Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. Det är viktigt för sjuksköterskor att ha en djup förståelse och kunskap om olika kulturer för att kunna möta den kulturella mångfald som de kan träffa på i det dagliga arbetet. Den kulturella kompetensen är avgörande för att kunna erbjuda den bästa möjliga omvårdnaden till alla patienter, oavsett deras kulturella bakgrund och etnicitet. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av kulturell mångfald i palliativ omvårdnad av patienter i livets slutskede. Metoden:  Litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultatet: Sjuksköterskor upplevde flera utmaningar i samband med vårdandet av patienter med en annan kulturell bakgrund. Bristen på utbildning i de kulturella frågorna påverkade vården mest och upplevdes problematiskt för sjuksköterskorna som önskade bättre utbildning och djupare förståelse för de kulturella skillnaderna. Slutsatsen: Slutsatsen är att de kulturella skillnaderna upplevdes också problematiska av patienter och anhöriga när sjuksköterskorna inte hade adekvat kunskap. Bristen i kommunikation och språkbarriärer upplevdes också vilket gjorde att de använde sig av kreativa lösningar så som tolktjänster och språklinjer. / Background: Today Sweden is a multicultural society. It is important for nurses to have a deep understanding and knowledge about diverse cultures so they can meet the cultural needs and diversity that they may encounter in their daily work. The cultural competence is crucial to have for being able to offer the best possible care to all patients, regardless of their cultural background and ethnicity. Aim: The purpose with this thesis is to describe nurses experience of the cultural diversity in palliative care of patients at the end-of-life care. Method: A literature study based on 10 scientific qualitative articles. Result: Nurses experienced several challenges in caring for patients with a different cultural background. The lack of training in the cultural issues influenced care most and was perceived as problematic for the nurses who wanted better training and deeper understanding in the cultural differences. Conclusion: The conclusion is that the cultural differences were also perceived as problematic by patients and relatives when the nurses did not have the adequate knowledge. The lack of communication and language barriers was also experienced, wish made them use creative solutions such as interpreter services and language lines.

Detta examensarbete undersöker hur svensklärare väljer och använder litterära verk för att inkludera kulturell mångfald i undervisningen. Genom ett normkritiskt perspektiv av den tematisk analysen av Stjärnlösa nätter (Asaad, 2015), Det finns inga skridskor i öknen (Berggren, 2002) och Jag är Zlatan (Ibrahimović & Lagercrantz, 2012) kommer reflektioner över hur dessa verk skildrar olika perspektiv av mångfald. Slutsatserna för examensarbetet kommer att diskutera ifall samt hut dessa verk fungerar som effektiva verktyg för att öka elevernas förståelse gentemot andra kulturer och identiteter. I examensarbetet kommer verken att diskuteras normkritiskt på ett sätt som uppmärksammar eventuella stereotyper som förekommer i litteraturen samt diskutera hur svensklärare kan bidra till en mer inkluderande undervisningsmiljö.

The purpose of this thesis in Library and Information Science (LIS) is to examine concepts related to multiculturalism in Sweden. It aims to look beyond the rhetorical construction of these concepts, in an attempt to clarify the actual purpose of commonly emphasizing the importance of mulicultural library services. Norman Fairclough's critical discourse analysis (CDA) as well as theories on ethnicity and intersectionality constitute the theoretical frame. The material consists of selected anthologies, handbooks and articles in Biblioteksbladet from 1974–2014, as well as a small case study. CDA is furthermore used as method of analysis, with a focus upon how multiculturalism is constructed in relation to libraries and also on how this might be explained with regard to the social and political contexts surrounding these reasonings. The results of the analysis show that multiculturalism is continually mainly connected with the integration of immigrants by drawing upon ethnic and cultural characteristics. However, in a more present-day context, this tendency is challenged and other social elements as well as the majority culture are included in the construction of multiculturalism. In the concluding discussion, the results are considered in the view of how libraries can draw upon them to broaden their understanding of multiculturalism. This is a two-year master thesis in Archive, Library and Museum studies.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka didaktiska utmaningar som förskollärare kan möta i barngrupper med kulturell mångfald samt vilken betydelse material och miljö kan tänkas ha i det didaktiska arbetet i relation till barngrupper med kulturell mångfald. Arbetet utgår från en posthumanistisk grundsyn med neomaterialistisk teori, där begreppen intra-aktiv samhandling, performativa agenter, materiellt-diskursiv intra-aktivitet och ethio-onto-epistemology kommer att lyftas fram som centrala. Som metod har jag valt att använda intervjuer, och skapades ett rikt datamaterial med utsagor från förskollärare kring didaktiskt arbete i barngrupper med kulturell mångfald. Analysarbetet gjordes utifrån en induktiv tematisk analysmetod, som skapade två övergripande teman till analys- och resultatavsnittet. Det första temat är ”Didaktiska utmaningar gällande språkliga handlingar och språkhinder” och det andra temat är ”Materialets och miljöns betydelse för det didaktiska arbetet i barngrupper med kulturell mångfald.” Resultatet av analysen visar att människor, språk, diskurser, material och miljö intra-aktivt samhandlar i komplexa nätverk i relation till kulturell mångfald. Genom förståelsen av detta perspektiv skapas förutsättningar att synliggöra integrationsprocesser och maktkonstruktioner hos både barn och personal liksom hur den pedagogiska miljön i förskolan i sin betydelsefulla utformning deltar i barns förståelser kring sin egen och andras kulturtillhörigheter, vilket kan förstås som främjande för inkluderingsarbetet i förskolans verksamhet.

<p>Studien visar att Bollnäs Bostäder bör utveckla gemensamma arbetsmetoder och introduktionsmaterial för sina bovärdar när det gäller lägenhetsintroduktionen med de invandrare som har svårigheter med det svenska språket. Jag anser att det skulle skapa förutsättningar för en jämnare kvalitet i kundprocessen. Studien visar också att det inte alls är säkert att de invandrade hyresgästerna upplever samma kommunikationssvårigheter som Bollnäs Bostäder upplever, vilket jag anser kräver en djupare undersökning. Genom att intervjua andra fastighetsföretag har jag också kommit fram till förslaget att Bollnäs Bostäder kan undersöka fördelarna med att utveckla en introduktionsfilm till sina lägenhetsintroduktioner för att lättare nå fram med sina budskap. Slutligen anser jag att det är viktigt att ha kunskap, inte bara i verbal-, utan även i icke-verbal kommunikation för att kommunicera med invandrade hyresgäster som inte kan det svenska språket. Därför tror jag att det skulle vara värdefullt för bovärdarna att få utbilda sig inom detta område.</p> / <p>The study shows that Bollnäs Bostäder should develop common working methods and introductory material for their caretakers in the case of apartment introduction. I think it would create the conditions for the consistent quality of the customer process. The study also shows that it is not at all certain that the immigrant tenants is experiencing the same communication problems as Bollnäs Bostäder experience, which I think requires a deeper investigation. By interviewing second property I have also come to the proposal to Bollnäs Bostäder that they can explore the benefits of developing a movie to their apartment introductions to better reach with their message. Finally I think it is important to have knowledge, not only in verbal-, but also in non-verbal communication to communicate with immigrant tenants who has difficulties with the Swedish language. Therefore I belive it would be useful for the caretakers to receive education in this area.</p>

Studien visar att Bollnäs Bostäder bör utveckla gemensamma arbetsmetoder och introduktionsmaterial för sina bovärdar när det gäller lägenhetsintroduktionen med de invandrare som har svårigheter med det svenska språket. Jag anser att det skulle skapa förutsättningar för en jämnare kvalitet i kundprocessen. Studien visar också att det inte alls är säkert att de invandrade hyresgästerna upplever samma kommunikationssvårigheter som Bollnäs Bostäder upplever, vilket jag anser kräver en djupare undersökning. Genom att intervjua andra fastighetsföretag har jag också kommit fram till förslaget att Bollnäs Bostäder kan undersöka fördelarna med att utveckla en introduktionsfilm till sina lägenhetsintroduktioner för att lättare nå fram med sina budskap. Slutligen anser jag att det är viktigt att ha kunskap, inte bara i verbal-, utan även i icke-verbal kommunikation för att kommunicera med invandrade hyresgäster som inte kan det svenska språket. Därför tror jag att det skulle vara värdefullt för bovärdarna att få utbilda sig inom detta område. / The study shows that Bollnäs Bostäder should develop common working methods and introductory material for their caretakers in the case of apartment introduction. I think it would create the conditions for the consistent quality of the customer process. The study also shows that it is not at all certain that the immigrant tenants is experiencing the same communication problems as Bollnäs Bostäder experience, which I think requires a deeper investigation. By interviewing second property I have also come to the proposal to Bollnäs Bostäder that they can explore the benefits of developing a movie to their apartment introductions to better reach with their message. Finally I think it is important to have knowledge, not only in verbal-, but also in non-verbal communication to communicate with immigrant tenants who has difficulties with the Swedish language. Therefore I belive it would be useful for the caretakers to receive education in this area.

The purpose of this essay is to examine what literary heritage teachers communicate in the school subject Swedish at upper secondary school. The overall research question for this work is: Which authors and/or works are mentioned by the teachers in the school subject Swedish at upper secondary school? How well do these authors and/or works answer towards a multicultural perspective? Which factors affect teachers´ selections of texts? Based on this purpose and these research questions, the aim is to answer the didactic question of what. To accomplish the purpose of the study a quantitative method has been used. The survey was conducted in two medium-sized cities in central Sweden, and was answered by 17 teachers. The study shows that the teachers ascribe the Western and Swedish literature great importance. Authorships and/or works outside the Western literary culture sphere are very few, as well as texts written by women and by Swedish writers with immigrant origin or belonging to national minorities. The factors that govern teachers’ selection of texts are agreement in the form of solid reading lists, cooperation and coordination, thematic work, resources and students. The conclusion that follows is that it seems to be the conservative and liberal multiculturalism that emerges most strongly when it comes to teaching literature in the school subject Swedish. / Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilket litteraturarv lärare förmedlar genom skolämnet svenska i gymnasieskolan. De övergripande forskningsfrågorna är: Vilka för-fattarskap och/eller verk behandlar lärare i undervisningen i skolämnet svenska på gymnasiet? Hur väl svarar dessa författarskap och/eller verk mot ett mångkulturellt perspektiv? Vilka faktorer påverkar lärarnas texturval? Utifrån syftet och forskningsfrågorna är målsättningen att ge svar på den didaktiska vad-frågan. För att uppnå studiens syfte har en kvantitativ metod, i form av en enkätundersökning, anammats. Enkätundersökningen genomfördes i två medelstora städer i mellersta Sverige och besvarades av 17 svensklärare. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna tillmäter den västerländska och svenska litteraturen stor betydelse. Författarskap och/eller verk utanför den västerländska litterära kultursfären är väldigt få, likaså texter författade av kvinnor och texter skrivna av svenska författare med invandrarbakgrund eller tillhörande nationella minoritetsgrupper. De faktorer som styr lärarnas texturval är överenskommelser i form av fasta litteraturlistor, samarbete och samordningar, tematiskt arbete, resurser och eleverna. Slutsatsen som följer är att det tycks vara den konservativa och liberala mångkulturalismen som framträder starkast i litteraturundervisningen i svenska.

<p>Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen.</p><p>Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat.</p><p>Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen. Jag uppfattar att de har ett elevcentrerat perspektiv och att de i sina didaktiska val gärna vill att elevernas förutsättningar och villkor ska vara med och styra innehållet. Därför blir det många gånger elevens värld och elevens intressen som bidrar till den kulturella mångfalden men samtidigt strävar lärarna efter att både förmedla kulturarvet och att bredda elevernas syn på vad som är kulturell mångfald.</p>

The name of the study means “The short arm - a study in diversity and arm’s length in the cultural collaboration model”. Right now there is a reform in the Swedish cultural administration where the responsibility for handing out state funds and grants to cultural organizations is changing from the state government to the local regional governments. The purpose of this study is to map the organisational changes caused by the reform and investigate how this affects the regional policies concerning cultural diversity and the arm’s length principle. The study has found that the regional governments have mainly adapted existing structures to incorporate the necessary changes for the cultural collaboration model. The exception being the non government organizations that have made considerable changes to their organizations. While cultural diversity is still strong in the model arm’s length principle has been hollowed out. / Just nu pågår en stor reform inom kulturpolitiken där ansvaret för fördelningen av statens medel till kultur förflyttas från staten till regionerna och landstingen. Syftet med uppsatsen är att kartlägga den organisationsomvandling inom det kulturpolitiska fältet som sker på grund av reformen samt undersöka hur detta påverkar regionernas arbete med kulturell mångfald och armlängdsavstånd. Studien har funnit att inga större förändringar har skett i de regionala organisationerna, utan att de anpassat redan existerande organisationsstrukturer. Undantaget har varit intresseorganisationerna som gjort större förändringar i sina organisationer. Även om kulturell mångfald fortfarande är starkt i modellen har principen om armlängds avstånd blivit urholkad.

Bakgrund: I samband med ökad globalisering och kulturell mångfald i slutenvården riskerar patientsäkerheten att hotas till följd av den bristande kommunikations- och informationsöverföringen. Detta kan leda till utmaningar i vårdprocessen som påverkar den personcentrerade vården på grund av språkbarriärer. Syfte: Att beskriva hur patienter och vården påverkas av språkbarriärer inom slutenvården. Metod: Litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan år 2014– 2019. Sökningarna har skett via databaserna Google scholar, CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet bygger på patientens och vårdpersonalens upplevelse av kulturell förståelse, påverkan på patienten och kommunikativa strategier. Språkbarriärerna inom hälsooch sjukvården påverkar vårdpersonal, patient och anhöriga genom att god vård på lika villkor inte uppfylls och kan leda till ökat lidande för patient och en ökad risk för vårdskada. Slutsats: Vårdpersonal och patienter är medvetna om att språkbarriärer påverkar vården för patienten negativt genom ökat lidande och risk för vårdskada och vårdskada. Kroppsspråk och gester används för att kommunicera och för att kunna ge personcentrerad vård. / Background: With the increased globalization and cultural diversity within inpatient care the patient safety is threatened because of communication and information difficulties. As a result of language barriers between health-care professionals and patients Aim: To describe how patients and the healthcare are affected by language barriers within inpatient care, and how healthcare staff are affected in their work by communicative language barriers. Method: A literature review based on 18 articles, published between 2014 - 2019. A literature search was made in databases as Google scholar, CINAHL and PubMed. Results: The results are based on patients and healthcare staff experiences of cultural diversity, effects on the patient and communicative strategies. Language barriers in healthcare affects, healthcare staff, patients and their relatives by not provide good care on equal terms. This can lead to increased suffering and an increased risk for healthcare injuries. Conclusion: healthcare staff and patients are aware that language barriers affect the care for patients negatively by increasing suffering and risk for healthcare injuries. Body language and gestures are used to communicate by healthcare staff to provide person-cantered care.