No description available.

Oatly is a Swedish food company and one of the leading manufacturer of plant based dairy alternatives based on oats. They encourage people to consume their products because they are more environmentally friendly than cows-milk. Oatly’s two new co-owners, China Resources and Blackstone Growth, have caused Oatly tons of criticism since both co-owners have a reputation of not being environmentally friendly. The purpose of this study is to examine how Oatly is using public relations (PR) to meet young adult’s expectations in conjunction with the criticism regarding their new co-owners. The study also strives to investigate if young adults accept Oatly’s PR and therefore if Oatly’s charismatic legitimacy remains. It aims to answer two research questions, which read as follow: 1. How is Oalty using PR to remain their charismatic legitimacy among young adults? - What seems to be the purpose with the PR? 2. Do young adults accept Oatly’s PR? - Is the company’s charismatic legitimacy remaining according to young adults since Oatly’s new co-owners? The study is based on the theory of legitimacy by Max Weber (1938) interpreted by Arild Wæraas (2018), with main focus on the charismatic level of legitimacy. A critical discourse analysis focusing on two texts published by Oalty themselves, complemented by focusgroup discussions will be implemented to achieve the purpose of the study and answer the research questions. The study shows that the participants in the focusgroups don’t accept Oalty ́s PR since they thought Oalty could have responded more professionally to the criticism. Despite this the young adults disagree regarding if Oatly’s charismatic legitimacy remains. The study contributes with knowledge about how young adults think critically about hypocrisy and how this affects their attitude towards a company. Especially due to how they identify themselves with the company.

Denna studie har i fallstudieformat undersökt hur ett företag hanterat förändringar av normer och efterfrågan. Fenomenet undersöktes med utgångspunkt i institutionell teori genom att studera effekterna av plastpåseskatten som infördes i Sverige 2020 vilket medförde att plastbärkassar genomgick en markant prisökning. En förstudie genomfördes för att hitta signifikanta brytpunkter som sedan kunde analyseras vidare via intervjuer av företagsledningen. Företagets beslut kopplat till prissättning och sortimentsval analyserades för att utröna huruvida legitimitet eller lönsamhet prioriterades. Definitionerna av pragmatisk, moralisk och kognitiv legitimitet användes för att nyansera analysen av de bakomliggande motiven. Dessa definitioner har av resultatet kunnat ges mer empiriskt distinkta gränsdragningar. Studien visade att företaget prioriterade legitimitet över lönsamhet. Företaget fattade beslut efter både uppfattad lämplighet och vad som efterfrågades genom normativ rationalitet. Avslutningsvis ges förslag till hur ämnet kan utvecklas och breddas i framtida forskning.

Kontroversiella branscher har generellt sett svårigheter i att ses som legitima av intressenter. För att öka legitimiteten har det blivit vanligare att regeringar inför lagregleringar. Denna kvalitativa studie ämnade att, utifrån ett intressentperspektiv, undersöka hur anställda och spelberoende kunder till Svenska Spel har tagit emot den nya spellagen och hur legitimeringen av Svenska Spel påverkats med hänsyn till relationen mellan grupperna. Resultaten baserades på tre intervjuer med anställda på Svenska Spel och en intervju med en rådgivare från en spelberoendeförening. Resultaten visade att den nya spellagen tagits emot mer positivt av anställda än av spelberoende kunder. Den nya spellagen har främst påverkat anställda och spelberoende kunders pragmatiska och moraliska legitimering av Svenska Spel. Resultatet kunde styrka att det finns en relation mellan anställda och spelberoende kunder som kan påverka legitimeringsprocessen. Vidare föreslås det att kontroversiella branscher bör fokusera på agerande som är utöver deras legala ansvar.

Today, issues regarding sustainability seem to be a well-known occurrence for many, resulting in companies paying more attention to what they say and do. Therefore, it is important for companies to establish a sustainability report, seemingly functioning as a way of letting stakeholders know that they are taking responsibility. The problem with such reports is that various legitimacy strategies can be employed when demonstrating their results. This study sheds light on how the Swedish food industry, specifically ICA, Coop and Axfood, take advantage of these strategies in order to refine their negative results. Furthermore, the study takes a contrasting approach, acknowledging any possible changes in how the three companies have exploited these strategies over the past five years. By adopting a qualitative method, 15 sustainability reports from the aforementioned companies were examined, showing that five different legitimacy strategies were used when laying out negative results. For instance, it was clear that the companies often utilized a” call-to-action” strategy, portraying a work for change. This transformed negative results into positive ones, consecutively legitimizing their actions. Concludingly, the companies regularly employ these strategies and there was no specific change in their way of using them.

Hållbarhet är ett växande ämne som diskuteras i allt större utsträckning än tidigare. Större företag i Sverige har genom lagkrav tvingats upprätta en hållbarhetsrapport som syftar till att kommunicera hur företagen arbetar med hållbarhet. Revisorns roll i hållbarhetsrapporten innefattar endast ett utlåtande om huruvida rapporten har upprättats i enlighet med aktiebolagslagen. Revisorn granskar således inte sakinnehållet och rapporten kan innehålla felaktig eller missvisande siffror trots att en revisor har uttalat sig om rapporten. Det kan därför bli svårt för en intressent att verifiera innehållets sanningsgrad, även när en revisor har uttalat sig om rapporten.  Denna studie undersöker revisorers kompetensnivå i förhållande till deras arbete med hållbarhetsrapporten, något som även diskuteras ur ett möjligt framtidsperspektiv. Studie undersöker också om revisorns utlåtande påverkar legitimiteten gentemot hållbarhetsrapportens intressenter, med revisorns kompetensnivå som utgångspunkt.  I denna kvalitativa undersökning har det empiriska underlaget samlats in genom intervjuer med revisorer för att lyfta revisorns perspektiv.  Studiens resultat hävdar att revisorer i dagsläget besitter en tillräckligt hög kompetensnivå för att utföra sitt arbete med hållbarhetsrapporten. Vidare är det diffust gällande vilken inverkan revisorers kompetensnivå har på hållbarhetsrapportens legitimitet. Ytterligare en slutsats som redovisas är att en granskning av innehållet i hållbarhetsrapporten troligtvis skulle öka dess legitimitet, däremot verkar revisionsbranschens kompetensnivå vara för låg för den typen av arbete.

Bakgrund: Politiker och normgivande institut är eniga om att jämn könsfördelning ska eftersträvas i bolagsstyrelser. Tidigare forskning gällande kvinnlig representation i bolagsstyrelser tenderar att inrikta sig på börsnoterade bolag och statligt ägda bolag. Däremot har kommunalt ägda bolag hamnat i skymundan i diskussionerna trots att de har ett ökat samhälleligt ansvar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara könsfördelningen i kommunalt bolagsstyrelser. Metod: Uppsatsen antar en deduktiv ansats kopplat till en kvantitativ forskningsmetod. Vi utgår från institutionella- och homosociala teorier tillsammans med tidigare forskning för att formulera uppsatsens hypoteser. Slutsats: Könsfördelningen i kommunala bolagsstyrelser kan delvis förklaras genom homosocial reproduktion. Könsfördelningen i kommunala bolagsstyrelser är även relaterat till företagsstorlek, vilket kan förklaras av institutionella teorier. Däremot är de samhälleliga påtryckningarna vår teoretiska referensram kopplade till kommunalt ägande inte lika relaterade till könsfördelningen i bolagsstyrelser som tidigare studier kopplat till statligt ägande.

In the spring of 2019 a proposal for a new national library strategy, The treasure trove of democracy, was handed over to the Swedish government. In this study the municipal response to this document is analyzed from a legitimacy perspective with a focus on the role of the Swedish public library today. Through a thematic analysis of eight of the municipal organization the study shows how conflicts between the proposal’s authors, representing the National Library of Sweden, and the perspectives of the municipal actors. This conflict revolves around a different view on the degree of control on the national level and a response that views the proposal as insufficient to coordinate the Swedish library system. The strategy proposal can be seen as having an insufficient level of legitimacy from a municipal perspective, mainly based on their interpretation of it as difficult to implement but also due to its challenge to the well-established legitimacy of the municipal sovereignty. Since the public library system is such a significant part of the Swedish welfare system the responses analyzed in this study can be a significant hurdle for the implementation of the proposed strategy.

Studiens syfte är att undersöka rektorers uppfattningar utifrån utbildningsreformerna: lärarlegitimation och förstelärarreformen, samt utifrån innehållet i begreppen didaktisk legitimitet och didaktisk kompetens. Dessa fyra delar har analyserats som fenomen, och utgjort stommen i studien där vi anlagt två teoretiska utgångspunkter, fenomenografi och frirumsteorin. Vi har utgått från fenomenografi för att komma åt rektorernas uppfattningar av fenomenen, och frirumsteorin för att få en inblick i hur rektorer beskriver sitt frirum och förhållningssätt i förhållande till utbildningsreformerna. Båda teorierna har bidragit med att ge verktyg för de fyra fenomen som undersökts i denna studie. I studien har ett kvalitativt angreppssätt använts, där en kvalitativ analysmetod genomförts för databearbetning samt hermeneutik för tolkning av rektorernas svar. Vi har intervjuat tio rektorer inom Stockholm stad, Uppsala, Knivsta och Enköping kommun.  Studiens resultat visar att rektorerna hade skilda uppfattningar av fenomenet didaktisk legitimitet, medan uppfattningarna av fenomenet didaktisk kompetens visade sig vara mer enhetliga. När det kommer till fenomenet lärarlegitimation har rektorerna dels positiva uppfattningar, samt dels uppfattningen av att det endast är ett bevis på fullbordad utbildning, vidare hade de likvärdiga uppfattningar av fenomenet förstelärare. Resultatet visar vidare på att den didaktiska legitimiteten, i jämförelse med den didaktiska kompetensen, förhöll sig mer till lärarlegitimationen, medan både didaktisk legitimitet och didaktisk kompetens förhöll sig mer till försteläraren än lärarlegitimationen. Därefter beskrev rektorerna sitt frirum varierande beroende på deras förhållningssätt gentemot utbildningsreformerna: lärarlegitimation och förstelärare. Vidare har rektorerna ett mer positivt förhållningssätt till lärarlegitimationen i jämförelse med förstelärarreformen. Dessutom visar resultatet på att det finns en sammanhållning mellan rektorernas förhållningssätt och deras upplevda frirum gentemot utbildningsreformerna.

Studiens syfte var att undersöka poliser i yttre tjänst i Malmö stad och deras uppfattningar och erfarenheter vad gäller hur allmänheten ser på dem och bemöter dem samt vad poliserna tror att detta bemötande kunde bero på. Poängen med att undersöka bemötandet av poliser var att kunna bidra till en bättre förståelse och bättre relationer mellan poliser och invånare - polisers uppfattningar av bemötandet kan enligt tidigare forskning påverka hur poliser agerar gentemot allmänheten, där goda bemötanden från polisen kan stärka invånarnas uppfattning av polisens legitimitet. För att besvara våra frågeställningar har vi genomfört tolv kvalitativa telefonintervjuer med poliser tillhörande lokalpolisområde Norr och Söder i Malmö. Dessa intervjuer har transkriberats och därefter analyserats genom tematisk analys för att kunna identifiera ett mönster gällande hur poliser anser sig bemötas av invånare i Malmö. Resultatet av vår studie visade att poliserna generellt ansåg sig bemötas med respekt av invånarna och att invånarna har förtroende för polisen, samt att bemötandet blev bättre ju fler gånger poliserna haft att göra med en och samma lagöverträdare. Resultatet visade även att poliserna ansåg att uppfattningar och bemötande berodde mycket på individens egna erfarenheter av poliskontakter och påverkan från media eller anhöriga. Slutsatsen var att poliserna i stort sett ansåg sig bli väl bemötta, samtidigt som många utav poliserna trodde att uppfattningarna kunde bero på liknande faktorer. Även om denna studie kan ge en indikation på hur de lokala poliserna i Malmö stad bemöts är studiens resultat svåra att generalisera till hela Malmös poliskår och därmed efterfrågar vi ytterligare forskning som belyser bemötandet ur polisers perspektiv. / The purpose of this study was to evaluate patrolling police officers and their perceptions and experiences regarding how the public views and treats them as well as what the police officers believe causes the treatment. The point of examining how the police are being treated was to be able to contribute to a better understanding and better relations between the police and the citizens - police officers’ perceptions of how they are treated can affect how they act toward the public according to previous research, where respectful treatment by police officers can strengthen the citizens’ perceptions of police legitimacy. In order to answer our research questions we conducted twelve qualitative telephone interviews with police officers stationed at local police districts North and South in Malmö. The interviews were transcribed and analyzed through a thematic analysis in order to identify a pattern regarding how police officers perceive being treated by citizens in Malmö. The result showed that the police officers generally perceived to be treated with respect by the citizens and that the citizens have confidence in the police, also the treatment got better when the police officers interacted with the same offender multiple times. The result also showed that the police officers thought that perceptions and treatment to a large extent were caused by the individual’s own experiences with police contacts and influence from the media or people they know. The conclusion was that the police officers mainly thought that they were treated well, at the same time many of the police officers believed that the perceptions could be caused by similar factors. Even though this study can indicate how the local police officers in Malmö are being treated, the results are difficult to generalize to the police corps of Malmö as a whole, and for this reason we request further research to illuminate how police officers view treatment by the public.