Sammanfattning Denna studie behandlar interkulturalitet i monokulturella förskolor. Det som studeras är hur förskolepedagoger arbetar för värdet av kulturell mångfald i deras verksamhet. Studien är av kvalitativ natur och genomfördes via gruppintervjuer och enskilda intervjuer. Respondenterna som medverkade arbetar på tre olika förskolor i västra Sverige. Samtliga förskolor befinner sigi miljöer där det inte finns eller finns väldigt få representationer av etnisk kulturell mångfald. Bland respondenterna finns fyra förskollärare och två lärare, där dessa två lärare arbetar i förskolor. En av dessa lärare arbetar på en enhet för flerspråkighet, vars tidigare uppdrag endast behandlade flerspråkighet. Nu har deras uppdrag utökats till att behandla det interkulturella arbetet tillsammans med förskolans personal. Både studiens resultat och tidigare forskning visar att det nuvarande interkulturella arbetet i förskolorna är mycket avhängigt av att det finns etnisk kulturell representation i förskolans verksamhet. Det visar också att förskolepedagoger känner en osäkerhet i när det gäller för vilka kulturer arbetet med värdet av kulturell mångfald ska synliggöras. Förskolans arbete med svenska traditioner anses öppna upp samtal kring traditioner i andra länder, som i sin tur skall breddar barnens kunskaper om länder utanför Sverige, även i arbetet med flerspråkighet. Förskolans värdegrundsarbete och likabehandlingsplan kan också ses som en grund till de interkulturella perspektiven i förskolorna. Sammanfattningsvis har denna studien visat att förskolepedagogers förhållningssätt i det interkulturella arbetet är präglat av det svenska skolväsendets sociala och politiska förändringar, samhällsnorm och pedagogernas egna sociala kunskapsdomäner, samt att det behövs ett normkritiskt perspektiv bland pedagoger för att kunna utföra det interkulturella arbetet i förskolans verksamheter, oavsett om det är en förskola med ingen eller en mångfald av etniska kulturer representerade. Summary This study deals with interculturality in monocultural preschools. What is being studied is how preschool educators work for the value of cultural diversity in their activities. The study is of a qualitative nature and was conducted via group interviews and individual interviews. The respondents who participated work at three different preschools in western Sweden. All preschools are located in environments where there are not or are very few representations of ethnic cultural diversity. Among the respondents are four preschool teachers and two teachers, where these two teachers work in preschools. One of these teachers works in a unit for multilingualism, whose previous assignments only dealt with multilingualism. Now their task has been expanded to deal with the intercultural work together with the preschool staff. Both the results of the study and previous research show that the current intercultural work in the preschools is very dependent on the existence of ethnic cultural representation in the preschool's activities. It also shows that preschool educators feel uncertain about which cultures the work with the value of cultural diversity should be made visible. The preschool's work with Swedish traditions is considered to open up conversations about traditions in other countries, which in turn will broaden the children's knowledge of countries outside Sweden, also in the work with multilingualism. The preschool's basic values work and equal treatment plan can also be seen as a basis for the intercultural perspectives in the preschools. In summary, this study has shown that preschool educators' attitudes in intercultural work are characterized by the Swedish school system's social and political changes, societal norms and educators own social knowledge domains, and that a norm-critical perspective among educators is needed to perform the intercultural work in preschool activities, whether it is a preschool with no or a diversity of ethnic cultures represented

Till följd av en ökad global migration har Sverige blivit ett mångkulturellt land där det talas många olika språk. Detta medför att sjuksköterskan möter patienter med språk, regler och normer som kan skilja sig från deras egna. Avsaknaden av ett gemensamt språk mellan sjuksköterskan och patienten försvårar sjuksköterskans dagliga arbete samt kan vara ett hinder att möta patientens behov. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av språkbarriärer i vårdandet, med fokus på kommunikation och omvårdnad samt att beskriva hur sjuksköterskorna hanterar språkbarriärer. Metod en litteraturöversikt som var baserad på 15 vetenskapliga artiklar såväl kvalitativa, kvantitativa som mixmethod. Resultatet visade att det fanns frustration, osäkerhet samt oro hos sjuksköterskorna vid vård av patienter då ett gemensamt språk saknades. Studien visade tre huvudteman: samt tio subteman som hade betydelse för hur språkbarriär påverkar sjuksköterskans arbete och vården. Slutsats Komplexiteten och utmaningen med att vårda patienter som inte kan värdlandets språk och den påverkan det har på vården och sjuksköterskans dagliga arbete tydliggjordes. Kommunikation är en förutsättning för att patienten kan vara delaktig med sin egen vård och möjliggör att kommunicera om sina behov. / As a result of increased global migration, Sweden has become a multicultural country where it is spoken in many different languages. This means that healthcare professionals such a nurses encounter patients with language, rules and standards which may differ from their own. The lack of a common language between the nurse and the patient complicates the nurse's daily work and can be a barrier to meet the patient's needs. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of language barriers, with a focus on communication and care and to describe how nurses deal with language barriers. Method: The study is a literature review based on 15 scientific articles which consists of qualitative, quantitative and a mix method of the two. Results The results showed that the nurses' experience frustration, and anxiety due to uncertainty when caring for patients when a common language was missing. The study revealed three main themes: and ten subthemes that are important to how the language barrier affects the nursing profession and health care. Conclusion: The results has shown the complexity and challenge faced when caring for patients who cannot speak host language and the impact it has on patients health care and nurse's daily work. Communication is a prerequisite for the patient so that they can be involved in their own care and also enables to communicate their needs.

Syftet med denna studie är att få en inblick i några förskollärares arbetssätt kring begreppet livsfrågor på tre förskolor i Mellansverige. I läroplanen för förskolan står det skrivet att livsfrågeundervisning ska bedrivas i förskolans verksamhet. Begreppet är dock stort och tolkningsbart och därför blir det intressant att undersöka hur några förskollärare tolkar och anger att de förhåller sig till ämnet. Studien utgår från tre forskningsfrågor som har formulerats: 1. Hur tolkar några förskollärare begreppet livsfrågor i läroplanen? 2. Hur anger några förskollärare att de arbetar med livsfrågor i verksamheten, ur bland annat ett mångfaldsperspektiv? 3. Hur kan ett arbete rörande likheter och olikheter se ut i förskolan? Studien utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt genom sex intervjuer med förskollärare. En kompletterande undersökning i form av barnsamtal genomförs även på en av förskolorna med syfte att undersöka hur det går att arbeta med likheter och olikheter bland yngre barn.   Materialet som har samlats in från intervjuerna har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt med fokus på fyra olika lärarstrategier för livsfrågeundervisning. De två perspektiven skapar möjlighet till att synliggöra förskollärares förhållningssätt till att bemöta barns olika frågor samt se vilken betydelse exempelvis språk och material har för livsfrågeundervisningen. Resultatet visar på både likheter och skillnader kring förskollärarnas strategier med livsfrågor i verksamheten. Temaarbeten och vardagliga samlingar är vanliga arbetssätt som framkommer där språket får stor betydelse i de sociala sammanhangen. Vi kan se ett gemensamt förhållningssätt till livsfrågeundervisningen i verksamheten då förskollärarna uttrycker ett passivt förhållningssätt gentemot ämnet då de anser att livsfrågeundervisningen får styras utifrån barnens intressen och initiativ. Det har framkommit i resultatet att på förskolor som har en stor kulturell variation skapas det naturligt positiva attityder. På förskolor där barngrupper är mer homogena är miljö och material av stor betydelse i mångfaldsarbetet för att kunna tillföra likheter och olikheter. Sammanfattningsvis diskuterar vi resultatet från studien i relation till förskolans läroplan samt förskollärarutbildningen.

The aim with this study is to shed light on the relationship between ideals and practises at the National Museum of Finland (the NMF) and at the Swedish History Museum (the SHM). The focus is on the museums’ role in society regarding integration and cultural diversity. In order to fulfil this aim, I have studied the two museums’ pedagogical programmes for immigrants learning Finnish or Swedish. Through an ethnographic field study (including interviews and observations) and text analysis, I have studied ideals and practices connected to these programmes. My hypothesis is that intercultural dialogue opens up for museums to combine aims concerning cultural diversity with aims of supporting integration. My study shows that there is a problematic relationship between cultural diversity and integration within the ideals and practices at the two museums. At the SHM, the staff’s aims of supporting integration as a mutual process are contradictory to that they are toning down the importance of mutual learning to the programme. At the NMF, the approach to communication within ideals and practices and the shortage of dialogue within the programme makes it difficult to fulfil the aim of representing a diverse society. At both museums, intercultural dialogue is seen as something very positive when it occurs at the learning sessions. It is, however, rather seen as a bonus than as an aim within today’s versions of the pedagogical programmes. This master thesis is written within a two years master programme in Archive, Library and Museum Studies. / Syftet med denna uppsats är att belysa relationen mellan ideal och praktik på Nationalmuseum i Finland och på Historiska museet i Sverige. Fokus ligger på museernas roll i samhället gällande integration och kulturell mångfald. För att uppfylla detta syfte har jag studerat dessa två museers pedagogiska program för invandrare som lär sig finska eller svenska. Genom att genomföra en etnografisk fältstudie med intervjuer och observationer samt textanalys har jag undersökt ideal och praktik kopplade till dessa program. Min tes är att interkulturell dialog öppnar upp för museer att kombinera mål kopplade till kulturell mångfald med mål att stödja integration. Min studie visar på en problematisk relation mellan kulturell mångfald och integration inom ideal och praktik på de två museerna. På Historiska museet motsägs personalens syfte att stödja integration som en ömsesidig process av att de tonar ned betydelsen av ömsesidigt lärande för det pedagogiska programmet. På Nationalmuseum gör synen på kommunikation inom ideal och praktik samt bristen på dialog inom programmet att det blir svårt att uppfylla syftet att representera ett mångkulturellt samhälle. På båda museerna ses interkulturell dialog som något mycket positivt när det sker inom de pedagogiska programmen. I dagens versioner av de pedagogiska programmen ses det dock snarare som en bonus än som ett syfte i sig.

Abstrakt Kandidatuppsats i Företagsekonomi III - Organisation & Ledarskap 15 hp Ekonomihögskolan Linneuniversitetet Kalmar Titel: Kulturell mångfald: Att leda olikheter - En kvalitativ studie om ledarskapets roll för mångfaldsarbete Syfte: Studien syfte är att bidra med en ökad förståelse för hur kulturell mångfald inom organisationer kan tillvaratas som resurs av ledare. Syftet är även att skapa en förståelse för de olika faktorer som påverkar hur kulturell mångfald hanteras och hur ledarskapet kan användas som verktyg för ett positivt mångfaldsarbete. Metod: En kvalitativ studie med en induktiv ansats. Tre fallstudier har genomförts inom två universitet samt ett statligt konsultbolag där sammanlagt sex personer har intervjuats.   Slutsats: Ledarskapet bör vara situationsanpassat eftersom kulturell mångfald inom en organisation betyder en stor del förändringar och olikheter. Kulturell mångfald kan snarare utgöra ett hinder än en resurs om ledare inte vet hur de ska arbeta med och hantera mångfalden. Ledare behöver verktyg för mångfaldsarbetet vilket kan anskaffas på olika sätt, exempelvis genom utbildningar, praktiska seminarier eller arbetsplatsmöten där kommunikation och mångfald kan diskuteras. Mångfaldsarbete kan och bör bedrivas på olika sätt beroende på organisation, men det måste oavsett ske kontinuerligt och på flera nivåer. Det krävs ett aktivt arbete från organisationens ledare för att skapa och bibehålla en medvetenhet kring organisationens kulturella mångfald och därför bör mångfaldsarbete ses som en långsiktig investering. / Abstract Bachelor Thesis in Business Administration III - Organization & Leadership 15 hp School of Economics at Linnaeus University of Kalmar Title: Cultural diversity: To lead differences - A qualitative study about the role of leadership in  workforce diversity Purpose: The purpose of the study is to contribute to an enhanced understanding for how cultural diversity within organizations can be utilized as a resource by leaders. The purpose is to also create an understanding for the different factors that can affect how cultural diversity is managed and how leadership can be used as a tool for positive outcomes in diversity. Methodology: A qualitative method has been used with an inductive approach. Three case studies were implemented, two were conducted in two Swedish universities and one was conducted in a public consulting company. The case studies had an amount of six people in total that were interviewed. Conclusion:Leadership should be situational because cultural diversity within an organization mean a great deal of changes and differences. Cultural diversity can therefore rather be a hindrance than a resource if the leader doesn’t know how to work with and manage the diversity that exists. The leader needs tools in order to work with diversity and it can be obtained through different ways, such as; educations, practical seminars or meetings where communication and diversity is discussed. Diversity can and should be managed in different ways depending on organization, it has to be done continuously and on different levels. An active working process is therefore needed from the leaders of the organization in order to create and maintain a consciousness around the cultural diversity of the organization and hence see diversity as a longterm investment.

The living library started in Denmark at the festival of Roskilde in 2000. It was initiated by the youth organisation ”Stop volden” (”Stop the violence”). Since 2005 the idea of lending a human being who represents a prejudice has also become a practice in a few public libraries in Sweden. I found it interesting to analyse the living library in relation to the mission of diversity in the public library. The concept of the living library and its rhetorics about prejudices and meetings are analysed from The Living Library Organiser’s Guide, published by the Nordic council of Ministers. The rhetorics are related to the practice in the public library, methodologically based on an inquiry and interviews with four librarians and one living book. The results from my research indicate that the living library is part of the politics of cultural diversity, a creed that supports the idea of recognizing diverse cultures in order to gain knowledge, understanding and a peaceful coexistence in society. The main impression of the rhetorics of the handbook indicates however that the cultural representation of the event is essential and static. The other as different and opposed to an implicit norm is therefore reproduced. The public library however shows a different way where the representation of stereotypes is less obvious and the actual meeting between human beings is essential. The results from this study indicate that the living library is a way for the public library to market itself as an organisation associated with human rights and a new exciting image.

The underlying purpose of this study is to see whether a library focused solely on providing literature in other languages than Swedish serves as a unifying, integrating force, or as an agent for division and exclusion. The study focuses on the International Library in Stockholm. The authors have created a profile of the visitors of the selected library, concerning their characteristics, their library habits and their perceptions of the International library. This profile has then been compared with the staff’s perception of the visitors as a group. To assemble data in order to create a profile of the visitors, a survey has been conducted looking into factors such as age, language, native country, educational level, reasons for coming to the library and attitudes towards the library. A small group of the staff, five persons, have been interviewed to inquire about their attitudes towards and perceptions of the visitors, as well as attitudes towards issues such as multilingualism, and their estimation of the importance of and right to literature in ones mother tongue. The authors found that the visitors are a very heterogeneous group of people, with various backgrounds and language skills. A larger number than expected were Swedish speaking and ethnic Swedes. The staff’s impression of the visitors was largely in accordance with our findings. The staff expressed a strong belief in the idea that access to literature in one’s mother tongue can actually be helpful when one is trying to settle in a new country. Although other libraries may be reluctant to handle literature in foreign languages, the staff of the International Library feels that their expertise helps to ensure the inhabitants of the greater Stockholm area good quality and access to literature in many languages. / Uppsatsnivå: D

<p>Med denna uppsats har vi närmat oss ämnet ”den mångkulturella skolan” ur lärarens perspektiv. En mångkulturell skola tolkas ofta som en skola med elever från många olika kulturer. Tyvärr glöms ofta de utlandsfödda lärarna bort. Syftet med denna studie är att undersöka utlandsfödda lärares uppfattningar om sin roll i den mångkulturella skolan. Denna studie grundar sig på intervjuer av fem utlandsfödda lärare och tre skolledare. Vi har konstaterat att lärarna i vår studie ser sig själva som en tillgång för både skolan och eleverna. Även skolledarna i vår undersökning resonerar på ett likvärdigt sätt. Vår slutsats blir, trots den positiva responsen från intervjuerna, att den mångkulturella skolan inte till fullo använder sig av den utlandsfödda läraren. Detta kan bero på okunskap och rädsla för det främmande. Det stora problemet blir därför att få skolledare att våga ta första steget och öppna upp skolorna för lärare med utländsk bakgrund.</p><p>With this essay, we have approached the subject of “the multicultural school” from the teacher's perspective. A multicultural school is often interpreted as a school with students from an assorted range of cultural backgrounds. Unfortunately in these matters the teachers with foreign backgrounds are often forgotten. The objective of this study is to examine these teachers' views about their role in the multicultural school. This study bases itself on interviews of five foreign teachers and three principals. We have established that the teachers in our study see themselves as an asset for both the school and the students. The principals in our survey reason in the same equivalent way. Our conclusion is, despite the positive response from the interviews, that the multicultural school does not utilise the foreign teachers to their full extent. This can depend on ignorance or fear for the unknown. The main problem is how to make principals endeavour to take the first step and facilitate the entrance to the school for the teachers with a foreign background.</p>

<p>Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju. Resultatet visar att lärarna och rektorerna strävar efter inkludering, att ”hjälpa” och att ge invandrarbarnen ”möjligheter”. Vidare kan man läsa ut av undersökningen att social och kulturell problematik, mångfald och mångkulturalism underförstått tolkas av de intervjuade som liktydigt med multietnicitet. Åsikterna om på vilket sätt det mångkulturella ska betraktas som tillgång skiljer sig åt mellan skolorna och de intervjuade sinsemellan. Det råder delade meningar om vad hos invandrareleverna som ska motverkas och ”tonas ned” respektive uppmuntras och framhävas. Det pågår en ständig balansgång mellan kraven på anpassning till ”det svenska” och rätten att få vara en individ, präglad av det ursprung och de erfarenheter man har. Dessutom anser vi att det finns en stor vilja hos lärarna att fostra eleverna och agera ”extraföräldrar”. Vår slutsats är att samhällets problem har flyttat in i skolan och lärarna står ensamma med ansvaret att tolka läroplanens värdegrund och texter om kulturell mångfald. Talet om och förhållningssätten till den sociala och kulturella problematiken är fyllda av motsägelser och förgivettaganden, som bygger på ”det svenska” som den rådande norm som skolans verksamhet ska bygga på.</p>

<p>Denna undersökning handlar om hur kulturförmedling kan förstås via kurslitteratur på en förskollärarutbildning. Syftet har varit att granska kurslitteratur som behandlar området mångkultur. Detta för att undersöka en i förskolans läroplan uttryckt spänning mellan kulturförmedling och öppenhet för pluralism. Kurslitteraturen är från ett lärarprograms olika kurser under olika terminer. Avsikten är att synliggöra normer som framträder i kurslitteraturen och då även vad som kan anses som avvikande från denna norm. Texten görinte anspråk på att förstå de olika empiriska källorna i deras ursprungliga sammanhang. De undersöks istället med utgångspunkt tagen i ett antal frågeställningar som relaterar till syftet.</p><p>I litteraturbakgrunden framkommer att intolerans och fördomar i förskola och skola bör förebyggas. Detta ställer höga krav på denna verksamhet. Lärare inom den svenska skolan kan anses vara förmedlare av svensk kultur, värden och normer. Samtidigt kan den svenska skolan betraktas som monokulturell eftersom den förmedlar svenska normer och värderingar. Skolan är med och upprätthåller kategorierna "invandrare" och "svensk". Svenska barn utgör en norm som de invandrade barnen jämförs med.</p><p>Resultatet visar att litteraturen gör skillnad mellan svenskar och invandrare. Tydligt visas de tillskrivna negativa egenskaperna hos invandraren. Svenskar blir också beskrivna i en del negativa termer, men får även egenskaper som "jämställd" och "fri". Att vara flerspråkig i Sverige är att vara invandrare eftersom svenskar är enspråkiga. I och med sitt annorlundaskap blir invandrare utpekade och särbehandlade. Svenskhet är norm i Sverige och denna norm ifrågasätts inte. Samtidigt som det framkommer att det är förskolans uppdrag att stödja barn med annan kulturell bakgrund, ska de som avviker från den svenska normen anpassas till den.</p><p>Slutsatserna blir att invandrarna jämförs med det svenska och får stå för det som betraktas som annorlunda. Annorlundaskapet existerar på grund av att svenskhet är norm i Sverige. Normen upprätthålls av dem som omfattas av den, det vill säga dem som anses vara svenska. För den som inte räknas som svensk är normen strävansmålet. I processen riskerar invandrare att bli marginaliserade eftersom de försöker anpassa sig men ändå aldrig kan uppnå hundraprocentig svenskhet. Genom att kategorin annorlunda växer riskerar normen att förändras och invandrare kan därför upplevas som ett hot mot svenskheten. Försök till integration riskerar därigenom att bli misslyckade.</p><p>Som metod har en textanalys genomförts och som empiri tjänar alltså kurslitteratur. Textanalysen som använts är av kvalitativ karaktär, inspirerad av innehållsanalys och syftesrelaterad analys.</p><p>Föreliggande studie kan medverka till att medvetandegöra pedagoger om vikten av att förhålla sig kritisk till talet om det mångkulturella i den pedagogiska praktiken. Detta för att om möjligt minska risken att "svenskar" och "de andra" upprätthålls som kategorier och det negativa annorlundaskapet förstärks.</p>