I denna masteruppsats har jag studerat grundskolelärares berättelser om hur de upplever värdet med dansundervisning av besökande kulturskolelärare i grundskolans årkurs två och tre. Arbetet är gjort inom berättelseforskning som metodisk ansats. Elva grundskolelärare har berättat och samtalat kring teman, påbjudna av mig, i relation till dansundervisningen. De intervjuade grundskolelärarna har aktivt deltagit tillsammans med sina elever på danslektionen ledd av en danslärare från Sigtuna kulturskola, en gång i veckan, i fyrtio minuter under två årskurser.Mitt syfte är att bidra till kunskap om dans i skolan genom att undersöka hur ett antal grundskolelärare i en kommun tänker om undervisningen i dans i skolan. För att uppnå det syftet, att bidra till kunskap, formulerade jag två forskningsfrågor: Vad tänker ett antal tillfrågade grundskolelärare om dans i skolan? Och: På vilket sätt kan lärarnas tankar om dans säga något om dans som en estetisk lärprocess i grundskolan?Genom att undersöka forskning i ämnet estetiska lärprocesser och sedan specifikt estetiska lärprocesser med dans i skolan i fokus har jag funnit att dans i skolan är ett gott verktyg att använda i elevers utbildning. Genom estetiska lärprocessers inneboende rhizomatiska natur ges eleverna möjlighet att både uppleva, skapa och utveckla i samma situation. Estetiska lärprocesser innebär holistiskt lärande, som främjar både hälsa och välmående hos eleverna. Estetiska lärprocesser stärker inte enbart elevers identitetsskapande och personliga utveckling utan också kommunikationen med omvärlden. Genom ett skapande uttryck, i kreativa former, får eleven personliga erfarenheter av att utforska den konstnärliga sfären och på så sätt uppleva ett meningsskapande lärande som bidrar till såväl språkutveckling som kunskaper i grundskolans olika ämnen.Lärarna fick sju samtalsteman vid sju stationer för att berätta sina tankar om: Kunskapsinhämtning, språkutveckling, personlig utveckling, sociala observationer, genus, skapande och övrigt, där lärarna kunde ta upp något på eget initiativ. I samtliga berättelser var lärarna samstämmigt positiva vid stationerna. De var överens om att estetiska lärprocesser stärker både klassen som helhet och eleven på det personliga planet. Eleverna får redskap att vara kreativa både enskilt och i grupp. Dans i skolan hjälper elever att inhämta den kunskap som skolan vill förmedla, även rent språkligt. / In this thesis, I have studied the stories of primary school teachers regarding their experiences of the values of dance lessons by visiting teachers from Sigtuna kulturskola provide in their classes for children aged eight and nine. This work was completed through narrative research as a methodological approach, in which eleven primary school teachers were interviewed. These teachers had actively participated in the dance lessons, which were led by a dance teacher from Sigtuna kulturskola for forty minutes each week during two grades. My aim is to contribute to knowledge about dance in school by investigating how a number of primary school teachers in a municipality think about the teaching of dance in school. To achieve that aim, of contributing to knowledge, I formulated two research questions: What do a few primary school teachers think about dance in school? And: In what way can the teachers’ thoughts about dance say something about dance as an aesthetic learning process in primary school? Through my research, I have found that dance in school can be a powerful tool for students' basic education. Through the inherent rhizomatic nature of aesthetic learning process, students are given the opportunity to experience, create, and develop in the same situation. They can go through a holistic learning that promotes both health and well-being. Aesthetic learning processes not only strengthen students' identity and personal development, but also communication with the outside world. Through creative expression, in creative forms, the students get personal experience of exploring the artistic sphere, and thus experiences meaningful learning that contributes to language development as well as a knowledge in the various subjects of primary school. The teachers were given seven conversation themes, at seven stations, to share their thoughts on: knowledge acquisition, language development, personal development, social observations, gender, creativity, and one more station, named “other aspects”, where the teachers could bring forward something of their own initiative. In all the stories, the teachers were unanimously positive at the stations They agreed that aesthetic learning processes strengthen both the class as a whole and the student on a personal level. The students are given tools to be creative both individually and in groups in dance through dance. Dancing in school helps students acquire the knowledge that the school wants to convey, also linguistically.

Im vorliegenden Beitrag wird nach einem Kurzüberblick zum VE (Virtual Exchange) zunächst auf das zugrundeliegende Seminarkonzept eingegangen. Die Ergebnisse, welche auf einer thematischen Analyse (Clarke et al., 2015) offener schriftlicher Feedbackfragebögen (Schiek, 2014) der Studierenden beruhen, zeigen, dass die Studierenden am meisten in der Interaktion mit ihren Kommiliton:innen lernten, indem sie bedeutungsvolle Erfahrungen miteinander teilten, sich über herausfordernde Lebenserfahrungen austauschen und gleichzeitig ihre Fremdsprachenkenntnisse erweitern konnten. Abschließend werden Schlussfolgerungen hinsichtlich der künftigen (Weiter-) Entwicklung des hochschulübergreifenden interkulturellen Virtual Exchanges gezogen. [Aus: Einleitung]

Learning Analytics beschreibt das Messen, Sammeln, Analysieren und Berichten von Daten, um Lernprozesse verstehen und verbessern zu können (Siemens und Long 2011). Eng verwandt mit Learning Analytics sind die Bereiche Academic Analytics und Educational Data Mining, die mit jeweils unterschiedlicher Ausrichtung ebenso die datenbasierte Überprüfung, Vorhersage und Änderung von akademischen Prozessen untersuchen (Baepler und Murdoch 2010). In diesem Beitrag fokussieren wir entsprechende Benutzungsschnittstellen, welche die gesammelten Daten visualisieren und verfügbar machen. ... [Aus: Einleitung]

Dans och drama är viktiga delar i vad estetiska ämnen erbjuder men trots detta uteblir de från många förskolor, används sporadiskt eller bara som hjälpmedel för att undervisa andra ämnen. Syftet med denna studie är att analysera hur förskollärarna och kulturpedagogerna beskriver användningen av estetiska uttrycksformer som dans och drama i undervisningen och varför dessa estetiska uttrycksformer ofta uteblir. Den sociokulturella teorin med tillhörande begrepp som närmaste utvecklingszon, appropriering samt mediering och artefakter står för studiens teoretiska ramverk. Studien grundar sig på intervjuer med förskollärare och kulturpedagoger. Intervjuerna har jämförts och skillnader samt likheter har kategoriserats för att nyansera olika sätt att använda dans och drama i undervisningen samt för att finna orsakerna till varför dessa inte används lika frekvent som andra estetiska uttrycksformer. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys och delades in i tre olika tematiseringar. Resultatet visade att beroende på tidigare erfarenheter och kunskap påverkas sättet samt i vilken utsträckning dans och drama används i undervisningen. Vidare har den politiska styrningen lett till att kulturella erfarenheter liknande de som kulturpedagogerna utövar blir allt mer sällsynta.

The study is about aesthetic learning processes in the subject English. The purpose of the study is to investigate whether aesthetic learning processes in the form of drama can contribute to a development in fourth graders’ command of grammatical tense in English. This is investigated by interviews combined with a test in grammatical tense with five students in year 4. The study is based on three research questions that are investigated and answered: - How does the aesthetic learning processes affect the students' verbal use of tense? - What similarities and differences can be seen in the students‘ verbal use of tenses? The study consists of a theoretical and an empirical part where the focus is on aestheticlearning processes with input from the expression form drama and partly a non-aesthetic learning that leans towards a lesson with teaching materials in the subject English. The theoretical part is based on the socio-cultural perspective with a view of aesthetic learning. In this study, it has emerged that aesthetic learning processes such as aids strengthen students' opportunities to achieve knowledge of the spoken English where tense is in focus. Body language and the senses are also an important part that helps the students to consolidate English skills in a simpler way. If aesthetic and non-aesthetic learning are combined, there will be a relationship between the two forms of learning that leads to a varied learning in English teaching in primary school.

Estetiska lärprocesser används och värderas på olika sätt av dagens lärare. En milstolpe för estetikens etablering i skolans undervisning är införandet av läroplanen 2011, där estetiska lärprocesser är tydligt framträdande. Det finns däremot sparsamt med forskning som inriktar sig på att undersöka effekterna av estetikens tydligare betydelse kopplat till lärarens undervisning. Denna studie syftar därför till att undersöka hur olika lärare resonerar om estetiska lärprocesser. Om det skiljer sig mellan de lärare som har tagit examen innan 2011 och efter 2011, samt om ålder har någon påverkan gällande inställning och användning av estetiska inslag bland lärare som undervisar från förskoleklass till årskurs tre. För att undersöka ovan nämnda syfte föll valet på en kvalitativ metod med kvantitativa inslag och fenomenografisk ansats, där semistrukturerade intervjuer och enkäter användes. Mitt urval inför intervjuerna var fyra pedagoger, två yngre och två äldre, för att belysa båda perspektiven gällande ålder och examen före och efter 2011. Den insamlade empirin bearbetades genom tematisk analys av lärarintervjuer och stapeldiagram för att tolka enkätundersökningen. Resultatet av min studie visar på att synen på och användningen av estetiska lärprocesser skiljer sig mellan de valda grupperna. Den yngre gruppen med senare examensår har genom sin utbildning, god kännedom om estetiska lärprocesser, men använder metoden mer sällan. De ser utmaningar med tid och resurser, samt är mer bundna till att följa läroplanen i jämförelse med lärare av den äldre gruppen med tidigare examensår. Denna grupp svarar att de använder estetiska inslag mer frekvent, läroplanen ses inte som ett hinder och de uppfattas vara trygga i sitt grunduppdrag. Däremot innebär inte detta att estetiken alltid ges plats i den ordinarie undervisningen. Studien visar sambandet mellan erfarenhet, trygghet och intresse. / Aesthetic learning processes are used and valued in different ways by teachers today. A milestone for the establishment of aesthetics in school and teaching, is the introduction of the curriculum in 2011, where aesthetic learning processes are clearly prominent. On the other hand, there is sparingly with research that focuses on investigating the effects of the importance of aesthetics linked to teacher's teaching. This study therefore aims to investigate how different teachers reason about aesthetic learning processes. If there is a difference between the teachers who obtained their degree before 2011 and after 2011, and whether age has any significance for the attitude and use of aesthetic elements among teachers who teach in pre-school class from age six to grade three in elementary school. To investigate the above-mentioned purpose, the choice fell on a qualitative method with quantitative elements and a phenomenographic approach, where semi-structured interviews and questionnaires were used. My selection for the interviews was four educators, two younger and two older, in order to include both perspectives regarding age and degree before and after 2011. The collected empirical data was processed through thematic analysis of teacher interviews and bar graphs to interpret the survey. The results of my study show that the attitude and use of aesthetic learning processes differ between the selected groups. The younger group with later graduation years have a good knowledge of the aesthetic learning processes through their education, but use the aesthetic less often, see challenges with time and resources, and are more bound to follow the curriculum. In contrast, teachers of the older group with earlier graduation use aesthetics more frequently, do not see the curriculum as an obstacle and are perceived as more secure in their basic tasks. However, this does not mean that aesthetics always are given a place in regular teaching. The study shows the connection between experience, security and interest.

Syftet med den här fallstudien är att undersöka i hur hög utsträckning verksamma engelsklärare använder sig av estetiska lärprocesser som metod för att underlätta elevers språkutveckling samt finna en förståelse för vad den mängden beror på för att således kunna analysera hur estetiska lärprocesser kan implementeras på ett effektivt sätt i engelskundervisningen. Källdata samlades in genom en kvalitativ enkätundersökning som metod. Enkäten skickades ut via sociala medier i grupper för den utvalda målgruppen. Källdatan analyserades sedan utifrån en fenomenografisk ansats. Totalt femton lärare besvarade enkäten varav åtta valdes ut genom stratifierat urval för en djupare analys. Resultatet visade att lärare använder estetiska lärprocesser i en väldigt varierad mängd. Förekomsten eller avsaknaden av estetiska lärprocesser i undervisningen berodde främst på lärares personliga intresse och inställning till specifika estetiska uttrycksformer men även kunskap och erfarenhet var stora påverkande faktorer. Oavsett hur stor mängd estetiska lärprocesser som förekom i lärarnas engelskundervisning var samtliga positivt inställda till estetiska lärprocesser som språkutvecklande arbetssätt. För att öka mängden estetiska lärprocesser i språkutvecklande engelskundervisning skulle det behövas större sådana utbildningsinsatser på lärarutbildningen samt möjlighet till samarbete och kompetensutveckling på skolorna för redan verksamma lärare. / The aim of this study is to look into to what extent English teachers use aesthetic learning processes as an approach for pupils’ language development and understand what causes the teachers’ chosen amount to be able to analyse how teachers can implement aesthetic learning processes more effectively. The source data was collected through a qualitative online survey sent through selected Facebook groups and analysed based on the phenomenographic approach. A total of fifteen teachers answered the survey and eight of them were chosen through a stratified selection for a deeper analysis. The results showed that the amount of aesthetic learning processes used varies a lot from teacher to teacher. The teachers’ personal attitudes towards different aesthetic forms of expression were the main reason for its use, but factors like knowledge and experience in the different expressions were also a significant influence. All respondents had a positive attitude towards aesthetic learning processes as a language development approach in their English teaching regardless of their own used amount. To increase aesthetic learning processes as a language learning approach in English teaching, it has to be included and taught within the teacher education and as competence development within schools for already working teachers.

University education is ideally expected to significantly expand higher education capabilities among students. Yet, if left unchecked, university education processes can under-equip students in terms of higher education capabilities. In the last one and a half decades, public university education in Uganda has been rapidly growing in terms of student enrolment and course completion. However, the higher education capability levels among students and consequently new graduates (2001-2010) have apparently been declining, especially in terms of practical reason, sociality and participation, learning dispositions, and science and technology. The current study analyses why the new graduates of public universities in Uganda are seemingly deficient in higher education capabilities. Data for analysis were mainly collected from 221 stakeholders of two public universities, namely Makerere University and Mbarara University. The analysis focused on respondents’ perceptions of the three sub-variables of university education, namely curriculum content, teaching processes, and learning processes. Through regression analysis, it was established that these sub-variables jointly predict higher education capability expansion among students in Uganda by 81.2%. Meanwhile, results from qualitative analyses suggest that the curriculum content of public university education is at an acceptable standard and, therefore, a minor cause of higher education capability deficiency among students. However, the teaching processes are perceived as ineffective since lecturers mainly use non-participatory approaches, teach fewer sessions than timetabled, and engage ‘liberal’ quality assurance measures that are open to abuse. Moreover, the learning approaches of some students seem to be surface in nature and the students’ levels of research learning and practice are low. Hence, the study conclusions suggest that low levels of higher education capabilities among students or new graduates in Uganda are largely due to ineffective teaching and learning processes at the two public universities studied. Consequently, the study recommends that, in a bid to enhance higher education capability expansion among students, public universities should focus on improving teaching processes and learning processes, particularly on staff pedagogical skills, commitment, quality controls, and reducing the number of students enrolled in most university courses. / Development Studies / D. Litt et Phil. (Development Studies)

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken roll de estetiska lärprocesserna i historisk verkstad kan spela för att utveckla elevers historiemedvetande och historiska empati. Detta har undersökts genom att intervjua sex lärare som varit på Stavgards järnålderslägerskola med sina klasser. I undersökningen konstateras att historiska verkstäder är uppskattade bland lärare och elever och att det prioriteras i undervisningen trots att det innebär en stor ekonomisk ansträngning för skolan. De estetiska lärprocesserna representeras på Stavgard genom praktiskt arbete, berättelser och i viss mån drama. Vistelsen på Stavgard skapar en gemensam referensram för lärare och klass, utifrån vilken historiemedvetande byggs under kommande historieundervisning. På lägerskolan lever eleverna järnåldersliv under två dagar och undersökningen visar att eleverna genom att själv få uppleva järnåldersmänniskornas umbäranden utvecklar historisk empati. Utöver detta beskrivs också hur för- och efterarbetet i samband med Stavgardsvistelsen utformas av de olika lärarna. / The aim of this study is to investigate what role the aesthetic learning processes in historical workshops can play in developing students' historical consciousness and historical empathy. This has been investigated by interviewing six teachers who have been at Stavgard iron age camp school with their classes. The survey found that historical workshops are appreciated among teachers and students and that it is a priority in the teaching, even though this means a great financial effort for the school. The aesthetic learning processes are represented at Stavgard through practical work, stories and to some extent drama. The stay at Stavgard creates a common frame of reference for teachers and class, based on which historical consciousness is built during future history teaching. At the camp school, the pupils practice iron age life for two days, and the study shows that the pupils themselves by experiencing the hardship of the Iron Age people develop historical empathy. In addition to this, it is also described how the pre- and post-work in connection with the stay at Stavgard is designed by the different teachers.

Traditionella redovisningsformer i grundskolans bildämne skapar sällan utrymme för lärande. Trots att bild är ett estetiskt ämne genererar ofta redovisningsformer ett passivt förhållningssätt gentemot det som eleverna redovisar. Att redovisa inför en grupp kräver kommunikativ kompetens, något som är utanför bildämnets kursplan. Däremot kan elever lära sig att framträda, och interagera med publiken för att en lärandesituation ska uppstå. Med utgångspunkt i de traditionella redovisningsformerna undersöks utvecklingspotentialer där teater, samtidskonst, performativitet och estetiska lärprocesser tillsammans används för att besvara undersökningens syfte och frågeställningar. Hur kan redovisningsformerna i bildämnet inom grundskolan utvecklas genom performativa uttryck? För att besvara frågeställningen analyseras deltagande observationer av redovisningar på tre estetiska vuxenutbildningar genom att tematiskt kategorisera beståndsdelarna i teman för att belysa och problematisera företeelser som visade sig under redovisningarna. Gemensamma nämnare visades, oberoende av innehållet som redovisades, tydligast genom de studenter som deltog som betraktare under redovisningarna. Variationen på studenternas delaktighet visades främst genom den respons som efterfrågades och utdelades. Empirin består förutom av observationerna, även av en gestaltande undersökning. Gestaltningen har formats ur frågeställningen Hur kan en radikal redovisningsform se ut? Frågeställningen besvaras genom en performativ händelse, ett performance där uppsatsen i dess fysiska och materiella form bearbetas genom att mixas till pappersmassa som används för att tillverka nya pappersark. Gestaltningen visades som ett performance med materiella spår i form av en installation under lärarprogrammets examensutställning på Konstfack.