Syftet med studien är att ta reda på hur förskolor som har fått kritik för bristande arbete med kulturell mångfald och som har en liten etnisk mångfald bland barnen, resonerar om sitt arbete med mångfaldsfrågor i verksamheten. För att besvara syfte och frågeställningar för studien har jag i denna kvalitativa studie genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Efter transkriberingen gjordes en innehållsanalys av materialet, under vilken tre stycken kategorier (mångfald i en svensk förskola, förhållningssätt och förverkligandet av läroplanens mål) trädde fram, som redovisas i uppsatsens resultatdel. Studien visar att en viss konfliktundvikande attityd finns hos förskollärare. Studien visar även hur förskollärarnas uppfattningar om mångfald och mångfaldsarbete ser ut och hur förskollärarna försöker förbereda barnen inför mötet med det svenska samhället.

Introduktion: En alltmer globaliserad värld där personer som immigrerat och personer från minoritetsgrupper generellt sett har en sämre hälsa än övriga befolkningen, ställer nya krav på sjuksköterskan. Syfte: Att identifiera patienters behov och önskemål i den transkulturella omvårdnaden Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter inom den transkulturella omvårdnaden lyfte behov och önskemål i kommunikationen, bemötandet och strukturen. De behov och önskemål patienter har relaterat till kommunikation är knutna till information, språkligt stöd och stöd i samtalet med vårdpersonalen. Strukturen berör tillgängligheten till vården. Behov och önskemål relaterade till kommunikation och struktur är starkt kopplade till migrationserfarenheter, att tillhöra en minoritetsgrupp i ett samhälle och språkliga barriärer. Uttryckta behov och önskemål av hur man som patient vill bli bemött av sin vårdpersonal skiljde sig åt och framstod mer knutna till individen än gruppen. Konklusion: Patienter inom transkulturell omvårdnad har behov och önskemål som grundas i migration och språkliga barriärer. Patientens behov och önskemål kring, hur de vill bli bemötta och synen på vilken kompetens sjuksköterskan de möter bör ha, tenderar att vara individuella. Att arbeta inom den transkulturella omvårdnaden kräver att man arbetar utifrån att varje person är unik.

Bakgrund Sverige har utvecklats till ett heterogent samhälle. Idag består 24 procent av befolkningen av personer med utländsk bakgrund. I vården ställs vi inför utmaningar när vi har svårt att förstå olika språk och annorlunda kulturella yttringar. Kulturkompetensen och den kulturella medvetenheten hos all vårdpersonal bör ökas så att vi kan erbjuda dessa personer en god vård på lika villkor. Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad och denne bör därför vidga sina kunskaper om transkulturell omvårdnad för att försäkra sig om att vårdteamet erbjuder den bästa vården som är möjlig, till alla patienter. Målet med transkulturell omvårdnad är att skapa en kulturanpassad omvårdnad som ökar patientsäkerheten och som ska minska skillnader på vården som patienter får. Syfte Syftet var att beskriva kulturkompetens i den transkulturella omvårdnaden. Metod En allmän litteraturöversikt med en systematisk ansats valdes, där 18 artiklar framkom. Tio artiklar var med kvalitativ design, sju var med kvantitativ design och en artikel var mixad metoddesign. En integrerad analys gjordes av dessa artiklar och de redovisades i en matristabell. Resultat Tre huvudfynd framkom, med åtta subkategorier. Den första kategorien som framkom var: kunskapen om kulturkompetens, med subkategorierna generella och specifika kunskaper, verbal och icke-verbal kommunikation, kulturell medvetenhet. Den andra kategorin som framkom var: betydelsen av kulturkompetens i den transkulturella omvårdnaden, med subkategorierna tillfredsställelse och patientsäkerhet. Den tredje kategorin som framkom var: vikten av utbildning inom kulturkompetens, med subkategorierna organisatorisk nivå, inom sjuksköterskeutbildningen, och individuell nivå. Slutsats Kulturell medvetenhet och kulturell kunskap handlar om att vara lyhörd för människors skillnader, och likheter, och anpassa vården därefter på bästa möjliga sätt. Kulturell medvetenhet och kulturell kunskap hos vårdpersonal bör höjas i takt med att samhället förändras, för att öka alla patienters välbefinnande, tillfredsställelse av vården och patientsäkerhet. Alla människor har rätt till hälsa och de resurser som krävs måste läggas på att utveckla området transkulturell omvårdnad hos vårdaktörer, högskolor och hos individer.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera sektionschefers uppfattningar om och erfarenheter av ett trainee-program för ökad mångfald på ÅF. I studien har det undersökts dels hur sektionscheferna anser att trainee-programmet har fungerat, dels vilka hinder och möjligheter de beskriver i arbetet med kulturell mångfald. Vidare har det studerats hur sektionscheferna ser på sin ledarroll och vilka strategier de haft i sitt arbete med trainee-programmet. Undersökningen genomfördes genom fem kvalitativa intervjuer. Sektionscheferna som ingick i studien arbetar på olika orter i Sverige och de har haft minst en anställd från trainee-programmet i över ett år. Resultatet visar att sektionscheferna anser att trainee-programmet i stort har fungerat bra. Olikheter berikar varandra, man kan nå fler kunders behov med olika kulturer i arbetsgruppen samt att man lär av varandra var möjligheter som lyftes fram. De hinder som beskrevs var främst kopplade till kommunikativa och språkliga hinder. Det framkom varierade resultat gällande sektionschefernas ledarskap där en del ansåg att de inte haft några särskilda strategier och andra ansåg att de anpassat sitt ledarskap mot medarbetare från trainee-programmet.

Bakgrund​: En ökad globalisering, internationalisering och invandring runt om i världen idag har påverkat näringslivet på olika sätt. Effekterna av detta har haft en kulturell inverkan på Sveriges organisationer. År 1945 ersattes arbetskraftsinvandringen med flykting- och anhöriginvandring. Invandringen har inneburit att den kulturella och religiösa heterogeniteteni det svenska samhället har ökat jämfört med åren innan, vilket har bland annat skapat kulturella utmaningar för företagen i Sverige. Problemdiskussion:​ Kulturell mångfald har bidragit till olikheter på arbetsplatsen som har skapat utmaningar för företagen. Olikheterna är allt ifrån sättet man tänker, hur man utför sitt jobb, språket man talar till sättet man klär sig och de symboler man bär. Det är inte alltid de kulturella värderingarna går i enlighet med företagets värderingar och normer. Frågan är hurföretagen ser på dessa utmaningar och hur de hanterar dem. Forskningsfråga:​ Hur arbetar företag inom transportbranschen med kulturell mångfald och hur definierar dem utmaningarna som kommer med mångfald bland de anställda? Syfte: ​Studien syftar till att undersöka hur företag inom persontransportsektorn arbetar med kulturell mångfald bland de anställda samt hur de hanterar utmaningarna kring den. Metod:​ Vi har valt att använda den kvalitativa metoden för att samla information. I vår kvalitativa forskningsmetod har vi använt oss utav semistrukturerade intervjuer bestående av öppna frågor med ledningen för att förstå hur de valda företagen arbetar med mångfald. Resultat:​ De fyra företag som undersökts i studien har alla sitt sätt att arbeta med den kulturella mångfalden, men inget av företagen har i dagsläget en medveten strategi som specificerar arbetet med kulturell mångfald på en djupare nivå. Därmed hanterar företagen de utmaningar som uppkommer i samband med detta först när diskriminering eller händelser som strider mot jämställdheten uppstår

Det övergripande ämnet för denna studie har varit kulturell mångfald. Syftet med denna studie har varit att genom intervjuer undersöka vad kulturell mångfald uppfattas handla om och vilka värden som uppfattas ligger i en kulturell mångfald i barngruppen enligt en grupp förskollärare.Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken förskollärare från olika förskolor och även förskolor med olika mycket variationer i deras kulturella mångfald. Under intervjuerna har jag strävat efter att få förskollärarna att börja berätta om sina erfarenheter och förståelser av ämnet. Resultatet har tagit form genom metoden klippt och klistrat med många delar av sorteringar och bildningar av uppfattningar av vad varje mönster i sig visat på. Tidigare forskning på området har bland annat visat att kulturell mångfald är något bra som ger barnen möjlighet till att bredda deras erfarenheter av olika andra. Resultatet från min studie synliggör precis som tidigare forskning att ett av värdena i en kulturell mångfald i barngruppen uppfattas vara att erfarenheterna med en kulturell mångfald vidgar barnens erfarenheter av människors olikheter. Tidigare forskning på området har även visat att begreppet kulturell mångfald är komplext och kan innefatta många dimensioner vilket även mitt resultat visat på, mitt resultat har även visat på att dessa dimensioner uppfattas vara grundande i individens bakgrund med betoning på att alla individer bär på egna kulturer i sig. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Bakgrund: Den ökande immigrationen bidrog till ett mångkulturellt samhälle där olika språk och kulturer möttes. För att överbrygga de språkbarriärer som uppstod kunde användning av tolk underlätta kommunikationen. Madeleine Leiningers omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram då den fokuserade på transkulturell omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter från en annan kulturell bakgrund. Metod: Designen som användes var en litteraturöversikt som baserades på 14 vetenskapliga originalartiklar varav 13 var av kvalitativ design och en av kvantitativ design. Analysprocessen utgick från ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Efter granskning kunde två huvudkategorier och fyra underkategorier identifieras. Sjuksköterskor upplevde att språkbarriärer var det största hindret för omvårdnaden. De hjälpmedel som användes för att överbrygga språkbarriärer upplevdes till stor del som problematiska av sjuksköterskor. Många sjuksköterskor upplevde att de saknade kunskap om olika kulturer. Diskussion: Upplevelserna av att kommunicera med patienter från en annan kulturell bakgrund kunde variera utifrån vårdkontexten. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde många hinder och problem i kommunikationen och med de hjälpmedel som fanns tillgängliga. Det krävs mer kunskap och utbildning inom transkulturell omvårdnad och användning av tolk i vårdsamtal. / <p>Godkännande datum: 2017-11-09</p>

Kulturkompetens definieras som förmågan att vara medveten om sina egna antaganden, värderingar och fördomar, ha kunskap och förståelse för klienters olika världsbilder, samt förmåga att utveckla lämpliga strategier för intervention utifrån detta. Dagens samhälle består av en mångfacetterad befolkning med varierande kulturell bakgrund. Arbetsterapi syftar till att främja behandlingar och få resultat som är relevanta för klientens livsstil och värderingar. En professionell arbetsterapeut i ett mångkulturellt samhälle bör kunna möta de olika behov som uppstår hos människor med en annan kulturell bakgrund än vår egen. Med andra ord krävs kulturkompetens för att kunna utföra ett professionellt arbete inom vården i ett mångkulturellt samhälle. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur yrkesverksamma arbetsterapeuter skattar sin egen kulturkompetens samt kartlägga deras inställning till ett antal frågeställningar kopplade till begreppet. En kvantitativ ansats har använts och data samlats in genom en internetbaserad enkät. De yrkesverksamma arbetsterapeuterna som svarat på enkäten benämns respondenter genom hela arbetet. Resultatet visar att "kulturkompetens" är okänt för de flesta respondenterna men att majoriteten anser det vara ett viktigt ämne, att man kan utveckla den egna kulturkompetensen genom erfarenhet och utbildning samt att det behövs såväl forskning som utbildning inom området. Flertalet möter regelbundet klienter med annan kulturell bakgrund i sitt arbete och anser att detta kan vara en tillgång i arbetet. Majoriteten menar att de behöver ha kulturkompetens för att utföra sitt arbete, att kulturkompetens ingår i ett klientcentrerat arbete och att det är viktigt att ha kunskap om olika religioner, sedvänjor, kroppsspråk samt syn på hälsa och sjukdom för att ha kulturkompetens. De flesta skattar sin egen kulturkompetens som relativt god och anser att det är viktigt att vara medveten om såväl sin egen som klientens kulturella bakgrund. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att kulturkompetens är ett ämne som det finns intresse för hos yrkesverksamma arbetsterapeuter i Sverige, detta trots att begreppet är relativt okänt. Det anses vara ett område som är viktigt ha kompetens inom samt att forskning och utbildning inom området är önskvärt.

Bakgrund: Valet av uppsatsämne berör de ökade kraven på kulturell kompetens som ställs på arbetsterapeuter. Att granska och förstå arbetsterapeutiska teorier är viktigt för att ha förmågan att överföra teorierna i praktiken.   Syfte: Syftet är att beskriva begreppen aktivitet, person, omgivning och kultur i, de arbetsterapeutiska teoretiska modellerna, Kawamodellen, MOHO, CMOP och Mosey´s modell.   Metod: Arbetet är en studie där datainsamling och analys har varit en jämsides process som kontinuerligt har växt fram. Analysen har genomförts av utvalda begrepp från de olika teorierna och har bestått i en beskrivning av begrepp som sedan har jämförts mellan de olika teorierna.   Huvudresultat: Det huvudsakliga resultatet är att uppfattningen om personens placering i förhållande till omgivningen i de olika modellerna har del i hur aktivitet förklaras. I Kawamodellen har begreppet person en decentraliserad plats och omfattas av omgivningen. Mänsklig aktivitet bestäms utifrån den sociala situationen och inte utifrån ett centralt placerat jag. Att göra något som har betydelse för kollektivet har högre prioritet än att göra något för sig själv som individ. I övriga modeller är begreppet person ett fristående, centraliserat begrepp med olika grad av närhet till omgivningen.   Slutsats: Slutsatsen är att både skillnader och likheter, avseende aktivitet, finns mellan Kawamodellen och de modeller vi har studerat i den analys vi har genomfört. Centrala begrepp inom arbetsterapi kan tolkas på skilda sätt i olika kulturer. Arbetsterapeuter bör vara medvetna om att kulturella skillnader finns, vara mottagliga för dem och därmed också förberedda på att bemöta dem.

Studien fokuserar på förskollärares upplevelser om arbetet med förskolans mångkulturella uppdrag. Tidigare forskning har identifierat otydligheten i läroplanen hur det mångkulturella arbetet ska omsättas i praktiken. Läroplanen har motsägelsefulla mål kring hur det ska ske i verksamheten vilket leder till en osäkerhet hos förskolorna hur de ska hantera det mångkulturella uppdraget.  Denna kvalitativa studie utgår utifrån en hermeneutisk metodansats. Det empiriska materialet har samlats in genom telefonintervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare för att lyssna på deras upplevelser och syn på arbetet samt vilka utmaningar och möjligheter de anser att dem står inför. Vi har gjort sex telefonintervjuer med verksamma förskollärare, både på förskolor som anses sig vara mångkulturella och icke mångkulturella.  Vi har använt oss av olika centrala begrepp som är kopplat till uppdraget och som vi använt oss av i resultat och analysdelen. Begreppen som vi uppmärksammar i vår studie är kultur, etnicitet, mångfald, interkulturellt, monokulturellt och andrafiering. Studiens empiri analyseras med hjälp av tidigare forskning och litteratur utifrån ett interkulturellt och monokulturellt perspektiv. I studiens resultat framkommer det en viss osäkerhet kring begreppet mångkultur och att det kan uppfattas olika hos förskollärarna. Oavsett om förskolorna profilerar sig som mångkulturell eller icke mångkulturell arbetar de med det mångkulturella uppdraget på olika sätt. Det har ingen betydelse om förskolan är mångkulturell eller icke mångkulturell när de arbetar med det mångkulturella uppdraget, utan det beror på förskollärarens individuella inställning hur mycket arbete läggs på det mångkulturella uppdraget.