Syftet med denna studie är att studera hur förskollärare använder digitala verktyg i undervisningen med grund i läs-och skrivförståelse. Studien inriktar sig på att besvara frågeställningarna: på vilka sätt påverkar förskollärares digitala kompetens den digitala läs-och skrivundervisningen i förskolan?och hur kan förskollärarnas digitala läs-och skrivundervisningen implementeras i den traditionella läs-och skrivundervisningen?  Studien utgår från hermeneutiken och pragmatismen, där vi via tolkning och förförståelse undersökt förskollärares förhållningssätt till den digitala läs-och skrivundervisningen. Utifrån syfte och frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod, med inriktning på semistrukturerade intervjuer. Genom de semistrukturerade intervjuerna har vi kunnat närma oss ett sätt att utvinna förskollärarnas egna erfarenheter som ligger till grund för kunskapen. Genom att systematiskt upprepa, kritiskt granska och korrigera empiri. Resultatet visar att den digitala undervisningen är betydelsefull för läs-och skrivundervisningen i förskolan, där det digitala bör ses som ett komplement i förskolans vardag. Vidare resultat syftar på att förskollärare önskar en utvecklad läroplan som omfattar beskrivning av de digitala riktlinjerna och målen, detta i relation till hur det kan bedrivas i undervisningen. Slutligen tyder studieresultatet på att förskollärares attityd och inställning till det digitala kan kopplas till hur pass bred digital kompetens förskolläraren har, följdvis kan detta påverka hur den digitala läs-och skrivundervisningen i förskolan bedrivs.

Synen är något som varierar från person till person och för att göra vardagen lättare för vissa av dem så behöver de ta hjälp av olika synhjälpmedel. Har en person svårt att läsa skrivna texter så kan ett läs-tv-system vara till hjälp. Ett läs-tv-system förstorar upp skriven text och gör det lättare att läsa till exempel tidningar.  Low Vision International är ett företag som har sitt huvudkontor i Växjö och som tillverkar ett läs-tv-system vid namn MagniLink Zip som är en ihopfällbar portabel läskamera. ML Zip har idag ett problem med ställningsmekanismen som sitter i leden mellan stativet och armen till skärmen. När produkten används över tid tappar leden sin funktionalitet att hålla skärmen på den inställda vinkeln och behöver skickas in på service.  Målet med arbetet är att få fram minst ett koncept på ny ställningsmekanism som klarar av att hålla uppe vikten av LVIs största skärm. För att uppnå målet har uttalade krav och önskemål tagits fram genom diskussioner med konstruktörerna på LVI. Målen och kraven har legat till grund när de nio koncepten har genererats. I konceptgenereringssteget har ett koncept gått vidare. Detta koncept erbjuder en steglös inställning av vinkeln och håller kvar denna genom friktion. För att testa om konceptet är något som kan fungera som en ny lösning till problemet, genomförde en fysisk prövning av prototyp. Resultatet blev att konceptet som bygger på friktion kan fungera som en ny lösning till problemet och det lyckades uppfylla de uttalade krav som ställdes för arbetet. För att konceptet ska kunna implementeras i produkten behöver konceptet vidareutvecklas och anpassas till produkten.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka erfarenheter SO-lärare har angående IKT som ett alternativt verktyg i pedagogiskt syfte, med inriktning mot elever med läs- och skrivsvårigheter. I studien tas det också upp hur lärarna ser på de alternativa verktyg som finns och sin egen kompetens gällande dem. Fem lärare totalt, varav en lågstadielärare, tre mellanstadielärare och en högstadielärare har intervjuats. Anledningen till att jag valde lärare från hela grundskolan är för att alla årskurser på skolan använder sig av IKT i undervisningen. Resultatet visar att lärarna hade både en positiv- och negativ syn på IKT som ett alternativt verktyg i klassrummet. Majoriteten av lärarna var mer negativa än positiva kring IKT och det beror inte endast på att de inte hade tillräckligt med kompetens av verktygen de använder sig av utan de saknade också stöttning från skolan. För att kunna utnyttja IKT i en större utsträckning behövde lärarna mer kompetens och teknisk support från en anställd IKT-ansvarig på skolan, vilket i det här fallet saknades. IKT används inom SO-ämnena där eleverna ska använda sig av materialet för att söka information och fakta i syfte att bilda sig en uppfattning om samhället. En aspekt som lärarna ansåg var central är att eleverna har ett behov av stöttning när de ska lära sig använda de alternativa verktygen. De ansåg även att läraren hade en central roll och utgjorde en viktig del i inlärningsprocessen. Resultatet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet, delaktighetsperspektivet och teorin learning by doing.

Syfte med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare säger att de arbetar med elever som kan läsa vid skolstarten. Hur säger lärare att de ger dessa elever möjlighet att utvecklas utifrån sin förmåga? Vår studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande som hävdar att vi lär oss i sociala sammanhang och kommunikation och interaktion mellan människor är viktig (Säljö, 2014). Vår studie har genomförts med både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden genomfördes i form av fem semistrukturerade intervjuer (se bilaga 1) på tre olika skolor och den kvantitativa metoden i form av en enkätundersökning (se bilaga 2) via internet som 25 personer tog del av. Resultatet visar att merparten av lärarna i materialet samarbetar med kollegorna från förskoleklassen innan eleverna börjar i årskurs 1, men få är personligen inne i förskoleklassen under vårterminen och kontrollerar elevernas läsförmåga. Vanligt är att göra olika lästester av elevernas läsförmåga vid skolstart i årskurs 1. För att anpassa undervisningen i årskurs 1 utifrån elevernas olika läsförmåga, använder merparten av lärarna varierade läromedel med olika förmodade svårighetsgrader. Resultatet visar att lärarna i materialet har gemensamma genomgångar med hela elevgruppen och därefter får eleverna individanpassade uppgifter. De elever som redan kan läsa är ofta närvarande på gemensamma genomgångar gällande bokstavsinlärning och att forma bokstäver. När det gäller att utmana elever var även här svaren från lärarna i intervjun och från enkäterna likartade. Det framgår att om en elev har knäckt läskoden innebär inte det automatiskt att han/hon förstår innehållet av det lästa eller kan föra en diskussion kring innehållet. Slutligen visar resultatet att lärarna tror på och strävar efter en undervisning där eleverna lär tillsammans och elever med olika starka förmågor lär och utmanar varandra i helklass, mindre grupper eller par.

Denna kunskapsöversikt kommer att undersöka i vilken utsträckning elever med språksvårigheter påverkas av sina svårigheter under lektioner i ämnet idrott och hälsa. Då vi under arbetets gång har funnit att det finns relativt lite forskning på detta område har vi delat upp vår informationssökning och två delar. Vår frågeställning är: Hur kan lärare främja inkluderingen av elever med språksvårigheter inom ämnet idrott och hälsa?Metoden vi har valt att använda oss av är en litteratursökning där vi har sökt i både internationella och nationella källor men med ett visst fokus på svensk forskning för att hålla resultatet så relevant för vår framtida yrkesutövning som möjligt. Resultatet visar att det är flera delar som är viktiga för hur väl elever med språksvårigheter kommer att klara av skolan. Till exempel är ett gott samarbete personalen emellan för att främja kollegialt lärande och därmed förståelsen och kunskapen kring hur man bäst arbetar med språksvårigheter. Genom det kollegiala lärandet kan lärare i samspel med varandra bolla idéer och lösningar om vilka metoder som fungerar i klassrummet. Några andra viktiga faktorer är hur pass tidigt i skolgången svårigheterna upptäcks, att eleven upplever sig ha goda relationer med lärare och övrig personal på skolan samt med familj och vänner. Ytterligare en är hur verktygen som finns används, mer än att de finns.

Elever med adhd stöter ofta på hinder när de ska läsa och skriva i skolan på grund av sina kognitiva svårigheter. Flera tidigare studier har visat att assisterande teknik kan hjälpa elever att ta till sig och förmedla text trots att de hade grava läs- och skrivsvårigheter. Föreliggande studie genomfördes i två olika kommuner och undersökte vilken tillgång och vilka kunskaper 9 svensklärare i årskurserna 1-6 hade om assisterande teknik samt hur den användes för att kompensera läs- och skrivsvårigheter för elever med adhd. Metoden som har använts för att samla in materialet var kvalitativa intervjuer. Teoretiskt utgick studien från ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv samt organisations- och systemperspektivet. Resultaten i studien visade att lärarna ansåg att de hade en god tillgång till digitala verktyg i sin undervisning och att alla elever med adhd i studien hade tillgång till digitala verktyg under hela skoldagen. Studien visade dock att några klasser i det lägre åldrarna inte hade tillgång till de digitala verktygen under hela skoldagen. Lärarna menade att de digitala verktygen var helt avgörande för många elever med adhd, framförallt när de skulle skriva egna texter, och att eleverna behövde systematisk träning från tidig ålder för att den assisterande tekniken skulle bli ett naturligt arbetsverktyg för eleverna. Flera lärare i studien betonade också hur viktiga de externa tillbehören, som headset och hörlurar av god kvalitet, var i arbetet med assisterande teknik för att det skulle fungera fullt ut. Lärarna underströk dock att elever med adhd också var i behov av olika anpassningar och ett riktat vuxenstöd för att de skulle klara av att ta till sig och förmedla text i skolan. Lärarna i studien ansåg dessutom att de behövde kontinuerlig utbildning rörande hur den assisterande tekniken kunde användas på ett optimalt sätt för att kompensera för elevers svårigheter i skolarbetet. Den rådande kunskapsutvecklingen utgick i huvudsak från lärarnas eget intresse att lära sig mer om de digitala verktygens olika funktioner. Lärarna framhöll att utbildning och kunskapsutbyte bör vara systematiskt och obligatoriskt för att alla elever ska ges möjlighet till en likvärdig utbildning. Här spelade specialläraren, tillsammans med rektor, en viktig roll genom att de var insatta i frågor rörande assisterande teknik och kunde sprida kunskaperna vidare i verksamheten menade lärarna.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur speciallärare verksamma i årskurs 4–9 beskriver uppdraget för speciallärare med specialisering mot språk-, läs- och skrivutveckling. Studiens två frågeställningar innefattar frågorna om vad speciallärarna beskriver är uppdraget på mellan- och högstadiet samt vilka likheter och skillnader det finns i uppfattningar kring uppdraget. Studien har en induktiv ansats, vilket betyder att datamaterialet styr vilka teoretiska utgångspunkter som går att skönja. I detta fall kan ett kategoriskt perspektiv, ett relationellt perspektiv och ett dilemmaperspektiv ses i datamaterialet. Nio speciallärare med specialisering mot språk-, läs- och skrivutveckling verksamma i årskurs 4–9 intervjuades för studien. I resultatet tematiserades informanternas utsagor i huvudtemat specialläraruppdraget med fyra olika teman: undervisning, relationer, dokumentation och utmaningar. Dessa teman ramar in uppfattningar och förutsättningar för uppdraget för speciallärare med specialisering mot språk-, läs- och skrivutveckling i årskurs 4–9. Studiens slutsatser är att det finns fler likheter än skillnader i hur speciallärarna i studien beskriver uppdraget på mellan- och högstadiet och att skillnaderna mellan stadierna främst ses i undervisningen, där man på mellanstadiet har mer riktad och åtgärdande språk-, läs- och skrivundervisning, medan speciallärarna i högstadiet främst undervisar i de ämnen som elever behöver stöd i. Denna studie ser ett stort behov av fortsatt forskning om speciallärarens uppdrag.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker speciallärares och specialpedagogers yrkeserfarenheter och attityder till lästräning, kontra assisterande teknik, AT, i arbetet med elever i grundskolans senare år och gymnasiet. Vi har undersökt möjligheter och hinder för genomförandet av lästräning och användandet av AT som ett kompensatoriskt verktyg för elever med läs- och skrivsvårigheter. Även hur speciallärares och specialpedagogers attityder påverkar arbetet med lästräning och AT och vilken påverkan de anser att användandet av AT har på elevers läsförmåga har undersökts. Semistrukturerade intervjuer med nio speciallärare/specialpedagoger har genomförts och analyserats med tematisk analys. Resultaten har analyserats utifrån de teoretiska perspektiven: en teori om hjärnans utveckling och effekter av lästräning, the simple view of reading och utifrån det relationella och det kategoriska perspektivet. I studiens resultat framkommer organisatoriska förutsättningar som möjligheter och hinder till både genomförandet av lästräning och optimalt användande av AT. Endast tillgången till AT anses inte räcka som en förutsättning att det ska fylla den eftersträvade funktionen, utan kunskap om hur det ska användas är en lika viktig förutsättning. Även vikten av relation och motivation framkommer som betydelsefulla faktorer för möjliggörandet av läsfrämjande insatser. Resultatet visar en viss diskrepans mellan attityd och arbetssätt gällande lästräning och AT. Läsförmåga framställs av informanterna som väsentligt för eleverna, men de organisatoriska förutsättningarna kan utgöra ett stort hinder för att läsförmågan verkligen ska vara prioriterad genom systematisk lästräning. Istället tycks AT sättas in för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig kunskaperna i undervisningen och för att de ska få förutsättningarna att visa sina kunskaper. En stark anledning till prioriteringen av AT framför lästräning anges vara de kunskapsspäckade läroplaner som elever och personal, i den svenska skolan idag, på högstadiet och gymnasiet behöver förhålla sig till.

Studiens syfte var att undersöka aspekter av elevdelaktighet i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter. Empiri till studien samlades in genom åtgärdsprogram och webbenkät. Intresse var att undersöka hur elevens delaktighet synliggjordes, vilka perspektiv på genomförda läs- och skrivutvecklande insatser som framkom samt vilka möjligheter och hinder som fanns i samband med elevens delaktighet i åtgärdsprogram. Studien hade en kvalitativ ansats. Graden av elevens delaktighet i åtgärdsprogram varierade. Elevens delaktighet i upprättande av åtgärdsprogram visades vara relativt hög. Den reella delaktigheten för eleven i upprättande av åtgärdsprogram synliggjordes dock inte. I utvärdering av åtgärdsprogram uppgavs i enkätsvar att elevdelaktigheten var hög medan åtgärdsprogram visade låg delaktighet. Elevens perspektiv på genomförda läs- och skrivutvecklande insatser både synliggjordes och inte synliggjordes enligt svar i enkät. I åtgärdsprogram synliggjordes elevens perspektiv angående genomförda läs- och skrivutvecklande insatser i mycket låg utsträckning. I resultat framgick både möjligheter och hinder med elevens delaktighet. Studiens resultat analyserades med hjälp av Harts delaktighetsstege och analysen visade att elevens delaktighet i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter placerades till största del på de lägre stegen.