Svensklärare har ett omfattande uppdrag på sina axlar. De ska se till att eleverna genom undervisningen blir både språkligt och kommunikativt kompetenta, samtidigt som litteraturundervisningen ska leda till att eleverna lär känna sig själva och andra. Politiska intressen finns med och styr och genom exempelvis styrdokument och nationella prov samt krav på resultat läggs allt större fokus på mätningar. För litteraturundervisningens del är detta inte oproblematiskt, då läsning av skönlitteratur är ett område som upplevs svårt att mäta. Syftet med denna litteraturstudie är att bidra med kunskap kring det spänningsfält som kan uppstå mellan mätningar och meningsfullhet i litteraturundervisningen i gymnasiet. De frågeställningar som används för att uppfylla syftet är; vilka utmaningar i litteraturundervisningen framträder i forskningslitteraturen och vilka möjligheter i litteraturundervisningen framträder i forskningslitteraturen? Metoden som används är en systematisk litteraturstudie, för att sammanställa aktuell forskning kring problemområdet.I resultatet identifieras flera utmaningar. Bland annat framgår att lärare ser att läsning som utgår från elevernas egna erfarenheter och där varje möte med texten är unikt, bäddar för att eleverna kan utvecklas personligt, lära känna sig själva och andra och således få med sig något betydelsefullt från läsningen och undervisningen. Dock krockar denna bild med hur styrdokument och nationella prov uppmanar till läsning, där skönlitteratur i stället används för att exempelvis besvara frågor där svar antingen är rätt eller fel eller för att skriva texter med utgångspunkt i skönlitteraturen. Lärare tycks också ha olika sätt att förhålla sig till styrdokument och nationella prov, vissa har ett friare förhållningssätt och följer inte slaviskt policys, för att eleverna ska få med sig något av betydelse. Brist på metaspråk är en annan utmaning som framträder i studien. Resultatet visar dock att en utvecklad begreppsapparat liksom didaktisk medvetenhet kan göra det möjligt för läraren att beakta såväl styrdokumentens syftesformuleringar som kunskapskrav.Viljan att skapa meningsfullhet i undervisningen samtidigt som kraven på mätningar är överhängande leder till spänningar och dilemman för svensklärarna när undervisningen ska planeras och genomföras. Å ena sidan kan de välja att följa mätningskulturens ingångna stig, för att leverera och visa upp goda resultat och vara politiken till lags, å andra sidan kan de följa sin övertygelse om skönlitteraturens potential att bidra med meningsfullhet hos eleverna där värdegrund och demokrati också lyfts fram, men där annat riskerar att få stå tillbaka. Oavsett val är det elevernas lärande och utveckling som kan påverkas och hamna i kläm. Denna litteraturstudie visar således att det finns behov av mer kunskap kring vad spänningarna mellan mätningar och meningsfullhet innebär i praktiken för svensklärare och deras elever.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i hur stor utsträckning olika läsarter övas och prövas i svenskundervisningen i gymnasieskolan. Resultaten jämförs med vilka läsarter som förordas i gymnasieskolans läroplan och vilka läsarter som testas i de nationella proven och i PISA:s läsförståelsedelar. Resultaten visar att det finns en stor spridning i svenskämnet gällande vilka läsarter som testas i de olika kurserna. De läsarter som är vanligast förekommande i svenskämnet i stort är de innehållsbaserade läsarterna. Resultatet visar också att lärarna i stor utsträckning följer Skolverkets centrala innehåll för respektive kurs men att det finns en skillnad i vilka läsarter som premieras i läroplaner, undervisning och de nationella proven jämfört med PISA:s läsförståelsedelar.

Det här är en systematisk litteraturstudie som behandlar gymnasieskolans litteraturundervisning. Syftet är att undersöka tidigare forskning gällande hur litteraturundervisningen på gymnasiets yrkes- respektive studieförberedande program ger eleverna möjlighet att lämna sina egenvärldar och möta en främmandegörande bildning. De forskningsfrågor som används för att nå syftet är: - Vilka läsarter kopplade till elevernas lämnande av egenvärldar verkar stå i fokus på gymnasiets yrkes- respektive studieförberedande program? - Vilka ämneskonceptioner relaterade till en främmandegörande bildning för eleverna förefaller framträda inom litteraturundervisningen på gymnasiets yrkes- respektive studieförberedande program? För att nå syftet och besvara forskningsfrågorna har relevant litteratur eftersökts och sammanställts. Studiens resultat tyder på att efferenta och handlingsorienterade läsarter dominerar på yrkesprogrammen, medan de studieförberedande programmen i större utsträckning erbjuder estetiska och betydelseorienterade läsarter (för definition av begrepp se Tengberg 2011). Vidare tycks yrkeseleverna i sin litteraturundervisning möta ett färdighetsämne, till skillnad från eleverna på studieförberedande program som i stället möter ett litteraturhistoriskt bildningsämne. Utifrån det material jag läst och analyserat drar jag två slutsatser. För det första menar jag att yrkeseleverna kan komma att erbjudas färre möjligheter att via litteraturundervisningen lämna det som Ziehe (2003) kallar för egenvärldar – vilket förefaller problematiskt ur ett likvärdighetsperspektiv. För det andra verkar det som att de studieförberedande programmens litteraturundervisning inte alltid erbjuder eleverna möjligheten att lämna sina egenvärldar. Utifrån detta drar jag slutsatsen att ett litteraturhistoriskt bildningsämne inte automatiskt bidrar med den främmandegörande bildning som Gadamer (1997) menar är central.

No description available.

Denna uppsats syftade till att undersöka några utvalda skillnader mellan originalverket och den lättlästa versionen av När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt undersöka vilka läsarter som kunde kopplas till de båda verken. Eftersom lättläst som genre marknadsför sig som en litteraturform för alla var det intressant att se huruvida en lättläst version av ett verk faktiskt verkar passa alla och om den kan likställas med en “vanlig” roman i relation till kursplanen i svenska på grundskolan. Materialet för uppsatsen var originalverket När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt den lättlästa adaptionen med samma namn, omarbetad av Tomas Dömstedt. Metoden var dels en läsning av båda verken där olika karaktärer valdes ut för analys utifrån begreppen ‘rund/flat karaktär’, ‘utlagd antydning’ samt ‘symboler’. Dels gjordes en analys utifrån forskaren Michael Tengbergs sex läsarter: handlingsorienterad-, betydelseorienterad-, värderingsorienterad-, subjektsorienterad-, intentionsorienterad- och metakognitiv läsart, vilka sedan kopplades till verken för att se vilka som aktiverades i läsningen.  Resultatet visade att det finns stora skillnader mellan versionerna och att det lättlästa verket ger läsaren större luckor att själv fylla i. Idén om lättläst är att underlätta för läsaren och det är därför intressant att den lättlästa romanen i föreliggande studie, i uppsatsförfattarens mening, upplevdes svårare än originalet. Eftersom varken parallellhandlingar och karaktärsutvecklingar fanns med i den lättlästa adaptionen blev det svårt som läsare att se en röd tråd genom boken och att förstå motiven för karaktärernas handlingar.  En slutsats som kan dras är att den lättlästa romanen främst kan ses som en mer svårtillgänglig version av originalet och det är synd att reducera en så pass komplex berättelse till något så avskalat och bristfälligt som den lättlästa versionen gjort.

Detta utvecklingsarbete tog avstamp i diskussionen om hur litteraturundervisning i svensk skola bör utformas mot bakgrund av samtidens forskningsrön och diskussioner om elevers sjunkande läsförmåga och läsintresse. Vi identifierade den estetiska läsarten som en potentiellt fundamental faktor för att göra litteraturundervisning meningsfull. Syftet med utvecklingsarbetet var att utforska om ett litteraturprojekt med gestaltande arbete och tolkningsinriktade gruppsamtal kan öppna upp för estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolans svenskundervisning. Utifrån detta syfte formulerades frågeställningarna ”Vilka uttryck för estetisk läsning har kunnat iakttas under genomförandet av vårt litteraturprojekt?” samt “Vilket didaktiskt värde kan vi se i att kombinera läsning av skönlitteratur med gestaltande arbete och tolkningsinriktade gruppsamtal?”. Analysen utgår från receptionsteoretiskt grundad litteraturdidaktisk och dramapedagogisk teori och den diskuteras utifrån tidigare forskning av relevans för projektets arbetsmetoder och diskussionen om den estetiska läsningens plats i undervisningen. Metoderna som användes för att insamla data var observation, fokusgrupper, ljud- och videodokumentation samt fältanteckningar. Utvecklingsarbetets resultat visade att ett antal olika uttryck för estetiska läsningar kunde iakttas, dels i gruppsamtalen med hjälp av Wilhelms dimensioner, dels i gestaltningsövningarna med hjälp av Boltons nivåer av drama. Det didaktiska värdet av projektets arbetssätt kan sammanfattas med konceptet kunskap i handling, gemensamt meningsskapande samt att estetiska läsningar möjliggjordes och uttrycktes.

Denna empiriska studie ska undersöka hur tre lärares arbetssätt och inställning till litteratursamtal i undervisningen ser ut. Tidigare forskning visar på många fördelar för elevers språk- och begreppsutveckling samt ett flertal andra positiva effekter på elevernas lärande genom litteratursamtal. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att elever lär sig tillsammans med varandra och med läraren. Studiens data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där tre lågstadielärare har varit med och deltagit samt genom systematiska observationer av samtliga lärare. Data har sedan analyserats i förhållande till studiens forskningsfrågor samt de för studien centrala begreppen kollaborativt lärande, den proximala utvecklingszonen och kommunikativa stöttor. Resultatet av studien visar att lärarna har en positiv inställning till litteratursamtal som undervisningsform och att litteratursamtal kan bidra till att utveckla elevernas läsförståelse samt att det utvecklar elevernas begreppsförmåga.