Background: Mental illness is a growing problem in society, which means that pediatric nurses in neonatal departments meet parents with mental illness more and more often. The pediatric nurse should respond to all children and families in a respectful, empathetic and careful manner, as well as be able to identify the child's and family's resources and needs. Purpose: To describe the pediatric nurses' experience of responding to parents with mental illnesses in neonatal departments. Method: Qualitative design with inductive approach. Data was collected through four semi-structured focus group discussions, with 18 pediatric nurses. Data was analyzed with qualitative manifest content analysis. Result: The analysis resulted in three categories; experience of inadequacy, experience of insecurity and experiences whit good structure and increased knowledge. Frustration and uncertainty were prominent in the discussions and were mainly due to lack of knowledge or lack of cooperation between instances. Anxiety and fear were felt to have a negative impact on the responding between nurses and parents. Feelings of security appeared in good structures and higher levels of knowledge. Conclusion: By raising awareness of pediatric nurses' thoughts and feelings of responding to parents with mental illness, a development and improvement can be made with regard to knowledge and working methods in the field. Education, tutorial and better interdisciplinary co-operation create security, which has a positive impact on the respond and furthermore, the role of the parents strengthens, which ultimately will be beneficial for the child and its development. Keywords: Focus group, Lack of knowledge, Mental illness, Qualitative study, Uncertainty. / Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället, vilket medför att barnsjuksköterskor på neonatalavdelningar träffar föräldrar med psykisk sjukdom allt oftare. Barnsjuksköterskan ska bemöta alla barn och familjer på ett respektfullt, empatiskt och omsorgsfullt sätt, samt kunna identifiera barnets och familjers resurser och behov. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskors upplevelse av att bemöta föräldrar med psykiska sjukdomar på neonatalavdelningar. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in genom fyra semistrukturerade fokusgruppsdiskussioner, med 18 barnsjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; upplevelse av otillräcklighet, upplevelse av otrygghet och upplevelser vid god struktur och ökad kunskap. Frustration och osäkerhet var framträdande i diskussionerna och uppkom främst på grund av kunskapsbrist eller bristande samarbete mellan instanser. Oro och rädsla upplevdes påverkade bemötandet negativt. Trygghetskänslor infann sig vid goda strukturer och högre kunskapsnivå. Slutsats: Genom att öka medvetenheten om barnsjuksköterskors tankar och känslor av att bemöta föräldrar med psykisk sjukdom, kan en utveckling och förbättring ske avseende kunskap och arbetssätt inom området. Utbildning, handledning och bättre tvärprofessionellt samarbete skapar trygghet vilket påverkar bemötandet positivt och vidare stärker föräldrarnas roll, något som i slutändan blir gynnsamt för barnet och dess utveckling. Nyckelord: Fokusgrupp, Kvalitativ studie, Kunskapsbrist, Osäkerhet, Psykiska ohälsa.

Background: The diagnoses of dementia increases in line with the aging population of the earth. Symptoms vary between different dementia diagnoses and for some, a diagnosis might be a relief and confirmation of what’s really going on for both the patient and their relatives. Person centered care aims to empower a person's self-esteem and involvement in their own care. It urges healthcare professionals to look beyond the diagnosis of the patient, which makes this the form of care advocated for patients with dementia. Despite the fact that long waiting times is an acknowledged problem, nurses are still obliged to pursue nursing on equal standardse. Aim: The aim was to acknowledge nurses' experiences of caring for patients with dementia in acute care settings Method: A literature-based study with nine qualitative articles were chosen. Results: The analysis identified three main categories; lack of knowledge, structural deficiencies and relatives as a co-actor of the caring process, and eight subcategories. Conclusion: Dedication and education are central aspects regarding the care of patients with dementia. It becomes apparent that regardless of context, caring for patients with dementia is often mired in complexity. Nurses claim that lack of time and education combined with structural deficiencies constitutes an obstacle for nurses providing what they would consider sufficient care. These deficiencies may also negatively affect attitudes and perceptions and consequently the care of patients with dementia can be stigmatized. / Bakgrund: Diagnostik av demens ökar i takt med världens åldrande befolkning. Symtom skiljer sig mellan olika diagnostyper och en diagnos kan innebära en lättnad och bekräftelse för både patient och anhöriga. Den vårdform som förespråkas för patienter med demens är personcentrerad vård som syftar till att stärka en persons självkänsla och delaktighet i vården och se bortom diagnoser. Även om väntetiderna på landets akutmottagningar är erkänt långa för äldre patienter har sjuksköterskor en skyldighet att ge omvårdnad på en likvärdig grund. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demens på akutvårdsavdelningar. Metod: En litteraturbaserad studie valdes där nio kvalitativa artiklar analyserats Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier; bristande kunskap, strukturella brister och anhöriga en medaktör i vårdandet med åtta underkategorier. Konklusion: Vårdandet av patienter med demens kräver engagemang och utbildning och det visar sig att det oavsett kontext är komplext att vårda patienter med demens. Sjuksköterskors erfarenheter visar att tid, utbildning och strukturella brister utgör ett hinder i vårdandet. Dessa brister kan även påverka attityder i negativ riktning och vårdandet av patienter med demens kan stigmatiseras.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som innebär att livmoderslemhinnan hittas på andra ställen i kroppen än i livmodern. De kvinnor som drabbas får ofta återkommande smärta och många har svårt att bli gravida. I Sverige uppskattas mellan 2 och 15 % av alla kvinnor ha endometrios. Personcentrerad omvårdnad användes som teoretisk förankring. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats baserad på 12 artiklar. Som analysmetod användes Fribergs analys i fem steg. Resultat: Resultatet redovisades i tre kategorier samt nio subkategorier: Sjukdomens påverkan på hälsa, (fysisk påverkan, psykisk påverkan samt infertilitet). Begränsat liv, (nära relationer, sociala sammanhang och aktiviteter samt arbete och utbildning). Ta kontroll, (kontakt med vården, beroende och ensamhet samt copingstrategier). Slutsatser: Kunskapen om sjukdomen är bristfällig både inom vården och i samhället. Om kunskapen ökar finns större möjligheter till att kvinnor får vård i tid och större förståelse för sin sjukdom. Vårdpersonalen får då också bättre kompetens för att kunna hjälpa kvinnorna att få ett bättre liv med ett personcentrerat förhållningssätt. / Background: Endometriosis is a chronic disease where the tissue lining the womb is found elsewhere in the body. Women with endometriosis have recurrent periods with pain that may also suffer from infertility. In Sweden, it is estimated that between 2 and 15% of all women have endometriosis. Person-centered care was used as a theoretic framework. Aim: The aim was to describe women's experiences of living with endometriosis. Method: A literature review containing 12 articles with a qualitative approach. Friberg´s analysis in five steps was used in the analysis process. Result: The result was presented in three categories and nine subcategories: The illness impact on health (Physical impact, Mental impact, and Infertility.) Limited life (Close relations, Social context and activities, Work and education). Taking control (Contact with healthcare, Dependence and loneliness and Coping strategies.) Conclusion: The lack of knowledge exists not only within the healthcare system but also in the society. With increased knowledge there are greater chances of women receiving accurate treatment and an understanding about the disease. Health care professionals will then also have better competence to help these women have a better life

Denna studie har undersökt professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Ungdomar är mer utsatta för våld än vuxna människor och har man en intellektuell funktionsnedsättning är det större risk att man blir utsatt för sexuella övergrepp. Detta är ett problem som förekommer världen över och kan förebyggas i form av att professionella har rätt kunskap, får handledning och får stöd i verksamheten från bland annat riktlinjer och tydliga rutiner. Studiens syfte är att undersöka professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, vilket har landat i olika perspektiv. De perspektiven är professionella som arbetar med förövare av sexuella övergrepp och offer för sexuella övergrepp. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserats med tematisk analys visar resultat att det finns brister inom det svenska systemet och vårdkedjan för hur professionella ska arbeta med ungdomar och sexuella övergrepp. Det saknas kunskap, vägledning, styrdokument men också ett intresse från myndigheter att ansvara för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och sexuella övergrepp. / This study has examined the perspectives of professionals on sexual abuse and young people with intellectual disability. Young people are more exposed to violence than adults and young people with intellectual disability are shown to be at even higher risk of violence and sexual abuse. This is a problem that occurs worldwide and can be prevented in the form of professionals having the right knowledge, receiving guidance and receiving support in their profession from clear guidelines and routines. The purpose of the study is to examine professionals' perspectives on sexual abuse and young people with intellectual disability, which led to different perspectives. Those perspectives are professionals who work with perpetrators of sexual abuse and victims of sexual abuse. Through semistructured interviews that were analyzed with thematic analysis, the results that show that there are shortcomings within the Swedish system and the care chain for how professionals should work with young people and sexual abuse. There is a lack of knowledge, guidance, governing documents but also an interest from authorities to be responsible for young people with intellectual disability and sexual abuse.

Bakgrund: Förekomsten av barn med autismspektrumtillstånd (AST) ökar i världen. AST är enneuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan visa sig genom sociala kommunikationssvårigheter och begränsade sociala färdigheter. Forskning visar att barn med AST och deras familjer upplever att vårdmiljön och kommunikationen inte anpassas till diagnosen och barnsjuksköterskor känner enosäkerhet kring hur de ska vårda dessa barn utifrån de svårigheter som diagnosen medför.Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med ASTpå en barnklinik.Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Datainsamling skedde genom trefokusgruppsintervjuer med totalt 12 deltagare och data bearbetades och analyserades med kvalitativinnehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Tre generiska kategorier och sju subkategorier framkom ur resultatet. De generiska kategorierna bestod av betydelsen av att utföra personcentrerad omvårdnad, betydelsen avföräldrarnas roll i omvårdnaden och betydelsen av barnsjuksköterskans professionella kompetens. Barnsjuksköterskorna beskrev behov av ny kunskap och mer utbildning, vikten av att se föräldrarna som de främsta experterna, behovet av hjälpmedel samt miljöns utformning i vården av barn med AST.Slutsats: Denna studie visar att det finns en kunskapsbrist och ett behov av att barnsjuksköterskor fåren utökad kunskap kring barn med AST. Det finns en stor osäkerhet i hur vården ska utformas ochföräldrarna anses vara det bästa stödet i utformningen av vården. / Background: The prevalence of children with autism spectrum disorder (ASD) is increasing worldwide. ASD is a neuropsychiatric disorder that can be characterized by difficulties in socialinteraction and limited social skills. Research shows that children with AST and their families feel thatthe health facility environmentand the communications are not adapted to the diagnosis and nurses feeluncertain about how to care for these children based on the difficulties that the diagnosis entails.Aim: The purpose was to describe paediatric nurses' experience of caring for children with ASD in apediatric clinic.Method: Qualitative content analysis with inductive approach was applied. Data was collected through three focus group interviews with twelve participants and data were processed and analyzed withqualitative content analysis at a manifest level.Results: Presented in three different generic categories and seven subcategories. The importance ofperforming person-centered care, the importance of parents in care and the importance of the pediatricnurses professional competence. The pediatric nurses described the need for new knowledge and moreeducation, the importance of seeing parents as an expert and help to design the environment in the careof children with ASD.Conclusion: This study shows that there is a lack of knowledge and a need for pediatric nurses to gainincreased knowledge about children with ASD. There is a great deal of uncertainty in how care is to bedesigned and parents are considered to be the best support in the design of care.

Bakgrund: Psykisk hälsa är ett tillstånd av välbefinnande där individen kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och bidra till samhället. Inom elitidrotten ställs det höga krav på individen vilket genererar stora fysiska och psykiska påfrestningar för individen. Det gör elitidrottare till en utsatt grupp för psykisk ohälsa och risktagande beteenden. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av psykisk ohälsa hos personer som utövar elitidrott. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Artiklarna hämtades från Cinahl och PsycInfo. Litteraturöversikten är baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Både systematiska och osystematiska sökningar genomfördes vilket resulterade i tolv artiklar. Resultat: Erfarenheterna kring psykisk ohälsa hos elitidrottarna sammanfattades i tre teman: att leva upp till egna och andras förväntningar, bristande kunskap och stöd samt konsekvenser av psykisk ohälsa. Temat egna och andras förväntningar består av två subteman: att förändra sin identitet och att utsättas för stigmatisering. Konklusion: Den psykiska ohälsan inom elitidrotten ökar liksom den gör hos allmänheten i övrigt. Stigmatiseringen och bristen på kunskap kring psykisk ohälsa inom elitidrotten har visat sig vara stor. Det bör därför läggas mer resurser på utveckling och förbättring genom utbildning för att kunna ge bättre stöd till personer som drabbas av psykisk ohälsa inom elitidrotten. / Background: Mental health is a state of well-being where the individual can cope with common stress, be able to work productively and to contribute to society. In the elite sport, there are high demands on the individual, which generates a great physical and mental stress in the individual. It makes elite athletes a vulnerable group for mental ill health and risk-taking behaviors. Aim: The aim was to describe experiences of mental illness among people practicing elite sports. Method: A literature review was conducted. The articles were retrieved from the databases Cinahl and PsycInfo. The literature review was based on qualitative and quantitative articles. Both systematic and unsystematic searches were conducted, resulting in twelve articles. Results: The experiences of mental illness among the elite athletes were summarized in three themes: Living up to one's own and others' expectations, lack of knowledge and support, and consequences of mental illness. The theme, Living up to one's own and others' expectations consists of two sub-themes: to change ones identity and to be subjected to stigmatization. Conclusion: The mental illness in the elite sport increases as well as it does within the general population. The stigmatization as well as the lack of knowledge about mental illness within the elite sport have proved to be great. Therefore, it should be added more resources on education in order to be able to provide better support to people who suffer from mental illness in elite sports.

No description available.

Bakgrund: Urinkateterns design har inte förändrats sedan 1930-talet. Detta trots att komplikationer relaterat till urinkatetern kan vara allvarliga och vanligt förekommande. För att förhindra komplikationer krävs det att kateterbärarna använder sig av egenvård. För en fungerande egenvård behöver kateterbärarna goda kunskaper om urinkatetrar, vilket är sjuksköterskans uppgift att förmedla.Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med kvarliggande urinkateter.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativa studier. 11 artiklar gick igenom kvalitetsgranskningen till resultatet. Fribergs 5-stegs modell användes för att analysera datan.Resultat: Att leva med urinkateter kan innebära en stor lättnad och möjliggöra ett friare liv för personerna. Dock kan det också innebära precis tvärtom, att urinkatetern hindrar personerna på grund av mycket oro och, tidskrävande skötsel och en påverkad kroppsbild. Kateterbärarnas relationer till människor i sin närhet har ett stort inflytande över upplevelsen av att leva med urinkateter.Slutsatser: Många personer med urinkateter upplever en ständig oro över problem som kan komma att uppstå. Här råder ett glapp mellan sjukvårdens kunskap och utbud och kateterbärarnas upplevelse och efterfrågan. Sjukvården är tillsynes inte medvetna om kateterbärarnas verkliga upplevelse. Detta kräver vidare forskning för att utreda förbättringsmöjligheter inom hälso- och sjukvården. / Background: The urinary catheter design has not changed since the 1930's. This is thus that complications related to the urinary catheter can be serious and are common. To prevent these complications the catheter users need to use self-care. For self-care to be sufficient the catheter users need good knowledge about urinary catheters. It is the nurse's task to pass on this information.Aim: To describe the experience of living with an indwelling urinary catheter.Method: A literature study with qualitative studies. 11 articles went through the quality review process to the result. Fribergs 5-steps model was used to analyze the data.Result: To live with a urinary catheter can mean a huge relief and enable more freedom. Thus it can also mean the opposite, that the urinary catheter can revent people because it involves a lot of anxiety, time consuming care and affects the body image. Peoples relationships to others in their surroundings has a huge influence on the experience of living with a urinary catheter.Conclusion: Many people with urinary catheter experience a constant anxiety over possible problems. Here is a gap between what is known and offered from the health services and the catheter users experience and requests. The health services are not aware of the real experience of the catheter users. This needs more research to investigate the ability of improvement in the health system.

Made available in DSpace on 2016-04-26T20:21:04Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Nayara Graciela Sales Brito.pdf: 1228124 bytes, checksum: 994fcb02f2abcb654e77ed919e77f2fa (MD5) Previous issue date: 2012-07-06 / The scope of this study is to examine the ignorance of the law issue beginning with a historical study of criminal liability and mistake, moving on to the birth of culpability theories and the approaches to the knowledge of unlawfulness. This study addresses the development of culpability and mistake of law in Brazil, mainly through the study of Brazilian criminal statutes and bills. To this end, this study shows the development of the theory around the object of the knowledge of unlawfulness, and the prevailing opinions of Brazilian jurists in the sense of considering it to be in opposition to the established order of the community. This study is justified by the complexity and importance of the topic, both to crime theory and legal pragmatics, especially when one considers the numerous statutes enacted in Brazil, many of which date from the post-industrial period, as a means of keeping up with the risks posed by a global and technological society. The theoretical framework follows the historical and chronological line, and is not intended to exhaust the approaches to the subject nor is it aimed at offering solutions to all the lines of thought herein mentioned. This study covers different conceptions of culpability: psychological, normative, finalist, and the functional views of Claus Roxin and Günther Jakobs. Next, formal, material and intermediary theories of the object of the knowledge of unlawfulness is addressed in order to attain a critical view of inexcusable nature of the ignorance of the law defense in the face of the dignity of the human person / Esta dissertação tem como escopo a análise da especial questão do desconhecimento da lei penal, partindo-se do estudo histórico da responsabilidade criminal e do erro até o advento das teorias da culpabilidade e os respectivos tratamentos sobre a consciência da ilicitude. Examina-se a evolução da culpabilidade e do erro de proibição no Brasil, sobretudo por meio do estudo dos diversos diplomas penais, como também de alguns projetos de lei. Expõem-se o desenvolvimento teórico sobre o objeto da consciência da ilicitude e a posição majoritária da doutrina brasileira no sentido de considerá-lo como sendo a contrariedade à ordem comunitária. Justifica-se o trabalho pela complexidade e relevância do tema, tanto para a teoria do delito, quanto para a pragmática jurídica, mormente em se considerando a edição de inúmeras leis que ingressam no ordenamento jurídico pátrio, muitas delas advindas do período pós- industrial, como meio de se acompanhar os riscos da sociedade globalizada e tecnológica. O percurso teórico filia-se à linha histórico-cronológica, sem a pretensão de esgotar as abordagens relativas ao assunto, nem oferecer soluções para todas as correntes de pensamento expostas. Apresentam-se as concepções sobre a culpabilidade: psicológicas, normativas, finalistas e as visões funcionalistas de Claus Roxin e de Günther Jakobs. Em seguida, o estudo perpassa pelas teorias formal, material e intermediária do objeto da consciência da ilicitude, para se alcançar um posicionamento crítico da inescusabilidade da ignorância da lei penal em face do princípio da culpabilidade e da dignidade da pessoa humana

According to recent studies, there is an interethnic research gap that exists regarding Portuguese-American parents' knowledge of Attention Deficit Hyperactive Disorder (ADHD). The purpose of this study was to explore Portuguese-American parents' knowledge of the symptoms and diagnosis of ADHD, how they think it impacts their children's education, learning, behaviors, and what interventions they use to address the behavioral issues and learning disabilities that result from ADHD. Guided by family systems theory, with the premise that children are an integral part of the family and cannot be understood in isolation from the family, this qualitative, phenomenological study used semi-structured interviews to gather visual and verbal data to understand Portuguese-American parents' knowledge, perception, attitude, and awareness of ADHD. Inductive analysis allowed for identification of themes and categories of transcribed data and field notes until saturation was reached. Multiple recurring themes found in this study indicated (a) lack of knowledge of ADHD, (b) lack of information provided by professionals, (c) opportunity to be educated about this neurodevelopmental mental health disorder, and (d) lack of the appropriate resources for these parents to get the necessary help needed to cope with their children's symptoms and diagnosis of ADHD. The results could bring about positive social change for this underserved ethnic minority group of people on how to deal and understand their children's learning and behaviors related to ADHD.