Det övergripande syftet med den här uppsatsen är att belysa en fördjupad förståelse av skolsituationen för elever med läs- och skrivsvårigheter i skolår nio med fokus på elevernas egna uppfattningar av problem, svårigheter och stöd. Detta för att kunna ta reda på vad som bör beaktas då stödformer ska utvecklas. En kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsmetod utfördes där sex elever och deras lärare intervjuades om elevernas problematik i skolan. Anteckningarna från intervjuerna användes för att göra en horisontalisering och se om berättelserna skilde sig åt och om de skilde sig från den bild som litteraturen ger. Elevernas uppfattningar om skolan baserades på upplevelser, sociala relationer och undervisningssituationens organisering. Eleverna tänkte inte så mycket på sina svårigheter och flera upplevde inte att de hade svårigheter samtidigt som de pratade om saker som var svåra i skolan. Lärarna och eleverna hade ganska likartad syn på vilka svårigheter eleverna hade även om skolans syn var mer utvecklad. Eleverna uppfattade sina problem som kopplade till aktiviteter medan lärare såg problem inom andra domäner av ICF. Skolan tenderade att ha samma åtgärder för problemen i undersökningen. I vissa fall var skolan och eleverna inte överens om vad som var det huvudsakliga problemet eller vad som borde göras för att lösa ett problem. Skolan behöver kartlägga elevernas svårigheter och bestämma åtgärder tillsammans med eleven. En konversation mellan eleven och läraren behöver komma till stånd för att ge en bild av vad eleven upplever och har upplevt.

I forskning som finns att tillgå står det att det ofta är mer naturligt att lära sig skriva före att läsa. I skrivandet väljer eleverna själva vad som ska stå i texten medan i läsningen så är det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har barnet möjlighet att använda sig av välbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehålla, för barnet, mindre kända eller helt obekanta ord   En trygg lärandemiljö är viktig där barnen får möjlighet att känna att de utvecklas och lär sig saker på egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stärks i sin självkänsla medan en elev som tidigt får uppleva motgång i läs- och skrivinlärningen får ofta en negativ självbild vilket påverkar elevens uppfattning om skolan och skolgången.   Användandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag. Även Arne Trageton menar att de senaste 20 åren har skolor i västvärlden satsat på IT. När vi sökte litteratur om läs- och skrivinlärning kom vi i kontakt med Arne Trageton som är forskare och pedagog vid högskolan Stord/Haugesund i Norge och fann hans modell Att skriva sig till läsning mycket fascinerande. Anledningen till detta är att han genom forskning fått fram att det är givande för mindre barn att använda datorn i sin skrivinlärning. Han hävdar i sin forskning att det är lättare att lära sig skriva än att läsa, och att de senaste tjugo årens forskning pekat mot att skriva är lättare än att läsa.   För studien användes kvalitativa observationer och intervjuer. Under två veckor genomfördes en observationsstudie, under den samlades information om undervisningen och klassrumsmiljön. Målet med intervjun var att få en diskussion med pedagogen och få en förståelse av hur denne tänkt vid planering och genomförande av sin undervisning med Arne Tragetons modell.   Studien visar att läraren modifierar Tragetons modell och använder den på ett sätt som passar henne och klassen, utifrån vad situationen kräver. Läraren påverkas av sina och kollegors tidigare erfarenheter och kunnande i sitt genomförande av undervisning. I den tidigare forskningen framträder datoranvändandet som en positiv metod i läs- och skrivinlärningen studien och forskning visar att det krävs en pedagogisk tanke bakom användandet. Det är inte datorn eller metoden som är det avgörande, utan det är i vilket sammanhang och hur datorn används som är det viktiga.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur pedagoger uppmärksammar läs- och skrivsvårigheter på förskolan, hur de arbetar för att motverka läs- och skrivsvårigheter samt hur de vill arbeta på förskolan så att barnen inte får svårigheter i framtiden. För att ta reda på det här så använde jag mig av ostrukturerade intervjuer. Jag använde mig av de svar jag fick och jämförde vad tidigare forskning har sagt om hur man kan förebygga läs- och skrivsvårigheter. Mitt resultat visade att pedagogerna vill läsa mycket för sina barn för att de ska få en uppfattning om språket. Mycket pekar också på att det är viktigt att ta tillvara på barnens intressen. När barnen är intresserade av det skrivna språket så gäller det att hänga på där. Sen ansåg pedagogerna att det är viktigt att barnen först och främst har ett bra språk. De ville rikta in sig på barnens språkutveckling så att de får en bra start där. TRAS, tidig registrering av språkutveckling var en metod som nämndes för det här. Pedagogerna ansåg också att de kanske inte riktigt hade tiden som krävs för det här men de ansåg att det finns mycket som kan göras för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Mina slutsatser är att det finns mycket som kan göras och att det verkar finnas en medvetenhet hos pedagogerna om vad som behöver göras men att det är tiden som inte riktigt räcker till.

Syftet med studien är att försöka belysa det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning utifrån verksamma lärares beskrivningar och koppla det till aktuell och relevant forskning. Studiens bakgrund tar upp definitioner av begreppen döv och teckenspråk, samt styrdokumenten som styr undervisningen av döva elever. Därefter presenteras tidigare forskning inom området döva barns läs- och skrivinlärning. Det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning belyses genom intervjuer med lärare i svenska för döva. Dövas förstaspråk är teckenspråk. De flesta eleverna har ingen erfarenhet av svenska innan de börjar skolan. Döva barn har därför ett dubbelt arbete när de börjar skolan; de ska lära sig läsa och skriva samtidigt som de lär sig ett nytt språk. Döva barns läs- och skrivinlärning påverkas av flera faktorer, grundläggande är dock kunskaper i deras förstaspråk, teckenspråk. Genom teckenspråket har barnen något att koppla det nya språket till. Resultatet visar att det inte finns någon enhetlig metod för döva barns läs- och skrivinlärning, gemensamt för de metoder som används är dock att de bygger på ordbilder. Lärarna i studien betonar teckenspråkskunskap, språklig medvetenhet och självförtroende som viktiga komponenter för döva barns läs- och skrivinlärning, dessa komponenter är även centrala i forskning inom området. Lärarnas arbete med döva barns läs- och skrivinlärning ligger i linje med såväl Specialskolans styrdokument som befintlig forskning inom området.

Syftet med studien är att tolka och förstå, samt uttyda likheter och skillnader i elevers och lärares beskrivning av hur stödet i undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien har en hermeneutisk ansats och metoden som använts är semi-strukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever och tre ämneslärare i svenska på högstadiet har intervjuats. Resultaten visar dels på likheter och skillnader i elevernas och lärarnas åsikter om vad som fungerar bra i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter, men det visar också på några motsägande resultat angående elevernas och lärarnas beskrivning av hur undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Det finns en uppgivenhet, men också energi och lite ilska hos eleverna när de pratar om sin skoltid. Resultaten visar att de måste vara starka och kräva sin rätt, för att få det stöd de behöver och de som inte orkar det, orkar heller inte med alla ämnen. Samtidigt visar resultaten en frustaration hos lärarna för att de inte hinner med alla elever, men också ett engagemang, för att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få en utbildning som alla andra.

This study aims to examine preschool teachers' thoughts about the child libraries functions. The purpose is to highlight preschool children's early read and writing skills, before they even can read and write, which is a theory called emergent literacy. This is made by conducting five qualitative interviews, with the intention to investigate how the preschool teachers think about the cooperation and the function of the child library, partly for their own work with the children and partly for their organization. By using a tablechart which shows each preschool teachers mostly common thoughts in the interview and by using a model based upon Harrysson and Joelsson (2006) model, which shows the functions of the public library in the society. The results of the study are presented in the four categories of the model which are; to borrow, to learn, to ask and to find, to reside. These are functions that the preschool teachers see with the library, for their work with the childrens' early literacy. The results also show that the preschool teachers use the library services in three main areas; as a literature intermediaer, information provider and they use the library's environment to give inspiration to the children.

I vårt dagliga arbete har vi sett hur barn lär sig läsa och skriva med hjälp av surfplattan. Studiens syfte är att undersöka hur förskolebarns läs- och skrivinlärning sker med hjälp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifrån behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt lärandeperspektiv. Som metod har vi använt oss av observationer på förskolebarn som filmades. Filmsekvenserna varade mellan fem och tio minuter. Vi valde att observera för att iaktta förskolebarns läs- och skrivinlärning när de använder surfplattan som verktyg. Något vi såg var att samspel, intresse, förstärkning och minnesinlärning motiverade barnen i vår studie. De digitala verktygen håller förskolebarnens intresse vid liv och de inspireras av att komma vidare i spelen genom att konstruera sig fram i övningarna. Vi anser att digitala verktyg är ett bra komplement för barns läs- och skrivinlärning i förskolan och skolan. Resultatet pekar på att barnen i studien lärde sig på ett enkelt sätt och de kunde känna igen bokstavssymboler på skärmen och koppla ihop dessa med bokstäverna på tangentbordet.

The purpose of this study is to investigate how teachers work with Autism pupils in two different schoolforms: a traditional elementary school and a language school. The study was based on three questions: 1. How do teachers in elementary school prepare, plan and implement reading and writing instruction to Autism pupils? 2. How do teachers in the language unit prepare, plan and implement their reading and writing instruction to Autism pupils? 3. How do teachers arrange for the Autism pupils to be included in the teaching? I have observed the physical classroom enviroment, the language learning opportunities and the interaction in the classroom looks. I have also done interviews with teachers in both schoolforms. To answer the research questions, six qualitative interwiews with various educators, were made. The results show that the language school, where focus is specifically on language development has a significantly greater awareness of how to ineract. What differentates the various types of schools is especially how the interaction is formed. The teachers in elementary school have more focus on the subject and what is to be learned. The teachers in the language school have a communicative focus. All six educators believe that inclusion of children with Autism is a good thing for everyone, as long as it is done properly and in the right order, so that the child with Autism gets the opportunity to be part of a social group. To achieve this, the work must be structured and clarified.

Syftet med det självständiga arbetet är att bidra med några nya kunskaper kring hur läromiljöns utformning påverkar elevers texter. I föreliggande arbete vill vi pröva om och i så fall hur läromiljöer påverkar elevtexter. Arbetet är framtaget i samband med ett intresse för läromiljöns utformning och påverkan. Utgångspunkten för arbetet är: Om och i så fall hur en läromiljö med utgångspunkt i att lära genom samspel, kommunikation, sinnen och erfarenheter kan påverka elevers texter? I tidigare forskning framkommer det hur det sociala samspelet används i undervisningen samt hur elevers individuella erfarenheter kan tas tillvara på. Det finns ett litet utbud av framtagen forskning kring alla sinnenas betydelse för kunskapsutveckling i läs- och skrivundervisningen. Forskningen som finns betonar värdet av en trygg och väl utformad läromiljö där eleverna får ta del av olika sätt för att ta till sig kunskap för att kunna utvecklas i sin läsning och skrivning. Undersökningens metod är en fallstudie som utgår ifrån ett planerat undervisningsupplägg, en promenad, observation, observation med samtal och analys av elevtexter. Arbetet kommer avslutningsvis att presentera och diskutera fallstudiens resultat som grundar sig i ett undervisningsupplägg där syftet är att se om och i så fall hur det sociala samspelet, kommunikation, att lära genom alla sinnen och elevernas erfarenheter synliggörs i elevtexter.

The study’s aim was to examine reading ability in secondary school students. The participants; 30 grade 7 students (13 years old) and 30 grade 8 students (14 years old) without literacy problems, and eleven grade 8 students whom either had documented literacy problems or received special education for it, were selected through convenience sample. Text comprehension was tested by three texts which are called the Skobigotexts. Three reading settings were applied: listening, silent reading and silent reading with textsupport. Following the texts, literal and inference questions were asked. The first text was read out loud to each participant, the next text was read silently and the last text was also read in silence but the participants were allowed to have the text in front of them whilst answering the questions. Further, phonological awareness and decoding ability was examined. Whether the comprehension differed within and between the groups regarding reading setting and type of question was looked upon. The results showed that all groups were benefited by silent reading with textsupport and performed better on literal questions. Furthermore, it was found that participants without and with literacy problems performed equivalent regarding text comprehension. However did grade 7 and 8 perform significantly worse than standard average for grade 6. Although the study generated low scores, a conclusion was drawn that secondary school students without or with literacy problems didn’t have any substantial difficulties to interpret and answer questions regarding these texts. Due to the fact that the participants without and with literacy problems performed equally on the Skobigotexts, does not the authors of this study consider these texts as clinically reliable for investigating literacy problems in secondary school students. / Syftet med studien var att undersöka läsförmåga bland högstadieelever utan och med lässvårigheter. Deltagarna rekryterades efter bekvämlighetsurval. Dessa var 30 elever i årskurs 7 samt 30 elever i årskurs 8 utan läs- och skrivsvårigheter och elva elever i årskurs 8 med antigen dokumenterade läs- och skrivsvårigheter eller som erhöll specialundervisning för detta. Textförståelse undersöktes genom tre texter som kallas Skobigotexterna. Texterna presenterades genom tre olika lässätt och efter varje text fick deltagarna svara på tillhörande fakta- och inferensfrågor. Den första texten fick deltagarna uppläst, nästa text fick de läsa tyst och den sista texten fick de också läsa tyst men ha kvar framför sig som stöd vid besvarande av frågor. Vidare undersöktes fonologisk medvetenhet och avkodningsförmåga. Huruvida förståelsen skiljde sig åt mellan och inom grupperna vad gällande lässätt och frågetyp undersöktes. Resultaten visade att samtliga grupper gynnades av tyst läsning med textstöd och presterade bättre på faktafrågor jämfört med inferensfrågor. Vidare konstaterades att deltagare utan respektive med läs- och skrivsvårigheter presterade likvärdigt på textförståelsetestet. Vidare var normeringsgruppernas medelvärde signifikant lägre än normerat medelvärde för årskurs 6. Trots att textförståelsetestet genererade låga poäng drogs en slutsats om att högstadieelever utan respektive med läs- och skrivsvårigheter ej hade några väsentliga svårigheter att tolka samt svara på frågor om texterna. Eftersom deltagarna utan och med läs- och skrivsvårigheter presterade likvärdigt på Skobigotexterna anser författarana av föreliggande studie att dessa texter ej är tillämpliga vid utredning utredning av läs- och skrivsvårigheter av högstadieelever.