Att uppnå en hög lönsamhet och produktivitet är viktiga prioriteringar inom organisationer. Mycket pekar på att ett effektivt arbetsmiljöarbete ökar dem båda. Det finns indikationer på att arbetsmiljöarbete inte utnyttjas för att ge lönsamhet. Till synes verkar inte den kunskapen vara allmänt känd. I arbetsmiljöarbete finns pedagogiska processer, då främst i den psykosociala arbetsmiljön. Ett perspektiv inom arbetslivspedagogiken är att vidareutbildning och kunskapsutveckling har som yttersta syfte att öka organisationens produktivitet. Syftet med litteraturstudien har varit att dels få fram hur lönsamhet definieras i ett urval texter, dels att få veta på vilket sätt arbetsmiljöarbete kan påverka lönsamhet. För att besvara frågeställningarna begränsades urvalet till att endast inkludera texter innehållande arbetsmiljöarbete, någon form av lönsamhet samt effekter av det. Sexton texter inkluderades i urvalet, till dem användes en textanalysmall som bestod av fyra frågor. Oavsett hur de olika texterna definierar lönsamhet gör resultatet tydligt att arbetsmiljöarbete på många sätt är ekonomiskt lönsamt. Svaren anger att stora delar av vad som påverkar lönsamheten är psykosociala faktorer. Två slutsatser, som båda påvisas av 50 % av de utvalda texterna, är att lönsamhet uppnås genom att förbättra de anställdas hälsa samt att ledarskapet har stor betydelse för en organisations lönsamhet. / Ergopriset

The Main problem: How small-sized manufacturing companies can create and sustain a stable position in the industry, which leads to profitability. Purpose: The purpose with this essay is to compare two small-sized manufacturing companies, Datek Industrielektronik AB and AB Micatrone to study which strategical resources each company possesses. At the same time analyse if the strategical resources are to be consider as sustainable competitive advantage. Method: A case study has been implemented in two small-sized manufacturing companies. The collected primary data derives from semi-structured interviews. Theoretical framework: The theoretical framework is based on The Resource-based view where the independent variables are the VRIO-model, resource tree and external resources. The dependable variable is sustainable competitive advantage. Empirical foundation: The empirical foundation is based on the compilation of the few conducted interviews with Datek and Micatrone. Results & Conclusion: Datek and Micatrone show both similarities and differences in what creates their sustainable competitive advantage. The management of both companies creates according to the VRIO-model sustainable competitive advantage. Datek is also distinguished by an innovation capability, while Micatrone has a production capability, which gives the companies further sustainable competitive advantage. The outcome of this is profitability. / Problemformulering: På vilket sätt kan små tillverkningsföretag skapa och bibehålla en stabil position i branschen som leder till lönsamhet? Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra två små tillverkningsföretag, Datek Industrielektronik AB och AB Micatrone, för att studera vilka strategiska resurser företagen besitter. Samt att analysera om dessa strategiska resurser är att anse som varaktiga konkurrensfördelar. Metod: En fallstudie har genomförts på två små tillverkningsföretag. Den insamlade primärdata kommer från semistrukturerade intervjuer. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen baseras på det resursbaserade synsättet där de oberoende variablerna är VRIO-modellen, resursträdet och externa resurser. Den beroende variabeln är varaktiga konkurrensfördelar. Empiri: Empirin baseras på företagspresentationer och en sammanställning av de fem intervjuer som genomförts med Datek och Micatrone. Resultat & Slutsats: Datek och Micatrone uppvisar både likheter och olikheter i vad som utgör deras varaktiga konkurrensfördelar. Båda företagens ledning utgör enligt VRIO-modellen varaktiga konkurrensfördelar. Datek kännetecknas dessutom av en innovationsförmåga medan Micatrone besitter en produktionsförmåga. Dessa förmågor ger ytterligare varaktiga konkurrensfördelar. Företagens varaktiga konkurrensfördelar leder till företagens lönsamhet.

No description available.

Bakgrund: Runt omkring oss i samhället finns det organisationer av olika slag. De organisationer som påverkar oss mest i vårt dagliga liv är dock troligen de kommersiella. För sådana organisationer utgör ägarna en stark intressentgrupp då de tillför kapital till verksamheten och för detta kräver ersättning i form av avkastning. För många kommersiella organisationer finns det dock fler intressenter med andra krav på organisationen och dess verksamhet, till exempel måste industrier investera i reningsanläggningar för att inte släppa ut skadlig rök till omgivningen. För de flesta organisationer finns det följaktligen minst två olika måldimensioner. Å ena sidan har vi ägare och investerare som vill ha avkastning på sitt kapital. Å andra sidan finns det intressenter som kräver saker som hög kvalitet, hög säkerhet och tillförlitlighet. Dessa olika krav kan skapa en målkonflikt för verksamheten. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera hur målkonflikten mellan intressenters säkerhets- och lönsamhetskrav hanteras i verksamhetsstyrningen. Genomförande: Med hjälp av intervjuer har vi genomfört fallstudier vid organisationer inom äldreomsorg och kärnkraftsindustri. Resultat: Vår studie visar på en rad faktorer som bör tas i beaktning vid organisationer med målkonfliktsproblematiken. Ledningen måste vara tydlig i sin målprioritering och kommunikation, ha en tydlig hantering av sina intressenter och deras krav samt att det bör finnas tillfredställande system för felidentifiering och rapporteringsmöjligheter för de anställda. / Background: In the society we live in, there are different kinds of organizations. The organizations that affect us the most however are probably the commercial ones. For these organizations, the owners form a strong a group of stakeholders since they invest capital and therefore require return on their investments. Nevertheless, some organizations also face demands of safety and quality from other stakeholders. With this in mind it becomes clear that organizations sometimes have to handle at least two dimensions of goals, owners that demand yield and the general public that demands a satisfying amount of safety. These different kinds of goals and demands can create a goal conflict situation within the organizations. Aim: The purpose of this study is to explore and analyze how the conflict between safety and economic goals is handled in the operating control.' Completion: A case study was carried out in the geriatric care and nuclear power industry by means of qualitative interviews. Results: The result of this study indicates that there are certain aspects to bear in mind for organizations facing the goal conflict situation. The management has to be clear about what to prioritize and then clearly communicate this priority to the employees. The organization should also have a clearly defined stakeholder strategy concerning their demands and requirements. Finally, it is also important for an organization that employees have proper communication channels and failure identification systems, so that problems can be emphasized.

Syfte: Corporate Social Responsibility (CSR) är idag ett  globalt allmänt känt begrepp och Svenska företag anses ligga i framkant med sitt ansvarastagande. Huvudsyftet med uppsatsen är att analysera huruvida ett stort engagemang inom CSR-frågor ger Svenska företag en förändring i företagsvärde och om det påverkar deras lönsamhet. Ett approximativt Tobins Q används som mått på företagsvärde och Return On Assets (ROA) används som mått på lönsamhet.   Metod: En kvantitativ deduktiv metod där undersökning av sekundärdata ska mynna ut i en prövning om huruvida det går att påvisa ett samband mellan CSR och företagsvärde och/eller lönsamhet. Sekundärdata inhämtas ifrån Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2009 samt företagens årsredovisningar från 2011. Historiska aktiepriser har hämtats ifrån Nasdaq OMX Nordics hemsida. Sedan inhämtade data har undersökts väljs en passande analysmetod, vilket i detta fall blev multipel tvärsnittsregression.   Resultat och slutsats: Studien visar att det finns en statistiskt signifikant korrelation mellan ett högt CSR och approximativt Tobins Q där ett ökat CSR-arbete ger minskat företagsvärde. Vidare visar studien även en statistiskt signifikant positiv korrelation mellan CSR och ROA, där modellen dock uppvisar brister. En generell förklaring till detta är att det inte finns någon global begreppsbenämning av CSR, vilket försvårar mättningar.  Utöver detta upptäcktes svårigheter i att bestämma ett svenskt bolags marknadsvärde eftersom företag generellt inte har alla sina aktier på börsen och A-aktier är svårvärderade då de sällan omsätts.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är en tvärsnittsregression, liknande denna studie där olika sätt att definiera ROA och storlek jämförs. Det vore även intressant att genom en tidsserieanalys undersöka när i tiden CSR-arbetet ger utslag på Tobins Q samt ROA.   Uppsatsens bidrag: Identifiera påverkande faktorer för att bidra till en framtida benchmark av ekonometriska modeller vid mätningar av CSR. / Aim: Corporate Social Responsibility (CSR) is a widely known global concept and Swedish enterprises are considered to be cutting edge when it comes to taking responsibility. The main objective is to analyze if a large involvement in CSR gives Swedish companies a change in company value, and if it affects their profitability. An approximate Tobin’s Q is used to measure firm value and Return On Assets (ROA) is used to measure profitability.   Method: A quantitative deductive method where investigation of secondary data will lead to an examination whether it is possible to demonstrate a relationship between CSR and firm value and/or profitability. Our secondary data is retrieved from Folksam Index for corporate responsibility 2009 and the corporate annual reports from 2011. Historical stock prices were collected from Nasdaq OMX Nordic webpage. After examination of the data a suitable analysis method will be chosen, which in this case resulted in multiple regression analysis.   Result and Conclusions: The study shows that there is a statistically significant correlation between a high CSR and the approximate Tobin’s Q where increased CSR returns a reduced value of the firm. The study also shows a statistically significant positive correlation between CSR and ROA, where the model, however, have shortcomings. A general explanation for this is that there is no global concept for CSR and thus it is difficult to measure. In addition, difficulties were discovered regarding determining market value of Swedish firms as companies generally do not have all of their shares on the stock market and that there are different classes of shares.   Suggestions for future research: One suggestion is a cross-sectional regression, similar to this study that compares different ways to define ROA and size. It would also be interesting to through a time series analysis be able to examine when, time wise, CSR activities makes an impact on Tobin’s Q and ROA.   Contribution of the thesis: Identify influencing factors to contribute for a future benchmark of econometric models when measuring CSR.

Sverige framställs ofta som ett av världens mest jämställda länder där män och kvinnor har samma möjlighet till inflytande och makt. Kvinnor på ledande positioner i Sverige har ökat de senast årtionden men när det kommer till högre positioner brister kvinnor i representationen, framförallt inom det privata näringslivet. Lönsamhetsargumentet har ofta används som ett skäl för att öka andelen kvinnor i börsnoterade styrelser och företagsledning, medan studier om diversifierade styrelser visar på ett blandat resultat både vad gäller lönsamhet och effektivitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka representationen av kvinnor i företagens ledning på Large cap, Stockholmsbörsen men också se på hur denna representation kan förklaras samt hur mångfalden i styrelserna eventuellt kan utvecklas. Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns ett finansiellt argument om lönsamhet som kan motivera en ökning av andelen kvinnor i bolagsstyrelserna och om andelen kvinnor i nomineringskommittéerna leder till fler kvinnliga ledamöter i bolagsstyrelserna. Detta studeras genom en statistisk korrelationsanalys. Analysen förs på en teoretisk nivå utifrån ett genusperspektiv och ett ramverk om diversity management och mångfald. Totalt undersöktes 56 bolag under perioden 2006 till 2010, vilket innebär totalt 280 årsredovisningar. Resultatet visar att representationen av kvinnor i bolagsstyrelserna och ledningsgrupperna på Large cap är låga. Den kvinnliga styrelserepresentationen låg i genomsnitt mellan 2006 och 2010 på ca 21,5 procent och det var endast upp till fem företag som hade jämställd könsblandning bland styrelseledamöterna. Ledningsgrupperna visar på ännu lägre nivåer, med representation av ca 12,5 procent kvinnor och endast ett företag uppnådde jämställd könsblandning i ledningsgruppen år 2010. Studiens korrelationsanalyser visar på ett svagt linjärt samband mellan både andelen kvinnor i bolagsstyrelserna och lönsamhet i form av räntabilitet på sysselsatt kapital och mellan andel kvinnor i nomineringskommittéerna och andelen kvinnor i styrelserna. Slutsatser att dra av denna studie är att den kvinnliga representationen i bolagsstyrelser förändras successivt men förefaller att gå åt rätt håll med en ökning av kvinnor. Det största problemet är möjligen inte den kvinnliga representationen i bolagsstyrelserna utan män och kvinnors olika erfarenheter av organisationer vilket kan härledas till organisationernas könsstrukturer. Diversity management och mångfald kan utgöra argument för att öka representationen av kvinnor, detta genom att då ta tillvara på all kompetens i företagen och på så vis skapa konkurrensfördelar. Dock innebär detta ett arbete i organisationernas alla nivåer och kräver också aktieägarnas engagemang. / This study examines female representation in the board of directors and corporate management in companies listed at the OMX Stockholm Stock Exchange’s Large cap. The purpose of this thesis is to study female appearance in these companies and how it could be explained, as well as how diversity in the board of directors could develop. Another purpose is to explore if more women generate profitability and if more women in the committee of nomination in the companies leads to more women in the companies’ boards of directors. The approach of this thesis is quantitative, using a statistical data correlation analysis, but also applies a gender perspective of the organisation. The empirical results show a low presentation of women both in the board of directors and corporate management and the correlation in both analyses isn’t that strong. The conclusions are that the female appearance changes gradually but appears to have a positive development. The largest problem seems not to be the female appearance in the board of directors rather than the gender structures in the organisations. Diversity management could make an argument to take care of the competence in the organisations and get competitive advantages but that it’s demand collaboration in each level of the companies and the shareholders commitment.

Organisation/Organisation Författare/Authors Växjö Universitet Marcus Gunnarsson Ekonomihögskolan Olof Palmquist Växjö University School of Management and Economics Dokumenttyp/Type of document Handledare/Tutor Examensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/Examiner Rolf G Larsson Titel och undertitel/Title and subtitle Mätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock market Sammanfattning Bakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning. Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar. Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material. Resultatet har vi analyserat utifrån den teori som vi tagit upp i det teoretiska kapitlet. Ansatsen är av abduktiv karaktär åt det deduktiva hållet då vi har studerat existerande teorier och fallstudier inom ämnet. Resultat, slutsatser: Svenska fondanalytiker lägger inte särskilt stor vikt på intellektuellt kapital när de utvärderar och analyserar ett företag. Grunden till detta är för det första att det är svårt att mäta trovärdigheten av intellektuellt kapital när företagen själva sammanställer och redovisar detta utan att kontrolleras av någon utomstående part. För det andra är korrelationen mellan större delen av ett företags strukturkapital och aktiens utveckling på börsen inte påvisbar. Förslag till fortsatt forskning: Ett redovisningssystem för intellektuellt kapital som är lika för alla inom samma bransch möjliggör fortsatt forskning inom ämnet med syftet att finna en analysmetod som påvisar eller dementerar förändringen av ett företags intellektuella kapital med företagets aktierörelse på börsen. Nyckelord Intellektuellt kapital, Humankapital, Strukturkapital, Kundkapital, Immateriella tillgångar, Soliditet, Likviditet, Lönsamhet, P/E-tal, PEG-tal, P/S-tal Key Words Intellectual capital, Human capital, Capital structure, Customer capital, Immaterial assets, Solidity, Liquidity, Profitability, P/E, PEG, P/S Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages 2006 Svenska/Swedish 37 Internet: http://www.vxu.se/ehv

<p>Organisation/Organisation Författare/Authors</p><p>Växjö Universitet Marcus Gunnarsson</p><p>Ekonomihögskolan Olof Palmquist</p><p>Växjö University</p><p>School of Management and Economics</p><p>Dokumenttyp/Type of document Handledare/Tutor</p><p>Examensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/Examiner</p><p>Rolf G Larsson</p><p>Titel och undertitel/Title and subtitle</p><p>Mätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock market</p><p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning.</p><p>Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.</p><p>Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material. Resultatet har vi analyserat utifrån den teori som vi tagit upp i det teoretiska kapitlet. Ansatsen är av abduktiv karaktär åt det deduktiva hållet då vi har studerat existerande teorier och fallstudier inom ämnet.</p><p>Resultat, slutsatser: Svenska fondanalytiker lägger inte särskilt stor vikt på intellektuellt kapital när de utvärderar och analyserar ett företag. Grunden till detta är för det första att det är svårt att mäta trovärdigheten av intellektuellt kapital när företagen själva sammanställer och redovisar detta utan att kontrolleras av någon utomstående part. För det andra är korrelationen mellan större delen av ett företags strukturkapital och aktiens utveckling på börsen inte påvisbar.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Ett redovisningssystem för intellektuellt kapital som är lika för alla inom samma bransch möjliggör fortsatt forskning inom ämnet med syftet att finna en analysmetod som påvisar eller dementerar förändringen av ett företags intellektuella kapital med företagets aktierörelse på börsen.</p><p>Nyckelord</p><p>Intellektuellt kapital, Humankapital, Strukturkapital, Kundkapital, Immateriella tillgångar, Soliditet, Likviditet, Lönsamhet, P/E-tal, PEG-tal, P/S-tal</p><p>Key Words</p><p>Intellectual capital, Human capital, Capital structure, Customer capital, Immaterial assets, Solidity, Liquidity, Profitability, P/E, PEG, P/S</p><p>Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages</p><p>2006 Svenska/Swedish 37</p><p>Internet: http://www.vxu.se/ehv</p>

I byggbranschen idag är det vanligt att upphandling av installationsentreprenader oftast sker vid produktionsskedet. Denna typ av upphandling har av installatörer ansetts vara sen då det oftast medför sämre möjlighet till god planering för installationsentreprenaden där bristerna leder till ändrings- och tilläggsarbeten. Problemet är inte endast vid upphandlingen utan detta påverkar hela byggprocessen då det finns kopplingar mellan de olika komponenterna i byggprocessen. Även tidigare studier har uppmärksammat brister i samarbetet mellan de olika aktörerna i processen. Beställare och entreprenörer har varit i fokus i dessa arbeten och eftersom byggbranschen är stor och komplex är det förståeligt att de som är längre ner i hierarkin får lägre prioritet. Detta gör att det här examensarbetet blir viktig då det idag inte görs många undersökningar ur installatörers synvinkel. Examensarbetet bygger på en förfrågan från VVS Företagens och Isoleringsfirmornas Förening, om att undersöka hur tidig och sen upphandling av installationsentreprenad påverkar faktorerna planering, lönsamhet, kvalitet, arbetsmiljö och arbetsklimat. I denna studie undersöktes två företag; ÖPE Isolering och Imtech VS-teknik, där ett par utvalda projekt från respektive företag studerades med hjälp av ansvarig projektledare/arbetsledare. Syftet med examensarbetet var att ur installationsentreprenörers synvinkel undersöka hur olika byggprojekt påverkas vid sen upphandling jämfört med projekt där de upphandlades i tidigt skede. Effekterna av sen respektive tidig upphandling har avgränsats till just dessa fem nämnda faktorerna för att under tiden som finns tillgänglig få en så bra bild av projekten som möjligt. Det svar som resultatet pekar emot är att generellt sett blir det mesta bättre då installatörerna upphandlas tidigare. Förhoppningsvis kommer beställare i framtiden att inse nyttan i att upphandla underentreprenörer tidigare, vilket troligtvis skulle medföra mycket bättre arbetsförhållanden både för byggare och installatörer.

Det är vanligt förekommande att företag låter sig leverantörsfinansieras med handelskrediter. Den internationella forskningen är omfattande rörande vilka egenskaper och förhållanden sommotiverar leverantörsfinansiering. Syftet med denna studie är att visa vilka faktorer som är bestämmande för användandet av handelskrediter i svenska små och medelstora företag. Undersökningen inriktas på att studera vilket samband lönsamhet och skuldsättning har till handelskrediter. Företags ålder och storlek studeras också i förhållande till handelskrediter.Studien genomförs med en multipel regressionsanalys där den beroende variabelnhandelskrediter representeras av leverantörsskulder. Vad gäller de obereonde variablernarepresenteras lönsamhet av avkastning på totalt kapital, skuldsättning av kortfristiga respektive långfristiga skulder, ålder är en logaritm av företagets ålder och storleken är enlogaritm av företagets omsättning. Resultatet visar att det finns ett samband mellan handelskrediter och lönsamhet samt skuldsättning. I båda fallen är detta samband negativt. Det innebär att om ett företag är lönsamt har företaget en mindre andel handelskrediter och om ett företag har stor andel skuldsättning minskar andelen handelskrediter. Förklaringen tilldet negativa sambandet vad gäller lönsamhet är pecking order - teorin. Skuldsättningens negativa samband förklaras av utbytesteorin. / It is common for corporations to be financed by their suppliers through trade credits. There are also a lot of international studies regarding the determinants of finance through tradecredit. The aim of this study is to investigate the determinant factors for the use of trade creditin swedish small and medium enterprises (SME). The study aims to investigate the relationship that profit and debt has to trade credits. I also intend to investigate how factors such as age and sizes of the company affect the use of trade credit. The study is made with amultiple linear regression analysis and the dependent variable trade credit is represented byaccounts payable. Regarding the independent variables, profit is represented by return onassets, debt is represented by short term and long term debt, age is a logaritm of thecompanies age and size is a logaritm of the companies turnover. The result shows that there isa relationship between trade credit, profit and debt. In both cases the relationship is significantand negative. This means that if a company is profitable it will receive less trade credit and ifa company has a big share of debt the share of received trade credits will be less. The explanation to the negative relationship regarding profit is the theory of pecking order. Regarding debt the negative relationship can be explanied with the substitution theory.