I detta arbete undersöks vilka skillnader som finns mellan litteraturhistoriekurser på svensklärarutbildningen vid några svenska universitet. Syftet har varit att utveckla förståelse för hur kursinnehåll och undervisning skiljer sig åt. Vi har varit särskilt intresserade av att undersöka hur kurserna behandlar genus- och mångfaldsperspektiv. Vidare undersöks hur fyra lärare på ämneslärarutbildningen förhåller sig till sin undervisning i litteraturhistoria. För att undersöka dessa frågor används metoderna dokumentstudie och intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som arbetet vilar på är läroplansteori, samt ett kulturanalytiskt perspektiv med fokus på genus och kulturell mångfald. Dessa har använts för att kategorisera och analysera materialet. Resultatet visar att kursplanerna har en västerländsk och manlig dominans. Resultatet visar även att de undervisande lärarna problematiserar den västerländska och manliga dominansen med studenterna. Vidare ser vi även en diskrepans mellan den officiella läroplanen och den transformerade läroplanen.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare i f-3 utövar interkulturell pedagogik, vad de har för föreställningar kring bejakandet av kulturellt mångfald samt hur de ser på kulturell bakgrund hos eleverna som en berikande faktor i tematisk SOundervisning. De teorier som agerar analysverktyg i studien utgörs av John Deweys progressiva pedagogik och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Dessa två är användbara i analysen då de båda styrker det kommunikativa, aktiva och sociala i lärande och utveckling. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, närmre har intervjuerna en semistrukturerad karaktär. Fyra yrkesaktiva lärare på en mångkulturell grundskola i Malmö har intervjuats kring ämnet studien rör. Resultatet av studien tyder på att lärare, till viss del, brister i sin interkulturella pedagogik. Det är flera komponenter i det analyserade materialet som tyder på detta. Övergripande verkar lärarna ha reflekterat över sin egna kulturella bakgrund men inte problematiserat hur den påverkar deras interkulturella pedagogik. Vidare har lärarna även skilda uppfattningar om vad kulturell bakgrund innebär hos en individ. Det i sin tur påverkar även deras syn på inkludering av elevernas kulturella bakgrund i undervisningen. Slutligen tyder studiens resultat på att lärarna på en mångkulturell skola värderar svensk kultur högt samt ser religion som den största kulturella faktorn vilket också sätter prägel på deras interkulturella pedagogiska verksamhet.

Bakgrund Sverige är idag ett mångkulturellt land där 19 % av befolkningen är utrikesfödda. Detta innebär att sjuksköterskor och vårdpersonal möter allt fler patienter med annan kulturell bakgrund med andra uppfattningar om hälsa, sjukdom och död. Detta ställer nya krav och utmaningar för vårdpersonal.   Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors och annan vårdpersonals erfarenheter av transkulturella möten i palliativ vård.   Metod Detta arbete genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt med 17 vetenskapliga artiklar som hade både kvalitativa och kvantitativa inslag. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO, och kvalitetsgranskades och analyserades genom integrerad analysmetod.   Resultat Resultatet visade att det finns kunskapsbrister och brist på kulturell förståelse hos vårdpersonalen, kommunikationsbrister mellan vårdpersonal och patienter och att patienter behöver mer traditionsstöd. Att ha kunskaper om och förståelse för olika sedvänjor är viktiga faktorer som kan göra att vårdpersonalen blir ett traditionsstöd för patienter.   Slutsats En bra kommunikationsförmåga är en grundläggande del i att ge en likvärdig och transkulturell omvårdnad. Till detta krävs en kulturell kompetens hos vårdpersonalen. Det finns brister i kommunikation, kunskaper och i att stödja traditioner, därför behövs mer forskning i ämnet, främst i form av kvalitativa studier som undersöker sjuksköterskors och vårdpersonals erfarenheter av transkulturell palliativ vård. Detta kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskor och vårdpersonal för svårigheter som uppstår i transkulturella möten i vården.

I denna studie analyserades en lärobok i svenska för årskurs 7–9 med syfte att undersöka hur ett internationellt perspektiv tillämpas för att representera kulturell mångfald. Läroboken som analyserades är Portal och publicerades 2012 av förlaget Gleerups Utbildning AB. Med hjälp av kvantitativ metod gjordes en sammanställning av lärobokens litterära utdrag samt alla namn som förekommer i den. Resultaten av studiens kvantitativa data visar att det är ett västerländskt perspektiv, snarare än ett internationellt, som dominerar och att namnen som förekommer skänker litet utrymme för personer med annat ursprung än västerländskt att spegla sig i lärobokens representation. Dessutom analyserades Portals innehåll kvalitativt med kritisk diskursanalys. Den kritiska diskursanalysen visade att läroboken inte lever upp till styrdokumentens riktlinjer gällande det internationella perspektivet och förmedling av demokratiska ideal eftersom den konstruerar en hegemonisk differentiering mellan ”vi” och ”de andra” samt förmedlar en västerländsk norm av postkolonial karaktär.

I den svenska skolans värdegrund nämns kulturell mångfald som något som skolorna bör eftersträva. Teorier om hur man skapar en skola där det finns mer kulturell mångfald har format det som kallas interkulturell/mångkulturell undervisning. Denna uppsats undersöker hur interkulturell undervisning genomförs i ett av Malmös utbildningsområden, där en hög andel av eleverna har mångkulturell bakgrund. Uppsatsen undersöker också om denna interkulturella undervisning är baserad på vetenskaplig grund. Enligt skollagen måste all undervisning i skolan vara baserad på vetenskaplig grund. Nio av 57 förstelärare i utbildningsområdet blev intervjuade. De förstelärare som blev intervjuade arbetar i fyra av utbildningsområdets tretton skolor.I utbildningsområdet finns en variation i hur man genomför interkulturell undervisning. Det finns också förstelärare som menar att interkulturell undervisning inte är relevant i deras undervisning. Det finns variationer i synen om det svenska språket borde ha hegemoni i skolan eller om andra språk också borde betraktas som skolspråk. På samma gång finns dessa variationer i samma skola och ibland hos samma lärare.Att variationerna är så stora kan bero på att i ingen av skolorna var interkulturell undervisning en del av skolans utvecklingsarbete. Samtidigt fanns det ingen fortbildning om interkulturell undervisning. Det var upp till den enskilde läraren att bestämma hur interkulturell undervisning skulle implementeras i klassrummet eller om det ens skulle finnas i klassrummet. Medan det fanns en medvetenhet om det interkulturella bland alla förstelärare som intervjuades så hade vissa förstelärare svårt att knyta sina praktiska och personliga reflektioner om interkulturell undervisning till de vetenskapliga teorier som finns om interkulturell undervisning. / In the Swedish curriculum's core values cultural diversity is mentioned several times, as something that schools should pursue. Theories about how to create a school where there is more cultural diversity has shaped intercultural / multicultural education. This paper examines how intercultural education in one of the educational districts in the Swedish city of Malmö, where a large percentage of the students have a multicultural background, is carried out, and if it is based on scientific grounds. According to the Swedish School Act, all education in schools should be based on scientific grounds. Nine of the 57 first teachers in the educational district were interviewed. The first teachers that were interviewed work in four of the thirteen schools in the educational district.In the educational district there is a variation in how intercultural education is carried out. There are also first teachers who consider that intercultural education is not relevant in their teaching. There are also variations in the view if the Swedish language should have hegemony in schools or other languages should be used as school languages. At the same time, these variations are in the same schools, and sometimes in one and the same teacher.That the variations are so great may be because in none of the schools intercultural education was part of the school's development process. Moreover, there were almost no further education on intercultural education. It was up to the individual teachers to decide how intercultural education should be implemented or whether it even would be elements of intercultural education in the classroom. While there was an awareness of the intercultural among all first teachers interviewed, some first teachers found it difficult to connect their practical and personal reflections of intercultural education with scientific theories on intercultural education.

Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka den litteratur som finns inom det företagsekonomiska och organisationsteoretiska området inom managementlitteraturen med avseende på interkulturell kompetens i ledarskapet och tillsammans med motsvarande pedagogiska litteratur från skolvärlden göra en jämförelse dem emellan av vad som avses med interkulturell kompetens och hur denna behandlas i respektive litteratur. Litteraturstudiens resultat pekar på tydliga skillnader, där managementlitteraturen lägger vikten vid kunskap som förutsättning för interkulturell kompetens medan den pedagogiska litteraturen ser attityder som den interkulturella kompetensens viktigaste förutsättning. Resultatet visar även på en komplementaritet mellan dessa båda angripssätt, som skulle kunna utnyttjas i större utsträckning.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur lärare på en grundskola och en gymnasieskola uppfattar begreppet kulturell mångfald, för att förstå hur detta kommer till uttryck i mötet med eleverna och därmed kan påverka lärandet. Arbetet ger en översikt över litteraturen som behandlar begreppen kultur och kulturell mångfald. Litteraturen behandlar även den kulturella mångfalden i relation till lärandet samt pedagogiska riktningar som kan tillämpas på de mångkulturella skolorna. Med hjälp av fokuserade intervjuer undersöktes lärarens förståelse för begreppet kulturell mångfald, på vilket sätt läraren kan arbeta för att öka förståelsen för begreppet hos eleverna och hur det i så fall kan påverka lärandet. Sammanfattningsvis tyder resultaten av vår studie på att lärare i första hand förknippar begreppet kulturell mångfald till förekomst av olika etniciteter. Samtidigt nämns social bakgrund och religion som delar av den kulturella mångfalden. Vilka arbetssätt läraren väljer för att, bland eleverna, öka förståelse för den kulturella mångfalden, beror på lärarens uppfattning av begreppet. Resultaten visar att elevernas olikheter skall synas i skolan lika mycket som likheter dem emellan. Det framkom dock inte tydligt att alla lärare uppmuntrar barn att ifrågasätta och lära sig av olikheterna och på det viset lära sig att uppskatta och respektera dem. Ett sådant förhållningssätt skulle bidra till lärorika möten mellan olika individer. Slutligen fann vi att lärarna skapar en positiv självkänsla hos eleverna genom att visa intresse för dem och deras livserfarenheter. Detta genererar förutsättningar för att lärande skall äga rum.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka F-3 lärares förhållningssätt till kulturell mångfald som del av innehållet i SO-undervisningen. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden i denna studie är semistrukturerade intervjuer. Vi har analyserat insamlad data med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. F-3 lärarna som intervjuats beskriver olika möjligheter och hinder som de upplever kan uppstå i undervisning. Slutsatsen som presenteras i studien är att lärarna ser positivt på kulturell mångfald som en del av innehållet i SO-undervisningen, och att de samtidigt anser att undervisning om kulturell mångfald kan ge upphov till utmaningar som behöver hanteras.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur pedagoger i förskolan aktivt använder barnens förstaspråk som en resurs och en stödstruktur under undervisning. Genom att belysa strategier, metoder och goda exempel som främjar barnens språkutveckling och lärande genom att integrera deras modersmål i undervisningen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med speciellt fokus på scaffolding. Vi använde oss av en kvantitativ enkätmetod med integrerade kvalitativa inslag för att få svar på vår frågeställning. För att säkerställa omfattande täckning, distribuerade vi vår enkät via flera Facebook-grupper för förskole yrkesverksamma. Enkäten skickades även till rektorer för vidarebefordran till deras anställda. Denna strategi möjliggjorde en bredare målgrupp och inkluderade olika perspektiv inom förskoleverksamheten. Resultaten pekar på att pedagoger upplever utmaningar i förskolan och det är av största vikt att dessa utmaningar adresseras för att skapa en gynnsam lärandemiljö. Utmaningarna kan relatera till olika aspekter, såsom tillgänglighet och användning av förstaspråksmaterial samt svårigheter i kommunikationen med flerspråkiga barn. Denna studie betonar behovet av att stärka förskolornas förmåga att inkludera och stödja barnets förstaspråk för att skapa en positiv lärandemiljö för alla barn i förskolan. Slutsatsen betonar det väsentliga behovet av att konstruera en gynnsam lärandemiljö som gagnar samtliga förskolebarn. Denna process kräver att pedagoger ständigt förfinar sina färdigheter och justerar sina undervisningsmetoder för att effektivt adressera de mångfacetterade behoven hos barn med varierande språkliga och kulturella bakgrunder. Genom att integrera stöd för barnets förstaspråk och aktivt främja en positiv attityd mot mångfald har förskolor möjligheten att gestalta en miljö där varje barn inte bara känner sig inkluderat utan också aktivt deltagande i undervisningen. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

I denna uppsats studeras de utmaningar som religionskunskapslärare möter i dagens mångkulturella skola i Sverige, specifikt inom högstadiet och gymnasiet. Denna analys tar sitt avstamp i religionskunskapslärarens uppdrag att undervisa om religionskunskap i en sekulariserad heterogen skolmiljö, där majoriteten av elever har olika bakgrunder, religioner och kulturer. Målet med denna  studien är att undersöka hur elevernas mångreligiösa och kulturella bakgrund påverkar  undervisningen i  religionskunskap. Studien innehåller två centrala frågeställningar som ska behandlas genom texten gång; Vilka utmaningar upplever religionskunskapslärare när det gäller att undervisa om religionskunskap i en mångkulturell skola i Sverige? Hur påverkas lärarens undervisningsmetoder och strategier av den kulturella och religiösa mångfalden i klassrummet? Studien belyser tre huvudområden; hantering av religionskritik, lyftandet av kontroversiella ämnen och frågor, samt representation och skapandet av ‘safe space’ i det mångkulturella klassrummet. Genom gedigen granskning av litteratur framkommer det att religionskunskapslärare i Sverige står inför flera utmaningar när det kommer till att undervisa om religionskunskap i mångkulturella klassrum. I studien blev det tydligt att läraren oftast var tvungen använda sig av olika undervisningsstrategier, för att  kunna undervisa i religionskunskap på ett givande sätt och samtidigt respektera elevernas varierande religiösa och kulturella bakgrunder. Avslutningsvis indikerar vår studie på att religionskunskapsundervisningen i Sverige står inför stora utmaningar.