Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för koncentrationssvårigheter, hur verksamma pedagoger i förskolan upplever barn i koncentrationssvårigheter samt vilka strategier de använder sig av i mötet med barn i koncentrationssvårigheter. Undersökningen utgörs av fyra semi- och ostrukturerade gruppintervjuer med två till tre deltagande pedagoger i varje grupp. Studiens teoretiska utgångspunkt grundas på det sociokulturella perspektivet utifrån Säljö, Dysthe samt Vygotskij som belyser det på olika sätt. Det grundar sig i att allt lärande sker genom kommunikation och i interaktion tillsammans med andra. Utifrån forskningens syfte innehåller bakgrunden forskning som vi anser relevant för studien. Den innefattar även Läroplan för förskolan Lpfö 98, FN:s barnkonvention samt Salamancadeklarationen. Resultat visar att det inte finns ett rätt sätt och därav inte en strategi att tillgå i arbetet med att möta barn i koncentrationssvårigheter, samt att koncentrationssvårigheter kan yttra sig dels genom överaktivitet och dels genom dagdrömmande barn. Den viktigaste strategin pedagogerna belyser är att vara närvaro, bemöta barnet positivt och integration. Pedagogernas förhållningssätt spelar stor roll och strategierna bör väljas utifrån den enskilda individens intresse och behov. Resultatet visar även att miljön är av stor betydelse för barn i koncentrationssvårigheter.

Version:1.0 StartHTML:0000000202 EndHTML:0000040504 StartFragment:0000039220 EndFragment:0000040468 SourceURL:file:///Users/kjellhaglund/Desktop/Dropbox/1%20Moas/Den%20fysiska%20klassrumsmilj.doc @font-face { font-family: "Times New Roman"; }@font-face { font-family: "Arial"; }@font-face { font-family: "Courier New"; }@font-face { font-family: "Wingdings"; }@font-face { font-family: "Verdana"; }@font-face { font-family: "Tahoma"; }p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }h1 { margin: 36pt 0cm 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 26pt; font-family: Verdana; font-weight: normal; }h2 { margin: 24pt 0cm 6pt; page-break-after: avoid; font-size: 16pt; font-family: Verdana; }h3 { margin: 12pt 0cm 6pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; }h4 { margin: 12pt 0cm 6pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }h5 { margin: 12pt 0cm 3pt; line-height: 15pt; font-size: 13pt; font-family: "Times New Roman"; font-style: italic; }p.MsoIndex1, li.MsoIndex1, div.MsoIndex1 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 12pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex2, li.MsoIndex2, div.MsoIndex2 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 24pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex3, li.MsoIndex3, div.MsoIndex3 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 36pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex4, li.MsoIndex4, div.MsoIndex4 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 48pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex5, li.MsoIndex5, div.MsoIndex5 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 60pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex6, li.MsoIndex6, div.MsoIndex6 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 72pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex7, li.MsoIndex7, div.MsoIndex7 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 84pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex8, li.MsoIndex8, div.MsoIndex8 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 96pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex9, li.MsoIndex9, div.MsoIndex9 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 108pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc1, li.MsoToc1, div.MsoToc1 { margin: 6pt 0cm; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; font-weight: bold; }p.MsoToc2, li.MsoToc2, div.MsoToc2 { margin: 0cm 0cm 6pt 11.9pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 10pt; font-family: Verdana; }p.MsoToc3, li.MsoToc3, div.MsoToc3 { margin: 0cm 0cm 6pt 24pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 10pt; font-family: Verdana; }p.MsoToc4, li.MsoToc4, div.MsoToc4 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 36pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc5, li.MsoToc5, div.MsoToc5 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 48pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc6, li.MsoToc6, div.MsoToc6 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 60pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc7, li.MsoToc7, div.MsoToc7 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 72pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc8, li.MsoToc8, div.MsoToc8 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 84pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc9, li.MsoToc9, div.MsoToc9 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 96pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText { margin: 0cm 22.7pt 6pt 0cm; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: Verdana; font-style: italic; }p.MsoCommentText, li.MsoCommentText, div.MsoCommentText { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndexHeading, li.MsoIndexHeading, div.MsoIndexHeading { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: Arial; font-weight: bold; }p.MsoCaption, li.MsoCaption, div.MsoCaption { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; font-weight: bold; }p.MsoTof, li.MsoTof, div.MsoTof { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }span.MsoFootnoteReference { vertical-align: super; }span.MsoCommentReference { font-size: 8pt; }span.MsoPageNumber { font-weight: bold; }span.MsoEndnoteReference { vertical-align: super; }p.MsoEndnoteText, li.MsoEndnoteText, div.MsoEndnoteText { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToa, li.MsoToa, div.MsoToa { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 12pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoMacroText, li.MsoMacroText, div.MsoMacroText { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; font-size: 10pt; font-family: "Courier New"; }p.MsoToaHeading, li.MsoToaHeading, div.MsoToaHeading { margin: 6pt 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: Arial; font-weight: bold; }p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyTextIndent, li.MsoBodyTextIndent, div.MsoBodyTextIndent { margin: 0cm 0cm 6pt 14.15pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyTextFirstIndent, li.MsoBodyTextFirstIndent, div.MsoBodyTextFirstIndent { margin: 0cm 0cm 6pt; text-indent: 10.5pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyTextFirstIndent2, li.MsoBodyTextFirstIndent2, div.MsoBodyTextFirstIndent2 { margin: 0cm 0cm 6pt 14.15pt; text-indent: 10.5pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyText2, li.MsoBodyText2, div.MsoBodyText2 { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 200%; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyText3, li.MsoBodyText3, div.MsoBodyText3 { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: "Times New Roman"; }a:link, span.MsoHyperlink { color: blue; text-decoration: underline; }a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed { color: purple; text-decoration: underline; }strong { }p.MsoDocumentMap, li.MsoDocumentMap, div.MsoDocumentMap { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; background: none repeat scroll 0% 0% navy; font-size: 10pt; font-family: Tahoma; }p.Citat, li.Citat, div.Citat { margin: 0cm 22.7pt 6pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.Ballongtext, li.Ballongtext, div.Ballongtext { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: Tahoma; }p.Ingress, li.Ingress, div.Ingress { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; font-weight: bold; }p.Bildtext, li.Bildtext, div.Bildtext { margin: 0cm 22.7pt 6pt 0cm; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: Verdana; font-style: italic; }p.Kommentarsmne, li.Kommentarsmne, div.Kommentarsmne { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; font-weight: bold; }p.Uppsatstitel, li.Uppsatstitel, div.Uppsatstitel { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; page-break-after: avoid; font-size: 28pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Undertitel, li.Undertitel, div.Undertitel { margin: 6pt 0cm 28pt; line-height: 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 14pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Formatmall1, li.Formatmall1, div.Formatmall1 { margin: 6pt 0cm 28pt; line-height: 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Framsidestext, li.Framsidestext, div.Framsidestext { margin: 6pt 0cm 10pt; line-height: 14pt; page-break-after: avoid; font-size: 8pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Rubrik3ejinnehllsfrt, li.Rubrik3ejinnehllsfrt, div.Rubrik3ejinnehllsfrt { margin: 12pt 0cm 6pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; font-weight: bold; }p.Rubrik2ejinnehllsfrt, li.Rubrik2ejinnehllsfrt, div.Rubrik2ejinnehllsfrt { margin: 24pt 0cm 6pt; page-break-after: avoid; font-size: 16pt; font-family: Verdana; font-weight: bold; }p.Rubrik1ejinnehllsfrt, li.Rubrik1ejinnehllsfrt, div.Rubrik1ejinnehllsfrt { margin: 36pt 0cm 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 26pt; font-family: Verdana; }span.BrdtextChar { font-size: 11pt; }span.CitatChar { font-size: 11pt; }span.BrdtextChar1 { font-size: 11pt; }span.CitatChar1 { font-size: 11pt; }p.Liststycke, li.Liststycke, div.Liststycke { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 65.2pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }span.BrdtextChar2 { font-size: 11pt; }span.CitatChar2 { font-size: 11pt; }div.Section1 { page: Section1; }ol { margin-bottom: 0cm; }ul { margin-bottom: 0cm; } Vår utgångspunkt har varit att utgå från den fysiska miljö som elever vistas i dagligen och den påverkan den kan ha på deras koncentrationsförmåga. Uppsatsen handlar i teoridelen om vad det innebär att vara koncentrerad samt att ha svårigheter att koncentrera sig. Vi beskriver olika typer av koncentrationssvårigheter, vad perception är, vad som främjar och vad som försvårar koncentrationen. Vi skriver om hur man på olika sätt kan underlätta för elever med primära koncentrationssvårigheter. I undersökningsdelen tar vi reda på vilka visuella stimuli elever utsätts för genom de observationer vi gjort i elevtomma klassrum. Vi har tittat på vilka, och i vilken utsträckning, visuella stimuli förekommer i klassrummen. Resultatet redovisas i en tabell och tolkas sedan i text med hänvisning till det litteraturen beskriver om miljöns påverkan på koncentrationsförmågan. Syftet är att undersöka hur den fysiska klassrumsmiljön är utformad och inredd utifrån ett koncentrationsperspektiv. Resultatet visar att elever utsätts för en oerhörd mängd visuella stimuli och enligt den litteratur vi läst påverkar det koncentrationen negativt.

Sammanfattning Den här studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning tillfrågade lärare undervisande i lågstadieklasser använder sig av belöningssystem i sin undervisning av elever med koncentrationssvårigheter. I den här studien undersöker jag även i vilken utsträckning tillfrågade lärarna anser att belöningssystem fungerar som motivator, för att elever i det långa loppet skall uppnå kunskapsmålen i skolan. Arbetet innefattar även analys av forskning, såväl positivt inställd sådan som negativt inställd, där fokus ligger på att ta reda på om forskningen pekar på några skadliga aspekter med att arbeta med belöningssystem.   Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med fyra lågstadielärare som representerar olika skolor och klasser mellan åk. 1-3, som arbetar i vitt skilda socioekonomiska områden för att skapa en så representativ bild som möjligt utifrån det föga antalet intervjuer som genomförts. Intervjufrågorna är gjorda utifrån en strukturerad modell för att få en likartad grund i intervjun, det vill säga samma frågor ställs i samma följd till samtliga respondenter. Dock är samtliga frågor öppnafrågor, vilket gör att intervjumodellen blir att betrakta som semistrukturerad.   Sammanfattningsvis kan sägas att studiens resultat visar på att tillfrågade lärare i varierande grad använder sig av belöningssystem i olika former, inte minst digitalt. Samtliga gör det på ett i mer eller mindre utsträckning reflekterat och konsekvent vis, men med än mer varierande tankar kring användandet. Vad forskningen påvisar utifrån påståendet att belöningssystem skulle kunna ses som skadligt visar forskningen på att så kan vara fallet, utifrån teorin om inre respektive yttre motivation. Dock är arbetet med yttre motivation vida spritt och anammat, och program uppbyggda utefter principen fortsätter att utvecklas.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om didaktiska val som några yrkesverksamma förskollärare gör samt hur de anpassar lärmiljön till barn med koncentrationssvårigheter för att möjliggöra en likvärdig förskola.   Genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma legitimerade förskollärare undersöks hur informanter definierar barn med koncentrationssvårigheter vilka didaktiska val de gör samt vilka är betydelsefulla faktorer för deras arbete. Studien innefattar ett resonemang om en likvärdig förskola för alla barn, exempel på vilka pedagogiska metoder och arbetssättet som kan användas i arbetet med barn med koncentrationssvårigheter samt vilka hinder och förutsättningar finns i arbetet med dessa barn. Studien utgår ifrån ett didaktiskt perspektiv, där didaktiska frågor genomsyrar texten. Resultatet av studien visar att förskollärare definierar barn med koncentrations problematik utifrån deras svårigheter att sitta stilla, hålla fokus, avsluta påbörjad uppgift, lära sig och skapa goda relationer med andra personer. Studien visade även att en god lärmiljö för dessa barn kännetecknas av ordning, struktur, tydlighet, flexibilitet och förutsägbarhet. Förskollärarna erbjuder stödinsatser i form av bildstöd, anpassningar av pedagogiskt material och fysisk miljö, tillgänglighet, ett professionellt pedagogiskt förhållningssätt och extra resurspersonal, när det finns möjlighet. Studien visade även att ramfaktorer villkorar undervisningen och påverkar förskollärarens didaktiska val.

Stödinsatser och den fysiska lärmiljöns utformning är viktiga för elever med koncentrationssvårigheter i skolan. Dessa kan underlätta koncentration och inlärning. Syftet med den här studien var att ta reda på några lärares uppfattningar om välfungerande stödinsatser. Ett särskilt fokus riktades mot den fysiska lärmiljöns utformning. Uppfattningarna samlades in genom fokusgruppsamtal på tre grundskolor. Som teoretiskt ramverk har vi använt oss av Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsteori. En slutsats var att lärare beskrev att de erbjuder en mängd olika stödinsatser för att främja delaktighet och lärande hos elever med koncentrationssvårigheter. Några exempel som gavs var en genomtänkt fast placering och bildstöd. En annan slutsats var att lärarna menade att den fysiska lärmiljön bör vara organiserad och strukturerad för att vara välfungerande för elever med koncentrationssvårigheter. Ytterligare en slutsats var att stödinsatserna och undervisningen bör utformas utifrån varje elevs specifika behov eftersom elever som har svårighet med sin koncentration är olika.

Syftet med studien är att skapa kunskap om F-3-lärares uppfattningar om elevers koncentrationssvårigheter, samt deras strategier för att möta dessa elever. Studien har utgått ifrån frågeställningarna Vilka likheter och skillnader kan identifieras mellan lärares olika uppfattningar om elevers koncentrationssvårigheter?, Vad har lärarna för farhågor om inget görs åt en elevs koncentrationssvårigheter?  och På vilka sätt uppger lärare att de hanterar elevers koncentrationssvårigheter? Då syftet är att skapa kunskap om lärares uppfattningar och erfarenheter om elevers koncentrationssvårigheter är fenomenografi och fenomenologi studiens utgångspunkter. Fenomenografi innebär människors uppfattningar och fenomenologi deras erfarenheter. För att besvara studiens frågeställningar intervjuades sex stycken lärare verksamma i årskurserna F-3 på olika skolor inom samma kommun. Intervjuerna transkriberades och det är dessa transkriberingar som ligger till grund för analysen. Resultatet visade att lärare främst anser att det är skolans ansvar att hjälpa elever med koncentrationssvårigheter, samt att det oftast inte är i eleven problemet ligger, utan i strukturen  och  organiseringen av skolan. Vidare visade resultatet att lärare ser många olika orsaker som kan ligga bakom en elevs koncentrationssvårighet, och att problemet kan vara rotat i individen eller miljön. I och med detta tryckte lärarna också på vikten av att försöka ta reda på vad som är grunden till problemet. De olika typer av strategier som lärarna nämnde kan kategoriseras i följande teman; struktur, rörelse, ljud, verktyg och hjälpmedel, dialog och relation, samt motivation. Valet av strategi skilde sig beroende på eleven i fråga och orsaken bakom problemet. Ifall läraren inte gör någonting åt en elevs koncentrationssvårigheter menar de intervjuade lärarna att följande saker kan uppstå; att eleven får negativ uppmärksamhet eller kan bli utåtagerande, att eleven får sociala svårigheter, att eleven hamnar efter och inte klarar kunskapsmålen, att eleven utvecklar en negativ inställning till skolan, samt att eleven utvecklar en dålig självkänsla.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare planerar, genomför och reflekterar över undervisning utifrån didaktiska val gällande elever som har problematik kring koncentrationen. Samt hur deras tidsmässiga, organisatoriska förutsättningar ser ut för att möta behovet hos elever med koncentrationssvårigheter.   Skoldidaktisk teori och pedagogisk planering låg som grund för analysen av den insamlade empirin. Datan samlades in genom en enkätundersökning, där verksamma lärare i förskoleklass samt årskurs 1-3 fick besvara frågor om deras åsikter kring arbetet med och för elever med koncentrationssvårigheter samt deras organisatoriska förutsättningar för planering och efterarbete.   Resultatet av studien visar att lärarna anser att elevers koncentrationsförmåga ofta påverkas av ljud men även av för långa genomgångar och lektioner. Anpassningar gällande akustik, ljus, möblering och placering har som oftast en positiv inverkan på elevens koncentration. Lärarna i denna studie anser att de, generellt sett, inte har tillräckligt med tid för planering och efterarbete gentemot elever med koncentrationssvårigheter. Ett särskilt intressant resultat i denna studie är att lärarna inte förvarade material i klassrummet som tidigare forskning påstår att man ska göra för att främja koncentrationen hos eleverna.

Skolan har ett särskilt ansvar över de elever som av olika anledningar uppvisar svårigheter i sin skolsituation. Elever med koncentrationssvårigheter uppfattas ofta som hyperaktiva vilket står i strid med ett förväntat klassrumsbeteende och problematiken inverkar direkt på elevens inlärningsförmåga. För att eleven ska kunna följa undervisningen behöver läraren ta hänsyn till detta och anpassa undervisningen till elevens förutsättningar och behov. Syftet med den föreliggande studien har därför varit att åstadkomma mer kunskap om hur den pedagogiska lärmiljön kan utformas för att gynna lärandet för elever med koncentrationssvårigheter. Fenomenografin har använts som en inspirerande metodansats då essensen i den föreliggande studien har varit lärarnas uppfattningar av fenomenet elever med koncentrationssvårigheter. Sju lärare med olika utbildningar har deltagit i enskilda semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes i ett fysiskt- eller digitalt möte via Teams. Insamlande data har systematiserats, organiserats och analyserats med utgångspunkt i den fenomenografiska processen och tematisk analys. Resultatet har sedan tolkats, jämförts och kontrasterats med förankring i litteraturbakgrunden, tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna differentierad undervisning och variationsteorin. I resultatet framkommer av lärarnas beskrivningar att undervisningen av elever med koncentrationssvårigheter inte är helt oproblematiskt. Lärarna beskriver elevens exekutiva funktioner som utmärkande drag i deras uppfattningarna av hur koncentrationssvårigheterna yttrar sig. Utöver beteendena, som upplevs stå i strid med de normer som råder i samhället över det förväntade klassrumsbeteendet, framkommer också arbetet med att utforma framgångsrika undervisningssituationer för elever med koncentrationssvårigheter som tidskrävande. Trots det tidskrävande arbetet anpassar lärarna undervisningen genom att variera och differentiera undervisningens innehåll, process och produkt för att alla elever med dess variationer ska ges förutsättningar att inhämta samma kunskaper och nå samma kunskapsmål. Slutsatsen utifrån resultatet av denna studie är att implementering av kompetensutveckling inom differentierad undervisning med variationsteorin som utgångspunkt skulle kunna möjliggöra förutsättningar i lärandet för elever med koncentrationssvårigheter.

Syftet med detta arbete är att undersöka innebörden av bemötande när det handlar om flickor med koncentrationssvårigheter som inte stör. Hur kan pedagoger uppleva att de bemöter dessa flickor och hur kan flickorna själva uppleva det? Genom intervjuer har två flickor, 9 och 11 år gamla samt tre lärare och en assistent, kommit till tals. Jag har också observerat den ena flickan i sitt skolsammanhang. Personalen upplever, i enlighet med forskningen, att dessa flickor är lätta att förbise, men sedan de identifierat flickornas behov av stöd, anstränger de sig för att uppmuntra dem och vara lyhörda i bemötandet av dem. Flickorna själva har olika uppfattning och medvetenhet om hur de bemöts och hur detta upplevs, men vad som framstår som viktigt för dem båda är att läraren sänder ut positiva signaler och påvisar arbetsuppgifter på ett tydligt vis. Som utgångspunkt för studien skapade jag, utifrån forskningen i litteraturbakgrunden, en egen modell kring bemötandets dimensioner. Efter den empiriska undersökningen redigerades och kompletterades den, vilket resulterade i en ny modell. Såsom bemötandet kommer till uttryck för respondenterna i kontakten med flickorna innefattar bemötandet fyra dimensioner, inom vilka pedagogerna använder sig av ett antal redskap. Av dessa redskap används somliga på ett icke medvetet vis. Respondenterna ger uttryck för att bemöta flickorna i en intagande och en utgivande funktion och att bemötandet består i olika faser. Även funktionerna och faserna förklaras i modeller.

Vad är MTI? Hur påverkar motoriska rörelser koncentrationsförmågan hos barn?”Sitter du nu och dagdrömmer igen? Spring inte omkring! Sitt still och lyssna på vad jag säger.” Detta fenomen kan tyckas vara ett normalt beteende för barn i klassrummet. Men observerar man barnet individuellt kan man se att det finns underliggande problem med både motoriken och koncentrationen. Barns reflexer, sinnen, mognad, stimulans och självförtroende tillsammans med motoriska rörelser så som finmotorik och grovmotorik går hand i hand med inlärning hos barn. MTI, Motorik Tränar Inlärning, är en metod för föräldrar och pedagoger som hjälper barnen med deras motoriska rörelser och som främjar koncentrationen i klassrummet.Syftet med studien är att ta reda på vilken betydelse metoden MTI har för främjandet av barns koncentrationsförmåga. Studien visar hur man utövar MTI med alla de yngre barnen i skolan och hur man sedan i de äldre åldrarna koncentrerar metoden på de barn med koncentrationssvårigheter som orsakas av motorisk nedsatthet. Undersökningen genomförs kvalitativt genom intervjuer med sju pedagoger. Tidigare forskning har visat ett samband mellan motorik och inlärning samt koncentration.Resultatet visar MTI betydelse för barns självförtroende, hur den främjar deras koncentrationsförmåga och hur metoden har varit ett hjälpmedel. Resultatet har dock visat att det är svårt för pedagogerna att precisera om enbart MTI träningen har förbättrat koncentrationen hos barnen eller om träningen tillsammans med specialundervisningen har hjälpt till. Genom att fördjupa mig i metoden MTI har jag möjlighet att använda mig av metoden i mitt arbete som pedagog för att stödja barn i deras utveckling, i att inhämta ämneskunskaper och i sitt sociala mognande. Med hjälp av min forskning vill jag också kunna utveckla en progessionsplan för att förmedla till skolledning och andra pedagoger att metoden MTI går att använda inom hela barnomsorgen.