Syftet med denna studie är att beskriva relevansen av och eventuella samband mellan utvalda faktorers inverkan på trumpetelevers val av instrument och på deras fortsatta spelande i musik- och kulturskolor. Detta görs genom att beskriva både vad som påverkat eleverna i deras instrumentval och vad som varit viktigt för deras fortsatta spelande och intresse. Därefter undersöks om det finns några samband mellan dessa viktiga faktorer. Studien undersöker också föräldrars upplevda stöttning och om den har något samband med elevernas övningsfrekvens. Studien försöker dessutom också belysa hur elevernas intresse för sitt instrument ser ut genom att undersöka vissa faktorers relevans i relation till intresset, men också i jämförelse med andra instrument som brukar erbjudas på musik- och kulturskolor. Detta görs genom att både undersöka var intresset kommer ifrån samt hur de upplever att intressegraden ser ut idag jämfört med när de började spela. Tidigare forskning i området har ofta varit inriktad på lärarens perspektiv eller en allmän syn på undervisning. Avsikten med denna studie är dock att undersökningen görs ur elevernas synvinkel. Studien genomfördes utifrån ett positivistiskt kvantitativt förhållningssätt och urvalet består av trumpetelever samt deras föräldrar. Resultatet visar att både trumpetens egenskaper som ljud och klang samt läraren är viktiga faktorer för att elever ska börja spela. Musik- och kulturskolors instrumentprovardagar är också en bidragande faktor. Resultatet visar även att det inte finns några idoler som skapat intresset hos någon av eleverna, utan intresset har snarare kommit från lärare, familj och kompisar. Att ha provat spela trumpet tidigare är också en viktig faktor. En reflektion är att studien kan antyda på att föräldrar kanske underskattar sin egen inverkan på eleverna, både i valet av instrument, men även för det fortsatta intresset. / The purpose of this study is to describe the relevance of the influence and possible correlations of selected factors on trumpet students choice of instrument and their continuous playing at community music schools. This is done by describing both what influenced the students in their choice of instruments, and what was important for their continued interest. Thereafter, any possible correlations between these important factors are examined. The study also examines parents estimated support and whether it has any connection with the students' practice rates. The study also examines students interest in instruments at community music schools by examining the relevance of the impact of certain factors on the interest, but also in comparison with other musical instruments. This is pursued by both uncovering where the interest came from and how they perceive their own interest at present compared to when they started playing. Previous research in this field has often been focused on the teacher's perspective or on a general view of teaching. In contrast, this study should be able to show trumpet students point of view. The study was conducted on the basis of a positivist quantitative approach and the selection consists of trumpet students and their parents. Results show that both the characteristics of the trumpet, for example the sound colour, as well as the teacher, are important factors for students to start playing this instrument. Testing days on music schools are also a contributing factor. Results also provides fact to that there are no idols that created the interest of any of the students, instead the interest has mostly come from teachers, family and friends. Having tried to play the trumpet in the past is also an important factor. A reflection that this study may suggest is that parents may underestimate their own influence on students, both in the choice of instruments, but also for the continued interest.

Detta arbete baseras på en kvalitativ intervjustudie med tre musiklärare som arbetar i en kulturskola. Syftet med studien är att undersöka hur dessa lärare ser på olika lektionsformers betydelse för elevers motivation. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet utgörs av ett sociokulturellt perspektiv. I intervjuerna ombads lärarna att besvara ett antal öppet ställda frågor, utifrån vilka de beskriver sin syn på ämnet. Resultatet visar att musiklärarna uppfattar en tradition bland kommunala musik- och kulturskolor där individuella 20-minuterslektioner är den vanligast förekommande lektionsformen, dock anser de att olika typer av gruppundervisning blir allt vanligare. Anledningen till att individuella lektioner fortfarande utgör normen anses ha att göra med att det är bekvämare jämfört med grupp- och ensembleundervisning som innebär större arbetsbörda för läraren, men som enligt informanterna i regel gagnar elevernas motivation i större utsträckning. Informanterna var överens om att det bästa kursupplägget ur såväl kunskapsmässig som motivationsmässig aspekt vore att eleverna får både individuella lektioner och lektioner i grupp, då dessa anses komplettera varandra på ett gynnsamt sätt. De tre var överens om att när det kommer till unga nybörjare är dock någon form av gruppundervisning att föredra. I unga åldrar har inte det inre belöningssystemet utvecklats och därför behövs en högre grad av direkt belöning, vilket underlättas i sociala sammanhang, menar informanterna. Uppsatsen avslutas med en diskussion där resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning. / This study is based on qualitative interviews with three teachers in a Swedish municipal school of music. The purpose of the study is to examine these teachers’ views on various types of lessons and the impact they have in terms of motivating students. The theoretical basis of this work is the social cultural perspective. In the interviews the teachers were asked to answer a couple of open questions, from which they described their views. The teachers’ experiences show a traditional and most common way of education on musical instruments in Sweden that is, 20 minute individual lessons. The practises of teaching in groups are however considered to have increased in popularity over past years. The reason why individual lessons still are norm is because of the larger workload for the teachers regarding group lessons. Nevertheless, group lessons are considered to motivate students to a greater extent than individual lessons. The three teachers agreed upon that the best alternative is to give students opportunity to receive both individual and group lessons, since these complement each other in a favourable manner. When it comes to young beginners, some form of group activity is though preferable. This is because young students do not have the internal reward system developed and therefore requires a higher degree of direct confirmation, which is supposed to be more facilitated by group settings than by individual lessons. The study ends with a chapter where results to previous research are discussed.

<p>The purpose of this study is, on one hand, to obtain an understanding of how children in municipal music- and culture schools choose instruments and what forms of recruitment methods they are subjected to, and on the other hand, how you can make them continue to play once they have begun.</p><p>To acquire this information, I have interviewed five music teachers and two principals at municipal music- and culture schools in Värmland. The questions treated, among other things, what affects children’s instrument preferences, recruitment methods and what you can do to keep interest for the chosen instrument alive.</p><p>The result of the study shows some apparent tendencies. Even though some of the instruments have trouble recruiting students and other instruments have trouble keeping them, the old methods, which obviously do not work in a satisfactory manner, are still being used. Instead, increased commitment at the occasion of recruitment, more group teaching which strengthens the social bonds through role models and a will to have the courage to change the organization when it does not work, is required.</p>

The purpose of this study is, on one hand, to obtain an understanding of how children in municipal music- and culture schools choose instruments and what forms of recruitment methods they are subjected to, and on the other hand, how you can make them continue to play once they have begun. To acquire this information, I have interviewed five music teachers and two principals at municipal music- and culture schools in Värmland. The questions treated, among other things, what affects children’s instrument preferences, recruitment methods and what you can do to keep interest for the chosen instrument alive. The result of the study shows some apparent tendencies. Even though some of the instruments have trouble recruiting students and other instruments have trouble keeping them, the old methods, which obviously do not work in a satisfactory manner, are still being used. Instead, increased commitment at the occasion of recruitment, more group teaching which strengthens the social bonds through role models and a will to have the courage to change the organization when it does not work, is required.

Syftet med studien är att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv undersöka hur några elever inom kulturskolan upplever förhållandet mellan motivation och övning. Bakgrundskapitlet belyser tidigare forskning och litteratur inom området motivation till att vilja öva. Studiens kunskapsteoretiska perspektiv är interpretativism och semistrukturerade intervjuer användes som metod där sex stycken elever intervjuades enskilt. Eventuella skillnader mellan begreppen spela och öva berörs och eleverna har sina egna uppfattningar om vad det innebär men också att det är svårt att hålla isär begreppen. Ibland samverkar begreppen och merparten av eleverna tycker att spela är det roligaste medan de övar mest hemma. Att kunna prata fritt om sin upplevda motivation till att öva ses av respondenterna inte som en självklarhet. När motivation kopplas till krav, prestation och tvång upplever eleverna att de inte finner det lika lustfyllt att öva eller att spela. Studien visar även att merparten av eleverna inte själva sätter upp egna mål med sin övning eller musicerande i sin helhet. Efter gymnasietiden vill respondenterna gärna studera vidare fast inte inom musik. De naturvetenskapliga ämnena lockar mer så som läkare, matematiker eller barnmorska. Resultatet diskuteras avslutningsvis med tidigare forskning och litteratur inom området för vad som gör elever motiverade till att öva. / The purpose of this study is through a phenomenological approach explore how some pupils in a music school experience the relationship between motivation and practice. The background chapter illustrates previous research and literature in the area of motivation to practice. The theoretical foundation of the study is interpretativism and semi-structured interviews were used as a method where six pupils were interviewed individually. The terms play and practice and how they differ from each other is discussed, as well as the pupil’s own perceptions about what they mean and the difficult in keeping them apart. Most of the pupils enjoy playing over practice, while it’s most common to practice at home. To have the ability to talk freely about their motivation to practice is for the pupils not that obvious. When motivation is connected to performance and constraints the pupils experienced that they do not feel it’s enjoyable to practice or to play. The study also shows that most of the pupils do not set their own goals for their practice or playing in general. After graduating from the high school the pupils are looking to get a higher education, however occupations such as doctor, mathematician or midwife are more attractive than job related to music. Lastly the result is discussed together with precious research and literature within the field.

Syftet med studien är att ta reda på vilka motivationsfaktorer som elever i olika ensembler på kulturskolan erfar och om det skiljer sig något mellan fokusgrupperna. Bakgrundskapitlet belyser litteratur och tidigare forskning inom området motivation, instrumentalspel och gruppsykologi. Arbetets vetenskaps- och kunskapsteoretiska utgångspunkter är interpretativism och konstruktionism. Studiens teoretiska perspektiv är fenomenologi med inriktning mot livsvärldsperspektivet. Studiens forskningsmetod innefattar semistrukturerade interjuver med fyra olika fokusgrupper från fyra olika ensembler på kulturskolan. Materialet analyserades utifrån tematisk analysmetod. I analysen av resultatet har två övergripande teman, sociala- och musikaliska faktorer, framkommit. De sociala faktorerna berör elevers erfarande av att det är att umgås med vänner i ensemblen, träffa människor i olika åldrar, ha en god relation med sina lärare och att ha eget ansvar i ensemblen. Det framkom också att musicera tillsammans, att utvecklas på sitt instrument, lära sig av varandra och att medverka i konsertsamanhang var motiverande faktorer för att spela i ensemble. Ett antal icke motiverande faktorer framkom även bland annat tidsbrist, för svåra eller lätta låtar, olika åsikter i ensemblen och att vänner slutar i ensemblen. Skillnader gällande synen på medbestämmande, ensemblens funktion och medverkan på konserter har också framkommit. Avslutningsvis diskuteras, i förhållande till tidigare presenterad litteratur och forskning inom området, betydelsen av det sociala umgänget, musikaliska upplevelsen, medbestämmandet och tidsbristen. / The purpose of this study is to find out what motivational factors pupils in different ensembles at the cultural school experience and if there is any difference between the focus groups. The background chapter illustrates literature and previous research in the area of ​​motivation, instrumental playing and group psychology. The work's scientific and knowledge theoretical principles are interpretativism and constructionism. The theoretical perspective of the study is phenomenology with a focus on the life-world perspective. The study's research method includes semi-structured interviews with four different focus groups from four different ensembles at the culture school. The material was analyzed based on the thematic analysis method. In the analysis of the result, two overarching themes, social and musical factors, have emerged. The social factors affect students' experience of being with friends in the ensemble, meeting people of different ages, having a good relationship with their teachers and having their own responsibility in the ensemble. It also emerged that playing music together, developing on their instrument, learning from each other and participating in concert contexts were motivating factors for playing in an ensemble. A number of non-motivational factors also emerged including lack of time, too difficult or easy tunes, different opinions in the ensemble and that friends quit the ensemble. Differences regarding the view of co-deciding the function of the ensemble and participation in concerts have also emerged. Finally, the results are discussed in relation to previously presented literature and research in the field. The significance of social interaction, musical experience, co-determination and lack of time was discussed in the concluding chapter.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares arbete med rekrytering av bleckblåselever på svenska musik- och kulturskolor. Studien behandlar verksamma bleckblåslärares skildringar av strategier som används för att rekrytera elever och vilka utmaningar som de intervjuade bleckblåslärarna beskriver gällande rekryteringrelaterat arbete. Metoden som använts är fokusgruppsamtal där totalt nio lärare intervjuades i grupper à tre. Bearbetning och analys av det insamlade datamaterialet genomfördes med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Resultatet synliggör strategier som handlar om att bjuda in barn och föräldrar till musik- och kulturskolan för att prova instrument, vilket också beskrivs som en form av marknadsföring. Samtliga fokusgrupper beskriver också social gemenskap i form av förberedande bleckblåsgrupper, till vilka barn rekryteras för att senare rekryteras vidare till musik- och kulturskolans instrumentalundervisning. Samtidigt beskrivs utmaningar gällande inkludering av föräldrar i musik- och kulturskolans verksamhet. Avslutningsvis diskuteras musik- och kulturskolans marknadsföring och föräldrars förståelse för verksamheten i relation till det sociokulturella perspektivet. / The purpose of the present study is to examine the teachers’ work on recruitment of brass students at Swedish music and cultural schools. The study processes active brass teachers’ depictions of strategies used to recruit students as well as what challenges the interviewed brass teachers describe about recruitment-related work. The method used in the present study is focus group interviews where a total of nine teachers were interviewed in groups of three. Processing and analysis of the collected data material was carried out on the basis of the sociocultural perspective. The result highlights strategies that involve inviting children and parents to the music- and cultural school to try out instruments are described, which is also described as a form of marketing. All focus groups also describe social community of preparatory brass groups, to which children are recruited and later recruited to the instrumental teaching of the music- and cultural school. At the same time, challenges regarding the inclusion of parents in music and cultural school activities are described. Finally, the marketing and parents’ understanding of the activities in relation to the sociocultural perspective.

Syftet med denna studie är att belysa arbetet med genrebreddning inom sångundervisning på kulturskola och identifiera vilken betydelse sånglärares utbildning och musikaliska bakgrund har för elevers möjligheter att få sjunga olika genrer. Forskningsfrågorna är följande: Vilka möjliga mönster finns mellan lärares undervisning och deras egna genreintresse, musikaliska identitet och utbildning? Hur talar sånglärare på kulturskolan om sitt arbete med genrebreddning? Tidigare forskning om ämnet visar starka kopplingar mellan genre och identitet, samt att undervisningen påverkas av lärarens musikaliska bakgrund. Studien är av kvalitativ art och fyra sånglärare på kulturskolan har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med tematisk analys och utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet lyfter två huvudteman: Genre och identitet och Undervisning utifrån genre. Resultatet pekar på samband och skillnader mellan informanternas svar och visar att informanterna själva drar starka kopplingar mellan deras egna genreintressen och den undervisning de erbjuder. De delar åsikten att genrebreddning är givande för undervisningen och att det är viktigt att inte lägga värdering i vilka genrer eller sångsätt som är bra eller dåliga. De har dock olika bild av hur arbetet med genrebreddning kan gå till. I diskussionen lyfts resultatet till en mer generell nivå och kopplas till tidigare forskning om ämnet. Exempel på ämnen som lyfts är möjligheten att undervisa genrefritt, och hur informanternas utbildning påverkat deras undervisning och genreval. / The aim of this study is to enlighten the work with genre breadth in teaching singing at the municipal school of arts and to identify the way the education and musical background of the singing teacher affects pupils’ possibilities to sing a variety of genres. The research questions are: What possible connections are there between the teachers’ instruction and their own interests, identity and education in different genres? How do the singing teachers at the municipal school of arts talk about their work with genre breadth? Previous research about the subject shows strong connections between genre and identity, and that instruction is affected by teachers’ background in music. The study is qualitative and four singing teachers at the municipal school of arts have been interviewed in semi-structured interviews. The interviews have been transcribed and analysed with thematic analysis based on a socio-cultural perspective. The result reveals two main themes: Genre and identity and Instruction based on genre. The result points to connections and differences between the informants' answers and shows that the informants themselves see strong connections between their own interests in genre and the instruction they offer. They share the opinion that genre breadth is rewarding for their interaction and that it is important not to value which genres and singing styles that are good or bad. They do however differentiate their view on how they work with genre breadth.  The discussion lifts the results to a more general level and connect the themes to previous research about the subject. Examples of themes that are illuminated are the possibilities to teach free from genre, and how the informants’ education have affected their instruction and choices in genre.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur stråklärare designar användningen av musikteoretiska moment i enskild stråkundervisning. För att undersöka detta har ett antal lektioner med lärare i stråk videoinspelats som datainsamlingsmetod. Dessa videoinspelningar har sedan analyserats med en socialsemiotisk utgångspunkt och med hjälp av multimodal analysmetod. Studien har en kvalitativ forskningsansats med socialkonstruktionistisk ontologisk och epistemologisk utgångspunkt. I resultatet framkommer lärares multimodalitet i undervisningen, stråklärare designade användningen av musikteoretiska moment genom att integrera olika semiotiska resurser för att tillämpa musikteori. I resultatet lyfts även lärares representationer av olika musikteoretiska moment samt vilka semiotiska resurser lärarna använder och vilken funktion de fyller i samspel med elever. Dessa resurser inkluderade visuell representation av noter, muntlig kommunikation och kroppslig gestaltning av musikaliska begrepp. Resultatet diskuteras i relation till tidigare nämnd litteratur om musikteori och musikundervisning, i resultatet beskrivs också vilka möjligheter eller begränsningar som kan finnas i lärarnas representationer av olika musikteoretiska moment samt meningserbjudande. Genom att betrakta musikteorin ur ett socialsemiotiskt perspektiv kan stråklärare bli medvetna om hur de designar musikteoretiska moment med eleverna och anpassa sin undervisning för att främja en djupare förståelse av stråkinstrumentet och musikens språk. / The purpose of this study is to investigate how string teachers design the use of music theoretical moments in individual string education. To examine this, several lessons with string teachers were video recorded as data collection method. The video recordings were then analysed using a social semiotic approach and the multi-modal analysis method. The study adopts a qualitative research approach with a social constructionist ontological and epistemological perspective. The results show the teachers' multimodality in their teaching, as string teachers designed the use of music theory concepts by integrating different semiotic resources to apply music theory. The result also highlights teachers' representations of various music theoretical moments and the semiotic resources they use as well as the function these resources serve in interaction with students. These resources included visual representation of notation, verbal communication, and bodily embodiment of musical concepts. The results are discussed in relation to previously mentioned literature on music theory and music education. The findings also describe the possibilities or limitations that may exist in teachers' representations of various music theory concepts and their offering of meanings. By considering music theory from a social semiotic

No description available.