Syftet med denna uppsats är att få en inblick i vilka faktorer som eleverna själva upplever ha betydelse för deras skolarbete i ämnet bild. Lärarna menar att låg motivation är ett stort problem i dagens skola och många elever upplever mötet med skolan som meningslös eftersom de inte känner sig delaktiga i det som händer i klassrummet. Eftersom forskning visat att all bildning bygger på motivation känns det viktigt för mig att ta reda på hur jag på bästa sätt ska kunna hjälpa mina elever att hitta den motivation och drivkraft som krävs för att klara av skolarbetet. Min studie bygger på en enkätundersökning där 62 elever i årskurs nio har fått svara på frågor om vilka motivationsfaktorer som de anser ha betydelse respektive sakna betydelse för deras motivation när det gäller det skolarbete som är kopplat till bildlektionerna. Enkätfrågorna är framtagna utifrån de faktorer som enligt litteraturstudier och forskningsresultat visat ha betydelse för motivation till skolarbete. Resultatet av undersökningen visar att eleverna först och främst vill känna sig nöjda med sitt arbete och hur de klarat av att genomföra sina uppgifter. På andra plats när det gäller viktiga motivationsfaktorer hamnar lärarens bemötande. Enkätresultaten bekräftade också min föreställning om att många elever ser bildämnet som ett roligt men tyvärr inte så viktigt skolämne. / The aim of this essay is to get an insight into what factors the pupils themselves perceive are important for their school work in the subject image. The teachers mean that motivation is a major problem in today's school and many students experience the meeting with school as meaningless because they do not feel involved in what is happening in the classroom. Since research has shown that all education is based on motivation, it feels important to me to find out how I can best help my students to find the motivation and driving force needed to cope with school work.   My study is based on a questionnaire survey, where 62 students in grade nine have answered questions about the motivational factors that they consider to be important and not relevant to their motivation regarding the school work associated with the image lessons. The survey questions are based on the factors that, according to literature studies and research results, have shown importance for motivation for school work. The results of the survey show that students first and foremost want to feel satisfied with their work and how they managed to fulfill their tasks. Secondly, when it comes to important motivational factors, the teacher's response ends. The survey results also confirmed my idea that many students view the subject matter as a fun but unfortunately not so important subject matter.

The purpose of this essay, with the title “Is “fine” fine? About educator’s approach towards tothe visual creative activities of preschool children”, is to analyze how us preschool educator’s approach to the visual creative activities of preschool children and why we relate to them in acertain way or why we use a certain linguistic expression, when we comment on children’s visual creative activities. Part of the purpose is also to reflect about how this controls the occupation. That is why I take the starting point in discourse theory. I ask the questions what discources form the educator’s ideas and what ideas form the educator’s respective discourses and what is the background to the usage or avoiding of a specific linguistic expression. As both play and learning are prominent in the preschool world and also can be related to visual creative activities, I also relate to theory of play in this essay. As a background in the text andas a help to understand the reason in different views of art or creative activities, I also refer to certain theories of art. From this I try to distinguish tendencies in the approach amongst educators. I reached the conclusion that there is an ambivalence around different approaches and also that the curriculum is ambiguous, which according to my opinion with advantage could lead to an increased collegial reflection regarding linguistic expressions and the irmeaning. From the interviews and my observations, there is a consciousness surrounding accepted expressions and treatment but no deeper reflection around why it is accepted or not accepted to express oneself in one way or another. / Syftet med denna essä, som bär titeln ”Är ”fint” fint? Om pedagogers förhållningssätt gentemot barns bildskapande”, är att undersöka hur vi pedagoger i förskolan förhåller oss till förskolebarns bildskapande och varför vi intar en viss hållning eller använder ett visst språkligt uttryck, när vi kommenterar barns bildskapande. En del av syftet är även att reflektera kring hur detta styr verksamheten, varför jag tar avstamp i diskursteori. Jag ställer frågorna, vilka diskurser som formar pedagogers föreställningar och vilka föreställningar som formar pedagogers respektive diskurser samt vad som är bakgrunden till bruket eller undvikandet av ett specifikt språkligt uttryck. Eftersom både leken och lärandet är framträdande i förskolans värld och även kan förknippas med bildskapande, förhåller jag mig i den här texten även till lekteori. Som en bakgrund i texten och som hjälp att förstå orsaken till sätt att se på bildskapande och konst på olika sätt, berör jag även vissa konstteorier. Jag försöker utifrån detta samt diskursteorin, intervjuer med informanter samt gestaltningar av egna erfarenheter, urskilja tendenser i förhållningssättet hos pedagoger. Jag kom fram till att det finns en ambivalens kring olika förhållningssätt samt att läroplanen är mångtydig, vilket enligt min mening med fördel skulle kunna leda till ökad kollegial reflektion kring språkliga uttryck och dess innebörder. Det råder, utifrån intervjuerna och mina iakttagelser, en medvetenhet kring vilka uttryck eller bemötanden som är gångbara men inte djuparereflektion kring varför det är accepterat, respektive inte accepterat att uttrycka sig på det ena eller det andra sättet.

In den zurückliegenden Jahren ist ein deutlicher Anstieg der Nachfrage an onlinebasierten, multimedialen Aus- und Weiterbildungsangeboten sowohl im universitären als auch im privatwirtschaftlichen Bereich zu verzeichnen. Im Vergleich zu traditionellen Lehr-/Lern-Arrangements ist die Entwicklung dieser Angebote mit einem deutlich erhöhten Zeit- und Kostenfaktor verbunden. Um diesen zu reduzieren sind neue Konzepte notwendig. Neben der Parallelisierung von Produktions- und Überarbeitungsprozessen spielt dabei vor allem die Wiederverwendung einmal erstellter Lerninhalte die entscheidende Rolle. Diese zu den wichtigsten Forderungen aus Sicht der Wirtschaftsinformatik.

Studietiden är som en del av individens vardag i ständig förändring, till följd av att nya möjligheter till undervisning på distans utvecklas och tas i bruk. Denna enkätstudie bygger på data från 71 elever och avser att reflektera deras uppfattningar om kemiämnets möjligheter till inspiration och som källa till kunskaper i vardag och samhälle. Elevers upplevelser av digital distansundervisning ställs mot upplevelser av undervisning i skolmiljö. Eleverna som grupp, ger i denna studie uttryck för ett lägre intresse och minskade möjligheter att förklara vardagliga observationer när undervisningen sker på distans.  I studien reflekteras även den sociala aspekten av lärande genom elevers uppfattningar om möjligheter att stödja deras lärprocesser vid undervisning i skolmiljö och på distans. Elevgruppens svar speglar sämre förutsättningar att stödja lärprocesser då undervisningen i huvudsak sker på distans eftersom möjligheterna till sociala och pedagogiska interaktioner då begränsas. Elevers skattningar av den egna kemilärarens didaktiska förmåga i den digitala undervisningens arena vägs mot betydelsen av den pedagogiska relationen och undervisningens förmedlade kunskapskrav. Elevsvaren speglar i detta avseende en kluvenhet där betydelsen av didaktiska val sammanvägs med betydelsen av den pedagogiska omsorgsrelationen och möjligheter till vägledning. / Study time is constantly changing, as a result of new opportunities for distance learning being developed and put into use. This questionnaire study is based on data from 71 students and intends to reflect their perceptions of the chemistry subject's opportunities for inspiration, as a source of knowledge in everyday life and society. Students' experiences of digital distance education are contrasted with experiences of teaching in a school environment. In this study, the students as a group express a lower interest and reduced opportunities to explain everyday observations when teaching takes place at a distance. The study also reflects the social aspect of learning through students' perceptions of opportunities to support their learning processes when teaching in a school environment and at a distance. The student group's responses reflect poorer conditions for supporting learning processes as teaching mainly takes place at a distance, as the opportunities for social and pedagogical interactions are then limited. Students' estimates of their own chemistry teacher's didactic ability in the digital teaching arena are weighed against the importance of the pedagogical relationship and and mediated contents of curriculum. In this respect, the students' responses reflect a division where the importance of didactic choices is weighed together with the importance of the pedagogical care relationship and opportunities for guidance.

Die vorliegende Dissertation nähert sich aktuellen Kontroversen in der Forschung zur kognitiven Beanspruchung in Lehr-Lernsituationen im Zusammenhang mit der Abgrenzung und dem Zusammenspiel ressourcenbeanspruchender Faktoren unter einer zeitbezogenen Perspektive. In einem neuartigen Forschungsansatz werden zu diesem Zweck experimentelle Aufgaben aus der kognitiven Grundlagenforschung angewendet und verschiedene Methoden zur Erfassung der kognitiven Beanspruchung und der Betrachtung zugrunde liegender kognitiver Prozesse kombiniert. Zusammenfassend betonen die gewonnenen Erkenntnisse eine prozessgeleitete Rekonzeptualisierung des bestehenden theoretischen Rahmenmodells der kognitiven Beanspruchung und unterstreichen zusätzlich die Bedeutung eines multimethodischen Ansatzes zur kontinuierlichen Erfassung der kognitiven Beanspruchung. Auf praktischer Seite lassen sich zentrale Hinweise für die Entwicklung adaptiver Algorithmen sowie eine an den Lernenden orientierte Gestaltung instruktionaler Prozesse ableiten, welche den Weg zu intelligenten Lehr-Lernsystemen eröffnen. / This thesis addresses ongoing controversies in cognitive load research related to the scope and interplay of resource-demanding factors in instructional situations on a temporal perspective. In a novel approach, it applies experimental task frameworks from basic cognitive research and combines different methods for assessing cognitive load and underlying cognitive processes. Taken together, the obtained evidence emphasizes a process-related reconceptualization of the existing theoretical cognitive load framework and underlines the importance of a multimethod-approach to continuous cognitive load assessment. On a practical side, it informs the development of adaptive algorithms and the learner-aligned design of instructional support and thus leverages a pathway towards intelligent educational assistants.

Denna kunskapsöversikt har till syfte att systematiskt sammanställa kunskap om villkoren för estetiska lärprocesser i bildämnet i relation till en målrationell skola. Forskningen i denna kunskapsöversikt presenteras i förhållande till frågeställningen: Hur möjliggörs och begränsas lärande med estetiska lärprocesser genom kursplanen för bild i årskurs 7-9? Systematiska sökningar i databaser för forskning inom pedagogik och utbildningsvetenskap genererade ett brett underlag och valda studier kategoriseras i resultatet där frågeställningen behandlas i en diskussion utifrån tre prominenta teman: En målrationell skola och styrdokument, Lärarens roll och bildlärarprofession samt Förhållningssätt till estetiska lärprocesser. Denna kategorisering synliggör icke statliga organisationers inverkan på utbildningspolitiken och det målrationella utbildningssystemets påverkan på estetiska lärprocesser.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur lärare som undervisar i årskurs F-3, ser på och använder sig av estetiska lärprocesser i ämnet svenska. Hur begreppet definieras, hur det används i klassrummet samt vilka utmaningar som möjligen kan återfinnas i det estetiska arbetet skildras därför. Studien har genomförts med stöd av kvalitativa intervjuer, detta för att få fram vad lärarna har för egna uppfattningar om det berörda ämnet. De teorier som ligger till grund för detta arbete är det sociokulturella perspektivet på lärande samt pragmatismen. Fenomenografin är den valda ansatsen för studiens bearbetning, tolkning och analys av den empiri som insamlats. Resultatet visar att respondenternas uppfattningar i många fall stämmer överens med tidigare forskning som genomförts. Estetiska lärprocesser uppfattas av lärarna i studien som ett extra uttryckssätt för eleverna och ett arbetssätt som möjliggör att de får använda alla sina sinnen. Det i sin tur leder till att eleverna kan befästa ny kunskap på ett enklare sätt. Estetiska lärprocesser i ämnet svenska används för att ge en variation i undervisningen och vilka estetiska former som nyttjas, beror på vilken årskurs som lärarna undervisar inom samt vilket intresse de själva har för detta ämne. De utmaningar som framkommit handlar främst om tiden det tar för lärarna att plocka fram, genomföra och städa undan efter många estetiska lektioner. Även för små eller delade lokaler anses som ett hinder, då detta medför att lärarna ofta inte kan genomföra de aktiviteter som annars hade varit önskvärda. Osäkerheten är den sista utmaningen som framkommit ur resultatet, de estetiska former som ofta väljs bort i svenskundervisningen är också de som lärarna själva känner en osäkerhet kring. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge of how teachers who teach Swedish in grade F-3, think about and work with aesthetic learning processes in the classroom. How does the teachers define this concept, how do they use it in the classroom and which challenges can be fund? These are the questions that will be answered. This study has been conducted through qualitative interviews to gain information about the teachers’ perceptions. The study is based on the sociocultural learning perspective and on the theory of pragmatism. A phenomenographic research approach was taken to process, interpret and analyze the result from this study. The results show that the teachers' perceptions are in many cases consistent with previous research. The teachers deem the aesthetic learning processes to be an extra means of expression for the pupils, as well as a working method that makes it possible for them to use all their senses. This makes it easier for the pupils to learn new things. Aesthetic learning processes are used to provide a variation in the education and which kind of aesthetics that are being used, depends on how old the pupils are and the teacher’s own interest in this subject. The challenges that have been found in this study are mainly about the time it takes for the teachers to prepare, implement, and clean after many of the aesthetic lessons. Too small or shared rooms in the school buildings are also considered an obstacle to overcome for the teachers, as this means that they often cannot carry out the activities that otherwise would have been desirable. Insecurity is the last challenge that emerged from the results. The teachers deem that the aesthetics that are often rejected in the classroom, are those that the teachers themselves feel some insecurity about using.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka förhållningssätt verksamma lärare har till svenskundervisning som genomförs med estetiska och multimodala lärprocesser inom årskurs 1 – 3. För att ta reda på detta har en kvalitativ intervjustudie utförts, där åtta verksamma lärare deltagit som är aktiva inom skolans verksamhet, årskurs 1–3 och undervisar i ämnet svenska. Intervjuerna utfördes via Zoom på grund av den rådande pandemin. Resultatet av intervjuerna visade en medvetenhet kring estetiska och multimodala lärprocesser hos lärarna. Dock efterlystes tydligare riktlinjer i styrdokumenten kring estetiska och multimodala lärprocesser inom ämnet svenska samt djupare utbildning kring estetiska och multimodala aspekter och lärprocesser inom svenskämnet i grundärarutbildningen. Dessutom visade det sig utifrån intervjuerna att det krävs vissa resurser, fantasi och kunskap för att lärarna ska kunna implementera estetiska och multimodala lärprocesser i sin undervisning. Slutligen ges också exempel på hur lärarna arbetar estetiskt och multimodalt samt förslag på hur framtida forskning kan bedrivas. / The main purpose of this particular study was to examine what attitudes teachers have towards teaching Swedish using both aesthetical and multimodal methods. To formulate a conclusion a qualitative interview was conducted. Eight teachers were selected and chose to participate. All of the teachers are active in their school ́s activities and teach Swedish in grades 1–3. These interviews were conducted via Zoom due to the current prevailing pandemic. The result of these conducted interviews shows that the teachers have knowledge about both aesthetic and multimodal learning processes. However, based on the gathered information, it also reveals a need to for clearer guidelines outlined in the governing documents regarding both aesthetic and multimodal learning practices. In addition, the interview process showed that certain resources, imagination and a knowledge base are required for these teachers in order to implement both aesthetic and multimodal methods in their teaching practices. Several examples are given of how the teachers employ both aesthetically and multimodal methods. Finally, the study presents ideas for future research in this field.

Detta examensarbete är en beskrivning av hur Lödöse museum arbetar för att nå ut till skolor. Syftet är att beskriva och analysera museipedagogers arbete för att nå ut till skolor med fokus på hur Lödöse museum skapar en relevant verksamhet för skolor och historieundervisningen. För att finna svar på hur Lödöse museum arbetar har jag använt mig utav en fallstudie. En fallstudie handlar om att studera ett enskilt fall. Syftet är att jag som undersökare kan upptäcka nya kunskaper och insikter som inte hade uppenbarats genom en masstudie. För att få svar på syftet har jag använt mig utav metodvalen: Dokument Kulturstrategi Västra Götaland och regional kulturplan 2020-2023, rapporten Jämlik Kultur 2016-2017, intervju av museipedagog och observation. Resultatet av metoderna resulterade i en samstämmighet kring visionen om att nå ut till alla skolor i 49 kommuner, samt att Lödöse museum har ett rikt utbud för att kunna levandegöra skolans historieundervisning. / This thesis is a description of how the Lödöse Museum works to reach out to schools. The aim is to describe and analyze the work of museum educators to reach out to schools, with a focus on how the Lödöse Museum works, I have used a case study. A case study is about studying an individual case. The purpose is that I, as a researcher, can discover new knowledge and insights that had not been revealed through a mass study. In order to get answers to the purpose, I have used the method choices: The document Cultural Strategy Västra Götaland and Regional Cultural Plan 2020-2023, the report Equal Culture 2016-2017, interview by museum educator and observation. The results of the methods resulted in a consensus on the vision of reaching out to all schools in forty-nine municipalities. Where Lödöse Museum has a rich selection to be able to bring the school´s history to life.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur förskollärare arbetar med att synliggöra de yngsta barnens lärprocesser och hur detta har betraktats i förskolan. Frågeställningarna som ligger till grund lyder; Hur beskriver förskollärarna den pedagogiska verksamhetens utformning och dokumentation med de yngsta barnen?         och Hur har arbetssättet kring att synliggöra de yngsta barnens lärprocesser förändrats över tid ur förskollärares perspektiv? Studiens empiri har samlats in genom tre förskollärares livsberättelser som tolkats och analyserats utifrån narrativ teori med en hermeneutisk ansats. En utgångspunkt är att det krävs förförståelse för att kunna få ny förståelse, vilket utifrån förskollärarnas beskrivningar har ökat vår förståelse för förskollärarprofessionens utveckling i relation till samhällets utveckling. Studiens resultat lyfter hur förskollärarna arbetar med att synliggöra de yngsta barnens lärprocesser där framförallt konkreta och fysiska föremål framkommer som betydelsefulla. Arbetssättet kring att synliggöra barns lärprocesser har förändrats från att det inte var en del av uppdraget till att förskollärarna idag dokumenterar, reflekterar och analyserar kring barns lärande.  Slutsatsen som dras är att med hjälp av de strategier som lyfts i studiens resultat, i relation till förståelsen för förskolans utveckling, kan förskollärare möjliggöra för att tolka, förstå och synliggöra de yngsta barnens lärande. / The purpose of this study is to gain an understanding of how preschool teachers work to make visible the learning processes of the youngest children and how this has been viewed in preschool. The underlying questions are; How do preschool teachers describe the desgin and documenting with the youngest children? and How has the approach to making the youngest children's learning processes visible changed over time from the preschool teachers' perspective? The empirical data was collected through three preschool teachers' life stories, which were interpreted and analysed using narrative theory with a hermeneutic approach. A starting point is that prior understanding is required to gain new understanding, which based on the preschool teachers' descriptions has increased our understanding of the development of the preschool teaching profession in relation to the development of society. The results of the study highlight how preschool teachers work to make visible the learning processes of the youngest children, where concrete and physical objects in particular emerge as significant. The approach to making children's learning processes visible has changed from not being part of the mandate to preschool teachers now documenting, reflecting and analysing children's learning.  The conclusion drawn is that using the strategies highlighted in the study's findings, in relation to understanding preschool development, preschool teachers can enable the interpretation, understanding and visibility of the youngest children's learning.