Syftet med examensarbetet är att se hur nyexaminerade lärare och ämneslärarstudenter i religionsämnet uppfattar lärarprofessionen med tillhörande lärarledarskap. Studien utgörs genom två enkätundersökningar avsedd för nyexaminerade lärare och ämneslärarstudenter. Resultatet av studien formuleras utefter frågeställningar gällande ålderns påverkan, koppling mellan kunskap och högskola eller universitet, de medverkandes uppfattning om ledarskap och vikten av ledarskap i religionsämnet. Examensarbetet avgränsas till lärare och lärarstudenter inom religionsämnet. Detta ger ett begränsat undersökningsområde för arbetets omfattning. Resultatet har samlats in genom två enkätundersökningar avsedd för undersökningsområdet.En kvantitativ, kvalitativ och komparativ metod är avsedd för arbetes gång. En socialkonstruktivistisk teori är avsedd för examensarbetets utformning för att få en individuell syn på ledarskap från varje lärare och lärarstudent som medverkat i studien. Teorin ger utrymme att undersöka bakomliggande faktorer och tidigare erfarenhet hos medverkade personer och vad som speglar deras syn på ämnesområdet. Undersökningens resultat visar att yngre och äldre åldersgrupper är säkrast i sitt ledarskap men att utbildningens struktur inte behöver vara lika för lärosätena för att vara effektiv för alla. Sett från enkätundersökningarna är ledarskapet självklart i lärarprofessionen och oavsett om lärarna och lärarstudenterna anser att deras utbildning är effektiv finns ett behov av utökad utbildning om ledarskap i lärarutbildningen.

Detta är en kvantitativ studie som undersöker bildlärarstudenter på Malmö Universitet ochderas relation till digitala verktyg i bildämnet samt hur säkra de känner sig på att undervisamed dessa verktyg. Vidare undersöks studenternas åsikter om bildlärarutbildningensämnesspecifika innehåll med fokus på digital bild. Arbetet utfördes med kvantitativ metodoch resultatet baseras på en enkätstudie utskickad till bildlärarstudenter på MalmöUniversitet, enkäten nådde ut till ungefär 90 studenter men endast 38 svar skickades tillbaka.Dessa 38 svar utgör således grunden för arbetets resultat och diskussioner. Resultatet visar attbildlärarstudenterna på Malmö Universitet oftast har tidigare erfarenhet av både analogt ochdigitalt bildskapande samt att en majoritet också brukar skapa bilder på sin fritid. De flestastudenter har läst en gymnasieutbildning som varit särskilt inriktad mot bild, något somstudenterna uppgett är en vanlig källa till deras tidigare erfarenheter av digitalt bildskapande.Studien visar också att en kraftig majoritet av bildlärarstudenterna upplever att de har fått övaför lite på digitalt bildskapande under bildlärarutbildningen och att de känner sig osäkra på attbedriva undervisning med digitala verktyg. Avslutningsvis tyder resultatet på attbildlärarstudenterna trots sin osäkerhet är intresserade av att lära sig hantera digitala verktygoch att de vill använda sig utav dessa i sin framtida undervisning.

Detta examensarbete studerar den ambition som finns att forskningsbasera den svenska skolan. Dels har ett specifikt utbildningsinitiativ studerats - forskarutbildning för lärare - och därtill har direktiv till det nybildade Skolforskningsinstitutet undersökts. Med dessa två inriktningar finns en förhoppning om att teckna en bild kring forskningsbaseringens motiv,uttryck och utmaningar.Med avstamp i ett professionsteoretiskt ramverk ställs följande frågeställningar: Vilka motiv ligger bakom intentionerna att forskningsbasera den svenska skolan? Hur kan intentionerna att forskningsbasera skolan förstås utifrån de som representeras av Skolforskningsinstitutet? Hur kan ambitionen att forskningsbasera skolan förstås utifrån ett initiativ som forskarutbildning för lärare? Hur kan lärarprofessionens karakteristika enligtprofessionsteori förklara utmaningar med ambitionen att forskningsbasera skolan?Syftet med studien är att analysera och förstå ambitionen att forskningsbasera skolans verksamhet. Genom att använda ett professionsperspektiv finns samtidigt intentionen att nyansera diskussionen om forskning för skolan och bidra med en analys kring de utmaningar som kan uppstå när skolverksamheten ska bli forskningsbaserad. Den teoretiska stommenutgörs av sociologen Thomas Brantes professionsteori.Frågeställningarna undersöks med hjälp av en dokumentanalys. Exempel på dokument som har studerats är regeringsdirektiv, statliga offentliga utredningar (SOU), propositioner och rapporter. Materialet har studerats genom en kvalitativ textanalys med en hermeneutiskansats.I fallet med forskarutbildning för lärare visar uppsatsen att forskningsbaseringen av skolan tenderar att bli top-down styrd. Detta kan möjligen förklara vissa utmaningar med att implementera forskningsresultat i skolans verksamhet. I en vidare analys av top-down styrning kan forskningsbasering betraktas som ett professionaliseringssträvande. En slutsats är att forskningsbasering av skolan riskerar att i förlängningen politiseras.

Syftet med denna studie var att kartlägga olika former av kompetensutveckling för gymnasielärare på en lokal nivå. Huvudforskningsfråga som belyses är: Hur bedrivs och upplevs systematiskt arbete rörande kompetensutveckling för lärare i ett par undersökta skolor?Forskningsgenomgången visar att det råder en stor enighet om att tillgång till kompetenta lärare är en grundläggande förutsättning för en önskad skolutveckling och utveckling av undervisning. Lärarprofessionen balanserar dock ständigt mellan olika intressen och krav och får därmed svårigheter med att hävda rätten att göra egna professionella avgörande. Flera forskare påpekar nödvändigheten att skapa en gemensam kärna i yrkeskunnande samt formulera ett gemensamt yrkesspråk för att kunna utvecklas i sin lärarroll.Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Totalt genomfördes sju intervjuer, tre med representanter för kompetensutvecklingsinstanser utanför skola (Malmö högskola och Malmö stad) och fyra med representanter på två olika gymnasieprogram i Malmö, en yrkes- och en högskoleförberedande.Undersökningen visar att mognadsgraden gällande kompetensutveckling inom kommunen och på skolorna har blivit högre. Kompetensutveckling tas på allvar och skolorna försöker arbeta systematiskt med detta i den mån de kan göra det enskilt. Bland positiva trender kan lyftas fram att lärares isolation håller på och bryts och att det satsas framgångsrikt på lärarnas egen utvecklingskapacitet. Alla lärare är dock inte med på den här förändringsresan vilket skapar en polarisering i kollegiet. Skolan är vidare beroende av externa parter som sätter mål och utformar olika kompetensutvecklingssatsningar. Mängden mål som sätts på olika nivåer är omfattande och inte synkroniserad. Kompetensutvecklingssatsningar är inte sammanhängande och konkurrerar med varandra om lärarnas engagemang.Så även om det finns en hel del positiva trender går det inte att påstå att kompetensutveckling för lärare bedrivs systematiskt i sin helhet. Att förvandla läraryrket till en mer samarbetsbenägen och kollegial profession i syftet att förbättra elevernas lärande och välmående kräver en gemensam kraftsamling från alla berörda parter.

Detta arbete fokuserar på lärares upplevelser av och förhållningssätt till att undervisa elever som kämpar, men som inte alltid når ända fram till ett godkänt betyg. Lärare som arbetar i dessa grupper ser hur elever utvecklas och ibland gör väldiga framsteg, men ändå uppnår de inte de formella betygskraven. Frågan är hur lärarna upplever detta, att deras arbete på ett sätt styrs och bedöms av orimliga mål och att det arbete de faktiskt lägger ner många gånger osynliggörs då det inte är mätbart i förhållande till betygskrav etc. Min huvudfråga är alltså vad skolans resultatförväntningar innebär för de lärare som arbetar med elever som befinner långt ifrån betygskraven i matematik. Min studie kan ses som ett försök att länka samman studier om styrning och bedömning som kanske inte specifikt fokuserar på matematik med forskning som fokuserar just kommunikation och pedagogik i förhållande till matematik. Syftet med detta arbete är att undersöka hur matematiklärare som undervisar elever i behov av stöd i de senare årskurserna i grundskolan upplever och förhåller sig till kraven på att alla elever förväntas uppnå godkänt. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar:•Hur uppfattar lärarna det målstyrda betygsystemet?•Hur påverkar kraven på godkänt förutsättningarna för undervisning?•Hur hanterar lärarna kraven på godkänt?•Hur påverkar kraven på godkänt lärarnas relationer med elever, föräldrar och skolledning?Mina teoretiska utgångspunkter är dels en professionsteori och dels en ramverksteori. Evetts (2009) tankar kring professionens olika sidor kan hjälpa mig att förstå lärarnas situation med ett mer kontextualiserande raster och också få förståelse för hur förändringar de senaste decennierna har påverkat lärarens profession. Spänningsfältet mellan att å ena sidan tillmötesgå elevers behov och å andra sidan leva upp till krav på resultat i form av godkända betyg blir här intressant. Windschitls (2002) ramverksteori kompletterar genom att mer ge mig möjligheten att i den konkreta lärarvardagen se olika dilemman utifrån flera olika perspektiv, politiskt, konceptuellt, pedagogiskt och kulturellt.Studien är kvalitativ och intervjubaserad. Sex betygsättande matematiklärare som arbetar med elever i behov av stöd har intervjuats utifrån deras upplevelser och förhållningssätt till att alla elever i grundskolan förväntas uppnå ett godkänt betyg. Utifrån hur lärarna har svarat är det tydligt att den målrelaterade styrningen mot godkända betyg gör sig påmind på flera olika sätt. Bland de intervjuade lärarna finns det ingen gemensam syn på det nuvarande mål- och resultatstyrda betygsystemet, utan det skiljer sig i stället en hel del och som intervjuare kan jag utifrån beskrivningen av de enskilda eleverna få en förståelse för deras sätt att se på systemet. En övervägande del av de intervjuade upplever dock att gränsen mellan godkänt och inte godkänt blir alltför definitiv. Lärarna har sina kunskaper och idéer om hur dessa elever i behov av stöd i matematik på bästa sätt ska kunna utveckla sina kunskaper i matematik, men samtidigt måste de ta hänsyn till kravet på godkänt, vilket i sin tur påverkar lärarnas sätt planera och genomföra undervisning. Målet för de intervjuade lärarna var tydligt, att kunna leda eleverna mot ett godkänt betyg, vägen dit såg däremot olika ut. För vissa var godkänt på ett tydligt sätt prioriterar medan andra såg det som ett mål bland flera. Kraven på godkänt påverkar också relationerna till elever, föräldrar och skolledning. Dessa relationer skapar, tillsammans med andra faktorer, olika typer av dilemman; politiska, konceptuella, pedagogiska och kulturella beroende på hur elevunderlag, organisation och kunskapssyn ser ut på de olika undersökta skolorna.Resultatet av denna studie ger en förståelse för hur styrning påverkar det vardagliga arbetet i klassrumsmiljön. Det ger också ett vidare perspektiv på hur politiska beslut och bakom-liggande ideologier kan få inverkan på hur speciallärare/lärare förväntas agera i sitt yrkesutövande på de olika nivåerna. Det stärker också sättet att se på lärarens profession och autonomi i relation till elever i behov av stöd i matematik. Arbetet ger också verktyg att se på de dilemman som uppstår i en komplex lärandemiljö och därmed kunna analysera det arbete och den verksamhet elever och lärare befinner sig i.

<p>Med denna uppsats vill jag belysa de problem som uppstår när lärare uppvisar bristande yrkesetik och vad detta innebär för lärar-elevkontakten. Mitt syfte kan delas in i tre delar. Först ska jag visa hur begreppet yrkesetik och aspekterna av yrkesetik definieras och beskrivs i styrdokument och i normativa texter. Jag ger exempel från skolan där dessa mål och normer inte uppnås. Efter detta ska jag förklara varför lärare brister i yrkesetik. En analys av bristande yrkesetik leder även till en förståelse för dessa lärares livssituation. Avgränsningen i uppsatsen består i att jag endast undersöker lärares bristande yrkesetik.</p><p>Mina frågeställningar lyder: Hur definieras yrkesetik och bristande yrkesetik? Vilka yrkesetiska brister uppvisar lärare? Varför brister lärare i yrkesetik? Dessa frågor behandlas utifrån ett lärarperspektiv.</p> / Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Blomqvist".

Med denna uppsats vill jag belysa de problem som uppstår när lärare uppvisar bristande yrkesetik och vad detta innebär för lärar-elevkontakten. Mitt syfte kan delas in i tre delar. Först ska jag visa hur begreppet yrkesetik och aspekterna av yrkesetik definieras och beskrivs i styrdokument och i normativa texter. Jag ger exempel från skolan där dessa mål och normer inte uppnås. Efter detta ska jag förklara varför lärare brister i yrkesetik. En analys av bristande yrkesetik leder även till en förståelse för dessa lärares livssituation. Avgränsningen i uppsatsen består i att jag endast undersöker lärares bristande yrkesetik. Mina frågeställningar lyder: Hur definieras yrkesetik och bristande yrkesetik? Vilka yrkesetiska brister uppvisar lärare? Varför brister lärare i yrkesetik? Dessa frågor behandlas utifrån ett lärarperspektiv. / Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Blomqvist".

Det här examensarbetet är en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka lärarstudenters upplevda kunskaper i och åsikter om sex- och samlevnadsundervisning i förskoleklassen och grundskolans år 1-3. Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställningar: ”Vilka kunskaper i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad anser sig lärarstudenter på Malmö högskola ha efter genomförd utbildning?” samt ”Vilka åsikter har lärarstudenter på Malmö högskola efter genomförd utbildning kring att yngre elever undervisas i sex och samlevnad?”.Arbetet är skrivet vid Malmö högskola under vårterminen 2016 av oss - Sara Glassel och Elisabeth Bengtsson – två lärarstudenter som inom en snar framtid kastar sig ut i arbetslivets vilda djungel.Undersökningen utgår ifrån teorin om att lärarstudenter är i behov av god utbildning i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad, då eleverna har rätt till och behov av en adekvat sex- och samlevnadsundervisning eftersom detta i sin tur påverkar deras identitetsutveckling. Det empiriskt insamlade materialet – baserat på intervjuer med lärarstudenter på Malmö högskola – visar på spridda kunskaper kring sex- och samlevnadsundervisning samt en stor variation i åsikter gällande hur ämnet ska läras ut, när detta ska ske och vem som är mest lämpad att bedriva undervisningen.

När covid-19-pandemin bröt ut i Sverige under våren 2020 fanns en strävan att bromsa smittspridningen. Det gjorde att gymnasieskolorna pendlade mellan olika undervisningsformer utan någon vidare kontinuitet eller framförhållning. Under den påtagliga fjärrundervisningen har gymnasieelevernas upplevelser fått fokus medan gymnasielärarna hamnat i skymundan. Studien syftar till att utforska gymnasielärares upplevelser av den påtvingade fjärrundervisningen under pandemin. För att skapa förståelse i gymnasielärarnas upplevelser användes följande teoretiska ansatser: krav-kontroll-socialt-stöd-modellen, känsla av sammanhang, professionsteori och gränslöst arbete. Syftet styrde val av forskningsdesign, för att utforska upplevelse användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Sammantaget resulterade urvalet i nio gymnasielärare med erfarenhet av undervisning både innan och under pandemin. Under transkribering och analys framkom det olika teman från intervjumaterialet. Det var påtagligt att lärarna upplevde en oklarhet i lärarprofessionen och dess ansvarsområde. Ett annat återkommande tema var förlust av kollegiet och dess samarbete när all undervisning skedde på distans. Det fanns en vilja hos lärarna att bibehålla undervisningen med samma kvalité, men utbildningsskulden hos eleverna var alltmer framträdande. Resultatets sammanvävning av den teoretiska ansatsen i diskussionen tydliggör lärarprofessionens ramar, saknad av stöttning från skolledning och kollegiets samspel. Det finns en upplevelse hos gymnasielärarna att den påtvingade fjärrundervisningen är ett tidsfördriv, för att försöka bibehålla en känsla av normalitet under pandemin

Den internationella kunskapsmätningen PISA får en allt större uppmärksamhet och betydelse inom den skolpolitiska debatten i Sverige. I studien undersöks betydelsebildningen kring PISA-fenomenet inom den svenska lärarprofessionen och de subjektspositioner som konstrueras i den diskursiva kampen om betydelse, både inom lärarprofessionen och i relationen till politiken. De subjektspositioner som framträder diskuteras i relation till den kollektiva självbilden och lärarnas professionsidentitet. Detta har undersökts genom en diskursanalys av artikulationer i de lärarfackliga förbundens tidningar; Lärarnas tidning och Skolvärlden. Undersökningen har fokuserat på framställningen kring presentationen av PISA 2012 utifrån en tidsperiod mellan november 2013 och april 2014, där materialet består av artikulationer kring tecknet PISA i 21 olika texter. Analysen visar att det inte finns någon entydighet i betydelsebildningen. PISA-resultaten används både för att legitimera och dislegitimera skolpolitik, samtidigt som relevansen ifrågasätts i relation till en metodologisk och dekontextuell problematik. Resultaten visar också att det finns en antagonistisk dimension i relationen till politiken och i den diskursiva kampen kring betydelse. Vidare konstrueras tre olika subjektspositioner i form av den utsatta och pressade läraren, läraren som syndabock och den aktiva och kämpande läraren. Studien får betydelse genom att synliggöra de konflikter som finns kring betydelsebildningen av PISA och i relationen till politiken, men även genom att visa hur lärarnas självbild och professionsidentitet konstrueras i relation till PISA-fenomenet. Detta kan föranleda ytterligare studier kring diskursiva förskjutningar kring betydelsebildningen och vilken betydelse PISA-fenomenet får i relation till lärarnas professionsprojekt.