Employer Branding är ett managementkoncept vars primära syfte är att attrahera och behålla personal. Nyinstitutionell teori redogör däremot för att organisationers motiv att översätta samt tillämpa ett managementrecept så som Employer Branding är att framstå som socialt legitima och bra arbetsplatser. Studiens syfte är att undersöka hur Employer Branding implementerats vid ett kontor inom Swedbank AB och vad det betyder i praktiken. Med nyinstitutionell teori som referensram kommer studien undersöka hur Swedbank AB har översatt, tillämpat och kommunicerat konceptet. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts genom tre semi-strukturerade intervjuer utifrån ett selektivt urval. Information erhölls även från Swedbank AB:s hemsida. Analysen grundades utifrån etnografisk kvalitativ metod med deduktiv ansats där teoretiska begrepp har översatts till koder. Av resultatet framkom det att banken arbetar med en strategisk omdömeshantering via införandet av nya värdeord, ledarskapskriterier, en lokal prägel, samhällsengagemang, jämställdhetsarbete och ett relationellt förhållningssätt. Översättningen av receptet kan dock vara problematisk att implementera för Swedbank, då personalsatsningar tenderar att vara ekonomiskt konjunkturberoende. Banken hanterar detta genom en löskoppling mellan storytelling som förmedlar hur banken vill framstå och hur arbetet bedrivs i praktiken. Utifrån att betrakta medarbetarna som potentiella externa ambassadörer skulle banken med en mer inkluderande storytelling åstadkomma större förståelse och acceptans för sitt beslutsfattande. Organisationsrecept såsom Employer Branding verkar utifrån studiens samlade analys fungera bäst under goda ekonomiska förutsättningar. / Employer Branding is a management concept which primary purpose is to attract and keep employees. In contrast, neoinstitutional theory explains that organizations motives to translate and apply management recipes such as Employer Branding, is to appear as socially legitimate and good places to work. The study aims to examine how the management concept Employer Branding is implemented at an office of Swedbank AB and what it means in practice. With neoinstitutional theory as a framework, the study will examine how Swedbank AB has translated, implemented and communicated the concept. To answer the question, a qualitative method has been used by three semi-structured interviews based on a selective sample. Information was also provided by Swedbank AB's website. The analysis was based on an ethnographic qualitative deductive approach in which theoretical concepts have been translated into codes. The results show that the bank is working with strategic reputational management through the introduction of new core values, leadership criteria, a local character, corporate social responsibility, equality work and a relational approach. The translation of the concept can be problematic to implement within the bank, because staff actions appear to be economically dependent. The bank handles this by a decoupling between storytelling that conveys how the bank would like to appear and how the work is conducted in practice. Based on considering employees as external ambassadors, the bank could provide greater understanding and acceptance with a more inclusive storytelling concerning its decision-making. Organization recipes such as Employer Branding seems from the study's overall analysis, work best under good economic conditions.

No description available.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur det flexibla arbetet upplevs och hanteras av fackförbund. Studiens huvudobjekt har varit tjänstemannaförbundet Unionen där fyra kvalitativa intervjuer gjorts och en rad officiella dokument granskats. Utöver Unionen så har två intervju gjorts med en deltagare var från Vision och Handelsanställdas förbund.Fackförbund möter idag nya typer av frågor. Det handlar om frågor som rör hur arbete idag organiseras och hur medlemmarnas inställning till fackens verksamhet förändrats. Det flexibla arbetet är en sådan fråga. Flexibelt arbetet som fenomen framstår som något komplext för fackförbund. Komplexiteten skapar en situation där problem befaras uppstå om inga förhindrande insatser görs samtidigt som det förekommer relativt få konkreta fall eller ärenden hos Unionen. Unionens arbete med flexibilitet analyseras utifrån ett legitimitetsperspektiv i förhållande till sin omgivning. Hur Unionen hanterar frågor kring det flexibla arbetet problematiseras också i förhållande till mer övergripande utmaningar som dagens fackförbund ställs inför såsom medlemsförluster, individualisering av samhället och nya former för att organisera arbete. / The aim with this paper has been to explore how flexible work is perceived and handled by trade unions. The study's main focus has been the white-collar union Unionen, where four qualitative interviews were conducted and a number of official documents were reviewed. In addition to the interviews with Unionen two interviews were held with participant from Vision and Handelsanställdas förbund. Trade unions today face new challenges. These challenges involve questions that relate to how work today is organized and how members' attitude towards unions and their activities have changed. Flexible work is one such challenge. Flexible work as a phenomenon appears to be somewhat complex for Unionen. This complexity creates a situation where problems are expected to present themselves if no preventive efforts are made, while in reality there are relatively few actual errands for Unionen. Unionens work with flexibility is analysed from a legitimacy perspective in relation to Unionens environment. How Unionen works in relation to flexible work is also problematized in relation to the challenges of today’s unions where they are faced with decreasing number of members, individualization of society and new forms for organizing work.

Bakgrund och problem: Sedan marknadiseringen av den svenska hälso- och sjukvården har begreppet ersättningsmodeller fått ett ökat utrymme inom välfärdsdebatten. Motivet med marknadiseringen var att öka kostnadseffektiviteten och minska centralstyrningen. Detta innebar att beslut som tidigare fattats på statlig nivå istället hanteras på regional nivå. Regionerna kan därmed självständigt utforma och tillämpa den ersättningsmodellen de anser lämplig. Mer specifikt resulterade detta i att den traditionella anslagsfinansieringen i större utsträckning ersattes av den framväxande DRG-baserade ersättningen. Flertalet studier lyfts fram vilka riktar kritik mot incitamenten de olika ersättningsmodellerna ger upphov till och hur dessa kan anses vara motsägelsefulla mot hälso- och sjukvårdens olika intressenter. Detta resulterade i att flertalet regioner valde att överge den DRG-baserade ersättningsmodellen. Den institutionella teorin förklarar att såväl intressenterna som omgivningen utsätter beslutsfattare inom hälso- och sjukvården för olika former av påtryckningar. Till följd av detta går det att ifrågasätta att beslut om val av ersättningsmodell kan förklaras vara rationellt.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur beslutsfattare, inom hälso- och sjukvården, i regionerna Västmanland, Halland och Jönköpings län upplever och påverkas av påtryckningar vid val av ersättningsmodell.  Metod: Denna studie är komparativ och av kvalitativ art, vilket gör den till en flerfallsstudie. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer och analyserats med hjälp av den institutionella teorin.  Slutsats: Analysen visar på hur väl den institutionella teorin lyckas fånga och förklara hur beslutsfattandet, vid val av ersättningsmodell, utsätts för påtryckningar härrörande från de institutionella begreppen legitimitet, löskoppling och isomorfism. Utifrån analysen hävdar vi att dessa påtryckningar medför att beslutsfattandet inte kan förklaras vara rationellt. / Background and problem: Since the marketization of Swedish health care the concept of payment systems have gained further attention in the welfare debate. The motive behind the marketization was to increase cost-efficiency and reduce central regulation. This resulted in a transition where decisions traditionally made on state level were instead handled on regional level. The regions can thus decide independently on the structure and choice of payment systems they consider appropriate. More specifically this resulted to a greater extent in a transition from the traditional payment system being replaced by the emergent DRG-based payment system. Several highlighted studies direct their criticism towards the incentives associated with the different payment systems and how these can be perceived contradictory to the different health care stakeholders. This resulted in most of the regions discarding the DRG-based payment system. The institutional theory explains that both the stakeholders and the environment expose decision-makers in the health care sector to various forms of pressure. As a result it can be questioned whether decisions on the choice of payment system can be explained as rational.     Purpose: The purpose of this study is to investigate how decision-makers in health care, in the regions of Västmanland, Halland and Jönköping County, are experiencing and affected by pressures in the choice of payment system.   Method: This study is comparative and of a qualitative nature, which makes it a multiple-case study. The empirical material has been collected via semi-structured interviews and analyzed using institutional theory. Conclusion: The analysis shows how well the institutional theory manages to capture and explain how decision-making, when choosing a payment system, is exposed to pressure derived from the institutional concepts of legitimacy, detachment and isomorphism. Based on the analysis, we claim that these pressures mean that decision-making cannot be explained as rational.

Arbetet med att stärka ett arbetsgivarvarumärkes attraktivitet, både internt och externt, det alltmer välbekanta begreppet “Employer branding”, är ett vanligt förekommande koncept i dagens organisationer. Syftet med studien är att försöka ta reda på vad fenomenet “Employer branding” är och hur organisationer kan bedriva arbetet med att göra sitt arbetsgivarvarumärket attraktiv på den svenska arbetsmarknaden. Tieto, COWI och Klarna AB är de företag som deltar i studien. Begreppen legitimitet och löskoppling från den institutionella- och nyinstitutionella teorin kommer att ligga som teoretisk utgångspunkt för att besvara studiens frågeställningar och syfte. Den metod som har använts är en kvalitativ intervjustudie, där totalt åtta semistrukturerade intervjuer utifrån ett strategiskt urval har genomförts med de tre företagen. För att bearbeta materialet har transkriberingsmetoden använts där vi utgår från en deduktiv ansats och har kodat materialet efter på förhand formulerade begrepp som var ställda i relation till den teoretiska utgångspunkten. Det empiriska materialet visar att alla tre företagen är medvetna om både den interna och framförallt den externa sidan av Employer branding och påstår att de är aktiva i arbetet med att öka attraktiviteten internt inom organisationen såväl som externt. / The work with Employer branding, both external and internal, is a frequent used concept in organizations today. The purpose of our study is to try to find out what the phenomenon of “Employer branding” is and how organizations can pursue efforts to make its employer brand attractive on the Swedish labor market. Tieto, COWI and Klarna AB are the companies participating in our study. The terms legitimacy and loose coupling from the institutional- and new institutional theory is going to be our theoretical base to enable us to answer our questions and purpose of our study. The used method is a qualitative study, where a total of eight semi-structured interviews based on a strategic selection were carried out with the three companies. In order to process the material have transcription-method been used that is based on a deductive approach and the material has been coded after pre-formulated concepts that were made out in relation to the theoretical starting point. The empirical material indicates that all three companies are aware of both the internal and especially the external side of Employer branding and states that they are active in the work to increase attractiveness internally within the organization as well as the extern.

2019 reviderades Sveriges spellag, vilket betydde att nya spelbolag kunde söka licens för att verka på den svenska spelmarknaden. Revideringen tillkom i hopp om att de spelbolag som tidigare riktat sig mot svenska konsumenter istället skulle söka licens för att verka på den svenska spelmarknaden. I maj 2020 finns 71 licensierade spelbolag på den svenska spelmarknaden. Studiens syfte är att undersöka hur spelbolag på den svenska spelmarknaden arbetar med spelansvar samtidigt som de har ett stort vinstintresse, samt se om det sker en löskoppling av spelansvar till följd av detta.    Studiens forskare har genom dold deltagande observation undersökt 30 av 71 licensierade spelbolag i deras arbete med spelansvar. Därtill har tre semistrukturerade intervjuer genomförts med anställda på spelbolagen Svenska Spel, ATG och Unibet med syfte att få bättre förståelse för dess spelansvarsarbete. Studiens forskare har även intervjuat Anders P Håkansson i egenskap av extern part med övergripande förståelse för spelbranschen.    Studiens empiriska data från nämnda metoder analyseras med hjälp av teorier inom Corporate Social Responsibility och etik. Studien bidrar med en generaliserbar bild av den svenska spelmarknaden efter revideringen av spellagen 2019. Empirin påvisar att det förekommer löskoppling av spelansvaret på den svenska spelmarknaden. Den empiriska datan vittnar också om skillnader mellan hur utlandsbaserade och svenskbaserade spelbolag arbetar med sitt spelansvar. / In 2019, the swedish government revised the gambling law, which led to new gambling companies to enter the swedish market and to apply for a swedish gambling license. The revision was the effect of many years of foreign gambling companies operating illegally. In may 2020 there was 71 licensed gambling companies on the swedish market. The purpose of this study is to investigate how gambling companies operate with responsible gambling while they want to be as profitable as possible, and to see if they use decoupling as a consequence of that.   The researchers of the study have through hidden participation observation investigated 30 of 71 licensed gambling companies and how they work with responsible gambling. In addition. three semi-structured interviews has been conducted with employees of the gambling companies Svenska Spel, ATG and Unibet with the purpose to get a better perception how they work with responsible gambling. Furthermore has the researchers of this study interviewed a scientist in responsible gambling as an external part with an overall perception of the gambling industry.   The study's empirical data from the methods mentioned above has been analyzed using theories in Corporate Social Responsibility and Ethics theories. The study contributes with a generalizable picture of the swedish gambling market following the revision of the gambling law in 2019. The result demonstrates that there is decoupling of responsible gambling on the swedish gambling market. Additionally the result indicates differences in how foreign-based and swedish-based gambling companies handles responsible gambling.

The purpose of this study is to explore and interpret the different meanings and consequences of diversity and its associated practices for the police organization in Sweden. By highlighting possible discourses on the concept of diversity within the police organization and how the police organization presents the concept of diversity, based on that, contribute to an increased understanding of the police organization’s diversity work. Our study is based on a qualitative method, discourse analysis, which has helped us collect the empirical material. The purpose with discourse analysis is to interpret what is written, therefore this study is based on our own interpretations of the empirical material. The empirical material that consists of the police policy documents has in turn been analyzed based on Carol Bacchi’s “What’s the problem represented to be-approach” (WPR-approach) and the neo-institutional theory where concepts such as isomorphism and loosely coupled occur. When studying the police organization, the concept of diversity is seen to be common. The police highlights the importance of having diversity within their organization, which can be seen to have emerged over time. The result of this study indicates that the police organization works actively to make equal treatment a natural part of the organization today. This includes wanting to reflect society and they believe that diversity entails different skills which they want to utilize within the organization. The study also describes three different problem representations which we have identified in the empirical material. These problem representations have in turn helped us to highlight different discourses about the concept of diversity, which has contributed to an increased understanding of the police organization’s diversity work.

This study aims to explore the perspectives of the metropolitan regions’ social and/respective labor market administrations within organizational theoretical issues throughout a Scandinavian institutional analysis.  The study has been conducted with a triangulation method, which combines both qualitative and quantitative methods to increase the study's validity. Semi-structured interviews have been conducted with three administrative directors and three department heads from the regions Stockholm, Gothenburg, and Malmö. In addition, a questionnaire has been distributed to 60 respondents working within the social and/respective labor market administrations in the regions of Stockholm, Gothenburg, and Malmö to obtain a broader understanding of the organizational theoretical thoughts circulating within the administration. Of these respondents, 23 responded to the questionnaire. The study is based on a theoretical framework grounded in Scandinavian institutional theory. By analyzing the study´s empiricism through a discourse analysis and Scandinavian institutional theory, this research contributes to a broader understanding of organizational theoretical issues in a Swedish context within the social and/respective labor market administration.  The results of the study through the triangulation show that Stockholm’s and Gothenburg’s social respective labor market administrations have preserved stronger isomorphic traits compared to Malmö’s social and labor market administration, which has stronger traits of Scandinavian institutional theory. The tendencies from Scandinavian institutional theory in Malmö’s social and labor market administration point to the centralized reform that has been made there, which has meant that by merging the social and labor market administration, they have become such a large administration that the rigid way of governing (which to some extent led to decoupling, but also the spread of ideas and organizational change) has taken over too much, which has led the pendulum to swing back to a more trust-based governance as compensation for its size.  The differences between the regions suggest that they have different organizational structures, which affect their way of organizing and thus their scope of action. The study contributes to an increased understanding of how organizational theoretical issues are reflected within the social and/respective labor market administrations in the metropolitan regions of Sweden. / Denna studie syftar till att utforska storstadsregionernas social och/respektivearbetsmarknadsförvaltningars perspektiv på organisationsteoretiska frågor ur en skandinaviskinstitutionell analys. Studien har genomförts med en trianguleringsmetod, som kombinerar både kvalitativa ochkvantitativa metoder för att höja studiens validitet. Semistrukturerade intervjuer hargenomförts med tre förvaltningsdirektörer och tre avdelningschefer från regionernaStockholm, Göteborg och Malmö. Dessutom har en enkät distribuerats till 60 respondentersom arbetar inom social och/respektive arbetsmarknadsförvaltningarna i regionernaStockholm, Göteborg och Malmö för att erhålla en bredare förståelse för deorganisationsteoretiska tankarna som cirkulerar inom förvaltningen. Av dessa respondentersvarade 23 på enkäten. Studien baseras på ett teoretiskt ramverk som är grundat i skandinavisk institutionell teori.Genom att analysera studiens empiri genom en diskursanalys och skandinavisk institutionellteori, bidrar denna forskning till en bredare förståelse för organisationsteoretiska frågor i ensvensk kontext inom social och/respektive arbetsmarknadsförvaltningen. Studiens resultat genom trianguleringen påvisar att Stockholms och Göteborgs socialrespektive arbetsmarknadsförvaltningar bevarat starkare isoforma drag till skillnad frånMalmös social- och arbetsmarknadsförvaltning som har starkare drag av skandinaviskinstitutionell teori. Tendenserna från skandinavisk institutionell teori i Malmös social- ocharbetsmarknadsförvaltning pekar på den centraliserade reform som gjorts där som inneburitatt genom att social och arbetsmarknadsförvaltningen slagits samman har de blivit en så passstor förvaltning att det rigida sättet att styra (som till viss mån lett till löskopplingar, men ävenidéspridning och organisationsförändring) tagit över för mycket vilket lett pendeln att svängatillbaka till en mer tillitsbaserad styrning som kompensation för dess storlek. Skillnaderna mellan regionerna talar för att de har olika organisationsstrukturer, vilketpåverkar deras sätt att organisera sig och därmed deras handlingsutrymme. Studien bidrar tillen ökad förståelse för hur organisationsteoretiska frågor återspeglas inom socialoch/respektive arbetsmarknadsförvaltningarna i storstadsregionerna i Sverige.

This study aims to explore how individuals who are operating Swedish elite football clubs manage the tension between non-profit and commercial logics, and whether organizational form is important when managing them. The respondents in this study are individuals with positions at the very highest organizational level, and predetermined themes that concern the tension within Swedish elite football were used in the design of the interview guide. The results were then analysed from a new institutional perspective. The outcome showed that elite football clubs tend to use similar strategies when managing the logics regardless of organizational form. / Denna studie ämnar undersöka hur individer som är verksamma inom svenska elitfotbollsföreningar hanterar spänningen mellan ideella och kommersiella logiker och om organisationsform har betydelse för hanteringen av dem. Respondenterna i denna studie är individer med befattningar på allra högsta organisatoriska nivå och förutbestämda teman som berör spänningen inom svensk elitfotboll användes vid utformandet av intervjuguiden. Resultaten analyserades sedan ur ett nyinstitutionellt perspektiv. Utfallet visade att elitfotbollsföreningar tenderar att använda likartade strategier vid hanteringen av logikerna oberoende av organisationsform.

Dagens organisationer kontrolleras allt mer, där granskning och mätning tenderar att genomföras av all dokumentation som behandlats i offentlig verksamhet. I förlängningen är utredningar i offentlig verksamhet idag en vanligt förekommande arbetsuppgift för HR specialister och syftet med studien är att undersöka betydelsen av utredningar i kommuner. För att kunna utreda olika typer av ärenden som kan innefatta både arbetsrättsliga och arbetsmiljömässiga problem krävs vissa kunskaper. Mer specifikt innebär det att undersöka betydelsen av och kompetensförutsättningar för utredningar utförda i tre olika kommuner ur ett HR-perspektiv. Under tidigare forskning behandlas frågan om kontroll av medarbetares arbete, ansvarsutkrävning av professioner, värdeskapande organisationer, organisatoriskrättvisa samt, betydelsen av kunskap och New Public Management (NPM), en styrform som vunnit allt mer mark i offentlig verksamhet. Teorier som använts som grund för att analyserainsamlad empiri kring utredningar och dess betydelse är legitimitet, HR-transformation, ny institutionell teori, isomorfism och isärkoppling. För att kunna utreda olika typer av ärenden som kan innefatta både arbetsrättsliga och arbetsmiljömässiga problem krävs vissa kunskaper. Studiens resultat visar att HR-specialister anser att utredningar är betydelsefulla i offentlig verksamhet, både för de individer det berör men även för arbetsmiljön som helhet. De understryker vikten av kunskap i utredningsmetodik för att kunna genomföra utredningar av god kvalitet. Resultatet ger en indikation på att HR-specialister i offentlig verksamhet ser utredningar som värdefulla handlingar som kan bidra till en bättre arbetsmiljö. Dock saknas i organisationerna strukturer för återkoppling och uppföljning av genomförda utredningar, 3vilket innebär att det saknas en vetskap bland respondenterna om vad som sker efter en utfördutredning.