Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma inom kvinnojour och socialtjänst för våldsutsatta kvinnor arbetar med mäns våld mot kvinnor i nära relationer och hur de förstår och förklarar våldet. För att kunna belysa problematiken undersökte vi även verksammas arbetsformer med fokus på mäns våld mot kvinnor i nära relationer samt vilka insatser och åtgärder de har att erbjuda till våldsutsatta kvinnor. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer i studien med verksamma inom kvinnojourer och socialtjänst.I studien användes följande förklaringsmodeller: könsmaktsperspektiv, individinriktat perspektiv, vanmaktsperspektiv, socialpsykologiskt perspektiv och feministiskt perspektiv. Resultatet visar att verksamma inom kvinnojour och socialtjänst hade ungefär liknande syn kring förståelsen och förklaringar till mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Resultatet visar att verksamma angav olika förklaringar till våldet. Utifrån informanternas resonemang kunde vi inte se att förklaringsmodellerna gav konsekvenser till vilka stöd och insatser som erbjuds utan att detta berodde på andra faktorer. Det framkom i resultatet att verksamma inom socialtjänst och en verksam inom kvinnojouren använde sig av ett bedömningsinstrument som kallas för Freda, för att kunna identifiera våldet och hotbilden hos den våldsutsatta kvinnan. Detta för att sedan försöka hitta passande åtgärder och insatser till kvinnan. I vårt resultat fann vi att Fredabedömningsmodellen inte var tillräcklig för en bedömning. Vidare bör verksammaundvika att göra en bedömning utifrån tidigare erfarenheter samt uppfattningar om vad som kan vara bäst för den våldsutsatta kvinnan, eftersom det kan påverka vilka insatser kvinnan är i behov av. / The purpose of this study has been to evaluate how women’s shelter and social work services in men's violence against women in intimate relationship work for the woman and how they understand and explain violence. In order to highlight the problem, we also investigated the working methods of the workplace focusing on men's violence against women in intimate relationship, and efforts and support they have to offer to women who had been victims of violence. This study is based on semi-structured interviews in order to achieve the purpose of the study. The study used the following explanatory models: gender perspective, individual perspective, impotence perspective, social psychological perspective and feminist perspective. The results show that women’s shelter and social services had a similar view of the understanding and explanation of men's violence against women in intimate relationship. The result shows that the operative indicated different explanations of the violence. Based on the reasoning of the informants, we could not see that the explanatory models gave consequences to the support and efforts offered because this was causes by other factors. It was found in the result that social services and a women's shelter were using a Freda-assessment tool in order to identify what the victim of violence has been exposed to, and then try to find suitable measures and efforts to the woman. Based on our results, it was fundamental not to use Freda-assessment and the operatives experience and perceptions of what might be best for the woman who is victim of violence, as it may affect what efforts the woman needs.

The debate and research on trans in feminist studies has increased in recent years. While it is still a minor discussion in comparison to other topics in the field, it demonstrates the importance of the subject.  Through out history, feminist separatist spaces has been criticized for being transphobic by trans activists, in relation to trans women's experiences of these spaces. Discriminating attitudes are still influencing the shaping of feminist spaces, such as women's shelters.  This is a study of attitudes towards trans women in women's shelters. I have an intersectional transfeminist perspective. Results show that the problem is a lack of knowledge in trans questions and issues amongst the workers. My interview partners are asking to be educated in the subject. They problematize the way that the issue is systematicly overidden and how responsibility is placed in bigger organizations that have influence and power over smaller ones. Through the course of the study, as well as through my own feminist work, I feel that there is a great will for things to change amongst the younger generations of women's shelters workers, but also a resistance against that will, in older generations.

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att begränsa flickors och kvinnors frihet genom att kontrollera deras sexualitet. Hedersrelaterat våld (förkortas till HRV) utövas av familjen, släkten och/eller kollektivet som en konsekvens för att straffa kvinnors olydnad, samt upprätta familjens heder och värna om familjens sociala rykte. Denna studie syftar till att öka kunskapen om hur kvinnojourer bemöter kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld. Med att bemöta menar vi hur kvinnojouren arbetar, tolkar och förstår problematiken. Denna uppsats bygger på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med olika jourkvinnor. Studiens data analyserades genom en tematisk analys där vi sökte efter mönster för att skapa olika teman och subteman. Kvinnojourens verksamhet är vanligtvis ideella organisationer, som är en del av det civila samhället. Jourkvinnorna har således ingen särskild metod som verksamheterna utgår ifrån i arbetet med HRV eftersom de gör individuella bedömningar. Jourkvinnorna arbetar främst med att få kvinnan att glömma det hon blivit utsatt för genom stöd och individanpassad  hjälp, medan socialtjänsten arbetar med att förena kvinnan med sin familj. En av jourkvinnorna antydde att problematiken berodde på den patriarkala makten som män har över kvinnor. Resterande jourkvinnor tolkade HRV utifrån en hederskultur där värderingar och normer är olika beroende på den drabbades ursprungsland, by och familjära förhållanden. Slutsatsen i denna studie, utifrån jourkvinnornas svar och de teoretiska perspektiven, är att hedersrelaterat våld och förtryck är kopplat till det kulturella perspektivet enligt fyra respondenter, och en respondent tolkade HRV utifrån ett patriarkalt perspektiv. Slutsatsen är att köns- och det kulturella perspektivet inte är så åtskilda som tidigare forskning har visat, för att förstå HRV kombineras perspektiven med varandra.

Violence in close relationships is becoming more common and is being raised more and more often in the media. Collective efforts to detect violence are made at various authorities today. Violence in close relationships affects all parts of life, which is why we have chosen to examine the impact of violence on working life and careers for women. In our profession, this is relevant as we are likely to come into contact with these women. Through the following questions, we sought the answers to our questions: ● What limitations and opportunities do workers at women's shelters think that abused women experience regarding working life and careers? ● How do workers at women's shelters work to promote the working lives and careers of abused women? Six semi-structured interviews were conducted with women’s shelter workers who gave their views on how working life and careers affect these women they have good experience of helping. The results of the survey show that women who live with violence in close relationships face a number of limitations in order to be able to achieve a functioning working life. The control the woman has been subjected to results in several of her needs not being met, which affects self-esteem and drive. Contact with the authorities can be complicated and long processes can affect a woman's opportunities to get into working life quickly. In these processes, among other things, we see the importance of the women's shelter's supportive and guiding work.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnojourspersonal arbetar med barn som lever på skyddat boende samt hur de uppfattar att arbetet fungerar i praktiken. Studien utgick ifrån barnperspektivet som teoretisk tolkningsram. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med kvinnojourspersonal som arbetar på skyddat boende. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematisk analys. Sammantaget visade resultatet att arbetet med barnen som lever på skyddat boende ser väldigt olika ut. Viktiga arbetsområden visade sig vara miljön på boendet, att erbjuda olika typer av samtalsstöd, att stötta mammorna och att bedriva någon form av pedagogisk verksamhet. Andra delar i arbetet med barnen som personalen upplevde vara mindre fungerande var samverkan med socialtjänst och skola, resursbrist och inkluderande av förövaren i form av vårdnad- och umgängesfrågor. / Every year thousands of children are forced to flee their homes to women’s shelters due to domestic violence. This study aimed to explore how staff at women’s shelters work with the children. The aim was also to explore the workers experiences of the work with the children at the shelter. Semi-structured interviews were conducted with eight workers at different women’s shelters in Sweden. Data were analysed using thematic analysis. The results showed that the environment at the shelter, supporting the mothers, pedagogic activities and counseling are important aspects of the work with the children. The staff also raised some barriers in the work with the children at the women’s shelters, such as cooperation with social services and the children's schools, lack of resources and inclusion of the perpetrator in terms of contact and custody.

The current study is based on a collaboration with the Kvinnojouren Lund. The aim of the study is to make a process evaluation of the women's shelter project "Våga se, våga agera", which is an education aimed at preschools. The main method consisted of qualitative interviews with both the staff working at the women's shelter in Lund but also an interview with a preschool manager who attended the education. In addition, a participant observation was made to answer the questions. The process evaluation contains three parts and these are a goal analysis, a goal/means analysis and an implementation analysis. At the end of each analysis, recommendations are given that the women's shelter can use when launching and implementing a new project. The result shows that the first education moment should contain information about the characteristics of children exposed to and witnessing violence. The other education moment should contain a clearer description of what happens after a report and possible fears that may arise. In summary, the process evaluation indicates that the education is relevant since there is a knowledge requirement in the subject area and that the women’s shelter project is a possible way to increase this knowledge. / Den aktuella studien är baserad på ett samarbete med Kvinnojouren i Lund. Syftet med studien är att göra en processutvärdering av kvinnojourens projekt “Våga se, våga agera”, vilket är en utbildning som riktar sig till förskolor. Den huvudsakliga metoden bestod av kvalitativa intervjuer med både personalen som arbetar på kvinnojouren i Lund, men även en intervju med en förskolechef. Utöver detta gjordes en deltagande observation, för att besvara studiens frågeställningar. Processutvärderingen består av tre delar och dessa är en målanalys, en mål/medelanalys och en genomförandeanalys. I slutet av varje analys ges rekommendationer till kvinnojouren som de kan använda när de startar och implementerar ett nytt projekt. Resultatet visar på att det första utbildningstillfället bör innehålla mer om kännetecken på barn som utsätts för och bevittnar våld. Det andra utbildningstillfället bör innehålla en tydligare beskrivning om vad som sker efter en orosanmälan och möjliga rädslor som kan uppkomma vid en orosanmälan hos förskolepedagogerna. Sammanfattningsvis visar processutvärderingen på att utbildningen är av relevans då finns ett kunskapsbehov inom ämnesområdet och därmed kan kvinnojourens utbildning vara ett möjligt sätt att öka denna kunskap.

Syftet med studien är att undersöka vad arbetsrollen som jourkvinna innebär samt vilka strategier och kompetenser som är användbara i arbetet på kvinnojouren. Detta är av intresse för att få en djupare inblick i jourkvinnornas arbetsroll samt bidra till ökad förståelse för deras betydelsefulla arbete. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med sju jourkvinnor från två olika kvinnojourer i Mellansverige. Empirin till studien insamlades med hjälp av asynkrona intervjuer där studiens frågeformulär uppdelades i fem olika teman; arbetsrollen som jourkvinna, kompetenser, strategier, gemenskap samt kvinnojouren som organisation. Studiens teoretiska referensram omfattar teorier och perspektiv kring kompetens och interaktionsritualer. Syftet med teorierna är dels att undersöka vilka kompetenser som är användbara och av betydelse i arbetsrollen på kvinnojouren, dels att synliggöra och förklara betydelsen av interaktionsritualer i jourkvinnornas arbete. Resultatet visar att arbetsrollen omfattar både praktiskt arbete och ett starkt engagemang. Rollen som jourkvinna har stor betydelse för de stödsökande kvinnorna och barnen samt för samhället i stort. Kvinnojouren är en unik instans där de arbetande och ideella jourkvinnorna gör ett livsviktigt arbete när övriga samhället brister. Det framkommer att jourkvinnorna inte fungerat utan varandra och gemenskapen som finns inom kvinnojouren. Resultatet visar att det inte är de organiserade strategierna som är mest betydelsefulla utan strategier som uppstår i gemenskapen och samverkan med andra jourkvinnor samt egna personliga strategier. De kompetenser som studien identifierat som användbara är i huvudsak kopplade till social kompetens och personliga egenskaper.

Idag utgör den digitala tekniken en naturlig del av människors liv och används på bred front i samhället. Den omfattande teknikanvändningen kan ur flera hänseenden betraktas som positiv, men anses även ha banat väg för en ny form av våld. Digitalt våld definieras idag som en egen genre men kan även ses som en förlängning av redan existerande våldsformer. Den gemensamma nämnaren för det digitala våldet är att det möjliggörs genom digital teknik, vilket kan innebära särskilda utmaningar då det kan utövas oberoende av tid och rum. I föreliggande uppsats undersöks mäns digitala våld mot kvinnor med syfte att undersöka och analysera hur problemet kan beskrivas och förstås av medarbetare på kvinnojourer och skyddade boenden. I arbetet söks även svar på vilka behov och utmaningar som kan ses i relation till det digitala våldet, liksom vilka eventuella fördelaktiga aspekter den digitala tekniken kan ha för våldsutsatta kvinnor. Uppsatsen har en genomgående kvalitativ ansats där det empiriska materialet utgörs av intervjuer med medarbetare på kvinnojourer och skyddade boenden. De teoretiska utgångspunkter som används i arbetet är den strukturella feministiska förklaringsmodellen samt begreppet Coercive Control. Utifrån det empiriska materialet har ett antal meningsbärande teman identifierats vilka i resultatet presenteras i relation till uppsatsens centrala frågeställningar. I den analyserande diskussionen kopplas resultaten till teori och tidigare forskning där utrymme också lämnas för studieförfattarnas egna tolkningar. Uppsatsens resultat visade att det digitala våldet kunde omfatta ett stort antal metoder vilka ofta utfördes i syfte att kontrollera kvinnan. Det digitala våldet kunde vidare förstås som en del av ett större system och som ett strukturellt betingat fenomen. En utmaning som beskrevs i relation till det digitala våldet var teknikens snabba utveckling som ställde krav på särskilda kunskaper inom kvinnojourer och skyddade boenden men även på ett mer generellt plan i samhället. Det framgick även hur det kunde vara svårt att säkerställa kvinnornas säkerhet utan att begränsa deras användning av digital teknik vilket vi förstod som ett etiskt dilemma. Slutligen visade resultatet hur den digitala tekniken kunde ha många fördelaktiga aspekter, och hur den inte sällan kunde fungera som en hjälpande hand för våldsutsatta kvinnor.

Rådande destruktiva maskulinitetsnormers påverkan synliggörs i frågan om våld i nära relationer. Kvinnor och män som fallit offer för våld i nära relationer tas emot på olika sätt och insatser för stöd och hjälp som erbjuds skiljer sig markant beroende på om den utsatta är kvinna eller man. Studien ämnar medvetandegöra vad för konsekvenser kvinnor och mäns anpassning efter destruktiva maskulinitetsnormer ger i förhållande till om offret är kvinna eller man. Detta genom att se hur destruktiva maskulinitetsnormer påverkar kvinno- och mansjourers verksamheter och deras målgrupper av våldsutsatta kvinnor och män. Studiens syfte var att belysa destruktiva maskulinitetsnormers påverkan på våldsutsatta kvinnor och män i nära relationer som kvinno- och mansjouren möter i verksamheten, samt jourernas stödjande arbete för kvinnor och män utsatta för våld i nära relationer. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna analyserades med utgångspunkt i Connells maskulinitetsteori. Intervjuanalysen genomfördes med tematisk analys där påverkan av destruktiva maskulinitetsnormer identifierades inom följande områden: Våldets uttryck hos våldsutsatta kvinnor och män som kvinno- och mansjouren möter, kvinnor och män samt kvinno- och mansjourens verksamheter och praktiska arbete med våldsutsatta vuxna. Resultatet visade skillnader i resursfördelning då kvinnojourerna hade större finansiering och budget i förhållande till mansjourerna. Skillnaden framställdes som orsak till att mansjourerna inte kunde erbjuda skyddat boende trots att behov uttrycktes. Resultatet uppvisade att mansjourerna lyfter psykiskt våld som vanligaste våldstypen män utsätts för, och att kvinnojourerna utöver det även lyfter fysiskt och sexuellt våld som vanligt förekommande bland utsatta kvinnor. Resultatet synliggjorde även en tydlig uppfattning av särskilda rollförväntningar på män som är präglade av maskulina normer om manlighet. Dessa attityder och värderingar beskrivs påverka både män och kvinnor. Studiens resultat pekade sammanfattningsvis på att destruktiva maskulinitetsnormer påverkar kvinnojourens och mansjourens arbete med våldsutsatta vuxna i nära relationer på olika sätt. Att mäns våldsutsatthet och mansjouren som verksamhet berörs bistår med ny kunskap inom ett mindre utforskat ämnesområde.

År 2022 presenterades nya lagförslag i syfte att införa kvalitetskontroller och tillståndsplikt för landets samtliga skyddade boenden. Nya kvalitetskrav och införandet av tillståndsplikt kan komma att innebära omfattande organisatoriska skillnader för ideella kvinnojourer som bedriver sin verksamhet självständigt och kvinnoseparatistiskt. Huvudsakligen studeras om kvinnojourer ser att tillståndspliktens eventuella konsekvenser i längden kan komma att hindra våldsutsatta kvinnors tillgång till hjälp och stöd. Studien syftar intervjua yrkesverksamma inom kvinnojourer i Sverige. Vi har genomfört fyra intervjuer med representanter från kvinnojourer som är medlemmar i Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige (ROKS). I syfte att bidra med en öppenhet och frihet i intervjuerna har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Genom att använda oss av nyinstitutionell organisationsteori som teoretiskt ramverk har empirin analyserats utifrån begreppen legitimitet, handlingsutrymme och likriktning. I analysen skildras en omfattande oro bland kvinnojourerna över den stora påverkan implementering av lagförslagen skulle ha på organisationernas framtid. Resultatet lyfter viktiga aspekter så som systerskap, tillgänglighet och trygghet som grundläggande för verksamheten och kvinnojourerna ser stora risker med att behöva förlika sig med lagförslagens krav.