I denna studie undersöker vi vilka samband som finns mellan lagidrott och temana, narkotika, välbefinnande, alkohol samt motivation. Data har samlats in från 78 respondenter i urvalsgruppen, pojkar i åldrarna 15–18 år aktiva inom lagidrott, samt jämförts med kontrollgruppen i samma ålder och könskategori från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN (Gripe & Thor, 2017) gällande temana alkohol och narkotika. Relevant tidigare forskning och teorin socialisation har nyttjats vid analys och diskussion kring resultatet i vår studie. Resultatet tyder på att det finns en mängd positiva effekter förknippade med lagidrott och att de motivationsfaktorer och orsaker respondenterna valt är kopplade till deras välbefinnande. Dessa positiva effekter och det ökade välbefinnande kan antas leda till ett lägre bruk av alkohol och narkotika då våra respondenter utmärker sig i att de ligger under genomsnittet i kontrollgruppen.

Background: What are mental methods, and what kind of utility do you have for using these techniques? Team player and individual athletes are different from the beginning by the way they do there sports, but is there similarities or is it only differences between them. These two sports that will be presented are track and field and basketball and there use of mental methods.Intention: Investigate whether there is any difference between the uses of mental techniques in an individual sport than a team sport?Method: To collect data, TOPS (Test of performance strategies) written by Thomas, Murphy & Hardy (1999) questionnaire form will be the basis for the questions. TOPS is a questionnaire with 10 mental techniques, this study will focus on three of them, goal setting, visualization and pep-talk. To secure that the answers would be as properly answered as possible, were paper questionnaire given personally to every participants.Result: Mental techniques are used by athletes in both team sports and individual sports; however, there is no significant difference between the two athlete groups. The results in this study showed that goalsetting were almost used the same amount between individual athletes and team players. It was however a bigger different between the use of pep-talk and visualization, where team players used more pep-talk while individual athletes were using more the visualization technique. During a comparison between the different sports, the results showed that basketball players in this study were using more pep-talk, while the track and field, and mostly the throwers were using more of visualization.Discussion: The results that have been acknowledge in this study shows that all three mental techniques are used by both individual and team players. My personal thoughts were that the results would give opposite results about visualization and pep-talk between team sports and individual sports. The reason behind these results might be because of that team players, and by that mostly basketball players, have more use of visualize a special technique situation, like throwing a ball, while an individual athlete, in this study track and field athletes, have more use of pep-talk both before and during a race, because they might need more motivational speech to finish the race.

Självreglerat lärande är en metakognitiv process som visat sig främja idrottares prestation och utveckling. En förutsättning för denna process är att idrottare känner motivation till att utvecklas inom sin idrott. Hur självreglerat lärande och motivation korrelerar samt eventuella skillnader mellan lagidrottare och individuella idrottare avseende självreglerat lärande och motivation är dock relativt outforskade områden. Således var syftet med föreliggande studie att undersöka detta närmare. I studien användes ett teoretiskt ramverk baserat på Self-Regulated Learning (SRL) samt Self Determination Theory (SDT) för att undersöka dessa områden hos 102 tävlingsaktiva idrottare mellan 18-30 år (M = 23,71, SD = 3,77) i deras träningsvardag. Data samlades in genom två elektroniska självskattningsformulär: The Behavioral Regulation in Sport Questionnare (BRSQ-24) och Self-Regulated Learning-TT (SRL-TT). Variansanalyser genomfördes för att undersöka eventuella skillnader avseende SRL och motivationsform mellan respektive grupp. Korrelationsanalyser genomfördes för att undersöka sambanden mellan SRL och motivationsform.  Resultaten visade att individuella idrottare skattade en signifikant högre användning av samtliga SRL-strategier än lagidrottare, medan grupperna inte skiljde sig signifikant gällande motivationsform. Vidare var sambandet mellan autonom motivation och samtliga SRL-faser signifikant positivt för hela urvalet. Resultaten kan förklaras av att det inom individuella idrotter är mer naturligt att använda självreglerat lärande samt att idrottares motivationsform och i vilken utsträckning de använder sig av SRL-strategier korrelerar. Framtida forskning kan med fördel undersöka på vilket sätt idrottares motivationsform och SRL påverkar varandra.

Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser lagmedlemmar inom ett manligt ishockeylag har kring sammanhållning, samt vilka faktorer som upplevs vara betydande för social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning. Syftet med studien var även att få en fördjupad kunskap kring hur lagets upplevda sammanhållning påverkar den idrottsliga prestationen. Studiens teoretiska ramverk baseras på en begreppsmodell över lagsammanhållning i idrottslag, vilket är en modell som förklarar social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning samt de två huvudgrupperna; gruppintegration och individens attraktion till gruppen. För att undersöka studiens syfte så använde sig författarna till denna studie av semistrukturerade intervjuer som metod. Åtta personer deltog i studien och intervjuades utifrån en intervjuguide vilken var inspirerad av mätinstrumentet Group Environment Questionnaire. Studiens deltagare var mellan 20-28 år. Det insamlade materialet analyserades utifrån en tematisk analys. Studiens resultat visar att manliga idrottare upplever sammanhållning som en central del av ett idrottslag och anser att det finns ett samband mellan lagsammanhållning och prestation. Undersökningsdeltagarna uppmärksammade främst social sammanhållning som en framgångsrik faktor kopplat till prestation. Slutsatsen är att sammanhållning som helhet är en central faktor för ett fungerande och framgångsrikt idrottslag. / The purpose of the study was to investigate what experiences team members within a male ice hockey team have about cohesion, as well as what factors are perceived to be important for social cohesion and task-oriented cohesion. The purpose of the study was also to gain an indepth knowledge of how the team's perceived cohesion affects athletic performance. The study's theoretical framework is based on a conceptual model of team cohesion in sports teams, which is a model that explains social and task-oriented team cohesion as well as the two main groups; group integration and the individual's attraction to the group. To investigate the purpose of the study, the authors of this study used semi-structured interviews as a method. Eight people participated in the study and were interviewed through an interview guide which was inspired by the measuring instrument Group Environment Questionnaire. The participants of the study were between 20-28 years old. The collected material was analyzed through a thematic analysis. The results of the study show that male athletes experience cohesion as a central part of a sports team and believe that there is a connection between team cohesion and performance. The participants of the study paid particular attention to social cohesion as a successful factor linked to performance. The conclusion is that cohesion as a whole is a central factor for a functioning and successful sports team.

Svenska ishockeyförbundet vill ha en bred verksamhet och vill se att spelare fortsätter aktivt högt upp i åldrarna. Även Gästriklands ishockeyförbund strävar efter att skapa en bra verksamhet där en bred andel av spelarna får samma möjligheter. Trots det har de ett stort bortfall av spelare i lagen mellan U10-J20. Syftet är att belysa hur ishockeyspelare i Gästrikland födda 2003 upplever vilka faktorer som gör att man fortsätter eller slutar att spela ishockey. Frågeställningar som undersöktes var, vilka faktorer påverkar spelare att fortsätta spela ishockey, vilka faktorer kan påverka att spelare vill sluta spela ishockey, på vilket sätt anser spelarna att Gästrikemodellen påverkar om man fortsätter eller slutar spela ishockey. Vi valde en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervju utifrån en intervjuguide. Det genomfördes sju intervjuer där urvalet var unga män som spelar ishockey i Gästrikland. Resultaten visar att de aspekter som respondenterna ser som viktiga för fortsatt idrottande var glädje, gemenskap, delaktighet, bra ledarskap, god prestation, att få tävla samt att få speltid i matcher. Enligt respondenternas upplevelse verkar det finnas flera anledningar till vad som fått individer att sluta spela ishockey. De faktorer vi har funnit är att inte vara en del av gemenskapen, dåligt ledarskap, att inte prestera, att inte bli utvald, att få lite speltid, samt andra fritidsaktiviteter som konkurrerar ut ishockeyn. Vår slutsats är att respondenterna som fortsätter att idrotta finner en meningsfullhet i idrotten där de funnit en tillhörighet och identitet.

No description available.

Ätstörningar är ett allvarligt problem inom sport som kan drabba manliga samt kvinnliga idrottare på alla nivåer. Idrottare möter ofta höga prestations- och kroppsuppfattningskrav, vilket kan resultera i ett ohälsosamt förhållande till mat och kroppsuppfattning. Detta leder till hälsoproblem som exempelvis undernärning, nedsatt prestationsförmåga och, i allvarliga fall, livshotande tillstånd. Arbetet ämnar identifiera vilka kunskaper elittränare och tränare på elitförberedande nivå inom lagidrott har gällande ätstörningar. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med sex tränare inom tre lagsporter. Resultatet av intervjuerna visade att tränare hade grundläggande kunskap om ätstörningar. Deras kunskaper gällande symptom, djupgående kunskap av ätstörningarnas innebörd och hur sjukdomarna ska hanteras visades dock vara otillräcklig. Resultatet visade även att yttre faktorer påverkade både adepterna och tränares upplevelser och därmed tränares möjligheter till att agera. I diskussionen konstateras att kunskapen är grunden till flera problem, samt att förbunden behöver hjälpa föreningen hantera dem. Både genom att tillhandahålla mer kunskap, men även riktlinjer för hur personer som utvecklat eller är på väg att utveckla ätstörningar kan hjälpas. / Eating disorders is a serious problem within sports that can affect both male and female athletes on various levels. Athletes often encounter high performance- and body image requirements, which can result in an unhealthy relationship to food and body image. This leads to health problems such as malnourishment, impaired performance and, in serious cases, life threatening conditions. The work aims to identify what knowledge elite coaches and coaches on elite prepatory level within teamsports have regarding eating disorders. This is explored through semi-structured interviews with six coaches in three teamsports. The results of the interviews showed that coaches have basic knowledge of eating disorders. Their knowledge of symptoms, in-depth knowledge of the meaning of the eating disorders and how to handle the diseases was shown to be insufficient. The results also showed that external factors affect both adepts and coaches experiences and thereby coaches opportunities to act. In the discussion it is established that knowledge is the foundation to several problems, and that the sportunions must help the sports association to handle them. Both by providing more knowledge, but also guidelines for how people who have developed or is about to develop a eating disorder can be helped

<p><strong>Aim:</strong> Team spirit is a concept often used in both managerial literature and in other contexts where the efficiency of a group is discussed. Despite the fact that team spirit is used as a selling point for courses, books and seminars, no unambiguous definition of the term is available. The purpose of this thesis is to clarify what team spirit means to individuals within companies and team sports.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> The thesis has been carried out using studies of available literature, which has been compiled into a conceivable model of what team spirit may imply. From this model a poll has been made, and handed out to individuals within companies as well as team sports. After having compiled the 37 replies, correlating answers has been sought after within each group of respondents.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> The result shows us that there are varying opinions of what team spirit is, and generally accepted definitions of closely related ideas like cohesion and group development has to the respondents not been able to form a satisfying description of what team spirit means. Team spirit is therefore a concept being defined by each individual for themselves. Combined with peoples desire for team spirit, this constitutes an opportunity to use the term as a linguistic strategy in order to reach own goals.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>Future research should in order to discern any connections between individuals’ opinions of team spirit, and their environment, consist of qualitative interviews. An increased field of research might comprise the questions how team spirit is achieved, what effects it has, and how a leader influences it.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>The thesis points out that team spirit is a concept not easily defined, which also can be used in several different ways. Anyone working with the making of team spirit, or discussing team spirit, draws benefit of shaping their own conscious perspective of the concept. In this respect, this thesis constitutes a helpful contribution.</p> / <p><strong>Syfte:</strong> Laganda är ett begrepp som används flitigt inom både managementlitteratur och i andra sammanhang där gruppers effektivitet diskuteras. Trots att laganda används som säljargument för kurser, böcker och föreläsningar finns ingen entydig definition på termen. Studiens syfte är att söka klargöra vad laganda innebär för olika individer inom företag och lagidrott.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Studien har utförts genom att befintlig litteratur studerats och sammanställts till en möjlig modell över vad laganda kan innebära. Utifrån den utgångsfiguren har en enkät formats och delats ut till individer inom såväl företag som lagidrott. Efter att ha sammanställt de 37 enkätsvar som inkommit har studien sökt finna korrelerande svar inom respondentgrupperna.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Resultatet visar att det råder mycket skiftande meningar om vad laganda är, och vedertagna definitioner av närliggande begrepp som exempelvis sammanhållning och grupputveckling har inte för respondenterna kunnat sägas bilda en tillfredsställande beskrivning av laganda. Laganda är således en term som varje individ definierar för sig själv. I kombination till människors begär efter laganda utgör detta en möjlighet att utnyttja begreppet laganda som språkstrategi för att nå egna syften.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Fortsatt forskning bör för att kunna urskilja samband mellan individers uppfattning om laganda och deras miljö utgöras av kvalitativa intervjuer. Ett utökat forskningsområde kan utgöras av frågeställningarna hur laganda åstadkoms, vilka effekter den har samt ledares påverkan av laganda.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Uppsatsen pekar på att laganda är ett svårdefinierat begrepp som kan användas på olika sätt. Alla som arbetar med att skapa laganda eller diskuterar laganda har nytta av att för sig själv skapa ett medvetet perspektiv på begreppet. Härvid utgör uppsatsen ett användbart bidrag.</p>

Aim: Team spirit is a concept often used in both managerial literature and in other contexts where the efficiency of a group is discussed. Despite the fact that team spirit is used as a selling point for courses, books and seminars, no unambiguous definition of the term is available. The purpose of this thesis is to clarify what team spirit means to individuals within companies and team sports.   Method: The thesis has been carried out using studies of available literature, which has been compiled into a conceivable model of what team spirit may imply. From this model a poll has been made, and handed out to individuals within companies as well as team sports. After having compiled the 37 replies, correlating answers has been sought after within each group of respondents.   Result &amp; Conclusions: The result shows us that there are varying opinions of what team spirit is, and generally accepted definitions of closely related ideas like cohesion and group development has to the respondents not been able to form a satisfying description of what team spirit means. Team spirit is therefore a concept being defined by each individual for themselves. Combined with peoples desire for team spirit, this constitutes an opportunity to use the term as a linguistic strategy in order to reach own goals.   Suggestions for future research: Future research should in order to discern any connections between individuals’ opinions of team spirit, and their environment, consist of qualitative interviews. An increased field of research might comprise the questions how team spirit is achieved, what effects it has, and how a leader influences it.   Contribution of the thesis: The thesis points out that team spirit is a concept not easily defined, which also can be used in several different ways. Anyone working with the making of team spirit, or discussing team spirit, draws benefit of shaping their own conscious perspective of the concept. In this respect, this thesis constitutes a helpful contribution. / Syfte: Laganda är ett begrepp som används flitigt inom både managementlitteratur och i andra sammanhang där gruppers effektivitet diskuteras. Trots att laganda används som säljargument för kurser, böcker och föreläsningar finns ingen entydig definition på termen. Studiens syfte är att söka klargöra vad laganda innebär för olika individer inom företag och lagidrott.   Metod: Studien har utförts genom att befintlig litteratur studerats och sammanställts till en möjlig modell över vad laganda kan innebära. Utifrån den utgångsfiguren har en enkät formats och delats ut till individer inom såväl företag som lagidrott. Efter att ha sammanställt de 37 enkätsvar som inkommit har studien sökt finna korrelerande svar inom respondentgrupperna.   Resultat &amp; slutsats: Resultatet visar att det råder mycket skiftande meningar om vad laganda är, och vedertagna definitioner av närliggande begrepp som exempelvis sammanhållning och grupputveckling har inte för respondenterna kunnat sägas bilda en tillfredsställande beskrivning av laganda. Laganda är således en term som varje individ definierar för sig själv. I kombination till människors begär efter laganda utgör detta en möjlighet att utnyttja begreppet laganda som språkstrategi för att nå egna syften.   Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning bör för att kunna urskilja samband mellan individers uppfattning om laganda och deras miljö utgöras av kvalitativa intervjuer. Ett utökat forskningsområde kan utgöras av frågeställningarna hur laganda åstadkoms, vilka effekter den har samt ledares påverkan av laganda.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen pekar på att laganda är ett svårdefinierat begrepp som kan användas på olika sätt. Alla som arbetar med att skapa laganda eller diskuterar laganda har nytta av att för sig själv skapa ett medvetet perspektiv på begreppet. Härvid utgör uppsatsen ett användbart bidrag.

Relationen mellan tränare och aktiv idrottande individ är en viktig faktor för idrottsrelaterad framgång. Många forskare framhäver dess vikt och menar att det ibland är den mest avgörande faktorn. Vidare är det bevisat att engagemang är viktigt för individens idrottsrelaterade prestationer. Syftet med undersökningen är därför att undersöka huruvida relationen mellan tränare och aktiv idrottande individ har ett samband med individens engagemang och om det föreligger skillnader mellan lagidrott och individidrott. Kvantitativ datainsamlingsmetod användes och undersökningen gjordes på 108 stycken (79 pojkar och 29 flickor) unga tävlingsidrottare i åldern 15-18 år. Undersökningen är en tvärsnittsstudie med frågeformulär baserat på tidigare forskning. Analysen gjordes med korrelationsanalys, både för totala gruppen av respondenter och på de olika idrottstyperna individuell idrott (n=55) och lagidrott (n=53) samt genom en multipel regressionsanalys. Resultatet visade på ett positivt, medelstarkt samband där en förändring i engagemang kan förklaras av en förändring i relation till 20 procent. De starkast korrelerade faktorerna visade sig vara complementarity för relation och för engagemang visade undervariablerna framåtanda och hängivenhet starkast samband med relationen. Slutsatserna visade att det finns ett samband mellan relation och engagemang. Inga betydliga skillnader i total relation fanns i jämförelsen mellan individidrott och lagidrott, dock visade det sig att olika variabler korrelerar starkast beroende på idrottstyp. För lagidrott har självförtroende och för individidrott har hängivenhet starkast samband med total relation. Nivå har även betydelse för individens engagemang, högre nivå visade ett samband med högre engagemang. / The relation between a coach and an active athlete is, as many researchers postulated, a very important factor for success in sports. Sometimes even accentuated as the most important and crucial element. Researchers have earlier proven that engagement also is very important for the individual athletes‟ prosperity. The aim of this study is therefore to investigate the relationship and its influence to the individual athletes‟ engagement and if differences between team-sports and individual sports exists. 108 young Swedish competitive athletes (79 males and 29 females) in ages between 15-18 years were examined trough a quantitative cross-sectional study. The questionnaires used is based on earlier studies and developed by other recognized researchers. Analyze is based on correlation analysis, both as the whole group of respondents as one unit and the types of sports differentiated such as individual (n=55) and team (n=53) plus multiple regression analysis. Results revealed a positive medium strong relation with an explanation in change for engagement is explained by a change in relation to a value slightly overbearing twenty percent. The factors that incline to be, at total, strongest correlated to relation are vigor and dedication and the most important subcategory in relation appeared to be complementarity. The conclusion in this study is that coach-athlete relationship is related to engagement. No considerable differences arose for total relation in comparison between individual sports and team-sports. However, results revealed that different variables in engagement are implicated differently based on type of sport. For athletes active in team-sports is self-confidence and for individual athletes is dedication the most implicated variable. Levels of competition also showed to be related to engagement, higher level were related to engagement.