som kan ligga till grund för avvikelser vid överrapportering kan vara hög arbetsbelastning och stressiga arbetsförhållanden. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka effekter av SBAR som kommunikationsmodell för överrapportering inom hälso- och sjukvården med avseende på SBAR-modellens inverkan på vårdpersonalens kommunikation och patientsäkerhet. SBAR är en strukturerad kommunikationsmodell som står för (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd ochRekommendation). Metod: Ett systematiskt tillvägagångssätt enligt Goodmans sju steg användes vid genomförandet och sammanställningen av studien. Data-bassökningen utfördes främst i PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar som visade att SBAR-modellen förbättrar kommunikationen, överapporteringskommunikation, teamwork och det kommunikativa självförtroendet hos vårdpersonal och studenter. Vårdpersonalens förbättrade kommunikation resulterade också i en ökad patienttillfredställelse.Slutsats: Studiernas resultat talar för användning av SBAR som strukturerad kommunikationsmodell vid överrapportering inom vården. Eftersom SBAR-modellen är en relativt ny metod för rapportering finns det ett behov av ökad kunskap och utbildning för att integrera denna metod i omvårdnadsarbetet.Vidare rekommenderas att kommunikation enligt SBAR bör inkluderas isjuksköterskeutbildningen. Vidare forskning behövs kring SBAR-modellens funktion och effekt inom hälso- och sjukvården i syfte att öka evidensen för SBAR-modellens effekt på vårdpersonalens kommunikation och patientsäkerhet. / Background: Healthcare is a high risk activity. Each year a large number of patients worldwide suffer from preventable harm that could have been avoided and in some cases leading to patients death. Scientific research suggests that the most common cause of incidents and adverse events in health care is the communication failure between healthcare professionals´. Factors that can influence the basis of differences in handover could be heavy workload and stressful working conditions. The aim: The aim of this literature review was to explore the effects of the SBAR-communication model for handover in healthcare with regard to the SBAR model’s impact on the nursing staff communication and patient safety. SBAR is a structured communication model that stands for (Situation, Background, Assessment and Recommendation). Method: A systematic approach of Goodman's seven steps wear used in the preparation and implementation of the study. The database search was performed primarily in PubMed and CINAHL. Results: The results were based on eight scientific studies that show that the SBAR-model improves communication, the handover-communication, teamwork and communicative self-confidence of healthcare professionals and students. The healthcare professionals´ improved communication also resulted in increased patient satisfaction. Conclusion: The studies findings supports the use of a structured communication model for handover in healthcare. Because the SBAR-model is a relatively new method of reporting, there is a need for increased knowledge and training to integrate this method in nursing. Furthermore it is recommended that SBAR-communication should be included in nursing education. Further research is required regarding the SBAR-model´s function and effect in healthcare in order to increase the evidence for the SBAR-model´s effect on nursing staff communication and patient safety.
|
20 |
Untersuchungen zur Struktur und Funktion taktiler kartographischer Medien und ihren WechselwirkungenGeiger, Stephanie 16 June 2008 (has links) (PDF)
Es wird heute weltweit versucht, Konzepte für vielfältige taktile kartographische Medien zu entwickeln, die vorrangig der allgemeinen Orientierung und Mobilität, aber auch verstärkt dem Wissenserwerb, z.B. im Geographieunterricht an Schulen für Blinde und Sehbehinderte, dienen sollen. Diese Konzepte müssen von denen der "visuellen Kartographie"1 zwangsläufig mehr oder weniger abweichen und auf weitgehend anderen Methoden, Regeln und Techniken beruhen. Wesentliche und durch die Praxis verifizierte Erkenntnisse der visuellen Kartographie sind der taktilen Kartographie zugänglich zu machen bzw. in/an diese zu adaptieren. Trotzdem dürfen grundlegende Theorien und Erfahrungen der Kartengestaltung und Kartennutzung für Sehende nicht völlig negiert werden.
|
Page generated in 0.3566 seconds