Den här studien syftar till att, genom samtal med lärare i grundskolan, undersöka motivation och alienation. Intresset för studieobjektet kommer från New public managements införande i offentlig verksamhet och utvecklingen som skett därefter. Studien består av åtta djupgående intervjuer som har fått ta karaktären av ett samtal. Intervjuerna utfördes enskilt och respondenterna bjöd på varierande historier med en likartad kärna. Dessa samtal är senare beskrivna med hjälp av teoribildning om alienation och motivation som har fått agera parallellt. Med hjälp av self-determination theory analyserades samtalen som visade att den inre motivationen hos respondenterna är beroende av att bygga relationer med eleverna för att uppnå känslan av autonomi och kompetens. Dessa relationer är avgörande för skoldagen och undervisningen. Samtalen delgav oss också moment som respondenterna upplevde förstörde tiden med eleverna. Många av dessa moment var av beslut som inte läraren själv hade gjort utan baserades på organisatoriska mål. Upplevelser som framkommer under samtalen har drag av främliggörande, meningslöshet och maktlöshet inför dessa beslut men även inför yrket, resultaten och styrdokument. Sammanfattningsvis är samtalen med lärarna givande för dig som vill arbeta med människor eftersom de delger en nyanserad bild av en tudelad och omtalad situation.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad några elever och lärare anser attbra lärare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever ochlärare i uppfattningarna om detta. Utifrån detta syfte har jag läst litteratur och tagit delav olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua några elever och lärare om vad detycker och få fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att få svar på uppsatsenssyfte har några frågor använts till hjälp: Hur beskriver lärare och elever en bra/mindrebra lärare? Hur relaterar elevernas och lärarnas uppfattningar till varandra? Efter att haläst litteratur och gjort intervjuer så blev slutsatsen att den ledarstil som de elever ochlärare jag intervjuat tycker att en bra lärare ska vara rättvis, engagerad, förberedd,demokratisk, konsekvent, bestämd, beslutsfast, tålmodig, positiv samt flexibel, man skaäven ha bra ämneskunskaper.NyckelordLedarstil, lärarprofession, ledarskap / The purpose whit this essay has bin to examine what some students and teachers think a good teacher should have for qualities in his leadership and what likeness it is between students and teachers in there opinion about this. On the basis of this purpose I have reed some literature and learn about some different leadership and then I did some interviews whit students and teachers to get an idea of what they have for opinion about good leadership. To get some answers on the purpose off the assay, I have used some questions for help: How describes teachers and students a good/less good teacher? How relates the students' and the teachers' views to each other? After I read literature and done interviews so became the conclusion that the leadership as those students and teachers I interviewed thinks that a good teacher will have is to be: prepared, democratic, consistent, certain, decision permanent, patient, positive, flexible and have a good matter knowledge.

<p>Intervjustudien i denna c-uppsats omfattar tre kvalitativa gruppintervjuer med elever som går i låg- mellan- och högstadiet på två olika skolor. Syftet med denna c-uppsats har varit att synliggöra elevernas tankar kring vad som kännetecknar en bra lärare. En kort historisk tillbakablick över lärarrollen tillför förståelse för hur den sett ut genom tiderna. Litteraturgenomgången behandlar olika delar av lärarrollen. I den teoretiska ansatsen tittar vi på hur olika teoretiker ser på barnperspektiv samt ett kort avsnitt om sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att enligt eleverna finns det många olika egenskaper som utgör en bra lärare. Ett viktigt delresultat som handlar om stress tog eleverna själva upp. Detta fick oss att fundera vidare hur detta kan vara relevant när vi pratade om bra lärare. I analysen och diskussionen har vi bland annat problematiserat hur komplext läraryrket är med den sociala delen samtidigt som läraren ska vara en duktig ämneslärare.</p>

Intervjustudien i denna c-uppsats omfattar tre kvalitativa gruppintervjuer med elever som går i låg- mellan- och högstadiet på två olika skolor. Syftet med denna c-uppsats har varit att synliggöra elevernas tankar kring vad som kännetecknar en bra lärare. En kort historisk tillbakablick över lärarrollen tillför förståelse för hur den sett ut genom tiderna. Litteraturgenomgången behandlar olika delar av lärarrollen. I den teoretiska ansatsen tittar vi på hur olika teoretiker ser på barnperspektiv samt ett kort avsnitt om sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att enligt eleverna finns det många olika egenskaper som utgör en bra lärare. Ett viktigt delresultat som handlar om stress tog eleverna själva upp. Detta fick oss att fundera vidare hur detta kan vara relevant när vi pratade om bra lärare. I analysen och diskussionen har vi bland annat problematiserat hur komplext läraryrket är med den sociala delen samtidigt som läraren ska vara en duktig ämneslärare.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur bildlärarstudenter och nyutexaminerade bildlärare upplever att digitala verktyg implementerats i deras bildlärarutbildning. Studien har haft en kvalitativ ansats och genomförts genom intervjuer. Åtta bildlärarstudenter och två nyutexaminerade bildlärare, som studerar eller har studerat vid olika svenska lärosäten, har deltagit i undersökningen. Ett sociokulturellt lärandeperspektiv ligger som teoretisk bakgrund. Inledningsvis behandlas teman som bildämnets historia, bildlärarutbildningen, läroplanernas mål och den digitala revolutionen. Resultatet visar att endast två av tio upplever att de har undervisats om och med digitala verktyg i tillräckligt stor utsträckning i sin bildlärarutbildning. Deltagarna påpekar att digitala verktyg bör integreras i bildämnet, men poängterar samtidigt att dessa inte bör ta överhanden. En majoritet av de undersökta bildlärarna har en kommunikativ ämneskonception, som betonar vikten av att förbereda elever för vårt visuella samhälle, där digitala verktyg spelar en viktig roll. Studiens informanter beskriver en ojämlik verklighet i grund- och gymnasieskolans bildundervisning, där ramfaktorer samt bildlärarens egen förmåga och kompetens påverkar graden av implementering av digitala verktyg i ämnet. Det egna intresset spelar roll för hur den digitala kompetensen ser ut. En majoritet av bildlärarstudenterna/de nyutexaminerade bildlärarna upplever olika grader av osäkerhet inför att undervisa om och med digitala verktyg – och en del anser sig inte förberedda alls. En slutsats som tas är att en kompetenshöjning på det digitala området inom lärarutbildningarna behövs. En annan slutsats gäller att teoretiska ramverk för digitala verktygs implementering finns, men att det krävs mer explicita praktiska satsningar. En slutlig konklusion är att med ett sociokulturellt perspektiv kan den typen av insatser främja på fler plan i lärandet – och öppna för att olika verktyg samspelar. Ett sådant perspektiv skulle kunna leda till att de digitala verktygen jämställs med de traditionella och får en naturlig och integrerad plats inom såväl bildämnet som bildlärarutbildningen. Arbetet avslutas med förslag till vidare forskning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken läraridentitet som konstrueras i ett material som har en central roll på Malmö högskolas lärarutbildningar. Materialet heter På väg mot läraryrket och ligger till grund för bedömningen av lärarstudenter vid den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. I och med att dokumentet ligger till grund för bedömningen av lärarstudenter är det maktutövande och påverkar studenternas läraridentitets konstruktion. Därför är det viktigt att undersöka vilken läraridentitet som konstrueras i materialet. Metoden som används för att undersöka dokumentet är diskursanalys, som även används som teoretiskt ramverk. Resultaten presenteras utifrån analogikedjor för att ringa in diskursen som analyseras tematiskt. Slutsatsen är att läraridentitet inte direkt konstrueras i dokumentet, snarare att materialet bidrar till och påverkar lärarstudenters identitetskonstruktion. Det som även konstrueras i materialet På väg mot läraryrket är en lärarroll vilket identifieras som ett problem eftersom det skapar en idealiserad bild av läraren och lärarstudenten som grundas i normer och strukturer som finns i Malmö högskolas diskurs.

Jansson, J & Johansson, J (2009). Elevers bedömning av lärare - rätt väg till högre yrkesstatus? Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskolaExamensarbetet behandlar bedömning av lärare utifrån KAMEL - projektet. Elva lärare har intervjuats kring detta, varav tre har deltagit i projektet. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad lärare anser om projektet, hur de ser på relationen mellan lärarprofession och bedömning av lärare samt att synliggöra ett samhällsperspektiv på bedömning. De frågeställningar vi har haft som utgångspunkt är: Hur genomförs bedömningen av lärarna?Vad anser lärarna om att bli bedömda? Hur ser lärarna på relationen mellan lärarprofession och bedömning av lärare? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att få svar på frågeställningarna. Forskningsöversikten består av profession, kompetens, bedömning samt den nya regleringen inom skolverksamheten. Resultatet visar att lärarna känner sig osäkra på att bli bedömda för sina lärarprestationer eftersom det inte finns någon given mall om vad en bra lärare är. Lärarnas roll har förändrats och det har tillkommit nya kompetenser som exempelvis social kompetens. Slutsatsen i arbetet är att lärarna anser att bedömning leder till utveckling samt att lärarprofessionen inte påverkas av bedömningen utan det som krävs är högre lön och ändrad samhällssyn. Nyckelord: Bedömning, KAMEL- projektet, lärarprofession, status

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en grupp folkskollärarinnor, efter sin examen 1933, diskuterar kring hur civilstånd och familjesituation påverkar deras yrkesutövning. Vidare undersöks om och hur tankar kring ovan beskrivna förändras under de ca 45 år kvinnorna i gruppen är yrkesaktiva. Källmaterialet är av unik och tidigare outforskad karaktär. Det utgörs av en omfattande och tät brevkorrespondens, via cirkulationsdagbok, som denna grupp av kvinnor hållit mellan sig i 65 år. Uppsatsen syftar också till att beskriva vilken roll gruppens korrespondens verkar ha spelat för dessa kvinnor. Resultatet visar att majoriteten av kvinnorna gifte sig samt att nästan alla av de som gifte sig även stannade kvar som yrkesutövande folkskollärarinnor. Diskussionerna i breven hanterade både för- och nackdelar med att kombinera äktenskap med yrkesutövning. Breven visar också på att de varit återkommande och betydelsefulla inslag för kvinnorna i gruppen. De har utgjort ett slutet forum för dessa kvinnor att kunna diskutera och ventilera såväl yrkesrelaterade funderingar samt dela med sig av såväl goda råd som känsloyttringar av privat karaktär.

<p>The aim of this essay is to get a deeper understanding of a teachers' profession and to get knowledge of how earlier experiences can influence you as a teacher. I have interviewed a female teacher, Pia to get this understanding. As a tool to get the teacher's whole story I used the life story method. In her profession she is influenced by her own importance of security as a child.</p><p>Her own needs of security has given her an deeper understanding for pupils like herself during the childhood; insecure and afraid. Her understanding for all kinds of behavior among the children has increased by her own experiences.</p><p>The story shows that Pia is frustrated by the fact that she can't control her own working time. There are many factors of vital importance that determine a teachers time in school, for example the alteration of society and the teachers' role in school.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad insikt i en lärares arbete och att få kunskap om hur tidigare upplevelser kan påverka arbetet som lärare. För att få denna förståelse har jag intervjuat en kvinnlig lärare, Pia, som varit yrkesverksam i 10 år. Genom att använda livsberättelsemetoden har jag fått tagit del av hennes berättelse. I berättelsen framkom att betydelsen av trygghet var en upplevelse som har påverkat hennes yrkesutövning. Det egna behovet av trygghet har gett en förståelse i första hand för elever som är oroliga och rädda precis som hon själv var under skoltiden. Den egna upplevelsen och erfarenhet har gjort att förståelsen utökats till att omfatta alla barn.</p><p>Genom berättelsen framkommer Pias frustration över att inte själv styra över arbetstiden. Det framkommer att det finns många faktrorer som är avgörande för hur en lärares tid fördelas och vad som styr den tiden. Exempel på sådana faktorer är samhällsförändring och en förändrad lärarroll.</p><p> </p>

The aim of this essay is to get a deeper understanding of a teachers' profession and to get knowledge of how earlier experiences can influence you as a teacher. I have interviewed a female teacher, Pia to get this understanding. As a tool to get the teacher's whole story I used the life story method. In her profession she is influenced by her own importance of security as a child. Her own needs of security has given her an deeper understanding for pupils like herself during the childhood; insecure and afraid. Her understanding for all kinds of behavior among the children has increased by her own experiences. The story shows that Pia is frustrated by the fact that she can't control her own working time. There are many factors of vital importance that determine a teachers time in school, for example the alteration of society and the teachers' role in school. / Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad insikt i en lärares arbete och att få kunskap om hur tidigare upplevelser kan påverka arbetet som lärare. För att få denna förståelse har jag intervjuat en kvinnlig lärare, Pia, som varit yrkesverksam i 10 år. Genom att använda livsberättelsemetoden har jag fått tagit del av hennes berättelse. I berättelsen framkom att betydelsen av trygghet var en upplevelse som har påverkat hennes yrkesutövning. Det egna behovet av trygghet har gett en förståelse i första hand för elever som är oroliga och rädda precis som hon själv var under skoltiden. Den egna upplevelsen och erfarenhet har gjort att förståelsen utökats till att omfatta alla barn. Genom berättelsen framkommer Pias frustration över att inte själv styra över arbetstiden. Det framkommer att det finns många faktrorer som är avgörande för hur en lärares tid fördelas och vad som styr den tiden. Exempel på sådana faktorer är samhällsförändring och en förändrad lärarroll.