Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning. Tyst mobbning är den vanligaste typen av mobbning och den som är svårast att upptäcka. Faktorer som leder till mobbning är språksvårigheter, dålig kommunikation, dåligt hemförhållande, svordomar, kränkande ord, bristande respekt, främlingsfientlighet, intolerans, ett aggressivt beteende, yttre avvikelser, en stor konkurrens, maktposition och kulturellt kapital. Skolan som vi har undersökt arbetar med förebyggande åtgärder mot mobbning enligt Farstametoden, som innebär att arbetet sker diskret, snabbt, effektivt och att uppföljningssamtal sker i nära anslutning. Alla som arbetar på skolan skall aktivt motverka förtryck av och trakasserier mot individer och grupper. Skolan skall sträva efter att varje elev förstår andra kulturer och respekterar andra folk. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap och öppen diskussion.

The social imbalance recruitment has been a current topic for years. Since much research has focused on the higher education's problems with this, this thesis aims to investigate if you are already at the high school choice were influenced by your social background. To get a further dimension to this topic, the French sociologist Bourdieus thoughts on people's possession of, what he calls cultural capital was used, and we made use of it in the sense of parental education. Through a survey conducted in four ninth grades in two municipalities with different characteristics in terms of socio-economic conditions, we asked questions about their choice to high school. What programs did they choose? What factors were important? And which person had influenced them? The results showed a pretty clear dividing line between the pupils who came from homes with strong cultural capital to those who did not in the same sense. Students from these homes selected by an overwhelming majority a study preparatory program, the school's reputation was important and they had parents who were very active along with the student. Students who chose vocational programs, prioritized to a higher degree to begin work after high school, had discussed a lot with their parents but they (the parents) had not otherwise been so active. Conclusions of the study is that it largely follows the previous literature found on the subject, i.e. that the social background largely affects how we choose in specific situations. The parents' influence is great, which is useful for counsellors to know about and make use of in meeting with students and their families in school. / Den sociala snedrekryteringen har varit en aktuell fråga i många år. Eftersom mycket av forskningen har fokuserat på den högre utbildnings problem med detta, syftar denna studie till att undersöka om du redan vid gymnasievalet påverkas av din sociala bakgrund. För att få en ytterligare dimension till detta ämne, använder vi oss av den franska sociologen Bourdieus tankar om människors innehav av, vad han kallar kulturellt kapital, i betydelsen av föräldrarnas utbildning. Genom en undersökning som genomfördes i fyra nionde klasser i två kommuner med olika förutsättningar i fråga om socioekonomiska förhållanden, ställde vi frågor om deras val till gymnasiet. Vilket program har de valt? Vilka faktorer var viktiga? Och vilken person hade påverkat dem? Resultaten visade en ganska tydlig skiljelinje mellan de elever som kom från hem med starka kulturella kapital till dem som inte hade det i samma utsträckning. Studenter från dessa "kulturstarka" hem valde en överväldigande majoritet ett studieförberedande program, skolans rykte var viktigt och de hade föräldrar som var mycket aktiva tillsammans med eleven. Elever som valde yrkesinriktade program, prioriterade i högre grad att börja arbeta efter gymnasiet, hade diskuterat mycket med sina föräldrar men de (föräldrarna) hade inte annars varit så aktiva. Slutsatsen av studien är att det i stort sett följer det tidigare litteratur på området kommit fram till, nämligen att den sociala bakgrunden till stor del påverkar hur vi väljer i specifika situationer. Föräldrarnas inflytande är stort, vilket är användbart för vägledare att känna till och använda sig av i mötet med elever och deras familjer i skolan.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka skillnader i utbildningsförväntningar bland utrikesfödda och infödda svenskar femtonåringar i Sverige. Tidigare studier har visat att utrikesfödda elever har sämre skolprestation än infödda svenskar, men högre ambitioner att satsa vidare på högskola eller universitet än infödda svenskar. Dessutom vill jag studera hur och på vilket sätt femtonåringars utbildningsförväntningar påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå och testresultaten i matematik och läsning. En aktuell fråga som har varit av stort intresse i svensk forskning de senaste åren är könsperspektiv och könsrollerna. Detta tar jag upp i uppsatsen genom att studera om det finns skillnader mellan femtonåringars invandrarstatus i effekten av kön på femtonåringars utbildningsförväntningar. Jag har använt mig både av svensk och internationell tidigare forskningsteori samt av ett befintligt datamaterial från Pisa år 2003. Som teoretisk utgångspunkt använder jag mig av humankapital och socialtkapital samt primära och sekundära effekter. Denna kvantitativa uppsats tillvägagångssätt har varit en deduktiv ansats. Den valda metoden för att analysera variablerna har varit frekvenstabeller, enkla korstabeller och korstabeller med flera variabler samt logistisk regressionsanalys, både med och utan interaktion. Resultaten visar att det finns signifikanta skillnader mellan infödda svenskar och utrikesfödda gällande utbildningsförväntningar att ha intentioner att studera vidare på högskolan, där första generationens invandrare har högsta utbildningsförväntningar, följt av andra generationens invandrare. Dessa effekter blir starkare när man inkluderar social bakgrund och testresultat i matematik och läsning.

The aim of this thesis is to study the market for fantastic fiction in Sweden, focusing on the minor publishers and their relationship with the three major publishing groups. The fantastic fiction in Swedish today are generally dominated by bestselling anglo-american authors, especially at the major publishers. The selection of fantastic fiction that is not originally in English and that diverges from the classic, epic high fantasy is often provided by minor publishers. By researching the range of fantastic fiction in Sweden today, and combining that research with qualitative interviews with informants from five minor publishers and Sweden's largest book shop for fantastic fiction, I wish to examine if the minor publishers provide an important alternative for Swedish readers of fantastic fiction. I also intend to investigate whether those publishers actively try to broaden the Swedish market and if they see themselves as a complement and an alternative rather than competing with the major publishers. This is a study in sociology of literature, focusing on a literary genre that is generally regarded as popular or trivial literature. Therefore, this thesis also discusses the curcuit of popular literature and the position and conditions of fantastic fiction in Sweden today, using the french sociologist Pierre Bourdieu's frameworks and terminology regarding economical and cultural capital. Fantastic fiction is a genre normally associated with economical rather than cultural capital, a notion that greatly affects its position and status in the world of literature.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra och problematisera vad kulturen sägs vara i svensk kulturpolitik, hur kulturpolitiken är utformad och för vem. Genom kvalitativ textanalys av 2009 års kulturproposition Tid för Kultur visar undersökningen att det i propositionen inte finns någon tydlig definition av vad begreppet kultur innebär. Det finns en uttalad medvetenhet om att kulturbegreppet är svårdefinierat men eftersom kulturbegreppet inte definieras i propositionen medför det en inkonsekvent användning. En viktig utgångspunkt för uppsatsen är att kulturen – liksom kulturpolitiken – kan utgöra en arena för maktspel. Av den anledningen är sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturella dominansförhållanden viktiga för undersökningen. Analysen påvisar att kulturpropositionen genom att avgränsa de kulturpolitiska åtgärderna till att endast omfatta de klassiska kulturformerna, ofta kallad finkulturen, reproducerar dessa kulturella maktstrukturer. Exempelvis ifrågasätts aldrig den förgivettagna ståndpunkten att det finns god och dålig kultur. Genom att relatera kulturpropositionens mål om allas möjlighet att ta del av kulturlivet till Bourdieus teorier om kulturellt kapital framkommer att målsättningen i sig är en omöjlighet, eftersom alla inte innehar samma kulturella förförståelser. Uppsatsen betonar att ett ökat fokus på att göra kulturens innehåll, snarare än formen, mer tillgängligt skulle medföra att fler kan ta till sig kulturen. Detta är dock beroende av att begreppen kultur och underhållning tillåts närma sig varandra.

The purpose of this study was to analyze recent appropriations of works of art in advertising. Why was art infused into magazine advertisements, how were the works of art tampered with to achieve commercial goals, how well did they function together with the ad copy? What did these advertisements want? What did the artwork contribute to the commercial message? These were some of the questions asked in the study that involved a closer look at four appropriations: one based on a battle painting by the Swedish 1900th century artist Carl Wahlbom, with a commercial message printed on top;  one a collage including an 18th century portrait of Marie Antoinettte by Elisabeth Vigée-Lebrun; one advertisement was influenced by Dutch 1700th century still lifes, and, finally, one paraphrased Velázquez’s famous painting Las Meninas from 1655. Companies behind the advertisements featured a Swedish trade journal, a fashion exhibition in Paris, a shop for kitchen utensils in Stockholm, and an up-scale department store in Madrid.The ads, in different ways based on works of art, were evaluated as reasonably successful commercial messages. These ads, however, hardly qualified as works of art in their own right – if that was the intention. A critical observer would tend to see the ads as ways of borrowing cultural capital from the world of art.One observation made as a result of the study was the need for insights into possible interpretations of the original work of art not to have the commercial message misunderstood.

Purpose: The purpose of this qualitative study was to illustrate and analyze the approach and parental involvement of a group of mothers in their children's schooling. Also their reflections on parental involvement will be highlighted and what the parents experience as obstacles in their involvement. Method: I conducted six semi structured interviews for my research. I chose to interview six mothers who have a child in the sixth grade. I chose specifically the sixth grade because the mothers will have had quite a few contacts with the school at this point. I also chose not to reveal their ethnicity because they cannot represent a whole ethnic group anyway. Result: The result of my interviews show that the parents have different approaches when it comes to parental involvement. The approaches are different between the mothers but one thing they have in common is that they care about their children.  Conclusion: One of the conclusions of this study is that the parents who do not participate in meetings and activities at school, are either because of language barrier or lack of information concerning what the school expects of them. Furthermore the study shows that their lack of participation in school activities does not mean that they are not involved as parents. Instead they express their involvement in different ways, mainly in their homes.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnor, inflyttade till Stockholm från Norrbottens län och som bott i staden i mer än fem år, konstruerar sin identitet i relation till rådande diskurser om storstad/småstad eller storstad/landsbygd. Analysen är utförd baserad på sju intervjuer med kvinnor i åldrarna 36-48 år, alla härstammande från Norrbotten. Efter analys framkommer det att kvinnornas identiteten är del i en konstruktion, en ständigt pågående process som aldrig riktigt blir färdig, då kvinnorna ständigt skapar sin identitet i förhållande till ’det andra’, eller får sin identitet bekräftad eller definierad av andra. Det blir också tydligt att norrbottniskhet inte bara har att göra med identitet, utan även också med klass, då det i dualiteten mellan Stockholm och Norrbotten framstår ett maktförhållande, och det står i slutändan klart att kvinnorna inte bara gjort en identitetsresa utan även också en klassresa, genom sitt val att byta ut Norrbotten mot huvudstaden i söder.

Detta examensarbete är en studie av Tove Folkessons romandebut Kalmars jägarinnor, där diskursanalys utgör både teori och metod. Studien kan placeras i relation till forskning om respektabilitet och skeva flickskap i litteraturen, men kan även ses som ett bidrag till det ämnesdidaktiska forskningsfältet med kopplingar till svenskämnet och normkritisk pedagogik. I undersökningen analyseras konstruktionen av den kollektiva identiteten som Kalmars jägarinnor – KJ. Analysen fokuserar även på splittringar i betydelsebildningen och på relationen mellan KJ:s kollektiva vi och det diskursiva Andra. Undersökningen visar att den kollektiva identiteten konstrueras kring betydelser som samhörighet, transparens, oberoende och gränsöverskridande handlingar. Detta kan ses som en konstruktion av ett skevt flickskap där KJ positionerar sig utanför en normativ linje i en icke-respektabel position, som dock har en positiv funktion för samhörigheten. Positioneringen innefattar en diskursiv kamp kring vilka kulturella kapital, kroppar, femininiteter och heterosexuella positioner som ska betraktas som legitima. Undersökningen visar också att splittringar i den kollektiva identiteten kan härledas till olikheter i medlemmarnas personligheter och identifikationer med alternativa subjektspositioner. KJ:s kollektiva vi konstrueras i tydlig opposition till det diskursiva Andra som framför allt representeras av den priviligierade positionen som ”handbollstjej”.

Employability is a concept that is highly relevant in relation to the labor market, also more attention is brought to the subject in today's society. How students become employable and the responsibility regarding the employability of the individual has shifted over time. The purpose of this essay was to gain more knowledge regarding the subject, that is what makes students employable. Furthermore, the goal was to achieve more knowledge about which factors the students thought were the most relevant in how they experience their own employability. We also wanted to investigate how they witness how well education matched the labor market's requirements. We choose to study how students from Human Resource program experience their own employability after they graduated. The study will therefore be focusing on students that have graduated within 1-2 years to get the best possible image of how they experience their own employability after graduating. The individuals who participated in this research were from two different universities, one university who had internships included in the study plan and one university that did not. The participants were a total of 6 graduates. The empirical material was built on a qualitative method, using qualitative semi-structures interviews. The result of the study showed how the factors that make students employable are many, but the three most current factors were, personality, education and experience. The results showed a big difference in how the students with internship experience their employability after they graduated, in comparison to the students without an internship in their study plan. Also how an education is mandatory to have a chance in today's competitive labor market.