Global ETD Search

21	Svensk politik i förändring : Om varför Kristdemokraterna ingick och lämnade Decemberöverenskommelsen Kanth, Arne January 2017 (has links) The purpose of this paper was to seek answers to why the Christian Democrats decided to actively contribute to the December agreement as well as its termination. My questions are: • Why did the Christian Democrats decide to join the December agreement? • Why did the Christian Democrats decide to leave the December agreement? I have used an analysis model based on the model Gunnar Sjöblom developed to explain how parties in a multi-party system reach their overall goal of program realization. As a development of Sjöblom's model, I have added an aspect from Karl Loxbo about the importance of the parties' strategic actions over time. I have also used Tommy Möller's description of eleven factors that affect the scope of action for political leaders at national level. I have used a case study design and made a comparison of two different analysis units in time. To chart the course of events and to find causal mechanisms, I have used process tracking. My conclusions are that the Christian Democrats had a primary focus on cohesion of the Alliance as a starting point for entering into the December agreement and that the party largely left the agreement because the new party leader considered it as a barrier to realizing the party's new political orientation. The situation that arose after the Swedish Democrats entered the Riksdag and brought entirely new conditions remains to be solved. Decemberöverenskommelsen Kristdemokraterna Alliansen blockpolitik politiska partier flerpartisystem Gunnar Sjöblom partiledning partiledare
22	En dag i riksdagens Twitterrum : En språklig analys av samtliga riksdagsledamöters twittrande under 24 timmar Åberg, Mats E January 2013 (has links) Syftet med den här uppsatsen är att beskriva riksdagsledamöternas twittrande och försöka lyfta framnågot av det som kännetecknar Twittermediet. Det uppfylls genom att besvara frågorna: • Vilken typ av interpersonella språkhandlingar utförs i riksdagsledamöternas twittrande? • Hur kan man kategorisera och beskriva de interpersonella språkhandlingarna? • Skiljer sig språkhandlingarna åt beroende på parti-, blocktillhörighet eller kön? • Finns det några språkliga särdrag som är typiska för riksdagsledamöternas användande avTwittermediet? Frågorna besvaras genom att undersöka alla tweets som skrevs av någon ledamot av Sverigesriksdag den 5 mars 2013. Uppsatsen beskriver flera aspekter av riksdagsledamöternas twittrande. Vanligaste allmänna språkhandling är ett påstående, ibland följt av en fråga. Både beröm och kritikutdelas men följer då alltid mönstret kritik åt politisk motståndare och beröm åt politisk vän. Sverigedemokraterna uttalar sig oftare med tvärsäkerhet och mer sällan med garderingar än övrigapartier. Inga stora skillnader mellan könen och Alliansen respektive de Rödgröna står att finna. Twittermediet är ofta informellt och snabbt vilket ger upphov till nya språkliga konstruktioner ochibland rena fel. brukstextanalys brukstext språkhandlingar Twitter tweets politiker politikerspråk sociala medier nya medier riksdagen Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna Sverigedemokraterna Specific Languages Studier av enskilda språk
23	Vilka är effekterna av problemet? : En policyanalys av Kristdemokraternas problempresentation gällande låst föräldrapenning / What are the effects of the problem? : A policy analysis of the Christian Democrats' problem presentation regarding reserved parental leave Eklund, Julia January 2020 (has links) Despite the fact that the introduction of reserved parental leave has resulted in a success for gender equality in general, there are parties in the Swedish Parliament that oppose this reform, the Christian Democrats being one of them. The purpose of the study was therefore to study the effects of the Christian Democrats' problem presentation regarding reserved parental leave. The essay's three research questions came from Carol Bacchi's WPR-approach, which aimed to find the party's problem presentation regarding reserved parental leave, what presuppositions these where based on, and what discursive and subjectification effects this gives. The study shows that the problem where parents' freedom of choice and high sickness rates. Based on feminist poststructuralism, we could see that the presuppositions turned out to be about a constructed categorization where sexual characteristics are set against each other. Finally, the study shows that this had several discursive- and subjectification effects where alternative problem presentations were excluded, and that individuals are limited based on the framework that the discourse sets up, which subjectifies people based on gender. Parental leave Christian Democrats Bacchi WPR-approach feminist post- structural theory Föräldrapenning Kristdemokraterna Bacchi WPR-ansats feministisk poststrukturalism Political Science Statsvetenskap
24	Hur agerar politiska partier? : En jämförelsestudie av Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiets ståndpunkt kring konfessionella skolor Vuvu, Patrick January 2021 (has links) The purpose of this study is to understand how political parties behave and why they take the positions and make the decisions that they regarding a certain policy. The study examines three Swedish political parties, the Christian Democrats, the Liberals and the Centre party position or views on parochial schools (religious private schools). In order to understand these party's actions, an analysis with the help of two theories, the rational perspective-based Policy, Office or Votes and New institutional theory, whereby party's action are governed by the norms their norms (ideology). In my findings I found that all the parties acted the way they did to obtain Policy, Office or Votes. The New institutional theory also gave explanations that the Christian Democrats acted in accordance with their ideology while the other two parties did not. Konfessionella skolor Kristdemokraterna Liberalerna Centerpartiet Policy Office or Votes Ny-institutionell
25	Makt till vilket pris? : En jämförande studie av office-seeking hos partierna inom Allians för Sverige<em></em> Magnusson, Jonas, Nyberg, Jonas January 2009 (has links) <p>Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest.</p><p>Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten. På denna grund har partiernas politiska meningsskiljaktigheter noterats. Partiernas respektive ståndpunkter har därefter jämförts mot vad den gemensamma politiken från 2006 och framåt avser. För att visa på eventuella vinnare och förlorare avseende partiernas genomslag av den egna politiken har spelteorin Chicken race används. Chicken race, vars namn härstammar från spelet om att vika undan eller riskera kollision, visar hur partierna har agerat i frågor som karaktäriserats av olika åsikter.</p><p>Resultatet visar att de tre mindre partierna i Allians för Sverige har högre grad av office-seeking än vad det större partiet Moderaterna har.</p><p> </p><p> </p> Allians för Sverige Office-seeking Alliansen Jonas Magnusson Jonas Nyberg Mittuniversitetet Chicken-teori spelteori Moderaterna Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet valmanifest 2002 Bankeryd Högfors Partier makt allians politik kartell Political science Statsvetenskap
26	Ideologiska likheter eller olikheter? : En analys av de borgerliga partiernas möjligheter för sammanslagningar / Similarities or differences within the centre-right? : A study of the potential for party fusions within in the Swedish centre-right Weimers, Charlie January 2006 (has links) Title: Similarities or differences within the centre-right? A study of the potential for party fusions within in the Swedish centre-right Author: Charlie Weimers Aim: The thesis seeks to find the potential for party fusions within the Swedish centre-right by analyzing the ideological similarities and differences between the parties. Method/Material: In the thesis, four dimensions of the parties’ ideologies are analyzed: view of man, theory for societal structures, fiscal theory and moral values. The results of the study of the ideologies are then compared. The investigation is done with the party manifestos as starting point and with the analysis of ideas as theoretical tool. Main Results: The comparative analysis, based on the parties’ ideological views, shows specific party constellations are more probable than others. The biggest ideological similarities are to be found between the Liberal People’s Party and the Centre Party, out of which I conclude that these two parties have the best potential for a fusion. The Moderate Party and the Christian Democratic Party also have clear similarities, thus there is a potential for fusion to a certain degree. The Moderate Party also shows some similarities with the Liberal People’s Party and the Centre Party, hence the possibility for a merger can not be excluded. My conclusion is based upon social liberalism and neo-conservatism as ideal types, which gives the Christian Democratic Party a position to the right. Thus, it would possible to claim that this party has the least options regarding fusion partners. The Moderate Party has the most alternatives, since the party is in a kind of “middle ground” between social liberalism and neo-conservatism. Number of pages: 49 Course: Political Science C University: Faculty of Social and Life Sciences, Karlstad University Period: Fall, 2006 Tutor: Anders Broman Keywords: centre-right, Sweden, party fusion, ideology, Moderate Party, Liberal People’s Party, Christian Democratic Party, Centre Party centre-right Sweden party fusion ideology Moderate Party Liberal People’s Party Christian Democratic Party Centre Party borgerligheten Sverige partisammanslagningar ideologi Moderaterna Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Centerpartiet
27	Nutida abortmotstånd i Sverige : En ideologianalys av inom- och utomparlamentariska aktörer Westerlund, Ulrika January 2019 (has links) I uppsatsen görs en kritisk ideologianalys av det nutida svenska abortmotståndet utifrån ett feministiskt perspektiv. Med hjälp av Carol Lee Bacchis metod ”Vilket är det framställda problemet?” synliggörs hur Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, olika kristna och högerextrema abortmotståndare, samt aktörer i de svenska rättsprocesserna om ”samvetsfrihet” för barnmorskor, framställer problemen med abort. Analysen fortsätter sedan med att belysa vilka kulturellt tillgängliga kommunikationsramar som finns för svenska abortmotståndare, samt synliggör vilka manifesta, respektive latenta ideologier som finns närvarande. I uppsatsen används feministiska teorier om rättigheter samt om nation och reproduktion för att tolka materialet. Resultatet visar att det inom det svenska nutida abortmotståndet finns ett flertal olika framställda problem som kan inrymmas i kommunikationsramar om abort som ett hot mot kvinnor, abort som hot mot människovärdet och de mänskliga rättigheterna, samt abort som ett uttryck för genusideologin och som ett hot mot nationen. I den sista kommunikationsramen finns exempel på latenta ideologier. Det finns inslag av det som brukar benämnas som anti-genusideologi i delar av det svenska abortmotståndet. Abort abortmotstånd reproduktiva rättigheter samvetsfrihet vårdvägran feminism anti- genusideologi Sverige Sverigedemokraterna Kristdemokraterna Kristna Värdepartiet Människorätt för ofödda Människovärde Respekt Livsval Alliance Defending Freedom Skandinaviska förbundet Motgift ideologianalys inramning kommunikationsramar vilket är det framställda problemet manifesta och latenta ideologier mänskliga rättigheter. Social Sciences Samhällsvetenskap
28	Makt till vilket pris? : En jämförande studie av office-seeking hos partierna inom Allians för Sverige Magnusson, Jonas, Nyberg, Jonas January 2009 (has links) Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest. Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten. På denna grund har partiernas politiska meningsskiljaktigheter noterats. Partiernas respektive ståndpunkter har därefter jämförts mot vad den gemensamma politiken från 2006 och framåt avser. För att visa på eventuella vinnare och förlorare avseende partiernas genomslag av den egna politiken har spelteorin Chicken race används. Chicken race, vars namn härstammar från spelet om att vika undan eller riskera kollision, visar hur partierna har agerat i frågor som karaktäriserats av olika åsikter. Resultatet visar att de tre mindre partierna i Allians för Sverige har högre grad av office-seeking än vad det större partiet Moderaterna har. Allians för Sverige Office-seeking Alliansen Jonas Magnusson Jonas Nyberg Mittuniversitetet Chicken-teori spelteori Moderaterna Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet valmanifest 2002 Bankeryd Högfors Partier makt allians politik kartell
29	Har riksdagspartierna blivit populister? : En jämförande studie av Almedalstalen 2015 jämfört med Almedalstalen 2016 Huikuri, Pasi January 2016 (has links) This paper examines how the eight parties in the Swedish parliament pit different social groups against each other, in the 2015 Almedalstal compared to the 2016 Almedalstal, when using the Dutch political scientist Cas Mudde’s definition of populism. The speeches are analysed using a qualitative content analysis. The results show that several parties are more populist in the 2016 speech than the 2015 speech and that the parties have shifted focus from solutions to blaming as well as elevating their own core electorate and their primary areas of confidence with the electorate. The analysis shows that some parties have tendencies to use some populist discourse. The paper identifies that the Swedish Democrats continues to use a populist discourse while the Left party has become more populist in their discourse in the 2016 speech. The Christian Democrats and the two major political parties, the Moderate party and the Social Democrats, tend to accentuate more of a populist discourse in the 2016 speeches but not to the extent to say that they use a populist discourse as defined by Mudde. Populism Sweden Cas Mudde the people the elite groups social groups economic gap social split The Moderate Party The Social Democratic Party The Christian Democrats The Green Party The Liberals The Center Party The Swedish Democrats The Left Party. Populism Sverige Cas Mudde folket eliten grupper samhällsgrupper klyftor klyvning riksdagspartierna Moderaterna Socialdemokraterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Political Science Statsvetenskap
30	Etablerade partiers agerande efter populismens intåg i Sverige : En kvalitativ innehållsanalys av kommunikationsstrategin hos tre svenska partier / The behaviour of established parties after the entrance of populism in Sweden : - A qualitative content analysis of the communication strategy of three Swedish parties Johansson, Alvina January 2023 (has links) Populism as a phenomenon is increasing in Europe. This study is therefore centred on howpopulist parties affect mainstream parties when entering the parliament. Moreover this studyresearches how party behaviour theories such as the median voter theorem and cartel partytheory explains mainstream parties' transition on the political and ideological scale when apopulist party is included in the parliament. This study aims to identify populistic discourse in Swedish parties election manifestos. Additionally, examine if the degree of populisticdiscourse differs from the year 2010 when the populist party entered the parliament, the yearof 2018 and the year of 2022 when the populist party entered an alliance with the government.The methodical approach for this research has been a qualitative content analysis. The categories for populist communication strategy attempts to contribute with an operationalization, a measuring instrument of populism in the empirical material. Moreoverthe categories is based on Jan Jagers and Steffan Walgraves theory surrounding populism as a political communication-style. The eight units of analysis are the election manifestos of the Swedish parties: The christ democratic party, the moderate party and the sweden democrats. The empirical research shows that populism as a communication style appears within the election manifestos and that the degree of populist rhetoric differs within the mainstream parties from when the populist party entered the parliament in 2010 and government alliancein 2022. Populism Sweden Mainstream parties The moderate party The christ democratic party the sweden democrats Communication strategy The people Anti-establishment Anti-pluralism median voter theorem cartel party theory Populism Sverige Etablerade partier Moderaterna Kristdemokraterna Sverigedemokraterna Kommunikationsstrategi Folket Anti-etablissemang Anti-pluralism medianväljarteoremet kartellpartiteori Political Science Statsvetenskap

Search results