Covid-19 pandemin har kommit att göra en global påverkan och risken för mäns våld mot kvinnor i nära relationer har således ökat. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnojourers arbete och insatser, samt deras samverkan med socialtjänsten, har kommit att påverkas och förändras av covid-19 pandemin och om nya insatser har implementeras. Studien utgår från kvalitativ ansats där åtta kvinnojourer, placerade i Skåne, blivit intervjuade. Tillsammans med den insamlade empirin och studiens teoretiska val, samt en tematisk analysmetod, ämnar jag att uppmärksamma kvinnojourernas berättelser om pandemins påverkan. Följaktligen ämnar jag att belysa deras tillvägagångssätt för upprätthålla och förändra sitt arbete för att nå sitt mål och fortsätta hjälpa våldsutsatta kvinnor och således förebygga mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Resultaten påvisar att det blivit svårare för kvinnojourerna att utföra sitt arbete och sina insatser på grund av rädslan pandemin medfört, samtidigt som de observerar en ökning gällande antalet våldsutsatta kvinnor som kontaktar dem. Kvinnojourerna beslutar sig för att förändra och utöka sina tidigare insatser, men även implementera nya, som de tillsammans med sitt nya tankesätt sedan väljer att kvarhålla när samhället börjar öppna upp igen. Kvinnojourernas samverkan med socialtjänsten påverkas och förändras då de inte längre kan samtala och besöka varandra som de tidigare gjort. Utöver problematiken kring deras samtal med socialtjänsten så observeras även att färre kvinnor placeras av socialtjänsten i kvinnojourernas skyddade boenden. Denna uppsats belyser vikten i kvinnojourernas arbete kring förebyggandet av mäns våld mot kvinnor i nära relationer och hur väsentligt det är att besitta kunskap om krishantering när osäkra tider, som covid-19 pandemi, uppstår. / The Covid-19 pandemic has made a global impact and the risk of domestic violence against women has thus increased. The purpose of this study is to examine whether the work and actions of women’s shelters, as well as their cooperation with the social services, has been affected or changed by the covid-19 pandemic and if new actions have been implemented. The study is based on a qualitative approach where eight women’s shelters, located in Skåne, have been interviewed. Together with the collected empirical data and the study’s theoretical choices, as well as a thematic analysis method, I aim to illuminate the women shelter’s stories concerning the pandemic’s impact. Furthermore, I intend to illumine their course of action to maintaining and changning their work to achieve their goal and continue to help abused women and thus prevent men's violence against women in close relationships. The results demonstrate that it has become more difficult for women's shelters to carry out their work and actions due to the fear caused by the pandemic, while at the same time observing an increase regarding the number of women exposed to violence who contact them. The women's shelters decide to change and expand their previous actions, but also to implement new ones, which they, together with their new way of thinking, then choose to retain when society begins to reopen. The women's shelters' cooperation with the social services is affected and changed as they can no longer talk and visit each other as they previously did. In addition to the problems concerning their communication with the social services, it is also observed that fewer women are placed by the social services in the women's sheltered housing. This essay enlightens the importance of women shelter's work in regards to the prevention of men's violence against women in close relationships and how essential it is to possess knowledge about crisis management when uncertain times, such as the covid-19 pandemic, arise.

En tredjedel av världens kvinnor har blivit våldsutsatta och år 2022 blev tio personer mördade av sin partner i Sverige. Personal på kvinnojourer och skyddade boenden har en viktig roll att erbjuda skydd och stöd. Syftet med denna studie är att undersöka personalens upplevelser av krav, resurser och utomorganisatorisk samverkan i arbetet med de skyddsplacerade med Jobb-Krav-Resursmodellen som teoretiskt perspektiv. Elva semistrukturerade intervjuer tematiserades med personal från tre olika kvinnojourer och ett privatägt skyddat boende. Ur analysen framkom tio teman som besvarade frågeställningarna. Resultatet visade att personalen upplevde en tung arbetsbelastning med en mängd ovissa arbetsinsatser, ambivalenta skyddsplacerade och snäva tidsramar vilket gav känslor av frustration samt stress. Betydelsefulla arbetsresurser var kollegialt stöd, möjligheter till kompetensutveckling och god påverkan på arbetsplatsen. Samverkan var bristfällig med andra organisationer vilket upplevdes vara relaterat till bristande helhetssyn och okunskaper om våldets konsekvenser, vilket försvårade möjligheterna att hjälpa de skyddsplacerade att återuppbygga sina liv. / One-third of the world´s women have experienced violence, and in 2022, ten people were murdered by their partners in Sweden. Staff at women´s shelters and safe houses play a crucial role in providing protection and support. The purpose of this study is to examine the staff´s experiences of work demands, work resources and interorganizational collaboration in their work with the victims of intimate partner violence using Job-Demand-Resource Model as a theoretical perspective. Eleven semi-structured interviews were conducted with staff from three different women´s shelters and one privately owned safe house. From the analysis, ten themes emerged that addressed the two research questions. The resultats showed that the staff experienced a heavy workload with a multitude of uncertain tasks, ambivalent victims and tight time frames, leading to feelings of frustration and stress. Significant work resources included collegial support, opportunities for competence development, and positive workplace influence. Collaboration with other organizations was insufficient which was perceived to be related to a lack of holistic perspective and ignorance about the consequences of violence, making it difficult to assist the victims in rebuildning their lives.

Studien syftade till att undersöka hur kvinnojourer arbetar med missbrukande och våldsutsatta kvinnor och hur de bedriver ett förbättringsarbete. Studien visade att arbetet med de dubbelt utsatta kvinnorna är ett komplext område där de missbrukande och våldsutsatta kvinnorna råkar ut för dubbel exkludering- och stämpling. Fem kvinnojourer har intervjuats där en yrkesverksam från varje jour har presenterat kvinnojouren. Bristande resurser, kunskap och en begränsad ekonomi är faktorer som påverkar möjligheten till att hjälpa de dubbelt utsatta. En stark vilja uppdagades hos kvinnojourerna i att förbättra och utveckla arbetet till de dubbelt utsatta kvinnorna. Analysen utfördes med hjälp av teorin om social exkludering och stämplingsteorin.  Den teoretiska analysen bekräftade situationen med dubbel stigmatisering och social exkludering av de kvinnorna med missbruksproblematik och våldsutsatthet. När det gäller socialt arbete finns det ett akut behov av att uppmärksamma de dubbelt utsatta kvinnorna och förbättra deras livssituation utifrån ett könsperspektiv. / The aim of the study was to investigate how women's shelters work with women who are victims of substance abuse and violence (double vulnerable) and how they carry out improvement work. The results of the study showed that the work with the double vulnerable women is a complex area where the double vulnerable women are exposed to double exclusion and stamping. Five women's shelters have been interviewed where one professional from each shelter has represented the shelter. Lack of resources, knowledge and limited economy are factors that affect the possibility of helping the double vulnerable. A strong will was revealed in the shelters to improve and develop the work for the double vulnerable women. The analysis is based on the theory of social exclusion and the stamping theory. The theoretical analysis confirmed the situation of double stigmatization and social exclusion of the double vulnerable women. In terms of social work, there is an urgent need to pay attention to the doubly vulnerable women and improve their life situation from a gender perspective.

Syftet med studien är att belysa vilka svårigheter anhöriga vars närstående tvingas leva”gömd” möter samt vilka utvecklingsområden som finns för att stötta dessa anhöriga. Dettautifrån yrkesverksamma jourkvinnors perspektiv. Studien tillämpas med kvalitativmetodansats och semistrukturerade intervjuer har förts med tre yrkesverksamma jourkvinnorpå tre olika svenska kvinnojourer. Det insamlade datamaterialet har analyserats med tematiskanalys och de teman som identifierats är olika typer av stöd, stöd från samhället, stöd frånideella krafter, stöd som efterfrågas, svårigheter anhöriga kan möta, frustration/vanmaktsamt rädsla/oro. Studien visar att anhöriga upplever oro, frustration och vanmakt när derasnärstående tvingas leva gömd på grund av det eftervåld som den före detta partnern utsätterdem för samt att det finns en osäkerhet kring var man som anhörig kan söka sig, då det mestastödet riktas mot den som är våldsutsatt. / The purpose of this study is to highlight the difficulties that informal supporters are facedwith when domestic violence (DV) survivors have to live with protected personal data, aswell as the development area for supporting this group. The study emanates from theperspective of women’s shelter staff. The study is applied with a qualitative methodology andsemi-structured interviews have been conducted with three women’s shelter staff at threedifferent Swedish women’s shelters. The collected data has been analyzed with thematicanalysis and the themes identified are different types of support, support from society, supportfrom non-profit organizations, requested support, difficulties relatives may face, frustration/powerlessness and fear/anxiety. The study shows that informal supporters experience anxiety, frustration, and powerlessness when DV survivors are forced to live in hiding due to the subsequent violence that the ex-partner exposes them to. Another finding is uncertainty about where one as an informal supporter can turn to, as most support is directed towards the DV survivor.

Studien har syftat till att belysa kvinnojourers arbete med migrerande kvinnor i anknytningsrelation och deras utmaningar i arbetet. Tidigare forskning har framhållit att det brister i forskning om migrerande kvinnor och hur kvinnojourer arbetar med berörda kvinnor i anknytningsrelation. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer med åtta respondenter från olika kvinnojourer i Sverige. Resultatet visar att det finns utmaningar i kvinnojourers arbete med migrerande kvinnor. Utveckling och förbättring är nödvändigt av bland annat myndigheter i form av basal samhällsinformation, kunskap om vart kvinnor ska vända sig och vilka rättigheter de har. I enlighet med tidigare forskning och teorier appliceras intersektionella perspektivet i deras arbete, då migrerande kvinnor har andra behov gentemot vad en svenskfödd kvinna har. Genusordningen påvisar mäns maktövertag över kvinnor utifrån kön och normaliseringen redogör att kvinnor normaliserar våldet. Det finns befintliga lagar som skyddar migrerande kvinnor, men i själva verket är det sällan dessa lagar tillämpas. Vi som forskare tolkar att respondenterna upplever utmaningar i deras arbete, särskilt när det gäller tvåårsregeln. Kvinnojourer är delaktiga i migrerande kvinnors liv och hjälper utifrån befintliga resurser och möjligheter, men i själva verket ligger inte allt i kvinnojourers händer vilket försvårar deras arbete med migrerande kvinnor. / The purpose of this study is to enlighten women's shelters work with migrant women in an attachment relationship and their challenges. Previous research shows a lack of research on migrant women and women’s shelters work with women in attachment relationships. The study is based on qualitative interviews with eight respondents from various women’s shelters in Sweden. The results show challenges in women’s shelters work with migrant women. Development and improvement is necessary by authorities based on giving basic social information, knowledge of where women can seek help and knowing her rights. In accordance with previous research and theories, intersectional perspective is applied in women’s shelters work, as migrant women have different needs compared to what a Swedish-born woman has. The gender order demonstrates men's dominance over women based on sex and the theory of normalization explains that women normalize violence. There are existing laws that protect migrant women, but in reality, these laws are rarely enforced. We interpret that the respondents experience challenges in their work, especially regarding the two-year rule. Women's shelters are involved in migrant women's lives and help them based on their resources and opportunities, but in reality, not everything is in the hands of women's shelters, which makes their work with migrant women difficult.

The aim of this qualitative study is to investigate how professionals in women’s shelters work to maintain the child's needs and rights. The study also concerns how children exposed to violence are affected by previous experiences of violence in their home environment and how their relationships are affected by staying at the shelter. The study reflects professionals' experiences in their work with children in women's shelters and the problematic aspects of maintaining the child's everyday life. The study's empirical data was collected through semi-structured interviews with four professionals working in women's shelters. Through a thematic analysis the collected data has been processed and linked to previous research in the field. In the results of the study it appears that the child's everyday life is affected to a large extent due to their stay at the shelter. There are problematic aspects regarding the relationship between the need for protection and the maintenance of the child's needs and rights. The results also highlight how the child's social life is affected by moving to the women's shelter and how the experiences of the previous violence can create consequences for the child

The Covid-19 pandemic has put Sweden in a new and challenging situation. Several of thewomen's shelters in Sweden have reported an alarming pressure as a result of increased casesof women and children in vulnerable situations. Based on a qualitative research strategy, thisstudy examines how women's shelter workers experience and handles the practical andemotional work due to the Covid-19 pandemic. To examine this study's purpose and researchquestions, five semi-structured interviews were conducted with women’s shelter workers fromvarious women's shelters in Sweden. During each interview, the study subjects were given theopportunity to share their own experiences regarding the work situation due to the Covid-19pandemic. The gathered empirical material was analyzed using Arlie Hochschild's theoryregarding emotional work. The results of the study show that the majority of the study subjectsexperience changes in the number of abused women in need of help and support and that thepractical work has been limited and challenged. Furthermore, the study subjects experiencetheir jobs as even more emotionally demanding during the Covid-19 pandemic, but this had noeffect on the way of dealing with the emotional work. Several different coping strategies couldbe identified in the way of handling the emotional work, including recovery, previousprofessional experience, surface or deep emotional acting and the support from colleagues.With the help of different approaches, the study subjects distinguish themselves from theirprofessional role in order to not identify themselves too strongly with the emotional work. Theresults of the study proved that different coping strategies are of importance to be able to handleand complete emotional work. / Coronapandemin har resulterat i en ny och utmanande situation för Sverige. Många av landetskvinnojourer har rapporterat om ett alarmerande tryck på sina verksamheter till följd av ökadefall av kvinnor och barn i utsatta situationer. Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi undersökerdenna studie hur jourkvinnors praktiska respektive emotionella arbete upplevs och hanteras tillföljd av coronapandemin. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes femsemistrukturerade intervjuer med jourkvinnor från olika kvinnojourer i Sverige. Underrespektive intervjutillfälle fick jourkvinnorna möjlighet att dela med sig av sina egnaupplevelser gällande arbetssituationen under coronapandemin. Det empiriska materialetanalyserades med hjälp av emotionssociologiska begrepp från Arlie Hochschilds teori somberör emotionellt arbete. Resultaten visar att majoriteten av jourkvinnorna uppleverförändringar i antalet stödsökande och att det praktiska arbetet kommit att resultera ibegränsningar och utmaningar. Vidare visade det sig att jourkvinnorna utför ett än meremotionellt krävande arbete under coronapandemin, detta hade däremot ingen påverkan påjourkvinnornas sätt att hantera de emotionella påfrestningar som uppstår i arbetet medvåldsutsatta kvinnor. Arbetet som jourkvinnorna utför kunde även liknas med etthärbergeringsarbete i takt med att de bär på både sina egna och andras känslor. Flera olikahanteringsstrategier kunde identifieras i jourkvinnornas sätt att hantera det emotionella arbetet,däribland återhämtning, tidigare yrkeserfarenhet, ytligt respektive djup emotionellt agerandesamt stödet som återfinns hos jourkvinnornas kollegor. Det framgick att jourkvinnorna medhjälp av olika förhållningssätt kan skilja på sig själva och sin yrkesroll för att inte identifierasig för starkt med det emotionella arbetet. Olika hanteringsstrategier visade sig således vara avstor vikt för att jourkvinnorna ska kunna hantera och fullfölja det emotionella arbetet.

Economic violence is a relatively unexplored subject even though it is often a part of occuring intimate partner violence. Therefore it is of concern to acknowledge how the swedish social services’ take part in this form of violence in their work. By law the swedish social services’ are the responsible authorities for victims of intimate partner violence to seek help and support. Although according to previous research on the subject, women feel like receiving help from the social services is not always an option for them. Women often feel powerless in meetings with a person of authority. This study aims to gain knowledge of the support given by the social services to women who are survivors of domestic abuse and further focus on economic abuse. There is also an understanding that non profit organizations (NGO’s) are a big contributor to helping survivors of domestic violence even though the law states the responsibility lays on a government body. Responsibility for the victims will therefore be another focus for further understanding of why NGO’s have taken on a helping role in society. A result from qualitative interviews on the subjects, with social workers from seven different municipalities, shows that there is a great variation between how social workers take on this kind of issue. The knowledge and experiences with handling cases of economic abuse vary between the different municipalities. Often the size of a municipality and lack of resources is a significant factor to what kind of help the municipality can offer. Working with and helping women who are survivors of economic abuse is complex. The social services and women shelters both work to help and try to find solutions for the problem.

<p>Denna studie i socialantropologi är baserad på intervjuer med två kvinnor anställda på en kvinnojour. Den handlar om deras uppfattningar och erfarenheter vad gäller uppbrottsprocessen för den kvinna som utsatts för mäns våld och hur hon blir bemött av polis och sociala myndigheter under uppbrottet. Kvinnan som ska bryta sig loss från mannen måste ofta ta kontakt med olika myndigheter för att lösa sin situation och dessa har visat sig agera på olika sätt. Deras kunskap är av stor vikt, men det är också nödvändigt att fundera på hur de personliga känslorna styr bemötandet och utgången av mötet. Människan är mån om att försöka anpassa sina känslor till situationen och tysta regler styr vad som är korrekt i en specifik situation. Dessa känslor går dock inte alltid att kontrollera och kan få konsekvenser för kvinnan i hennes process.</p> / <p>This study in social anthropology is based on interviews with two female employees at a women's aid centre. It is about their perceptions and experiences of the breakup process a woman who has been ill treated by her man goes through, and of the way she is treated by the police and the social authorities during this breakup. The woman who must break away from her man must often make contact with various authorities to resolve her situation and they have been shown to act differently. Their knowledge is of great importance, but it is also necessary to consider how their personal feelings govern how they receive the woman and the outcome of the meeting. Man is anxious to try to adapt his feelings to the situation and silent rules govern what is appropriate in a particular situation. These feelings are not always controlable and may have consequences for the woman in her process.</p>

Denna studie i socialantropologi är baserad på intervjuer med två kvinnor anställda på en kvinnojour. Den handlar om deras uppfattningar och erfarenheter vad gäller uppbrottsprocessen för den kvinna som utsatts för mäns våld och hur hon blir bemött av polis och sociala myndigheter under uppbrottet. Kvinnan som ska bryta sig loss från mannen måste ofta ta kontakt med olika myndigheter för att lösa sin situation och dessa har visat sig agera på olika sätt. Deras kunskap är av stor vikt, men det är också nödvändigt att fundera på hur de personliga känslorna styr bemötandet och utgången av mötet. Människan är mån om att försöka anpassa sina känslor till situationen och tysta regler styr vad som är korrekt i en specifik situation. Dessa känslor går dock inte alltid att kontrollera och kan få konsekvenser för kvinnan i hennes process. / This study in social anthropology is based on interviews with two female employees at a women's aid centre. It is about their perceptions and experiences of the breakup process a woman who has been ill treated by her man goes through, and of the way she is treated by the police and the social authorities during this breakup. The woman who must break away from her man must often make contact with various authorities to resolve her situation and they have been shown to act differently. Their knowledge is of great importance, but it is also necessary to consider how their personal feelings govern how they receive the woman and the outcome of the meeting. Man is anxious to try to adapt his feelings to the situation and silent rules govern what is appropriate in a particular situation. These feelings are not always controlable and may have consequences for the woman in her process.