Liquidity and profitability are both vital aspects of a company's survival. Earlier studies suggest that there is a trade-off between liquidity and profitability. Too much liquidity can lower the profitability but the company still needs to maintain sufficient liquidity in order to be able to meet their short-term obligations. The aim of this study is to contribute to the understanding of the liquidity effect on profitability and the relationship between liquidity and profitability in swedish small companies. The relationship will be investigated with regards to industry and level of liquidity. The study is an empirical cross-sectional study where the main analysis method is multiple regression analysis.The results showed that there is a significant relationship between liquidity and profitability that appears to be non-linear. In the overall sample, there was a significant negative relationship between liquidity and profitability, measured as ROE and a positive relationship when profitability was measured as ROA. The results also reveal that with low liquidity levels (quick ratio below 2) the relationship between liquidity and profitability is positive, but the positive effect decreases and eventually disappears as the liquidity levels increase. The relationship is also more prominent in some industries, but not possible to distinguish in others. The model indicated that even though there was a significant relationship between liquidity and profitability, it only explained a small portion of the total variation in profitability.

I den fluktuerande digitaliseringsvågen har den fjärde industriella revolutionen eller Industry 4.0 initierat inom tillverkningsindustrin vilket påskyndar företag att anpassa och förändra hela verksamheter för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Industrial Internet of Things (IIoT) har blivit en central del av denna förändring för tillverkningsföretag och kan förklaras som företag som utnyttjar enheter för att samla data i realtid och i sin tur gå mer mot den smarta fabriken. En rad olika möjligheter kan genomföras för industrier med uppgången av IIoT, även om framgången med denna förändring kan variera mellan olika företag beroende på storlek, resurser och ekonomisk stabilitet. Parallellt med möjligheterna uppstår även utmaningar för företag, särskilt små och medelstora företag, då dessa saknar ekonomiska resurser och storlek för att kunna omfördela och omvandla sin verksamhet. I denna studie har målet varit att skildra hur medelstora tillverkningsföretag hanterar implementeringen av IIoT och den smarta fabriken för att anpassa sig till det ständigt föränderliga tekniska paradigm som Industry 4.0 har introducerat. Slutsatser har dragits utifrån kombinationen av en teoretisk ram och intervjuer med sex svenska medelstora tillverkningsföretag. Digitaliseringsstrategier för tillverkningsföretag varierar beroende på bransch. Det finns emellertid enighet om att insatser för en digitaliserad produktion måste ske för att förbli konkurrenskraftig där automatisering, övervakning och kontroll av processer inom IIoT är nyckelfaktorer för att förbli konkurrenskraftiga. Tidsplanen och implementeringsnivån kan också variera beroende på digital kompetens och motståndskraft mot förändring från personalen. Viktigt att poängtera är att sambandet mellan IIoT, digitalisering och ökad konkurrenskraft inte är de enda faktorerna som krävs utan det finns fler faktorer att beakta. Studien pekar även på att konkurrensfördelar sällan är det främsta skälet till att företag väljer att digitalisera och implementera IIoT. / In the fluctuating wave of digitization, the fourth industrial revolution or Industry 4.0 in the manufacturing industry, has begun that has accelerated industries and companies to adapt and change their whole business to maintain competitive. Industrial Internet of Things (IIoT) has become a central part of this change for manufacturing companies and can be interpreted as companies taking advantage of units to gather real-time data and in turn, lean towards the smart factory. A range of possibilities can be accessed by industries with the rise of IIoT, though the success of this change can differ between different companies depending on size, resources, and economic stability. Parallel to the opportunities, challenges arises for companies, especially small and middle-sized enterprises, that lack the economic resources and scale to redistribute and transform their business. In this paper, the goal has been to distinguish how middle-sized manufacturing companies handle the implementation of IIoT and the smart factory in order to adapt to the ever-changing technical paradigm that Industry 4.0 has introduced. Conclusions have been drawn from the combination of a theoretical framework and interviews with six Swedish middle-sized manufacturing companies. The digitization strategy for manufacturing companies varies from industries. However, there is a consensus that efforts towards a digitized production must take place in order to stay competitive where automation-, monitoring-, and controlling processes within IIoT are main factors to stay competitive. The pace and level of implementation can also differ depending on digital qualification and resistance to change from the staff. Important to note is that the relation between IIoT, digitization and increased competitiveness is not the only factors that are significant as there are more things to consider. The study also shows that competitive advantages are rarely the main reason why companies choose to digitize and implement IIoT.

Föreliggande uppsats avser bidra till att fylla gapet till den svenska forskningen om utdelningspolitiken för familjeföretag i Sverige. Studier om utdelningspolitik i familjeföretag och vilka faktorer som påverkar den är förhållandevis marginell. Studien analyserar familjeföretag listade på OMX Stockholm under tidsperioden 2005-2018. Ett urval om 25 företag har inkluderats i studien och bortfallen summeras till 11 företag.   Ett av studiens t-test fördelade familjeföretagen i två grupper, de som ägde över och under 50 procent av de röstberättigade aktierna. t-testet undersöker hypotes 1. Resultatet visar att det inte är statistiskt säkerställt att majoritetsägande påverkar utdelningsnivån. Hypotes 2 undersöks genom ett t-est. Vid genomförandet av t-testet utformades subgrupper till de två ovannämnda grupperna. Subgrupperna ställdes mot varandra för att undersöka en skillnad i utdelningsnivå. Hypotes 1 och 2 accepterades för båda t-testen som undersöktes med en signifikansnivå på 5 procent. Utöver t-testen har det genomförts en multivariat analys. Med hjälp av den multivariata analysen identifierades ett negativt samband mellan ägarkoncentration och utdelningsnivå, samt ett positivt samband mellan lönsamhet och utdelningsnivå. / This paper seeks to fill the gap in Swedish research about dividend policy. Studies about which key numbers that affect the dividend policy in family firms are marginal. The study involves family firms listed on OMX Stockholm between 2005 til 2018.   One of the studies t-tests examine families that have majority positions and minority positions. The result is not statistical reliable. Therefore the t-test cannot show a difference in the average dividend payout ratio with a significance level at 5 percent. A Multivariate analysis has been made. It shows a negative correlation between ownership and dividend payout ratio. The variables profit and dividend payout ratio has a positive correlation.

Uppsatsen tar sikte på att undersöka hur dagens aktörer arbetar med grön fastighetsförädling och vilka olika incitament som finns för aktörer att arbeta med detta. Vidare analyserar vi konkret vilka incitament som finns för ägaren av bostadsrättsfastigheter respektive hyresrättsfastigheter att investera i solceller. Vad finns det för likheter och skillnader mellan dessa två upplåtelseformer? Uppsatsen konkretiserar undersökningen genom en fallstudie i samarbete med HSB MälarDalarna. Där genomförs investeringar genom montering av solceller på fastigheten Adils 17 i Borlänge för att öka den ekonomiska lönsamheten. Målet är att uppnå självförsörjning av energiförbrukningen för fastigheten samtidigt som det skall vara ekonomiskt hållbart med återbetalningstid och nettonuvärde i åtanke. Grönfastighetsförädling är något som ligger i tiden för de flesta fastighetsbolagen idag. Flertalet av aktörerna och bolagen på fastighetsmarknaden blir mer och mer medvetna om miljövänliga investeringar och har högt satta miljömål. Där kommer bland annat investeringar i solceller som ett alternativ in vilket idag är något som såväl privatpersoner som kommersiella aktörer antingen redan arbetar med att montera eller strävar mot att investera i. Uppsatsen visat att incitamenten för att arbeta med grön fastighetsförädling för olika aktörer är många. Där de flesta incitamenten är av likartad karaktär även om det finns olikheter för de olika upplåtelseformerna vid grönförädling av befintliga fastigheter. Incitamenten för investeringar i solceller beror till stor del på upplåtelseformerna, vilket uppsatsen påvisar. Det föreligger såklart likheter och skillnader kring incitamenten även för solceller beroende på om det är en bostadsrättsfastighet eller hyresrättsfastighet. Detta utreder och förklara uppsatsen också. För fallstudien beräknades olika alternativa monterings möjligheter på Adils 17 där de mest lönsamma sedan tagits vidare och analyseras ytterligare innan någon slutsats och rekommendation kring montering av solceller på fastigheten har givits. Återbetalningstiderna varierar något beroende på vilket val av montering som väljs, samma gäller för nettonuvärdet. Viktigt är att båda dessa nyckeltal är inom ramen för vad en fastighetsägare likt HSB kan tänka sig för att det skall vara värt att investera, då besparingarna på just denna fastighet från solcellerna tillfaller fastighetsägaren i sin helhet. Två av monterings möjligheterna har i denna uppsats genom fallstudien funnits ligga inom ramen för vad som är en god investering. / The thesis aims to investigate how today's actors work with green property refinement and what different incentives are there for actors to work with this. This is then to analyse in concrete terms what incentives are available for tenant-owner properties and tenant-owner properties to invest in solar cells. What are the similarities and differences between these two forms of lending. The thesis furthermore concretises investments in solar cells in the form of a case study in collaboration with HSB where the financial profitability for the installation of solar cells on the Adils 17 a property in Borlange is carried out. The goal is to achieve self-sufficiency of the energy consumption of the property while being financially sustainable with repayment time and net present value in mind. Green property refinement is something that lays within the time and modern thinking of most real estate companies today. Where most of the actors and companies become more and more aware of environmentally friendly investments and have high environmental goals. There, among other things, investments in solar cells come as an alternative, which today is something that both private individuals and commercial actors are either already working on to assemble or strive to invest in. The thesis has shown that the incentives for working with green property refinement for various actors are many. Where most of the incentives are of a similar character, although there are differences for different forms of tenure in green refinement of existing properties. The incentives for investments in solar cells largely depend on the which form of tenure the property is, as the thesis demonstrates. Of course, there are similarities and differences regarding the incentives for solar cells, depending on whether it is a condominium or rental property. This is also something the thesis will straighten out and explain more in detail. For the case study, various alternative mounting options were calculated on Adils 17 where the most profitable options where further analysed before any conclusion and recommendation regarding the installation of solar cells on the property could be given. The repayment times vary slightly depending on the choice of assembly chosen, the same applies to the net present value. It is important that both of these key figures are within the scope of what a property owner, like HSB MalarDalarna, expects them to be to invest. As the savings on this particular property from the solar cells are due to the property owner. Two of the mounting possibilities in this essay have been calculated to lay within the scope of what could be considered a good investment through the fall study.

Bygg- och fastighetsbranschen är en bidragande faktor till de hållbarhetsrelaterade utmaningarna i samhället, och som har en vilja att ta en mer central roll i arbetet för hållbar utveckling. Tidigare forskning visar på en positiv korrelation mellan hållbarhetsrelaterade aktiviteter och utfallet på företagets lönsamhet. Det saknas dock studier om hur olika nivåer av lönsamhet påverkar utfallet på företagets strategier och policyer för hållbarhet. I denna studie undersöks därför hur företags arbete med strategier och policy för hållbarhet påverkas inom bygg- och fastighetsbranschen till följd av olika nivåer av lönsamhet. En jämförande fallstudie har därför genomförts, där årsredovisningar har granskats och intervjuer har genomförts. Studiens utfall visar att företag med låg lönsamhet saknar ett strukturerat arbete med både strategier och policyer för hållbarhet, medan företag med hög lönsamhet visar på tydlighet i strategi och policy där tidigare forskning är en stor del av dess utformning. Företag med medelnivå av lönsamhet är i en lärande fas, och dess styrdokument för hållbarhet påverkas därtill av andra faktorer än lönsamhet. / The construction and real estate industry is a contributing factor to the sustainability-related challenges in society, and they have a desire to take a more central role in the effort for sustainable development. Previous research shows a positive correlation between sustainability-related activities and the outcome of the company's profitability. However, there is a lack of studies on how different levels of profitability affect the outcome of the company's strategies and policies for sustainability. This study therefore examines how companies' work with strategies and policies for sustainability are affected in the construction and real estate industry as a result of different levels of profitability. A comparative case study has therefore been carried out, where annual reports have been examined and interviews have been carried out. The results of the study show that companies with low profitability lack a structured work with both strategies and policies for sustainability, while companies with high profitability show clarity in strategy and policy where previous research is a large part of its design. Companies with an average level of profitability are in a learning phase, and their governing documents for sustainability are also affected by factors other than profitability.

Solceller har på senare tid blivit allt hetare ämne inom byggbranschen med utveckling som ger allt bättre förutsättningar för dess tillämpning både gällande effektiv användning av solinstrålning och billigare tillverkningsprocess. Höga koldioxidutsläpp och det faktum att energiresurser som vi idag är beroende av kommer ta slut ställer allt högre krav på att vi som samhälle kan hitta alternativa hållbara lösningar. Solceller har stor potential för detta då de möjliggör egen lokal elförsörjning för byggnader vilket inte bara skapar trygghet för fastighetsägaren som kan nyttja den i princip oändliga energikällan solen vilket sker utan koldioxidutsläpp förutsatt att produktion av solceller sker från en förnyelsebar energikälla, det möjliggör även elproduktion i städer och andra områden närmare elanvändningen än hur det traditionellt sker idag. Denna potential ger upphov till två viktiga frågor, hur solceller påverkar ekonomin samt hur det påverkar miljön. För att lösningen skall vara attraktiv krävs att den ger utdelning både ekonomiskt och med miljöpoäng för att bidra till företagets miljöprofil. Följande arbete studerar tillämpningen av solceller i byggbranschen med fokus på ekonomi och process. Två referensobjekt ligger till grund för arbetet, Norra 2 för bostadshus och Torsplan för kontor, som används för att ta fram en resultatkalkyl för typbyggnad kontor och bostad. Studien baseras på ekonomiska modeller som livscykelkostnad, internränta, nettonuvärde, annuitet, återbetalningstid och s.k. levelized cost of energy. En viktig del av ekonomi för solceller i Sverige är att beräkna hur stor del av den producerade elen som kan användas direkt i byggnaden, detta eftersom det kan vara stor prisskillnad på den använda elen och den som skickas ut som överskott på elnätet, det har därför gjorts en jämförelse på timbasis mellan användningsprofiler och den momentant producerade elen för att uppskatta lönsamheteten för planerad solcellsanläggning. Hänsyn tas även till lagar och regler som gäller i Sverige och hur användning av solceller ger poäng inom de olika miljöcertifieringssystemen LEED, BREEAM, Miljöbyggnad, Svanen och GreenBuilding. Resultatet av arbetet är ett projekteringsförslag för användning av solceller på referensobjekten Torsplan och Norra 2 vilket används för att analysera de tre grundfrågorna till arbetet: Påverkar elanvändning i byggnaden optimal riktning för solcellsinstallation Hur kan man utvärdera investering av solceller och hitta lönsamheten Är solceller en hållbar lösning i dagens samhälle / The interest for photovoltaic solar cells has grown in the building industry as the development of the technology continuously improve its efficiency as well as the manufacturing process resulting in better and cheaper material. High carbon dioxide emissions and the fact that the energy resources we depend on today are running out increase the demand on our society to find alternative sustainable solutions. Photovoltaic has a great potential to meet those demands as it enables each property owner to generate his own electricity using renewable energy resources. This does not only provide security for the property owner who can harvest energy from a practically unlimited energy source without any carbon dioxide emissions but also enables our society to move the source of energy production to cities and other areas closer to the user than how it traditionally is placed today. This potential gives rise to two important questions: how photovoltaic affect economics and how it contributes to the environment. For this solution to be attractive it will require to create good conditions with regards to both the economics and the ecological contribution. This project is a study about the application of photovoltaic solar cells in the building industry with focus on economy and the process. Two reference projects has been provided for this project, the residence building Norra 2 and the office building Torsplan, to form a result calculus for the two type buildings residential and office. The study is based on economic models such as lifecycle cost, internal rate of return, net present value, annuity, payback and Levelized cost of energy. An important part for economics in Sweden is to calculate how much of the produced energy that can be used directly in the building because of the price difference between the used energy and the surplus of energy that are being sent out on the grid. A comparison has therefore been made between profiles of energy usage and instantaneous energy production from the photovoltaic to approximate the viability of the investment. Laws and rules are also being taken into consideration as well as how photovoltaic can provide points in the environmental certification systems LEED, BREEAM, Miljöbyggnad, Svanen and GreenBuilding. The work results in a design proposal with photovoltaic solar cells on the reference projects Torsplan and Norra 2 which will be used to analyze the three fundamental questions of the assignment: Does the energy usage in the building affect the optimal direction of the photovoltaic installation How to valuate and find profitability for an investment in photovoltaic solar cells Are solar cells a sustainable solution in today’s society

Det föreligger idag bristfällig kunskap om energislagens ekonomier och utan tillräcklig kännedom om lönsamheten förknippad med sol- och vindkraft kan det vara svårbedömt för investerare att beräkna en potentiell avkastning. Det kan resultera i en ovillighet att satsa kapital i förnybar energi och därmed hämma utvecklingen av energiomställningen. Syftet med studien har därför varit att jämföra sol- och vindkraftsparker för att avgöra vilket investeringsalternativ som är mest ekonomiskt lönsamt. Genom att analysera de förfarande som etablerare har att förhålla sig till, syftar studien även till att belysa och kartlägga processen för etableringen av en storskalig energipark. Arbetet grundar sig på en flermetods-undersökning bestående av en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa studien består av data som erhållits från Energimyndigheten tillsammans med inhämtad statistik från tidigare rapporter. Den kvalitativa studien består av semistrukturerade intervjuer med branschföretag och organisationer. Fokus i studien har legat på att framställa två scenarion för att producera LCOE-värden samt nettonuvärden för sol- och vindkraftsparker där parametrar som CAPEX, OPEX, etableringstid, kalkylränta, pris på el, degraderingsgrad och produktionsförmåga utgjort en väsentlig roll i beräkningsunderlaget. Resultaten som framställts i det första scenariot tyder på att solparkens nettonuvärde och LCOE-värde är bättre i jämförelse med vindkraftsparken när kalkylräntan återspeglar den risk som associeras med energislagen. Däremot påvisar resultaten i det andra scenariot att vindkraft är det energislag som är mer ekonomiskt lönsamt när kalkylräntan för bägge energislagen fastställs till samma räntesats. Baserat på resultaten har kalkylräntan en väsentlig påverkan på nuvärdet och LCOE-värdet. Vikten av att välja en korrekt kalkylränta är därför avgörande för att kunna jämföra energislagen mot varandra. Även etableringstiden har visat sig ha en avgörande påverkan på nuvärdesberäkningarna. Avslutningsvis kan studien fastställa att vindkraft är det energislag som är mer fördelaktigt utifrån dess prestationsförmåga och lönsamhet när båda energislagen betraktas med en likartad risk. Däremot, när en investerare står inför ett investeringsbeslut, bör hänsyn tas till riskerna förknippade med investeringen varför solparken således bör anses vara det investeringsalternativ som är mest ekonomiskt lönsamt. / There is currently inadequate knowledge regarding the economics of the energy sources and without sufficient understanding of the profitability associated with solar and wind power, it can be difficult for investors to calculate a potential return. This can result in a reluctance to invest capital in renewable energy and thereby inhibit the development of the energy transition. Therefore, the aim of this study has been to compare solar and wind farms to determine which investment alternative is the most economically profitable. By analyzing the procedures that establishers have to adhere to, the study also aims to illuminate and map out the process of establishing a large-scale energy park. The study is based on a mixed-method survey consisting of a quantitative and a qualitative method. The quantitative study consists of data obtained from the Energy Agency along with gathered statistics from previous reports. The qualitative study consists of semi-structured interviews with industry companies and organizations. The focus of the study has been to present two scenarios to produce LCOE values and net present values for solar and wind farms where parameters such as CAPEX, OPEX, establishment time, discount rate, price of electricity, degradation rate and production capacity have played a significant role in the calculation basis. The results produced in the first scenario indicate that the net present value and LCOE value of the solar park are better compared to the wind farm when the discount rate reflects the risk associated with the energy sources. However, the results in the second scenario shows that wind power is the energy source that is more economically profitable when the discount rate for both energy sources is set at the same interest rate. Based on the result, the discount rate has a significant impact on the present value and the LCOE value. The importance of selecting a correct discount rate is therefore crucial to be able to compare the energy sources against each other. Additionally, the establishment time has proven to be a determining factor that greatly influences the net present value calculations. In conclusion, the study can establish that wind power is the more advantageous energy source based on its performance and profitability when both energy sources are considered with similar risk. However, when an investor faces an investment decision, consideration should be given to the risks associated with the investment, which is why the solar park should be considered the most economically profitable investment option.

Bakgrund: För att företag ska överleva på lång sikt är det nödvändigt att de är lönsamma. Ett sätt för företag att utvecklas är genom att inkorporera kärnkompetens som strategi iföretaget och flertalet tidigare studier har bekräftat att kärnkompetens har en positiv påverkanpå lönsamhet. Inom revisionsbranschen är kompetens den viktigaste resursen och kan därmedvara en faktor som påverkar revisionsbyråernas lönsamhet. Denna studie fokuserar på densvenska arbetsmarknaden eftersom det existerar hög konkurrens om kompetens i Sverige ochav diverse skäl är olämpligt att undersöka flera länder samtidigt. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga kompetensers vidare effekt pårevisionsbyråerna genom att ta reda på hur sambandet mellan lönsamhet och kärnkompetensser ut samt undersöka möjliga anledningar för sambandet. Teori: Inom den teoretiska referensramen definieras begreppen företagsprestation,kompetens och kärnkompetens samt de tillämpade teorierna, agentteorin och resursbaseradteori, presenteras. Begreppen och agentteorin leder fram till hypoteser. Metod: Undersökningen tillämpar två statistiska analyser, multipel linjär regression (MLR)och Spearmans rangkorrelation (SRK). MLR användes för att se hur sambandet ser ut ochSRK för att undersöka och förklara sambandet. Slutsats: Resultatet visar att 5 av 17 kompetenser har ett signifikant samband medlönsamhet, varav tre positiva och två negativa. Kompetensutveckling och hur viktiga de anseskunde förklara sambandet för vissa kompetenser och andra inte. Resultatet kan gerevisionsbyråerna en förståelse för hur de ska ta strategiska val kring byråns kärnkompetensoch vilka som behöver större fokus. / Background: It is necessary for a firm to be profitable if the firm wants to survive longterm. One way to grow is to incorporate core competence as a business strategy and previousstudies have confirmed that core competence has a positive effect on profitability. Within theauditing industry competence is the most important resource and can therefore be a factor thatinfluences the firm’s profits. This study examines the Swedish industry since competence ishighly sought after in the Swedish auditing job market, and for several reasons it is unsuitableto study more than one country at the same time. Purpose: The purpose of this study is to understand what effect competence has on auditingfirms by looking at the relationship between profitability and core competence and explainpossible reasons for the relationship. Theoretical perspective: In the theoretical perspective the terms firm performance,competence, core competence are defined and the applied theories, agency theory andresource based theory, are presented. The terms and agency theory lead to formulation ofhypotheses. Method: The research applied two statistical analyses, multiple regression and Spearman’srank correlation. The multiple regressions showed the relationship and Spearman’s rankcorrelation was used for possible explanations for the relationship. Conclusion: The result shows that 5 out of 17 competencies have a significant relationshipwith profitability, whereof three of them are positive and two are negative. Competencedevelopment and importance can explain some of the competences’ relationship to profitsand others not. The results can give firms the knowledge about competencies and enablethem to make strategic decisions about the firm’s core competence and which ones that needmore focus.

The interest in logistics properties has risen significantly over the last decade, which have attracted more national and international investors. Previous research has mostly been centered on the property's location and how it has influenced their value. As the e-commerce trend has progressed, more requirements for property design have emerged, which makes it interesting to investigate how real estate companies resonate about this. The purpose of this master's thesis has been to investigate how the major real estate firms in the logistics sector conduct strategic acquisitions and divestments to satisfy market demand, and how this has affected their measurable profitability. The study is based on quantitative data gathered from annual reports regarding their portfolio change and various profitability measures. Moreover, the quantitative survey has been complemented with in-depth interviews with these companies to get an understanding regarding their transaction history and to gain a deeper understanding of their investment strategy regarding logistic properties. What has been observed by the study is that real estate companies strive to have flexible properties to be able to adjust for future tenants and thus minimize any vacancies. New logistical trends like “last mile delivery” seem to affect the company's strategies on localization. Pure logistics companies with less diversification have shown higher economic lease rates and profit development in their logistic portfolios than the more diversified companies. Furthermore, a general strategic development towards more diversification in more niched portfolios is visible. / Intresset för logistikfastigheter har ökat markant under det senaste decenniet, vilket har lockat fler nationella och internationella investerare. Tidigare forskning har mest handlat om varför efterfrågan ökar och hur fastighetens läge har påverkat dess värde. De strategier som fastighetsbolagen i Sverige tillämpar för att anpassa sig till denna trend och hur deras portföljlönsamhet har utvecklats är fortfarande obesvarade ämnen. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur de stora fastighetsföretagen inom logistiksektorn genomför strategiska förvärv och avyttringar för att möta marknadens efterfrågan och hur detta har påverkat deras mätbara lönsamhet. Studien baseras på kvantitativa data från årsrapporter avseende finansiell information, portföljfördelning och lokal närvaro. Dessutom har den kvantitativa undersökningen kompletterats med fördjupande intervjuer med dessa företag för att få en förståelse för deras transaktionshistorik och för att bättre förstå deras investeringsstrategier avseende logistikfastigheter. Det som har observerats av studien är att fastighetsbolagen strävar efter att ha flexibla fastigheter som ska kunna anpassas för framtida hyresgäster och därmed minimera eventuella vakanser. Nya logistiska trender som "last mile delivery" verkar ha en inverkan på företagens strategier för lokalisering. Logistikföretag med en större andel logistikfastigheter och mindre diversifiering har visat högre ekonomisk uthyrningsgrad och vinstutveckling i sina logistikportföljer än de mer diversifierade företagen. Vidare syns en generell strategisk utveckling mot mer diversifiering i mer nischade portföljer.

Gräslöken is a tenant-owner association that owns real-estate and controls the electricity usage in certain areas in Årsta – Uppsala. Gränslöken strives for producing electricity by using solar cells, which helps improve their future environmental plans. The facility has a renovation plan that includes roof replacement, which will take place in 2032. Thus, the decision makers in Gränslöken are reconsidering whether it is profitable to install solar cells on their roofs that are to be replaced within 10–15 years. This study aims to suggest the most optimal installation proposals for solar cells on Gräslöken’s roof. It also measures the cost of the investment and analyzes and profitability. In this study, a theoretical design for the solar cells systems is presented, regarding the roof replacement on the corrugated sheet saddle roofs and flat roofs. The investment cost and pay-off period analyses are going to be presented in this study. The profitability analysis is based on the annual production of electricity, plus the electricity cost, in relation to Gräslöken’s annual electricity needs.           The results of the investigation shown considerable possibilities to invest in a solar cells project, both from economical and technical perspectives. As a result of the building-technical study, the decision was taken to install the solar cells only on the corrugated sheet saddle roofs, due to economic reasons, in addition to the necessity for roof replacement. In terms of profitability and pay-off period, the deal is profitable for Gräslöken, even in case of reinstallation of the solar cells, or if the electricity price was fallen. The results of the report show that the pay-off period increases from around 9 to 10.2 years.  The reason of the increase is that the solar cells need to be installed down and back when changing the roof.           This investment in solar cells and renewable energy contributes to Gräslöken’s sustainable development and move forward to reach national environmental goals. / Brf Gräslöken är en bostadsrättförening som äger fastigheter och råder över all elanvändning i fastigheterna i Årsta i Uppsala. Bostadsrättsföreningen har en renoveringsplan som inkluderar takbyte år 2032; därför funderar föreningen på om det är lönsamt att installera solceller på sina tak som ska bytas ut inom 10–15 år.  Utredningen har som syfte att ta fram de mest optimala monteringsförslag för solceller på bostadsrättsföreningens tak samt att ta fram en investeringskostnad och lönsamhetsanalys. I denna uppsats presenteras en teoretisk projektering av solcellsanläggningar med hänsyn till takbytet på korrugerat plåtsadeltak och platta papptak. I arbetet redogörs för en analys av investeringskostnad och återbetalningstid. Lönsamhetsanalysen utgår från kostnad för producerad el och årsproduktion i förhållande till fastigheternas årliga elbehov.           Resultaten av utredningen visar på goda möjligheter för Brf Gräslöken att investera i en solcellsanläggning, både ur ett ekonomiskt och byggnadstekniskt perspektiv. I resultatet av den byggnadstekniska studien föll valet på att installera solcellerna enbart på korrugerat plåtsadeltak med anledning av ekonomiska förutsättningar och behovet av takbytet. I fråga om lönsamheten och återbetalningstid är investeringen lönsam för bostadsrättsföreningen även vid behovet av återmontering av solcellsanläggningarna eller om elpriserna sänks. Resultatet av rapporten visar att återbetalningstiden ökar från ca nio år till ca 10,2 år om solcellspanelerna behöver monteras ner och tillbaka vid takbytet.           Det kan poängteras att investeringen i form av solcellsanläggning med en förnybar energiförsörjning bidrar till att Brf Gräslöken utvecklas hållbart och går framåt mot nationella miljömål.